SFS 1929:145

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

syensk för­pätt­hings­säm­lihg. 1929 nr 145— 147. utkom från tryc­ket den 19 jnni 1928. »ä. nr 145. lag om skil­je­män; given stock­holms slott den l4 juni 1929. (cobrui och d&tam kun- gstus fr&a pre­dik­sto­len.) vi gustaf, med guds nåde, sve­ri­ges, götes och ven­des konuug, ira veter­ligt: att vi, med riks­da­gen^ fun­nit gott för­ordna som föl­jer:göra c' skilj 0 avta­let. 1 §. fråga av tvis­te­måls beskaf­fe­ni­iet, varom för­lik­ning kan träf­fas, så ock fråga om ersätt­ning för skada på grund av brott må, då tvist bärom upp­stått, ge ­ nom avtal mel­lan par­terna bän­skju­tas till avgö­rande av en eller tiera skilje ­ män. skil­jeav­tal om sådan fråga kan ock avse fram­tida tvist, bär­fly­tande av visst rätts­för­bäl­lande, som angi­ves i avta­let. skil­je­män må ej upp­taga fråga, varom rät­te­gång eller lagsök­ning pågår, dock att rät­te­gång ej hind­rar skil­je­manna­för­fa­rande, där anmä­lan om målets ned­läg­gande skett bos rät­tens ord­fö­rande. 2 §. slu­tes skil­jeav­tal utan för­be­håll om rätt för par­terna att klandra skilje ­ domen, skola de anses hava utfäst sig att åtnöjas med den­samma. denna lag äger icke tillämp­ning å skil­jeav­tal, som inne­fat­tar för­be­håll om rätt för par­terna att klandra skil­je­do­men. 3 §. har, sedan yrkande fram­ställts om skil­jeav­tals tillämp­ning, part bestritt yrkan­det, eller bar part, som sko­lat välja skil­je­man, ej full­gjort vad honom i sådant avse­ende ålig­ger, och vill mot­par­ten, hellre än att vidare påkalla (t skil­je­dom i tvis­ten, utföra sin talan vid dom­stol, må skil­jeav­ta­let ej utgöra ■ bin­der för tvis­tens pröv­ning vid dom­stol. 4 §. ej må gente­mot part, som bar hem­vist utom riket och ej skulle, i tvist av den art varom fråga är, kunna sökas vid svensk dom­stol, skiljemannaför-​​ farande enligt denna lag inle­das, med mindre avta­let inne­bär, att för­fa­ran­det .^skall äga rum bär i riket, eller par­ten eljest där­till sam­tyc­ker. skil­je­mä­i­men ooli huru de utses. 5 §, emot skil­je­man gälle dessa jäv: 1. om han är omyn­dig; 2. om han bli­vit dömd ovär­dig att i rikets tjänst vidare nytt­jas eller ehest på grund av honom ådömd straff­på­följd icke må utöva all­män befatt­ning eller genom utslag, vil­ket ännu icke vun­nit laga kraft, är dömd till straff­på­följd varom sist för­mä­les, eller om han bli­vit dömd ovär­dig att föra annans talan inför rätta; 1 eikecla­gens skri­ve­lab 1929: 211. • 85 —2p0024. svens­h­för­fa­ti­ning­a­taml\ngi929,nrus —147. ¬ 262 3. om _ 1929. 145. ö om hsji såsom domare eller eljest a tjäns­tens väg­nar prö­vat den frs varomt­kil­je­dom äskas, om han vitt­nat i saken eller ytt­rat sig i tvis­te­frå­gan, om han eller n agon, som till lio­nom är i den vu ‘ skap eller det svä­ger­lag, som utgör jäj mot domare, äger del i saken därav vänta syn­ner­lig nytta eller skada, eller om lian kr part i en likf.t 4. om han är med part i den sb^ddskap eller det sva­ger­lag, som nts. v ’ mot domare, om han är parts vedei­delo­man eller uppen­bara ovän, om ha någon­dera par­ten åtnjn­ter lön eller nnder­håll, om han lyder under nåo-​nn? nar­tens för­man­skap, om han varit part behjälp­lig att för­be­reda eller an i saken eller om han mot­ta­git eller betingat sig ersätt­ning 'i i 23 § sta­deas: ^ i stn lar­tens lans talan­mot vad 23 § stad­gas; ® ^ 5. om eljest sär­skild omstän­dig­het före­lig­ger, som är ägnad att minct ^tro­en­det till hans opar­tisk­het; samt ^ör- 6, om mot upp­dra­gets utfö­rande för honom möter bin­der, som kan nbliva lång­va­rigt. ’ anta­gas _ den, som åtnju­ter lön eller under­håll av kro­nan, vare ef pä ernnd .j^ävig såsom skil­je­man i sak däri kro­nan är part, såvida han ickf är anä^ hos eller under den myn­dig­het, vars verk­sam­het saken an^år böker nagon sak med skil­je­man eller till­fo­gar honom när­rof j „gära«g . app­sat att där­med gtoa honom jävig® skall det ej räk?as ftl vlm'o™ ifj -​erens­kom­mik vuka var­dera par­ten väl­jer en och de sålunda valda äsl­redj^ ’ nnder­rät­tet mol­paän »tan »>»?