SFS 2021:579 Lag om för­bud mot otill­bör­liga han­dels­me­to­der vid köp av jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om för­bud mot otill­bör­liga han­dels­me­to­der vid köp av jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter utfär­dad den 17 juni 2021 enligt riks­da­gens beslut1 föreskrivs2 föl­jande. lagens syfte och tillämp­nings­om­råde 1 § denna lag syf­tar till att skydda leve­ran­tö­rer av jordbruks-​​ och livs- medels­pro­duk­ter mot vissa otill­bör­liga han­dels­me­to­der. 2 § lagen gäl­ler vid köp av jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter om köpa­ren eller leve­ran­tö­ren är eta­ble­rad i sve­rige och köpa­ren 1. har en års­om­sätt­ning som mot­sva­rar mer än två mil­jo­ner euro, eller 2. är en myn­dig­het som är eta­ble­rad i euro­pe­iska uni­o­nen. lagen gäl­ler inte om köpa­ren är en kon­su­ment. ord och uttryck 3 § i denna lag bety­der 1. jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter: pro­duk­ter som för­teck­nas i bilaga i till för­dra­get om euro­pe­iska uni­o­nens funk­tions­sätt samt pro­duk­ter som inte för­teck­nas i den bila­gan men som fram­ställs för använd­ning som livs­me­del genom använd­ning av pro­duk­ter som för­teck­nas i den bila­gan, 2. köpare: en fysisk eller juri­disk per­son, en grupp av fysiska eller juri- diska per­so­ner, eller en myn­dig­het som köper jordbruks-​​ och livsmedels-​​ pro­duk­ter, och 3. leve­ran­tör: en fysisk eller juri­disk per­son som säl­jer jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter. 4 § vid tillämp­ning av denna lag ska med myn­dig­het jäm­stäl­las 1. en beslu­tande för­sam­ling i en kom­mun eller en region, eller en mot- sva­rande beslu­tande för­sam­ling i en annan med­lems­stat i euro­pe­iska uni­o­nen, 2. ett sådant offent­ligt styrt organ som avses i 1 kap. 18 § lagen (2016:1145) om offent­lig upp­hand­ling, och 3. en sam­man­slut­ning av a) en eller flera myn­dig­he­ter eller beslu­tande för­sam­lingar, eller b) flera offent­ligt styrda organ. 1 prop. 2020/21:134, bet. 2020/21:mju21, rskr. 2020/21:364. 2 jfr euro­pa­par­la­men­tets och rådets (eu) direk­tiv 2019/633 av den 17 april 2019 om otill­bör­liga han­dels­me­to­der mel­lan före­tag i jordbruks-​​ och livs­me­dels­ked­jan, i den ursprung­liga lydel­sen. sfs 2021:579 pub­li­ce­rad den 18 juni 2021 2 sfs för­bud mot otill­bör­liga han­dels­me­to­der 5 § föl­jande meto­der som tilläm­pas av en köpare av jordbruks-​​ och livs- medels­pro­duk­ter är för­bjudna: 1. att betala senare än 30 dagar efter den tid­punkt som anges i 6 eller 7 §, 2. att annul­lera en order med kor­tare var­sel än 30 dagar, om inte något annat föl­jer av före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av 10 §, 3. att ensi­digt genom­driva en änd­ring av vill­ko­ren i ett avtal i fråga om inter­vall, metod, plats, tid eller volym för en leve­rans, kva­li­tets­krav, betal­ning eller pris, 4. att ensi­digt genom­driva en änd­ring av vill­ko­ren i ett avtal i fråga om de tjäns­ter som anges i 12 § första styc­ket 3–5 eller andra styc­ket, 5. att kräva betal­ning av leve­ran­tö­ren för sådant som inte är kopp­lat till leve­ran­tö­rens för­sälj­ning, 6. att begära att leve­ran­tö­ren ska betala kost­na­derna för för­säm­ring som sker eller för­lust som upp­kom­mer i köpa­rens loka­ler eller efter det att den köprätts­liga ris­ken har över­gått till köpa­ren, när sådan för­säm­ring eller för­lust inte beror på leve­ran­tö­rens för­sum­lig­het eller fel, 7. att inte till­mö­tesgå