SFS 1999:1078 Bokföringslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 1999:1078 bokföringslag; utfärdad den 2 december 1999. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande. utkom från trycket den 15 december 1999 1 kap. inledande bestämmelser lagens innehåll 1 § i denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer. lagen innehåller bestämmelser om – kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.), – räkenskapsår (3 kap.), – bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.), – löpande bokföring och verifikationer (5 kap.), – hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.), – arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.), – utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt – överklagande (9 kap.). definitioner 2 § i denna lag betyder 1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag, 2. bokslutsföretag: företag som tillhör någon eller några av följande kategorier a) aktiebolag, b) ekonomiska föreningar, c) handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, d) företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, e) stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, f) företag som är moderföretag i en koncern, g) företag i vilka den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till mer än ett belopp motsvarande tjugo prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskapsåret. 1 prop. 1998/99:130, bet. 1999/2000:lu2, rskr. 1999/2000:50. 1 sfs 1999:1078 3. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag, 4. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 5. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen, 6. bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen eller huvudbokföringen, 7. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat, 8. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen, 9. räkenskapsinformation: a) sådana sammanställningar av uppgifter som avses i – 4 kap. 3 § (balansräkning), – 5 kap. 1 § (grundbokföring och huvudbokföring), – 5 kap. 4 § (sidoordnad bokföring), – 5 kap. 6 § (verifikation), – 5 kap. 7 § (handling m.m. som en verifikation hänvisar till), – 5 kap. 11§ (systemdokumentation och behandlingshistorik), – 6 kap. 2 § (årsredovisning), – 6 kap. 4 § (årsbokslut), – 6 kap. 5 § (noter till balansräkning och resultaträkning), samt – 6 kap. 11 § (specifikation av balansräkningspost). b) avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt c) sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen. trots bestämmelsen i första stycket 2 g skall en bokföringsskyldig fysisk person inte anses som bokslutsföretag om han eller hon med stöd av 4 kap. 4 § andra stycket har olika bokföringar och nettoomsättningen enligt varje enskild bokföring normalt inte uppgår till mer än tjugo prisbasbelopp. 3 § vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på dödsbon. i fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska personer. 2 kap. kretsen av bokföringsskyldiga när juridiska personer är bokföringsskyldiga 1§ en juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2–5 §§. 2 § följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den utsträckning som anges i andra–fjärde styckena: 1. ideella föreningar, 2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund, 2 3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 4. jaktvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1980:894) om jaktvårdsområden, 5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden. juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp som motsvarar trettio prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. bokföringsskyldigheten inträder 1. från och med tidpunkten för den juridiska personens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller 2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet. bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet. om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsättningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda. 3 § stiftelser är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger ett gränsbelopp som motsvarar tio prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. bokföringsskyldigheten inträder 1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller 2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet. bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet. följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda: 1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet, 2. stiftelser som är moderstiftelser, 3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220), 4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag, 5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting, 6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag. 4 § när värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 § första stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns. sfs 1999:1078 3 sfs 1999:1078 5 § följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna lag: 1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och regionförbunden, 2. konkursbon, samt 3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer. när fysiska personer är bokföringsskyldiga 6 § en fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för denna. vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) räknas som privatbostadsfastighet inte anses som näringsverksamhet. ägande eller brukande av en fastighet som enligt 5 § kommunalskattelagen räknas som näringsfastighet skall alltid anses som näringsverksamhet. bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m. 7 § i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i sverige av utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare. 3 kap. räkenskapsår normalt räkenskapsår 1 § ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader. fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha kalenderåret som räkenskapsår. andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj–den 30 april, den 1 juli–den 30 juni eller den 1 september–den 31 augusti. annat tolvmånaders räkenskapsår 2 § om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan riksskatteverket medge att annan period av tolv hela månader än som följer av 1 § får utgöra räkenskapsår. förkortat eller förlängt räkenskapsår 3 § när bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten upphör. 