«fenrm1dä?«exilå “alet ™ skil­je­män, mä ej full­gör 67 narf ^ ^0! “;^ i”””'* ’ * ä/t sre­man­vif avse­ende skall kii­jen­fat^ “j‘hy®°y» överenskom-​​ fj »ttots, “en under­läte '^=ar nägoa, s.. , h '” till skil­je­man, avli­dit, ^"ei i “»a» ansås ” • '^^erens­kom­mit. är skilje-​​ c» 1 ‘" ~ *' *5 “ “ '"'•vis, s- hade fiki­lift^ ’ på ^ r ’ ^^går, skall, såvitt ej par- berodde b^ock^^^ljj­sång av jäv eller laga för- ^'uämp­liga delar annl par­terna vad 1 7 g , annan i hans ställe; och gäue i r vi- ¬ — 1929. nr 145. — 263 skil­je­man,befat­tar i för­fa­ran­det. 11 §. tillämp­ning av skil­jeav­tal må påkal­las av envar av par­terna. _ avser skil­jeav­ta­let upp­kom­men tvist men är det icke skrift­li­gen upp­rät­tat ~ med tyd­ligt angi­vande av tvis­te­frå­gan, eller avser avta­let fram­tida tvist, skall den, som påkal­lar dess tillämp­ning, skrift­li­gen med­dela mot­par­ten upp­gift på den eller de frå­gor, varom skil­je­dom äskas. utan hin­der av vad nu sagts må skil­je­män­nen upp­taga fråga, om vars hän­skju­tande till sbil­je­män­nen par ­ terna inför dem enats. f i skil­je­nämnd, som består av flera leda­mö­ter, skall en av dem föra ordet. ord­fö­rande vare, i brist på annat åsäm­jande, skil­je­man, som till­kal­lats av andra skil­je­män eller av över­ex­e­ku­tor för­ord­nats i sådan skil­je­mans ställe. ord­fö­ran­den har att bestämma lämp­lig ort och tid för skil­je­män­nens sam­ man­träde, ombe­sörja kal­lel­ser och andra expe­di­tions­gö­ro­mål samt leda för ­ hand­lingen. 13 §. under iakt­ta­gande av nedan givna bestäm­mel­ser om för­fa­ran­det hava skilje ­ män­nen att, i den mån hin­der ej möter, tillämpa vad par­terna därom må hava före­skri­vit och att i övrigt hand­lägga saken opar­tiskt, ända­måls­en­ligt och skynd­samt. 14 §. skil­je­män­nen skola bereda par­terna erfor­der­lig till­gång att munt­li­gen eller skrift­li­gen utföra sin talan. under­lå­ter part utan gil­tigt för­bin­der att be ­ gagna sig härav, äga skil­je­män­nen avgöra tvis­ten på före­lig­gande utred­ning 15 §. om par­terna ej annorlunda bestämma, äga skil­je­män­nen vid­taga åtgär­der för utred­ning­ens främ­jande såsom att anmoda part eller sak­kun­nig eller annan att infinna sig för att höras i saken eller upp­mana part eller annan, som ^ inne­har skrift­ligt bevis, att hålla det till­handa. skil­je­män­nen äga ej stadga \ vite eller eljest använda tvångs­me­del, ej hel­ler upp­taga ed. vill part, att vittne eller sak­kun­nig skall höras inför dom­stol, göre ansö­kan därom hos den all­männa under­rätt, inom vars område vitt­net eller den sak ­ kun­nige vis­tas. hava skil­je­män­nen prö­vat åtgär­den nödig, och till­han­da­hål­les erfor­der­lig utred­ning till led­ning för för­hö­ret, skall rät­ten anställa för­hör, '^där­est laga hin­der ej möter; och skall om sådant för­hör i tillämp­liga delar gälla, vad som är stad­gat om vitt­nes­för­hör, som i rät­te­gång hål­les vid annan dom­stol än den, där rät­te­gången är anhängig. 