leve­ran­tö­rens begä­ran att få en skrift­lig bekräf­telse av vill­ko­ren i ett avtal, 8. att vidta eller hota med att vidta kom­mer­si­ella repres­sa­lier mot en leve­ran­tör som utö­var sina avtal­sen­liga eller juri­diska rät­tig­he­ter, och 9. att kräva ersätt­ning av leve­ran­tö­ren för kost­na­den för att han­tera klago-​​ mål från kun­der i sam­band med för­sälj­ningen av leve­ran­tö­rens jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter när det inte före­kom­mit för­sum­lig­het eller fel från leve­ran­tö­rens sida. bestäm­mel­ser om obe­hö­riga angrepp på före­tags­hem­lig­he­ter finns i lagen (2018:558) om före­tags­hem­lig­he­ter. 6 § för ett avtal som inne­bär att jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter ska leve­re­ras regel­bun­det bör­jar betal­nings­pe­ri­o­den om 30 dagar löpa från 1. dagen då leve­rans­pe­ri­o­den löper ut, om leve­ran­ser har gjorts under den avta­lade leve­rans­pe­ri­o­den, eller 2. dagen då det belopp som ska beta­las för leve­rans­pe­ri­o­den fast­ställs, om den dagen infal­ler senare än den dag då leve­rans­pe­ri­o­den löper ut. om det är köpa­ren som fast­stäl­ler det belopp som ska beta­las tilläm­pas första styc­ket 1. vid tillämp­ningen av första styc­ket ska den avta­lade leve­rans­pe­ri­o­den anses omfatta högst 30 dagar. 7 § för ett avtal som inte inne­bär att jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter ska leve­re­ras regel­bun­det bör­jar betal­nings­pe­ri­o­den om 30 dagar löpa från 1. leve­rans­da­gen, eller 2. dagen då det belopp som ska beta­las fast­ställs, om denna dag infal­ler senare än leve­rans­da­gen. om det är köpa­ren som fast­stäl­ler det belopp som ska beta­las tilläm­pas första styc­ket 1. 8 § för­bu­det i 5 § första styc­ket 1 gäl­ler inte en köpare som har kom­mit över­ens med en leve­ran­tör om en vär­de­för­del­nings­klau­sul i den mening som avses i arti­kel 172 a i euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eu) nr 1308/2013 av den 17 decem­ber 2013 om upp­rät­tande av en sam­lad mark- nads­ord­ning för jord­bruks­pro­duk­ter och om upp­hä­vande av rådets 2021:579 3 sfs för­ord­ningar (eeg) nr 922/72, (eeg) nr 234/79, (eg) nr 1037/2001 och (eg) nr 1234/2007. 9 § för­bu­det i 5 § första styc­ket 1 gäl­ler inte en betal­ning som görs 1. inom ramen för skol­pro­gram­met i enlig­het med arti­kel 23 i europa-​​ par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eu) nr 1308/2013, 2. av ett offent­ligt organ som till­han­da­hål­ler hälso-​​ och sjuk­vård i den mening som avses i arti­kel 4.4 b i euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2011/7/eu av den 16 feb­ru­ari 2011 om bekäm­pande av sena betal­ningar vid han­dels­trans­ak­tio­ner, 3. enligt ett avtal med en leve­ran­tör av dru­vor eller must för vinfram-​​ ställ­ning, för­ut­satt att a) de spe­ci­fika betal­nings­vill­ko­ren ingår i ett stan­dar­dav­tal som före den 1 janu­ari 2019 har för­kla­rats bin­dande av med­lems­sta­ten i enlig­het med arti­kel 164 i euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eu) nr 1308/2013 och att denna utvidg­ning av stan­dar­dav­ta­let för­nyas av med­lems­sta­ten från och med den dagen utan några bety­dande för­änd­ringar av betalnings-​​ vill­ko­ren som är till nack­del för leve­ran­tö­rer av dru­vor eller must, och b) avta­let gäl­ler i flera år. 10 § rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om att en kor­tare period än vad som anges i 5 § första styc­ket 2 ska gälla i sär­skilda sek­to­rer. 