SFS 1990:1421

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

lag sfs 1990:1421 om ändring i kommunalskattelagen (1928:370); utkom från trycket den 28 december 1990 ijfe utfärdad den 17 december 1990. enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)^ dels att i punkt 3 av anvisningarna till 22 § ordet "aktiefonder" skall bytas ut mot "värdepappersfonder", dels att nuvarande punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 24 § skall betecknas punkt 5 respektive 6, 1 dels att 5, 20, 26 och 33 §§, 53 § 1 mo m., punkt 3 av anvisningarna till 19 §, punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 20 §, punkterna 1, 2, 5 och 16 av anvisningarna till 22 §, punkterna 6, 7, 9, 10, 12, 23 och 33 av anvis ningarna till 23 §, punkt 1 av anvisnin garna till 24 §, punkterna 10 och 14 av anvisningarna till 32 §, punkt 7 av anvisningarna till 33 §, punkt 1 av anvisningarna till 48 §, punkterna 2 och 10 av anvisningarna till 53 §, punkt 3 av anvisningarna till 54 § samt punkterna 12, 13, 26, 28 och 29 av 'prop. 1990/91:54. skulo, rskr. 106. • senaste lydelse av lunkt 3 av anvisningarna till 22 § 1990:650 junkt 4 av anvisningarna till 2 4 § 1990:650 lankt 5 av anvisningarna till 24 § 1990:650. 2571 ¬ sfs 1990:1421 övergångsbestämmelserna till lagen (1990: 650) om ändring i kommun skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse, äe/s att det i anvisningarna till 24 § skall införas en ny punkt, 4, av' följande lydelse. il 5 §' fastighet är antingen privatbostadsfastighet eller näringsfastighet. som privatbosiadsfastighei räknas småhus med mark som utgör småhusen het, småhus på annans mark samt småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, om småhu set är en privatbostad. som privatbostadsfastighet räknas även tomtmark som avses bli bebyggd med sådan bostad. annan fastighet är näringsfastig het. som privatbostad räknas småhus som helt eller till övervägande del eller, i fråga om hus som är inrättat till bostad åt två familjer, till väsentlig del används för permanent boende eller som fritidsbostad för ägaren eller sådan honom närstående som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningar na till 32 § eller är avsedd att användas som sådan bostad. småhus, småhusenhet och lantbruksenhet har samma innebörd som i "i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). 'j. som privatbostad räknas vidare bostad som används eller är avsedd att lia användas på det sätt som anges i andra stycket och som innehas av ; s£ medlem i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av delägare i ss: bostadsaktiebolag, om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som ?'ji avses i 2 § 7 mom. lagen (1947:576 ) om statlig inkomstskatt. 1 fråga om privatbostad som ingår i dödsbo gäller bestämmelserna i 53 § 3 mom. rc' frågan om bostad skall räknas som privatbostad eller ingå i näringsverk- (jr samhet skall för varje kalenderår bestämmas på grundval av förhållandena vid kalenderårets utgång eller, om bostaden överlåtits under året, förhål- 5^ landena på överlåtelsedagen. har under ett kalenderår inträffat omstän- p dighet som bör föranleda att en bostad i samm a ägares hand inte längre ^ skall rä knas som privatbostad utan anses ingå i näringsverksamhet (om- klassificering), skall omklassificeringen inte ske för detta kalenderår och det därpå följande kalenderåret. detsamma skall gälla om en bostad över- • gått till ny ägare genom arv, t estamente, bodelning eller gåva. om skäl för^^ omklassificering kvarstår vid utgången av an dra kalenderåret efter det, då. den omständighet inträffat som först utgjorde skäl för omklassificering,, skall omklassificering ske, såvida inte privatbostaden dessförinnan har^ överlåtits. om ägaren yrkar det skall dock bestämmelserna i andra-fjärde.^ meningarna inte tillämpas. 20 §" vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alia^ omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bib?^ hållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värd?, (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. ti 2572 ' senaste lydelse 1990:650. " senaste lydelse 1990:650. ¬ ,, vdrag fsr inte göras för; sfs 1990:1421 1 den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så- ^ m vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller ^därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll; sådana kostnader for hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som anges i anvisningarna; kostnader i sa mband med plockning av vilt växande bär och svampar eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §; ""'i värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år; ränta på den skattskyldiges egen kapital som har nedlagts i hans för- i.äij värvsverksamhet; svenska allmänna skatter; kapitalavbetalning på skuld; ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349); avgift enligt lagen (1972:4 35) om överlastavgift; avgift enligt 10 kap. plan - och bygglagen (1987:10); hin avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529); fflm avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982; 673); skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och to arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada; jiä företagsbot enligt 36 kap. b rottsbalken; straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken; leilié! belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbörds- jiifria lagen (1953:272) eller f or vilket betalningsskyldighet föreligger på grund iiéh'' av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och fiiirisi uppgiftsskyldighet beträflfande vissa upp dragsersättningar; ' avgift enligt lagen (1976:206) öm felparkeringsavgift; kontrollavgift enligt (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering; jty'cbj överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (197 8:268); vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten- förorening från fartyg; avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela före- skrifter om in- eller utförsel av varor; ^ ^isi lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring a v olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet; avgift enligt 18 § lagen (1902 :71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar; ' ränta på lånat kapital till den del räntan motsvaras av sådan eftergift av ^.^,^j'fänta eller amortering eller täcks av sådant statligt bidrag som avses i ^ipinkt 3 av anvisningarna till 19 §; kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs; mätnings- och granskningsavgift som avses i 2 § lagen (1982 :1193) om skattereduktion for fackföreningsavgift. (se vidare anvisningarna.) 2573 ¬ sfs 1990:1421 26 §' uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av en for^ värvskälla medges — med de begränsningar som anges i anvis ningarna avdrag för underskottet i förvärvskällan närmast följande beskattningsår^ avdrag enligt första stycket medges int e i den mån avdrag har medgetts enligt 25 § 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 26 § 9 mom, nämnda lag eller 33 § 3 mom. denna lag. beträffande underskott vid förvärvskällans upphörande gäller vad som sägs i 3 § 13 mom. lagen om statlig inkomstskatt. 33 § 7 mom.*' från intäkt av tjänst får fysisk person, för tid under vilken han varit här i riket bosatt göra avdrag för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas upp såsom intäkt. avdrag får i enlighet h ärmed ske för, bland annat: avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring; ; hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift; ; kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och som han själv avlönat; , förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst redovisningsskyldig; ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhets orten som varit förenad med övernattning; färdkostnad vid resa i tjänsten; kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande. 1 fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej skall hän föras till näringsverksamhet gäller följande. avdrag får göras för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de betalats under beskattningsåret. avdrag får också ske för sådana kostnader om de betalats under året före beskattningsåret i den mån de överstiger det årets intäkter. avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt av verksamheten. underskott av en verksamhet får inte dras av mot överskott i en annan verksamhet. ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. 2 mom.^ skattskyldig, som någon gång u nder inkomståret varit här i riket bosatt och som haft intäkt av tjänst i form av ko ntant lön eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) om allmän försäkring skal! an ses som inkomst av anställning, dock inte intäkt av verksamhet som avses i 1 mom . tredje stycket, skall utöver kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och punk terna 3 —3 c och 7 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 4000 kronor. avdraget får 2574 * senaste lydelse 1990:650. ''senaste lydelse 1990:650. ' senaste lydelse 1990:650. '^1 ¬ inte överstiga tio procent av intäkten avrundat till närmast högre sfs 1990:1421 tifldratal kronor, och ej heller ensamt eller tillsammans med kostnader isoiti avses i 1 mom. tredje stycket och nyssnämnda anvisningspunkter överstiga intäkten. 3 mom.^ avdrag får göras för underskott av förvärvskälla som är hänför- 1ig till aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet i den mån underskottet - sedan därifrån avräknats vad som i förekommande fall dragits av vid tillämpning av 25 § 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 26 § 9 mom. nämnda lag - överstiger avdrag för underskott från närmast föregående beskattningsår. ett villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den period som omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattnings åren redovisat i ntäkter från verksamheten av någon betydenhet. härvid beaktas även intäkter som hänförts till inkomstslaget tjänst. 53 § 7 mom.^ skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs: a) fysisk person: för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt för tid, under vilke n han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av n äringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket; för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som avses i 26 § lagen (1947 :576) om statlig inkomstskatt och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbo stad eller avyttras; för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vi nstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle u nder de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller st adigvarande vistats här; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan ^ anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kom- i^jj mu n, i den mån inkom sten förvärvats genom verksamhet här i riket; för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt jorjltö ä lttiebolag eller ann an svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats; • 'senaste lydelse 1990:650 ,'senaste lydelse 1990:650 'senaste iv lcp 1990-650 2575 ¬ sfs 1990; 1421 för pension enligt lagen (1962 :381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som upp- burits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet över stiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som upp- burits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmel serna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesska delivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samord ning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring; för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för säkringsrörelse; för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:2 25) om er sättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjuk dom eller olycksfall i ar bete eller på grund av militär tjänstgöring eller i fall som avses i la gen (1977:265) om statligt personska deskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän; för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349); för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst; för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav gifter, för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom änd rad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna; b) dödsbo: för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket. (se vidare anvisningarna.) anvisningar till 19 § 3.'° som skatte pliktig intäkt skall i nte tas upp statliga räntebidrag för bostadsändamål såvitt avser a. ränta på lån för ny- eller ombyggnad, förvärv, gatukostnadsersättning eller energibesparande åtgärder, b. underhåll, reparation eller annan förbättring, eller c. tomträttsavgäld. detsamma gäller i fråga om eftergivet belopp av ränta eller amortering på statliga lån till bostadsh us. 2576 senaste lydelse 1990:650. ¬ / till 20 § sfs 1990:1421 4," för erlagd utländsk skatt medgives avdrag, oavsett om skatten är att anse såsom preliminär eller slutlig, under förutsätttning att skatten enligt vad nedan sägs utgör omkostnad i förvärvskälla. utländsk speciell skatt, hänförlig till förvärvskälla, utgör omkostnad i densamma. allmän skatt till utländsk stat betraktas såsom omkostnad, om och i den mån skatten hänför sig till intäkt av sådant slag, som är skattepliktigt i den utländska staten på grund av att den förvärvskälla från vilken intäkten härflyter a nses där lokaliserad, samt intäkten åtnjutes av fysisk person under tid då han ä r bosatt i sverige eller av inländsk juridisk person. med skatt till utländsk stat likställes skatt till utländsk delstat, provins eller kommun; med inkomstskatt likställes skatt å förmögenhet, vartill intäkt som ovan sagts hänför sig, dock ej sådan skatt å förmögenhet som huvud sakligen har karaktär av engångsskatt. rätt till avdrag föreligger inte för utländsk skatt, om den hänför sig till intäkt som beskattas i den utländska staten och inte medtas vid taxeringen här i riket. om enligt dubbelbeskattningsavtal inkomst skall undantas från beskattning men medt as vid taxeringen (alternativ exempt) föreligger inte heller rätt till avdrag för utländsk skatt som hänför sig till inkomsten. 5.'^ till kapitalförlust räknas förlust som inte har samband med någon förvärvskälla samt förlust som visserligen har sådant samband men inte kan anses normal för förvärvskällan i fråga. till kapitalförlust räknas dock inte a) genom brand, annan olyckshändelse eller brottslig handling uppkom men skada, förstörelse eller förlust, i den mån köpeskilling som skulle ha influtit om den skadade eller förlorade egendomen i stället hade sålts hade utgjort intäkt i förvärvskällan, b) genom brand eller annan olyckshändelse uppkommen skada på eller förstörelse av byggnad eller av markanläggning, c) förlust i fall som avses i punk t 33 av anvisningarna till 23 §, d) förlust på borgensförbindelse, om denna betingas av näringsverksam het som bedrivs av den skattskyldige eller annan, som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära, e) utgifter för projektering av byggnader och markanläggningar, avsedda för stadigvarande bruk i näringsverksamhet, även om byggnads- eller anläggningsarbetet inte genomförs. till 22 § 1.'^ till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor, som har influtit i verksamheten. detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i verksamheten. hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. det sagda gälle r även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga " senaste lydelse 1989: 1039. "senaste lydelse 1981:295. " senaste lydelse 19 90:650, '' ¬ sfs 1990:1421 varor ingå i överlå telsen. denna överlåtelse utgör då så att säga den sista afiarshändeisen i verksamhe ten. till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventa rier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller e tt dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den skaitskyldige begär det. till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkesmäs sig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inne havet av andelen betingats av sådan verksamhet. i fråga om handelsbola g hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid avytt ring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag. har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknads värdet (uttagsbeskattning). vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid en a vyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverk samhet och särskilda skäl mot uttagsbeskattning inte föreligger. uttag av bränsle från fastighet som är taxerad som lantbruksenhet för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej. uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst. värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 42 §. 