290145.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
syensk förpätthingssämlihg.
1929
nr 145— 147. utkom från trycket den 19 jnni 1928.
Ȋ.
nr 145.
lag
om skiljemän;
given stockholms slott den l4 juni 1929.
(cobrui och d&tam kun-
gstus fr&a predikstolen.)
vi gustaf, med guds nåde, sveriges, götes och vendes konuug,
ira veterligt: att vi, med riksdagen^ funnit gott förordna som följer:göra
c' skilj 0 avtalet.
1 §.
fråga av tvistemåls beskaffeniiet, varom förlikning kan träffas, så ock fråga
om ersättning för skada på grund av brott må, då tvist bärom uppstått, ge
nom avtal mellan parterna bänskjutas till avgörande av en eller tiera skilje
män. skiljeavtal om sådan fråga kan ock avse framtida tvist, bärflytande av
visst rättsförbällande, som angives i avtalet.
skiljemän må ej upptaga fråga, varom rättegång eller lagsökning pågår,
dock att rättegång ej hindrar skiljemannaförfarande, där anmälan om målets
nedläggande skett bos rättens ordförande.
2 §.
slutes skiljeavtal utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skilje
domen, skola de anses hava utfäst sig att åtnöjas med densamma.
denna lag äger icke tillämpning å skiljeavtal, som innefattar förbehåll om
rätt för parterna att klandra skiljedomen.
3 §.
har, sedan yrkande framställts om skiljeavtals tillämpning, part bestritt
yrkandet, eller bar part, som skolat välja skiljeman, ej fullgjort vad honom
i sådant avseende åligger, och vill motparten, hellre än att vidare påkalla
(t skiljedom i tvisten, utföra sin talan vid domstol, må skiljeavtalet ej utgöra
■ binder för tvistens prövning vid domstol.
4 §.
ej må gentemot part, som bar hemvist utom riket och ej skulle, i tvist av
den art varom fråga är, kunna sökas vid svensk domstol, skiljemannaför-
farande enligt denna lag inledas, med mindre avtalet innebär, att förfarandet
.^skall äga rum bär i riket, eller parten eljest därtill samtycker.
skiljemäimen ooli huru de utses.
5 §,
emot skiljeman gälle dessa jäv:
1. om han är omyndig;
2. om han blivit dömd ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller ehest
på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning eller
genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd
varom sist förmäles, eller om han blivit dömd ovärdig att föra annans talan
inför rätta;
1 eikeclagens skrivelab 1929: 211.
• 85 —2p0024. svenshförfatiningataml\ngi929,nrus —147.
¬
262
3. om
_ 1929. 145.
ö om hsji såsom domare eller eljest a tjänstens vägnar prövat den frs
varomtkiljedom äskas, om han vittnat i saken eller yttrat sig
i tvistefrågan, om han eller n agon, som till lionom är i den vu ‘ skap
eller det svägerlag, som utgör jäj mot domare, äger del i saken
därav vänta synnerlig nytta eller skada, eller om lian kr part i en likf.t
4. om han är med part i den sb^ddskap eller det svagerlag, som nts. v ’
mot domare, om han är parts vedeideloman eller uppenbara ovän, om ha
någondera parten åtnjnter lön eller nnderhåll, om han lyder under nåo-nn?