11 § för­bu­det i 5 § första styc­ket 7 gäl­ler inte om avta­let avser jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter som en med­lem av en pro­du­cen­t­or­ga­ni­sa­tion leve­re­rar till orga­ni­sa­tio­nen, om orga­ni­sa­tio­nens stad­gar eller de reg­ler och beslut som fast­ställs i eller föl­jer av stad­garna inne­hål­ler bestäm­mel­ser med lik­nande effekt på vill­ko­ren i avta­let. 12 § föl­jande meto­der som tilläm­pas av en köpare av jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter är för­bjudna, om köpa­ren och leve­ran­tö­ren inte klart och tyd­ligt har avta­lat om dem i för­väg: 1. att retur­nera osålda jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter till leveran-​​ tören utan att betala för dem, 2. att retur­nera osålda jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter utan att betala för bort­skaf­fan­det av dem, 3. att kräva betal­ning som ett vill­kor för att leve­ran­tö­rens jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter ska lag­ras, skyl­tas med eller listas, eller för att till- han­da­hålla sådana pro­duk­ter på mark­na­den, 4. att kräva att leve­ran­tö­ren ska betala för köpa­rens mark­nads­fö­ring av jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter, och 5. att kräva att leve­ran­tö­ren ska betala per­so­nal­kost­na­der för att inreda loka­ler som används vid för­sälj­ning av leve­ran­tö­rens jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter. en han­dels­me­tod som inne­bär att leve­ran­tö­ren ska bära hela eller en del av kost­na­den för rabat­ter på jordbruks-​​ och livs­me­dels­pro­duk­ter som köpa- ren säl­jer som en del av en mark­nads­fö­rings­kam­panj är för­bju­den 1. om köpa­ren och leve­ran­tö­ren inte klart och tyd­ligt har avta­lat om den i för­väg, och 2. om köpa­ren inte innan kam­pan­jen inleds anger under vil­ken tids­pe­riod som åtgär­derna ska genom­fö­ras och den för­vän­tade mängd pro­duk­ter som kom­mer att bestäl­las. 2021:579 4 sfs 13 § om en metod som avses i 12 § första styc­ket 3–5 eller andra styc­ket är tillå­ten och tilläm­pas i ett visst fall ska köpa­ren på leve­ran­tö­rens begä­ran lämna en skrift­lig beräk­ning av betal­ningen per enhet eller av den sam­man­lagda betal­ningen. om en metod som avses i 12 § första styc­ket 3– 5 är tillå­ten ska köpa­ren också på leve­ran­tö­rens begä­ran lämna en skrift­lig kost­nads­be­räk­ning och under­la­get för denna beräk­ning. till­syn 14 § den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer (till­syns­myn­dig­he­ten) utö­var till­syn över att denna lag och före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen följs. 15 § om det behövs för att till­syns­myn­dig­he­ten ska kunna utöva till­syn får myn­dig­he­ten före­lägga 1. en köpare, leve­ran­tör eller någon annan att till­han­da­hålla upp­gif­ter, hand­lingar eller annat, och 2. den som för­vän­tas kunna lämna upp­lys­ningar i saken att inställa sig till för­hör på tid och plats som myn­dig­he­ten beslu­tar. till­syns­myn­dig­he­ten får besluta att ett före­läg­gande enligt första styc­ket ska gälla ome­del­bart. 16 § den som ett före­läg­gande enligt 15 § första styc­ket 1 rik­tas mot är inte skyl­dig att till­han­da­hålla en skrift­lig hand­ling 1. vars inne­håll kan antas vara sådant att en advo­kat eller en advo­kats biträde inte får höras som vittne om inne­hål­let, och 2. som inne­has av advo­ka­ten eller biträ­det eller av den som tystnads-​​ plik­ten gäl­ler till för­mån för. 17 § om det behövs för att