2.'" ränta på banktillgodohavanden som hör till näringsverksamhet och på kundfordringar utgör intäkt av näringsverksamhet. detsamma gäller beträffande ränta och utdelning på omsättningstillgångar samt utdelning som uppburits från aktiebolag eller ekonomiska föreningar i förhållande till gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg). rän ta och utdel ning på sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2 § 8 m om. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör intäkt av näringsverksamhet om innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet. som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all ränta och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §. med utdelning avses även såd ana utbetalningar som anges i 3 § i mom. tredje stycket lagen om statlig ink omstskatt. 5.'^ vid avyttrin g av en näringsfastighet som inte utgör omsättningstill gång tas som intäkt upp medgivna avdrag för värdeminskning av byggnad eller av markanläggning samt skogsavdrag och avdrag för substansminsk ning. som intäkt tas även upp belopp varmed byggnad eller markanlägg ning på fastigheten har skrivits av i samband med ianspråktagande av ersättningsfond e.d. vidare tas som intäkt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och underhåll av bygg- 2578 senaste lydelse 1990:650. senaste lydelse 1990:650. ¬ / ^äd eller markanläggning på fastigheten under det aktuella beskattnings- sfs 1990:1421 'året och medgivna avdrag avseende sådana utgifter under de fem närmast föregående beskattningsåren. vid avyttring av en sådan bostadsrätt eller aktie eller andel som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:57 6) om statlig inkomstskatt tas - om bostads rättslägenheten ell er den till aktien eller andelen knutna lägenheten inte utgör privatbostad eller omsättningstillgång — som intäkt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och under håll av lägenheten under det aktuella beskattningsåret och medgivna av drag avseende sådana utgifter under de fem närmast föregående beskatt ningsåren. vid avyttring av del av fastighet skall beräkn ing av belopp som skall tas upp som intäkt grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. med avyttring jämställs sådan överföring av mark m. m. som avses i 25 § 2 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och sådan allframtids- upplåtelse mot engångsersättning som avses i a ndra stycket det nämnda momentet om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanlägg ning. belopp som avses i första stycket första och andra meningarna tas inte upb som intäkt i den mån vederlaget för egendomen — efter avräkning för den del därav som belöper på tillgångar som behandlats som inventarier vid beräkning av värdeminskningsavdrag — understiger det vid beräkning av realisationsvinst enligt lagen om statlig inkomstskatt tillämpliga om kostnadsbeloppet. detta belopp beräknas vid tillämpning av bestämmel sen i f örsta meningen med bortseende från bestämmelserna i 25 § 5 mom. och 8 mom. nämnda lag. reparation och underhåll anses som värdehöjande i den mån den avytt rade egendomen på grund av åtgärderna befann sig i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte året före beskattningsåret eller vid förvärvet om detta skedde senare. har i fall som avses i punkt 1 a ndra stycket andra meningen avdrag erhållits för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanlägg ningar gäller följande vid avyttring av fastighet med byggnad eller markan läggning som har skrivits av vid ianspråktagande av ersättningsfonden. av det belopp som ianspråktagandet avser tas endast den del upp som intäkt som motsvarar det belopp som t agits upp som intäkt med stöd av bestäm melserna i första och tredje—sjätte styckena vid avyttringen av ursprungs fastigheten. bestämmelserna i de nna punkt tillämpas också när egendom som här avses övergår till ny ägare genom arv, t estamente, bodelning eller gåva om egendomen i och med äganderättsövergången blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet eller privatbostad. härvid skall anses att egendomen a vyttras för en köpeskilling motsvarande dess värde. vad nu sagts gäller också om egendomen är omsättningstillgång och äganderätts- övergången sker genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död. 16."^ är för fysisk person eller dödsbo förvärvskällans kapitalunderlag, beräknat enligt 4 och 6 §§ lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv, ""senaste lydelse 1990:650. 2579 v. t ¬ sfs 1990:1421 2580 negativt las som intäkt upp ett belopp motsvarande statslåneräntan viö utgången av november året före beskattningsåret multiplicerad med dél negativa kapitalunderlaget (räntefördelning). i fråga om dödsbon som behandlas som handelsbolag beräknas först ett kapitalunderlag för dödsboet med tillämpning av bestämmelserna i 4 och 6 §§ lagen om skatteutjämningsreserv. är underlaget negativt fordelas intäkten enligt första stycket på delägarna efter storleken av varje deläga res andel i bo et. bestämmelserna i första stycket gäller också delägare i handelsbolag för vilken andelen i bolaget inte utgör omsättningstillgång. till grund för beräkningen av underlaget för räntefördelning ligger dock inte kapitalun derlaget i bolaget utan handelsbolagsandelens justerade ingångsvärde vid beskattningsårets ingång enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomst skatt. innehar handelsbolaget direkt eller genom förmedling av annat eller andra handelsbolag fastigheter eller tillgångar som avses i 26 § i mom, nämnda lag minskas det justerade ingångsvärdet i den mån en värdering av tillgångarna enligt 6 § lagen om skatteutjämningsreserv ger ett lägre värde än en värdering enligt 5 § samma lag. av skillnadsbeloppet skall så stor del dras från det justerade ingångsvärdet som svarar mot delägarens andel i handelsbolaget. redovisar delägare inkomst från bolaget i flera förvärvskällor skall intäkten i första hand tas upp i förvärvskälla som utgör aktiv näringsverksamhet. vid räntefördelningen bortses från negativt underlag upp till 50000 kronor (fribeloppet). skall för den skattskyldige beräknas mer än ett un derlag för räntefördelning får det sammanlagda fribeloppet inte överstiga 50000 kronor. i fråga om skattskyldiga som avses i första stycket bortses vidare från negativt un derlag som motsvaras av underskott i förvärvskäl lan föregående bes kattningsår i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 33 § 3 mom. att ett mot intäkten svarande avdrag får göras vid beräkning av inkomst av kapital framgår av 3 § 4 mom. lagen om statlig inkomstskatt. i e [j a: b' iw 3ii il. till 23 § 6.'^ utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga värde minskningsavdrag. avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss pro cent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. i fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades. i anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier). i enli ghet härmed räknas som byggnadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som bås, box eller spilta, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgödsling med tillh örande urin- brunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller vent ilationsanordning. som byggnadsinventari- fr •si- tr*' senaste lydelse 1990:650. •fe •itfi ¬ .faknas också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning, fast trans- sfs 1990:1421 ^ rtör, hiss eller liknande. i en industribyggnad räknas som byggnads- ,, fiventarier tillgångar a vsedda för den industriella driften, såsom maski- ifier, anordningar för godstransport som t. ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e. d., samt anordningar för användningen av dessa tillgångar som t. ex. särskilda fundament. som byggnadsinventa- rier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m.m., avsedda att direkt ? tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar, ventila- tionsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. som byggnadsinventarier i en bygg- nad som är avsedd för affarsändamål räknas exempelvis hyllor, diskar eller ^ annan butiksinredning, rulltrappor m.m. tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byggnadsvärde h ar fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin hel- het eller till viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan konstruktion som bygg- nadsinventarier. däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens all- männa användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller mö gas och annan liknande anordning. anskaffningsvärdet för en ledning som wääi är avsedd för såväl en byggnads an vändning i driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i fö rhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive byggnadens allmänna användning. ledningen skall dock i s in helhet hän- skå! föras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre stkk fjärdedelar kan a nses hänförliga till driften. om utgifterna för ledningen 3ä till mins t tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna cfliot användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden. i fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 1 2-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk ibiii!?* avsedda inventarier. litifi av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad. har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaff- ningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt av närings verksamhet för fastighetsägaren. till anskaffningsvärdet hän- förs vidare utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i punkt 4 eller 5 och för vilka bidrag inte har utgått. har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. har 0\i byggnader förvärvats tillsammans med den mark på vilka de är belägna, snses så stor del av vederlaget för fastigheten - i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken — belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxering- fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda j,p50(iifi % 8bnader eller byggnadsbestånd utgör av fastighetens hela taxeringsvär- 0 de. vad som enligt d enna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. vederlaget för byggnadsinventarier skall ^ävräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. det samman- 2581 ¬ sfs 1990:1421 2582 lagda anskaffningsvärdet for byggnaderna får jämkas om den del av vede laget for fastigheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa 0" byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller'" understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmå- ner m. m. som har förvärvats. har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder for att den skattskyldige skall kunna tillgo doräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett for att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas. övergår en byggnad till en ny ägare på a nnat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminsknings avdrag på byggnaden som skulle ha t illkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad be stäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens använd ningstid kan a ntas komma att röna inflytande av framtida rationalisering ar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhål landen. är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens vär de för verksamheten begränsat till förhållandev is r kort tid, skall hänsyn tas även till detta. så kan vara fallet exempelvis då c fråga är om en byggnad för utnyt tjande av en begränsad malmfyndighet : eller då en byggnad, som ä r belägen på annans mark och som används i e verksamhet, vid nyttjanderättens upphörande inte skall lösas av fastighets- la ägaren. fi: har en byggnad varit att hänföra till privatbostad under tidigare beskatt- ningsår och sker inte avskattning enligt 3 § 1 mom. femte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall avdrag for värdeminskning anses p, ha medgetts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet for varje sådant be skattningsår. utrangeras en byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen. 7.'® utgifter for anskaffande av en markanläggning på en fastighet, avsedd for användning i ägarens näringsverksamhet, dras - om annat inte följer av punkt 8 andra stycket — av genom årliga värdeminskningsavdrag. avdrag medges, om inte annat följer av andra eller femte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. i' fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får ^ dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen^^ anskaffades. till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av ^?1 a re 5aj "senaste lydelse 1990:650. ¬ f ad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande av sfs 1990; i42i murar och torrläggning av marken. till markanläggning hänförs också . ika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, rplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jaimfbrliga anläggningar för personal, planteringar e. d., täckdike, öppet dike, invallnings- och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg samt, i den mån de i nte vid fasti ghetstaxering är att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tun nlar e. d. till anskaffningsvärdet för markanlägg- ning hänförs även värdet av en markanläggning som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt av näringsverksamhet för fastighetsäga- ren. 1 anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för iståndsättande och om- läggning av ett förut anlagt täckdike. i täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett täckdike. ® till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsam mans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i näringsverksamhet eller sådana inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament e. d., industrispår, traversbanor, gödselbassäng som är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m. m. (markinventarier). till markinventarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärmingsanordningar. anskaffningsvär- det för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan 2:'® markinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggna- te: dens allmänna användning. ledningen skall dock i sin helhet hänföras til! alifi markinventarier om utgiftern a för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. om utgif- tema till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmän na användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden. ktfts i fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkter- rflit! na 12-14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte i-0 eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminsknings- luitö avdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten. övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för jjkip! de n de l av anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. vad nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna verksam- heten läggs ned och fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare. har en markanläggning tillhört privatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår och sker inte avskattning enligt 3 § 1 mo m. femte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall avdrag för värdeminskning ansetts ha medgetts för varje sådant beskattningsår. 9." avdrag på grund av avyttring av skog på fastighet som är taxerad senaste ivdclse 1990:650. 