16 §. samt­liga skil­je­män skola del­taga i tvists avgö­rande. upp­komma mel­lan dem olik^a meningar, gälle, såvitt ej annat är bestämt av par­terna, den me­ ning, om vil­ken mer än halva anta­let av skil­je­män­nen för­e­nar sig. är ej fler­ta­let bland skil­je­män­nen ense angå­ende fråga, som bli­vit över­läm­nad till deras pröv­ning, vare i avse­ende därå skil­jeav­ta­let för­fal­let, där ej par­terna annor­le­des över­ens­kom­mit. 17 §. skil­je­dom skall avfat­tas skrift­li­gen och under­teck­nas av skil­je­män­nen. skil­je­män­nen böra i skil­je­do­men angiva ort och dag för med^delan­det samt ¬ 1929. nr 145. — stfca par­te­raa, när och:8t.fca par­ce­fiio, — jg g. v +h^rt,fl viss tid, inom vil­ken skil­je­dom skall med­de­las ä par­tena sga inom denna tid, vare skil­jeav­ta­let för­fal­let med' at ej akdjed««n med­dem yj, ski jemän­nens pröv­niag, seende a den f tid för skil­je­doms med­de­lande, skall akili. hava .®j måna­der räk­nade från den dag, dä ski­li­e­av­fni i£ “eller där skil­jeav­ta­let avser iram­tida tvist euer ej är skrift­li­gen upp slöts, elier, oar j tvis­te­frå­e­ran, fran den dag;, da dess fill­bif i giord vid dom­stol, tiden för sui­i­jea­oms meu­ucm­nuc aen dag, & lådan tvist bli­vit slut­li­gen avgjord. över­ex­ek­n­tor ma lik­väl, när sär­skilt skäl där­till är, på ansö­kan av part med­giva för­läng­ning av den i detta stycke bestämda tiden, dock icke, ntan syn­ner­lig anled­ning, med mera än sam­man ­ lag sex måna­der. skil­jeav­ta­let vare i avse­ende å den ifrä­ga­komna tvis­ten^ för­fal­let vid den fast­ställda tidens utgång, dto ej dess­förin­nan antingen med ­ delats skil­je­dom eller rörande tidens för­läng­ning gjorts ansö­kan, som bifaues av över­ex­ek­n­tor. 19 §. hava i saken fram­ställts flera yrkan­den, må skil­je­män­nen, där det kan ske ntan för­fång för part, giva dom över något eller några av dem, ändå att för hand­lingen angå­ende de övriga icke avslu­tats. lika­le­des må skil­je­män­nen där part till viss del med­gi­vit ett yrkande, giva sär­skild dom över vad som ’ skil­je­doms ogil­tig­bet oek klan­der å skil­je­dom. 20 §.skil­je­dom är ogill: 1. om ej gil­tigt skil­jeav­tal före­le­gat; inz: »bift­li­gentt' iurei­e­gai;euer “ ‘"'“'‘'l skrift­li­gen ock under­teck­nad av skilje-​​ jltista"'log förelåg sådant hin­der vnr ^ ^iied­de­la­des, mot skiljemanna-​​iil­jem­lns aslä i! ™ »ägs i 1 § andra styc­ket. sand^£er™lr “ r^it“^i?nnt s loc^k ogil­tig­hek „den, vil­kens under­skrift sak­nas dpu ^ domen inty­gat,' "ä-ä “ mr på narfc .1 „ . 9,1 8 t) verk­stäl­las parts talan skall skt l ™ skil­je­män * ‘'^» “»» “aför­fa­ra­naet ej bort äga rnm v ..om, ntan eller ei . , ,im l skil­je­män var jä * ’ '^j^^^i^i^aför­fa­ranäet ej bort äga rnm gp^ist^^ts^ä^dliog «ke. orle­des bör anses lava avstått ¬ — 1929. nr 145. — 265 klan­der skall instäm­mas inom sex­tio dagar från det par­ten fått del av skil­je­do­men i knvud­skrift eller bestyrkt avskrift. för­sit­ter par­ten denna tid, är tans rätt att klandra domen för­ver­kad. 22 §. fin­ner över­ex­e­ku­tor skil­je­dom så mörk, att verk­stäl­lig­ket ej kan med­de­las därå, utgör skil­je­do­men ej kin­der för part att till dom­stol instämma den fråga, skil­je­män­nen sålunda prö­vat. skuj edoms­kost­na­dema. ,= 23 §. skil­je­man må ej av part mot­taga eller betinga sig ersätt­ning, med mindre lika för­mån till­kom­mer honom från andra par­ten. avtal, som häre­mot stri­ der, vare ej gäl­lande; och vare skil­je­man skyl­dig åter­bära vad han obe­hö­ri­gen mot­ta­git. _ har gil­tig upp­gö­relse ej träf­fats om skil­je­män­nens ersätt­ning, skola par- r'jterna, en för alla och alla för en, gälda sbil­je­män­nen skä­lig ersätt­ning för deras arbete och omkost­na­der. om annat icke över­ens­kom­mits mel­lan par ­ terna och skil­je­män­nen, äga skil­je­män­nen i slut­lig skil­je­dom fast­ställa ersätt­ ning­ens belopp