till­syns­myn­dig­he­ten ska kunna utöva till­syn har myn­dig­he­ten rätt att få till­träde till områ­den, loka­ler och andra utrym­men där köpa­ren bedri­ver verk­sam­het, dock inte bostä­der. 18 § till­syns­myn­dig­he­ten får begära handräck­ning av kronofogde-​​ myn­dig­he­ten för att genom­föra en sådan åtgärd som anges i 17 §. vid hand- räck­ning gäl­ler bestäm­mel­serna i utsök­nings­bal­ken om verk­stäl­lig­het av för­plik­tel­ser som inte avser betal­nings­skyl­dig­het, avhys­ning eller avlägs-​​ nande. kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten ska dock inte under­rätta den som åtgär­den ska genom­fö­ras hos innan verk­stäl­lig­het sker. åtgär­der mot otill­bör­liga han­dels­me­to­der före­läg­gan­den 19 § till­syns­myn­dig­he­ten får före­lägga en köpare att upp­höra med 1. att tillämpa en sådan han­dels­me­tod som är för­bju­den enligt 5 § första styc­ket eller 12 §, och 2. att obe­hö­ri­gen angripa leve­ran­tö­rens före­tags­hem­lig­he­ter enligt lagen (2018:558) om före­tags­hem­lig­he­ter. till­syns­myn­dig­he­ten får även före­lägga en köpare att lämna en sådan skrift­lig beräk­ning som avses i 13 §. ett före­läg­gande enligt första styc­ket gäl­ler ome­del­bart, om något annat inte beslu­tas. 2021:579 5 sfs sank­tions­av­gift 20 § till­syns­myn­dig­he­ten får besluta att en köpare som har tilläm­pat en sådan han­dels­me­tod som är för­bju­den enligt 5 § första styc­ket eller 12 § ska betala en sank­tions­av­gift. en sank­tions­av­gift får även beslu­tas om en köpare obe­hö­ri­gen har angri­pit leve­ran­tö­rens före­tags­hem­lig­he­ter enligt lagen (2018:558) om före­tags­hem­lig­he­ter. en sank­tions­av­gift ska inte beslu­tas i ringa fall. sank­tions­av­gif­ten ska till­falla sta­ten. 21 § en sank­tions­av­gift får inte beslu­tas för en över­trä­delse som omfat­tas av ett före­läg­gande vid vite enligt denna lag om över­trä­del­sen lig­ger till grund för en ansö­kan om utdö­mande av vitet. 22 § sank­tions­av­gif­ten får inte över­stiga en pro­cent av omsätt­ningen före- gående räken­skapsår för den som beslu­tet rik­tas mot. när sank­tions­av­gif­tens stor­lek fast­ställs ska sär­skild hän­syn tas till över- trä­del­sens art, var­ak­tig­het och omfatt­ning. hän­syn ska också tas till om den som beslu­tet rik­tar sig mot tidi­gare har över­trätt för­bu­det och vilka förut-​​ sätt­ningar som finns för att betala avgif­ten. 23 § ett beslut om sank­tions­av­gift enligt 20 § ska med­de­las inom fem år från det att över­trä­del­sen upp­hörde. 24 § en sank­tions­av­gift ska beta­las till till­syns­myn­dig­he­ten inom 30 dagar från det att beslu­tet om att ta ut avgif­ten har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslu­tet. om sank­tions­av­gif­ten inte beta­las inom den tid som anges i första styc­ket, ska till­syns­myn­dig­he­ten lämna den obe­talda avgif­ten för indriv­ning. bestäm­mel­ser om indriv­ning av stat­liga ford­ringar finns i lagen (1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m. verk­stäl­lig­het får ske enligt utsök­nings­bal­kens bestäm­mel­ser. 25 § sank­tions­av­gif­ten fal­ler bort till den del beslu­tet om avgift inte har verk­ställts inom fem år från det att beslu­tet fick laga kraft. vite 26 § ett före­läg­gande enligt 15 eller 19 § får för­e­nas med vite. över­kla­gande 27 § till­syns­myn­dig­he­tens beslut enligt denna lag får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2021. på rege­ring­ens väg­nar ste­fan löfven jenny nils­son (närings­de­par­te­men­tet) 2021:579