2583 ¬ sfs 1990:1421 /-• • 'ci 51 :(2 å k" som lantbruksenhet (skogsavdrag) medges enligt bestämmelserna i de: anvisningspunkt. bedömningen av rätten till avdrag sker med utgång^r^^ punkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. med afi- skaffhingsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid forvärv av fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. med gällande ingångs\'ärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har med- getts enligt denna anvisningspunkt. i punkt 10 foreskrivs hur anskaffnings värdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. med avdragsgrundande skogsiniäki avses ett belopp som motsvarar summan av beskattningsårets hela int äkt på gru nd av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttrade skogsprodukter eller på grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter foreget bruk eller i anna n förvärvskälla. fysisk person får under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. vid taxeringen för visst beska ttningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. har fysisk person förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därm ed jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar ha n genom intyg från lantbruksnämnd eller på annat sätt att förvärvet utgör ett led i jordbrukets eller skogsbru kets yttre rationalisering (rationaliserings förvärv), medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsin täkten. sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det beskattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskattningsåren. vid fastighetsreglering och klyvning räknas som fdr- värvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbild ningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige har yrkat det och fastig hetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt £i- avtal. det sammanlagda avdragsbeloppet enligt detta stycke får inte över- n, stiga 50 procent av det anskaffningsvärde som belöper på rationaliserings- förvärvet. i'd' dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den z ' avlidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne, har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under ip. innehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. vid taxering- ti - en för visst beska ttningsår medges avdrag med högst halva den avdrags- grundande skogsintäkten. vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket. : - i fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag r , skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respektive boet. rätt till avdrag föreligger inte såvi tt gäller intäkt som den skattskyldige tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvä rvs- källan, har förvärvats av ny ägare. avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 15 000 kronor. bedrivs skogsbruk i fo rm av enkelt , bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den gemen- • samt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst,^"^* ut 15000 kronor, avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3000 kronor. i 10.^° har fastighet som är taxerad som lantbruksenhet förvärvats genom, ^ 'ciif 2584 senaste lydelse 1990:650. ¬ i , byte eller därmed jämförligt fång anses — om annat ej följer av detta sfs 1990:1421 tycke eller tredje stycket sista meningen — som anskaffningsvärde enligt ^ ipuflkt 9 så stor del av vederlaget för fastigheten som fastighetens skogs- ;; bruksvärde utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvstillfället. kan detta beräkningssätt inte tillämpas eller är det uppenbart att det skulle ge ett värde som avviker från det verkliga vederlaget för skog och skogsmark, tas som anskaffningsvärde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkli ga vederlaget. vad sist sagts gäller också för vederlag som utgår vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skattskyldige överstiger värdet av den skog och skogsmark som har frångått honom. i fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom ' vederlaget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade skogen och skogsmarken. har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäller följande. omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående ägarens förvärvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens anskaff ningsvärde och gällande ingångsvärde. omfattar förvärvet endast en del av skogsmarken, anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde for den nye ägaren så stor del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället. omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av-all skog och skogsmark i förvärvskällan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den nye ägaren dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde. vad som sä gs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastigheten från ett annat företag inom samma kon cern. skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det föregå ende stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället över stigit hans gällande ingångsvärde. har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha mins kat i samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark. om fattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvskällans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fastighetens skog och skogsmark minskas på grund av fastighetsregle ring eller klyvning. har sådan ersättning som avses i 25 § 2 mom. an dra eller tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och skogsmark, anses vid tillämpn ingen av det föregående stycket som om den ifrågava rande skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare. något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för fastighet som utgör omsättningstillgång i nä ringsverksamhet. bestämmel serna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje !> stycket av anvisningarna till 21 § har blivit omsättningstillgång i en av den 2585 ¬ sfs 1990:1421 skattskyldige bedriven tomtrörelse. sådan fastighet skall därvid anses hä förvärvats av ny ägare. ; 12.^' utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminsknings avdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 elierom restvärdeavskrivning i punkt 14. kan in ventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften förderas anskaffande dras av under anskaffningsåret. omedelbart avdrag får även ske i fråga om in ventarier av mindre värde. regler om avdrag avseende beställda men inte levererade inventarier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 24 §. har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventarier, skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den taxerade inkomsten har beräknats till lägre be lopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av underskott. inventariemas anskaffningsvärde mins kat med medgivna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet. hör ett byggnads- eller markinventarium till fastighet som utgjort privatbostadsfastighet under det beskattningsår som närmast föregått det aktuella beskattningsåret och sker inte avskattning enligt 3 § 1 mom. femte stycket lagen (1947:5 76) om statlig inkomstskatt utgörs inventariets skat temässiga restvärde av anskaffningsvärdet minskat med 20 procent av samma värde för varje beskattningsår, dock högst fem, som den skatts kyl dige innehaft inventariet och fastigheten utgjort privatbostadsfastighet. detsamma gäller i fråg a om del av fastighet. 23." avdrag får göras för skogsvårdsavgift och fastighetsskatt och speci ella för näringsverksamheten utgående skatter och avgifter till det allmän na. däremot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 §). premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill omkost nad i närings verksamheten. om den ersättning, som kan komma att utfal la på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivfö rsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i näringsverks amheten. avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fr i sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3b mom. första stycket. bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av näringsverksamhet. bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag for kostnader för resor til! och från arbetsplatsen gäller också beträffande inkomst av näringsverksamhet. 