4 gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter 4 § om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det tillämpa samma räkenskapsår för dessa. gemensamt räkenskapsår för koncernföretag 5 § företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt räkenskapsår. om det finns synnerliga skäl, kan riksskatteverket medge att olika räkenskapsår får tillämpas. om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger ett aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan att han är skyldig att upprätta koncernredovisning, får aktiebolaget, trots bestämmelsen i första stycket, ha brutet räkenskapsår. omläggning av räkenskapsår 6 § räkenskapsår får läggas om endast om skattemyndigheten ger tillstånd till det. tillstånd behövs dock inte 1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår, 2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses i 4 § och 5 § första stycket. föreläggande om rättelse 7 § om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1 § andra stycket, får skattemyndigheten förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. ett sådant föreläggande får förenas med vite. räkenskapsår i finansiella företag 8 § i 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag. sfs 1999:1078 4 kap. bokföringsskyldighetens innebörd allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär 1 § ett företag skall 1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap. 1– 5 §§, 2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6–9 §§ för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §, 3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2. ett bokslutsföretag skall dessutom 1. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och 2. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap. 5 sfs 1999:1078 god redovisningssed 2 § bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för denna ändras 3 § bokslutsföretag skall utan dröjsmål upprätta en balansräkning, när bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras. vid upprättandet av balansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket i tilllämpliga delar. bokföring för flera verksamheter 4 § om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring som omfattar samtliga verksamheter. trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som bedriver flera verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. företag som avses i 6 kap. 1 § skall i så fall löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat i de olika verksamheterna på en gemensam plats. om företaget bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet. gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga 5 § ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast om det är förenligt med god redovisningssed. trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i svenska kyrkan som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra stycket lagen (1998:1591) om svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som omfattar församlingarnas och samfällighetens verksamheter. vidare får prästlönetillgångar enligt 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om svenska kyrkan ha gemensam bokföring, om de förvaltas tillsammans. 5 kap. löpande bokföring och verifikationer grundbokföring och huvudbokföring 1 § affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat. tidpunkten för bokföring 2 § kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag. andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. 6 affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. andra företag än bokslutsföretag får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker, under förutsättning att detta är förenligt med god redovisningssed. vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras. vad som sägs i tredje stycket gäller också bokslutsföretag, om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp. bokslutstransaktioner 3 § i samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen bokföras. sidoordnad bokföring 4 § vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar och skulder specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs för att ge en tillfredsställande kontroll och överblick. rättelse av bokföringspost 5 § om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den. sker rättelsen genom en särskild rättelsepost, skall det samtidigt säkerställas att det vid en granskning av den rättade bokföringsposten utan svårighet går att få kännedom om rättelsen. verifikationer 6 § för varje affärshändelse skall det finnas en verifikation. om företaget har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i 7 kap. 1 § första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation. om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation. flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam verifikation. vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom en gemensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. den gemensamma verifikationen får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassarapport eller annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar. 7 § verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. i förekommande fall skall verifikationen även sfs 1999:1078 7 sfs 1999:1078 innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga. i verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller annat identifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för att sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan svårighet skall kunna fastställas. 8 § uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det är förenat med svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett utelämnande är förenligt med god redovisningssed. 9 § om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den. andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser 10 § vad som föreskrivs i 1–9 §§ gäller även andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser. systemdokumentation och behandlingshistorik 11 § företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick över systemet (systemdokumentation). företaget skall också upprätta sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling (behandlingshistorik). om företaget har flera separata bokföringar, skall det av systemdokumentationen för varje bokföring framgå var uppgifter ur övriga bokföringar kan erhållas. 6 kap. hur den löpande bokföringen avslutas när den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning 1 § företag som tillhör någon eller några av följande kategorier skall för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §: 1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket, 6. bokslutsföretag i vilka 8 a) antalet anställda i verksamheten under de senaste två räkenskpsåren i medeltal har uppgått till mer än tio, eller b) nettovärdet av tillgångarna i verksamheten enligt en balansräkning för räkenskapsåret uppgår till mer än 24 miljoner kronor, 7. företag som är moderföretag i en koncern om a) antalet anställda hos koncernföretagen under de senaste två räkenskapsåren i medeltal har uppgått till mer än tio, eller b) nettovärdet av koncernföretagens tillgångar, enligt balansräkningarna för koncernföretagens senaste räkenskapsår, på moderföretagets balansdag uppgår till mer än 24 miljoner kronor. årsredovisningens innehåll m.m. 2 § en årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. när den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället för en årsredovisning 3 § andra bokslutsföretag än sådana som avses i 1 § skall, om de inte upprättar årsredovisning, för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut enligt 4 §. årsbokslutets innehåll 4 § ett årsbokslut skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning. när årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas: 1 kap. 3 § om vad som avses med andelar, 1 kap. 4–6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner, 2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed, 2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper, 2 kap. 5 § om språk och form, 2 kap. 6 § om valuta, 2 kap. 7 § om undertecknande, 3 kap. 1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll, 3 kap. 3 och 4 §§ om uppställningsformer, 3 kap. 9 § om avsättningar, 3 kap. 12 § och 13 § första stycket om nettoomsättning och extraordinära poster, 4 kap. 1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar, 4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar, 4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar, 4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar, 4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten, 4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde, sfs 1999:1078 9 sfs 1999:1078 4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde, 4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, och 4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån. tilläggsupplysningar i årsbokslutet 5 § i årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i 6–9 §§. upplysningarna skall lämnas i noter. om det inte står i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554), får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen som upplysningarna hänför sig till. 6 § principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. för poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor. 7 § för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om 1. tillgångarnas anskaffningsvärde, 2. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen, 3. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen, 4. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen, 5. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen. grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall anges. 8 § för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen anges. 9 § om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall upplysning lämnas om detta. skälen för ändringen skall anges. tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet 10 § årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader eller, i stiftelser, fyra månader efter räkenskapsårets utgång. specifikation till årsredovisning eller årsbokslut 11 § för varje sammandragen post i den balansräkning som skall ingå i årsredovisningen eller årsbokslutet skall, om inte postens sammansättning 10 klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i posten specificeras i en särskild förteckning, som inte behöver offentliggöras. sfs 1999:1078 7 kap. arkivering av räkenskapsinformation m.m. former för bevarande 1 § räkenskapsinformation skall bevaras i 1. vanlig läsbar form (dokument), 2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller 3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2. dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i det skick materialet hade när det kom till företaget. dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när räkenskapsinformationen sammanställdes. tid och plats för förvaring 2 § dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. de skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. de skall förvaras i sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt. maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsnformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2 skall hållas tillgängliga i sverige under hela den tid som anges i första stycket. tillfällig förvaring av verifikation utomlands 3 § om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i 2 §, tillfälligt förvaras utomlands. utomlands placerad utrustning m.m. 4 § om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten tillåta att ett företag, trots bestämmelserna i 2 §, förvarar maskinläsbara medier utomlands. i sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 § andra stycket hållas tillgängliga i samma land. tillståndet får förenas med villkor och begränsas till viss tid. även om tillstånd ges, skall företaget genom omedelbar utskrift kunna ta fram räkenskapsinformationen i sverige i sådan form som avses i 1 § 1 eller 2. tillstånd enligt första stycket ges av finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn. 11 sfs 1999:1078 förvaring av dokument m.m. som hör till en filial utomlands 5 § bestämmelserna i 2 § om förvaring i sverige gäller inte dokument, mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om företaget är bokföringsskyldigt i det landet. överföring av räkenskapsinformation på maskinläsbart medium till annan form 6 § ett företag får förstöra ett maskinläsbart medium som används för att bevara räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart medium. om räkenskapsinformationen består av uppgifter som företaget har tagit emot från någon annan, får det maskinläsbara mediet dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. när räkenskapsinformation får förstöras 7 § om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten för visst fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som anges i 2 §. tillstånd enligt första stycket ges av finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn. 8 kap. utvecklandet av god redovisningssed 1 § bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa företags särart. av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 11 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet följer att regeringen får bemyndiga finansinspektionen att meddela föreskrifter om redovisning för finansiella företag. 9 kap. överklagande 1 § en myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 1. denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. i fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket skall dock lagen tillämpas först från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 12 31 december 2000. detsamma gäller fysiska personer som vid utgången av år 1999 inte var bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1976:125) och som skulle vara bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de äger eller brukar en näringsfastighet. 2. bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. i fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket, med undantag av svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, skall lagen även tillämpas för räkenskapsår som inleds före utgången av år 2000. lagen skall vidare tillämpas på understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar. bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas även för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. 3. jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000. lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. 4. om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften. på regeringens vägnar göran persson britta lejon (justitiedepartementet) sfs 1999:1078 13 fakta info direkt, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 1999