sär­skilt för varje skil­je­man och ålägga par­terna betal­nings ­ skyl­dig­het här­för. ej må skil­je­män hålla domen inne i avbi­dan därå att ersätt­ning till dem gäl­das. 24 §. om par­terna ej annor­le­des över­ens­kom­mit, äga skil­je­män­nen på yrkande av någon­dera par­ten pröva, huruvida och i vad mån mot­par­ten skall gott­göra 3arten honom ålig­gande ersätt­ning till skil­je­män­nen och övriga kost­na­der å hrfa­ran­det. 25 §. nöjes ej part åt skil­je­män­nens beslut angå­ende dem till­kom­mande ersätt­ ning, må han draga frå­gan under dom­stols pröv­ning, såframt han instäm­mer sin talan inom sex­tio dagar från det han fick del av skil­je­do­men. ena­handa rätt till­kom­mer skil­je­man, i vad angår av honom fram­ställt ersätt­nings­an­språk; dock att tiden, inom vil­ken sådan talan må instäm­mas, skall räk­nas från skil­je­do­mens med­de­lande i skil­je­do­men skall läm­nas tyd­lig hän­vis­ning om vad part, som vill föra talan mot beslu­tet, har att iakt­taga. ' sär­skilda bestäm­mel­ser. 26 §. hätt dom­stol vare i mål, som avses i 21 §, den all­männa under­rätt, var ­ under sva­ran­den lyder i tvis­te­mål, som rör hans per­son, och i mål, varom för- /'^mäles i 25 §, dom­sto­len i den ort, där skil­je­do­men med­de­lats. fin­nes ej be ­ hörig dom­stol efter vad nu är sagt, upp­ta­ges målet av stock­holms rådstuvu-​​ rätt. ansök­nings­ä­ren­den enligt 8, 10 och 18 §§ upp­ta­gas av över­ex­e­ku­tor i den ort, där endera par­ten har sitt hem­vist. har ena­handa ansö­kan gjorts hos mer än en över­ex­e­ku­tor, vare den över­ex­e­ku­tor behö­rig, hos vil­ken nnsö­kan först gjor­des, och beslut, som av annan över­ex­e­ku­tor med­de­las, ogillt. ansö ­ kan må ej bifal­las, med mindre sökan­dens mot­part läm­nats tillable att yttra sig. avser ansö­kan skil­je­mans skil­jande från upp­dra­get, bör jäm­väl skilje ­ man­nen höras. mot över­ex­e­ku­tors beslut, vari­ge­nom skil­je­man bli­vit utsedd eller skild från upp­dra­get eller fråga om för­läng­ning av tiden för skil­je­doms med­de­lande av ­ gjorts, må kla­gan ej föras. ¬ 266 1929. nr . . t.rrts talan skall auliäng­ig­gö­ras inom viss tid h. h i lag stad­gat, att pa ta ^ prö­vas av skil­je­män, att iit ^ pat­ten, där­est enbgt § sägs påkalla skil­jeav­ta­lets tillämp­nin/^sen stk­dgade ^1- stäl­lande av 4 skil­je­dom^inder, som^ e/berfr av köter seder­mera ^ han instäm­mer sin talan till dom­stol ino,!par­ten, vare p/jn dä hind­ret blev honom kun­nigt eller, om slriu sex­tio dagar, ! ^^g^d frän det dom härom vim­nit laga kraft. lik' varom för­mä­les i 3 §. g_ ^ mga om tilläm­pande av utländskt skil­jeav­tal och utländsk skil­je­dom e tdl efter­rät­telse vad i sådant hän­se­ende fin­nes sär­skilt före­skri­vet.lände t denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1929 men äger ej utan par­ter­nas med- ^^å^e^enls ätäs? (ur 83 a. 1) om ski­lie,»! < "d, och skall, där i lag eller sär­skild för­fatt­ning före­kom­mer hän­vis­ning till i7 års lag, nya lagen i stäl­let tilläm­pas.män1887 det alla som veder­bör hava sig hör­sam­li­gen att efter­rätta. till ytter­mera visso hava "vi detta med egen hand under­skri­vit och med vårt kungl, sigfi] bekräfta låtit. stock­holms slott den 14 juni 1929. gustaf. {l. s.) (j usti­tie­de­par­te­men­tet.) g eorg bis­si­mark . nr 146. lag om si,dr.rd lydelse av 46 § ntsök­ni­i­igs­la­gen; vi eus­tar m!d r»ra veter­ligt:'att vi med ä ostes och ven­des konung, mgs­la­gen skall erhålla ftl­jandf&d ’e l” dej* ?"**«» ‘e3 och ve“■nga­la­gen skall erhålla föl­jande wsdé lyde­kef “ vt.-n . d f? c —lyu­eise: “i oj hifd ™uten *'°® »verexeb­n­tor sc vrt­sälsf oskes ““ . ^öäe­ten av -​navi- i ¬