33." avdrag medges för förlust vid icke yrkesmässig avyttring (realisa tionsförlust) av tillgång eller förpliktelse i fråga om vilken, om realisa- 2586 senaste lydelse 1990:650. •• senaste lydelse 1990:650. senastelydclsc 1990:650, ¬ libnsvi^ist i stället hade uppkommit, vinsteq skulle ha utgjort intäkt av sfs 1990:1421 ' [näringsverksamhet. vid inko mstberäkningen i ett handelsbolag begränsas avdraget för realisationsförlust på sätt anges i 3 § 2 mom. femte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte innehavet av tillgång- ' en eller förpliktelsen betingas av näringsverksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller annan som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. till 24 § ' i." för skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestäm melserna i denna anvisningspunkt. vid inkomstberäkningen tas hänsyn till in- oc h utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m. m., till pågående arbeten samt till fordrings- och skuldposter. värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter bestäm s med hänsyn till förhållandena vid beskattnings årets utgång. som värde av ingående lager, pågående arbeten samt ford rings- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående beskattnings års utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter. har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha m edräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att det kan lägga s till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. i de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller ford ringspost har tagits upp med för lågt b elopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock på yrk ande av den skattskyldige justering av det bokför da resultatet underlåtas i den m ån det är uppenbart att denne — i överens stämmelse med reglerna för inkom stberäkning i denna lag — genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som skett eller större avsättning enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv än som gjorts skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter justeringen. om särs kilda omständigheter föranleder det skall dock resul tatet justeras även i såda nt fall. vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakt tas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jo rdbruk är allmänt bruk ligt bör tas upp som intäkt i räkensk aperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. i fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under j nämnda år eller inte. å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del • "senaste lydelse 1990:650. 2587 cfl, ¬ sfs 1990:1421 bokfbringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst. avdrag fot ränta på lån ur statens lånefond för lån med upp skjuten ränta åtnjuts foi'' det år då räntan har betalats. vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av avyttrade varor skall — även om fakturering inte skett — redovisas som fordran, såvida varorna levererats til! den nye ägaren före årets utgång. har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas under loppet av flera å r, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma år. i fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 §. om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokföringen fram kommer som vinst först ett senare år, skall vid inkoms tberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till. motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäk ningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattningsmyn dighet i annat fall visst år f rångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning. har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast föregående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående till gångs- och skuldposter som erfordras för att någon intä kt eller utgift inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad på grun d av skiftet av tillämpligt inkomstslag. 3 § 7 - ii mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1—4 mom., 28 §, 29§ 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § nämn da lag. 4. fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. är en sådan värdering inte förenlig med god redovisningssed tas dock posterna upp till det värde som följer av god redovisningssed. om fordringar har tagits upp till lägre belopp eller skulder till högre belopp än kursen vid beskattning sårets utgång tas 54 procent av skillnaden multiplicerad med statslåneräntan vid b eskattningsårets utgång upp so m intäkt. föreligger i fråga om sådan fordran eller skuld terminskontrakt eller annan liknande valutasäkringsåtgärd beräknas en intäkt endast i den mån posten inte har tagits upp til! ett värde som motiveras av valutasäk ringen. 2588 till 32 § 10." har arbetsgivare eller uppdragsgivare lämnat arbetstagare eller uppdragstagare förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger " senaste lydelse 1990:650. ¬ ."ä ärknadsräntan skall arbetstagaren eller uppdragstagaren beskattas for sfs 1990:1421 äfdet av formånen som intäkt av tjänst. belopp motsvarande värdet av • 'rfnånen skall anses som en betald ränteutgift. i. med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det . finns anledning anta att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren förmedlat det. förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan å ena sidan stats- läneräntan vid utgången av november året fbre beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. såvitt avser lån som upptagits i utländsk valuta skall förmånens värde beräknas till skillnaden mellan å ena sidan marknadsräntan i den aktuella valutan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å an dra sidan den avtalade räntan. det som sagts i denna punkt gäller ej i fall som avses i punkt 14 sjätte stycket av anvisningarna. m.^'' anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller delägare närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som u teslutande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller företagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden for egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos företagsledaren. vad nu sagts gäller int e anskaffning av bil som föranleder beskattning av bilför mån. avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egen dom till företaget skall, om priset är högre än egendomens marknadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst. av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräkning av realisa tionsvinst samt att vid denna beräkning särskilda undantagsregler gäller för fastighet och b ostadsrätt. avser avyttringen sådan egendom som avses i 31 § nämnda lag gäller dock, oavsett hur priset förhåller sig till marknads värdet, att hela vederlaget, utan avdrag för något omkostnadsbelopp, skall beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst, såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för företaget. vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan bostads rätt som avses i 26 § 1 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt men tillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses i a ndra stycket av samma moment. förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person egendom från företaget till lägre pris än ege ndomens marknadsvärde, skall ett belop p motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som intäkt av tjänst. vad nu sagts gäller också n är delägare i fåmansägt handelsbolag delägare närstående person förvärvar egendom från handelsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägenhet som i och nläiifi med förvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som avses bli beby ggd med sådan bostad. första meningen tillämpas inte när det är företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats enligt första stycket vid företagets förvärv av egendomen. har företagsledare i e tt fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag • " scnasic lydelse 1990:650. 2589 * f.. ¬ sfs 1990:1421 2590 eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersättni|lgf från företaget för lokal, som ägs eller d isponeras av företagsledaren elfer^^ ^ den honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas såsom intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst. mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga. har fåmansföretag lämnat företagsledare eller företagsledare närstående person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknads- räntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som intäkt av tjänst. förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan å ena sidan • statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med " tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. såvitt ^ avser lån som upptagits i utländsk valuta skall förmånens värde beräknas ^ till skillnaden mellan å ena sidan marknadsräntan i den aktuella valutan - vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare ? närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper, skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15. i; som fåmansföretag räknas a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har i mer än hälften av r österna för aktierna eller andelarna i företaget; samt b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på tin, verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person ge- f. nom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har : den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självstän- \pi' digt kan förfoga över dess re sultat. iii som fåmansföretag räknas dock inte aktiemarknadsbolag enligt lage n.; (1985:571) om värdepappersmarknaden. som fåmansföretag räknas inte heller bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt. gr,:; som fåmansägt handelsbolag räknas a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande inflytan- de; samt 5^^ b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav, 5,1,, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren. med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som — direkt^^^ eller genom förmedling av juridisk person — äger eller på därmed jäm for^j^j^ ligt sätt innehar aktie eller andel i företaget. som företagsledare i fåm ansföretag eller fåmansägt handelsbolag skajf i ur anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons,,' '''te aktie- eller an delsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett väsentligt inflytande i företaget eller — där fråga är om företag som avses i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella bestäm"ii.|i manderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfog a övcr^' dess resultat. •t<|. ¬ läjili^! i^id tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående per- sfs 1990:1421 fi räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkom- gs make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari en skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. med av- mling avses jämväl styvbarn och fosterbarn. till 33 § 7." avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av tjänst som en ligt 11 kap . 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör in komst av annat förvärvsarbete. från sådan intäkt av tjänst medges d essutom avdrag med 25 procent eller, om den skattskyldige vid ingången av året före taxeringsåret fyllt 65 år eller avlidit under året före taxeringsåret, med 18 procent av ett under lag beräknat enligt nästa stycke. medgivet avdrag skall återföras till be skattning nästföljande beskattningsår. underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket minskad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i föregående stycke och med inkomst som avses i 11 k ap. 3 § första stycket lagen om allmän försäkring. tiu 48 § 1." vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt samt 53 § 1 mom. a iakttas följande. som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag. folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig-del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6000 kronor eller iminst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:2 05) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. för gift ska ttskyldig, som uppburit folkpension med belopp som till kommer gift vars make uppbär folkpension, uppgår det särskilda grundav draget till 1,325 b asbelopp. för övriga skattskyldiga uppgår avdraget till 1,5 basbelopp. för gift skattskyldig, som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med be lopp som tillkommer gift v ars make saknar folkpension, uppgår avdraget til! 1,5 basbelopp. har folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivrän ta eller annan i näm nda lagrum angiven livränta skall det särskilda grund avdraget beräknas med ledning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett. ' det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga uppburen folkpen sion och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen om pensionstill- jskott. för den som uppburit folkpension i form av förtidspension gäller att särskilda grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpension och procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § nämnd a lag. genaste lydelse 1985:1017. ringen innebär bl. a. att fjärde stycket upphävs. .(5/ , senaste lydelse 1990:650. 259! ¬ sfs 1990:1421 det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. pension som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda grundavdraget. för den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i grun davdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestäm melser i stället had e tillämpats. till 53 § 2." verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök ut omlands eller under längre tid uppehålla sig därstädes under kringresande (t. ex. handelsresande). person, som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i sverige, beskattas här för pension, som utgår enligt lagen om allmän försäkring eller på grund av förutvarande anställning eller uppdrag hos svenska stat en eller svensk kommun, eller på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensions försäkring, om försäkringen meddelats i här i landet be driven försäkrings rörelse. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pen sion eller förmån beskattas i sverige, om förmånen utgår härifrån till sådan person på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamhe ten huvudsakligen utövats här. för sådan person föreligger däremot ej skattskyldighet för annan pension än nu sagts eller för livränta eller andra enligt 31 § med inkomst av tjänst likställda förmåner, som icke åtnjutas på grund av något tjänsteförhållande. bestämmelsen i 53 § 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, gäller beträffande den som anställts av svensk utlandsmyn dighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd) blott om han icke är medborgare i anställningslandet. rege ringen äger medgiva befrielse från skattskyldighet, som här nämnts, för sådan lokalanställd i utomeuropeiskt land som icke är svensk medborgare. bestämmelsen i 53 § 1 mom. första stycket a om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, gäller inte om a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmåna- dersperiod, och b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes väg nar, samt 2592 senaste lydelse 1989; 1039. ¬ c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i sfs 1990:1421 riket. bestämmelserna i 53 § 1 mom. första stycket a om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för av löning eller annan därmed jämför lig förmån som utgått av anställning eller uppdrag gäller inte ersättning som vid tillfällig anställning i sverige betalats av arbetsgivare för kostnad 1) för resa till respektive från sverige vid anställningens början respekti ve slut och 2) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i sverige. bestämmelsen i 53 § 1 mom. första stycket a om skattskyldighet för den som ej varit bosatt här i riket för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av l edamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person gäller inte ersättning som i samband med förrättning i sverige betalats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad 1) för resa till respektive från förrättningen och 2) för logi i samband med förrättningen. 10.^" delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi beskattas för den del av bolagets eller rederiets vinst, som å honom belöper, huru denna än må hava av bolaget eller rederiet använts, och oberoende av vad ha n må hava lyftat av bolagets eller rederiets under beskattningsåret eller tidigare förvärvade vinst. vad som föreskrivs i första stycket gäller också beträffande här i riket bosatt eller hemmahörande delägare i fråga om den på delägaren belöpan de delen av vinsten i annan utländsk juridisk person än sådan som enligt 2§ 12 mom. eller 16 § 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall betraktas som svensk ekonomisk förening eller ut ländskt bolag a) om delägaren beska ttas i den stat där den utländska juridiska perso nen är hemmahörande för den del av den utländska juridiska personens vinst som belöper på deläg aren, eller b) om vid utgången av året närmast före taxeringsåret dels minst tio procent av den utländ ska juridiska personens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas antingen av delägaren själv eller av en krets av personer i vilken delägaren ingår och vilken består av en fysisk eller juridisk person (moderföretaget), av — om moderföretaget är en fysisk person — sådana närstående som avses i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 § samt av juridiska personer som direkt eller genom formedling av annan juridisk person innehas av denna person och de närstående, dels minst hälften av den utländska juridiska personens kapi tal eller röstetal för dess samtliga andelar innehas eller kontrolleras, direkt eller genom förmedling av juridisk person, av här i riket bosatta eller hemmahörande personer. till 54 § 3.^' skattefrihet enligt 54 § första stycket föreligger om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader i den mån inkomsten beskat- " senaste lydelse 1989:1039. senaste lydelse 1990:650. 2593 ¬ sfs 1990:1421 tats i verksamhetslandet. om anställningen och vistelsen utomlands varat minst ett år i sa mma land och avsett anställning hos annan än svenska staten, svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk försam ling medges dock sådan befrielse även om inkomsten inte beskattats i verksamhetslandet på grund av lagstiftning eller administrativ praxis i detta land eller annat avtal än avtal för undvikande av dubbelbeskattning som detta land ingått. vad nu sagts gäller dock inte vid anställning ombord på utländskt fartyg. i fråga om sådan anställning gäller vid 1986—1992 års taxeringar att skattefrihet föreligger om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader och avsett anställning hos arbetsgivare, som är en inländsk juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk person, och anställningen utövats ombord på utländskt fartyg som huvudsakligen går i sådan oceanfart som avses i 1 kap. 7 § 8 fartygssäkerhetsförordningen (1988:594). i tid för vistelse som avses i första och andra styckena får inräknas kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda till början eller slutet av anställningen utomlands. uppehåll i sverige för här avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsva rar högst sex dagar för varje hel månad som anställningen utomlands varar eller under ett och samma anställningsår till mer än 72 dagar. har den skattskyldige påböijat anställningen och kunde det därvid på goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att undantas från skatt i sverige enligt 54 § första stycket f men inträffar under anställningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för att undanta inkomsten från skatt i sverige inte föreligger, skall inkomsten likväl undantas från beskattning i sverige om de ändrade förhållandena beror på omständigheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning skulle te sig uppenbart oskälig. 2594 12.1 fråga om intäkt enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 § gäller vid 1993 — 1995 års taxeringar att underlaget för räntefördelning multipliceras med 55, 70 respektive 85 procent av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. 13. vid tillämpning av bestämmelserna om räntefördelning i punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22 § skall vid 1 992-1999 års taxering ar i fråga om delägare i handelsbolag, utöver vad som följer av fjärde stycket i n ämnda punkt, bortses från en övergångspost. övergångsposten är ett belopp motsvarande ett negativt underlag för räntefördelning vid 1992 års taxering, eller, om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst från handelsbolaget detta år, vid 1993 års taxering, till den del detta negativa underlag överstiger fribeloppet. vid beräkning av skillnadsbeloppet enligt tredje stycket tr edje och fjärde me ningarna i nämnda punkt skall tillgångar som avses där tas upp till det högsta av de värden som följer av 6 § andra stycket lagen om skatteutjäm ningsreserv. övergångsposten skall reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag utöver tillskott) under beskattningsår som taxerats år 1991 överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skatteplikti ga ink omster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets ¬ sultat. någon räntefördelning skall dock inte ske vid 199 2 års taxering, sfs 1990; 1421 • iler, om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av handelsbolaget detta år, vid 1993 års taxering. • 26. äldr e föreskrifter i 32 § i mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisningarna till 32 § tillämpas fortfarande om anställningen har upphört före den 1 januari 1991. 28. de nya föreskrifterna i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 2 2 § om skatteplikt för ersättning på grund av gruppsjukförsäkring tillämpas inte om försäkringsfallet har inträffat före den 1 januari 1991. 29, vid 1992 och 1993 års taxeringar skall vid reduktion av det särskilda grundavdraget enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 48 § med pension likställas inkomst av passiv näringsverksamhet enligt 25 § och inkomst av kapital enli gt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig in komstskatt, till den del inkomsten av kapital överstiger 1 600 kronor. vidare skall vid red uktion enligt punkt 1 fe mte stycket av nämnda anvis ningar me d taxerad förvärvsinkomst likställas inkomst av kapital enligt nämnda moment. vid 1992 och 1993 års taxeringar skall det särskilda grundavdraget även reduceras på grund av förmögenhet enligt de äldre bestä mmelserna avse ende avdrag för nedsatt skatteförmåga i pun kt 2 av anvisningarna till 50 § och - i fråga om makar — 52 § 1 mo m. andra stycket. vad som där sägs om fastighet, som avses i den äldre lyde lsen av 24 § 2 mo m. samt såda n bostadsbyggnad m ed tillhörande tomt på jo rdbruksfastighet som används som bostad av den skat tskyldige, skall avse såd an privatbostadsfastighet som anges i 5 § första stycket. bestämmelserna i första och andra styckena får inte leda till lägre särskilt grundavdrag än vad den sk attskyldige skulle ha medgetts i grund avdrag enligt 48 § 2 mom. första —femte styckena och 48 § 3 mom. om dessa regler i stället hade tillämpats för denne. 1. den na lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2-5 nedan. 2. äldre bestämmelser skall vid 1992 och senare års taxeringar tillämpas ^ j i fråga om likvidation och fusion som föranlett utskiftning till aktieägare före ikraftträdandet. .^,j 3. äldre föreskrifter i pu nkt 23 av anvisningarna till 23 § om avdrag för flint? grupplivförsäkring tillämpas på premie som betalas före ikraft trädandet. 4, äldre föreskrifter i pun kt 1 av anvi sningarna till 22 § tillämpas vid 1992 års taxering i fråga om utt ag av vedbränsle före ikraftträdandet. 5, de nya bestämmelserna i p unkt 4 av anvisningarna till 24 § tillämpas inte i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. på regeringens vägnar erik äsbrink peder andré (finansdepartementet) 2595 cl 3' ¬