nartens förmanskap, om han varit part behjälplig att förbereda eller
an i saken eller om han mottagit eller betingat sig ersättning 'i i
23 § stadeas: ^ i stn
lartens
lans talanmot
vad 23 § stadgas; ® ^
5. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att minct ^troendet
till hans opartiskhet; samt ^ör-
6, om mot uppdragets utförande för honom möter binder, som kan nbliva
långvarigt. ’ antagas
_ den, som åtnjuter lön eller underhåll av kronan, vare ef pä ernnd .j^ävig
såsom skiljeman i sak däri kronan är part, såvida han ickf är anä^
hos eller under den myndighet, vars verksamhet saken an^år
böker nagon sak med skiljeman eller tillfogar honom närrof j „gära«g . appsat att därmed gtoa honom jävig® skall det ej räk?as ftl
vlm'o™ ifj -erenskommik
vuka vardera parten väljer en och de sålunda valda äslredj^ ’
nnderrättet molpaän
»tan »>»?«fenrm1dä?«exilå “alet ™ skiljemän, mä ej
fullgör 67 narf ^ ^0! “;^
i”””'* ’ * ä/t sremanvif avseende
skall kiijenfat^ “j‘hy®°y» överenskom- fj
»ttots, “en underläte
'^=ar nägoa, s.. , h '”
till skiljeman, avlidit, ^"ei
i “»a» ansås ” • '^^erenskommit. är skilje-
c» 1 ‘" ~ *' *5 “ “ '"'•vis, s-
hade fikilift^ ’ på ^ r ’ ^^går, skall, såvitt ej par-
berodde b^ock^^^ljjsång
av jäv eller laga för-
^'uämpliga delar annl parterna
vad 1 7 g , annan i hans ställe; och gäue
i
r
vi-
¬
— 1929. nr 145. — 263
skiljeman,befattar
i
förfarandet.
11 §.
tillämpning av skiljeavtal må påkallas av envar av parterna.
_ avser skiljeavtalet uppkommen tvist men är det icke skriftligen upprättat
~ med tydligt angivande av tvistefrågan, eller avser avtalet framtida tvist, skall
den, som påkallar dess tillämpning, skriftligen meddela motparten uppgift på
den eller de frågor, varom skiljedom äskas. utan hinder av vad nu sagts
må skiljemännen upptaga fråga, om vars hänskjutande till sbiljemännen par
terna inför dem enats.
f i skiljenämnd, som består av flera ledamöter, skall en av dem föra ordet.
ordförande vare, i brist på annat åsämjande, skiljeman, som tillkallats av
andra skiljemän eller av överexekutor förordnats i sådan skiljemans ställe.
ordföranden har att bestämma lämplig ort och tid för skiljemännens sam
manträde, ombesörja kallelser och andra expeditionsgöromål samt leda för
handlingen.
13 §.
under iakttagande av nedan givna bestämmelser om förfarandet hava skilje
männen att, i den mån hinder ej möter, tillämpa vad parterna därom må hava
föreskrivit och att i övrigt handlägga saken opartiskt, ändamålsenligt och
skyndsamt.
14 §.
skiljemännen skola bereda parterna erforderlig tillgång att muntligen eller
skriftligen utföra sin talan. underlåter part utan giltigt förbinder att be
gagna sig härav, äga skiljemännen avgöra tvisten på föreliggande utredning
15 §.
om parterna ej annorlunda bestämma, äga skiljemännen vidtaga åtgärder
för utredningens främjande såsom att anmoda part eller sakkunnig eller annan
att infinna sig för att höras i saken eller uppmana part eller annan, som
^ innehar skriftligt bevis, att hålla det tillhanda. skiljemännen äga ej stadga
\ vite eller eljest använda tvångsmedel, ej heller upptaga ed.
vill part, att vittne eller sakkunnig skall höras inför domstol, göre ansökan
därom hos den allmänna underrätt, inom vars område vittnet eller den sak
kunnige vistas. hava skiljemännen prövat åtgärden nödig, och tillhandahålles
erforderlig utredning till ledning för förhöret, skall rätten anställa förhör,
'^därest laga hinder ej möter; och skall om sådant förhör i tillämpliga delar
gälla, vad som är stadgat om vittnesförhör, som i rättegång hålles vid annan
domstol än den, där rättegången är anhängig.
16 §.
samtliga skiljemän skola deltaga i tvists avgörande. uppkomma mellan dem
olik^a meningar, gälle, såvitt ej annat är bestämt av parterna, den me
ning, om vilken mer än halva antalet av skiljemännen förenar sig. är ej flertalet
bland skiljemännen ense angående fråga, som blivit överlämnad till
deras prövning, vare i avseende därå skiljeavtalet förfallet, där ej parterna
annorledes överenskommit.
17 §.
skiljedom skall avfattas skriftligen och undertecknas av skiljemännen.
skiljemännen böra i skiljedomen angiva ort och dag för med^delandet samt
¬
1929. nr 145. —
stfca parteraa, när och:8t.fca parcefiio, — jg g.
v +h^rt,fl viss tid, inom vilken skiljedom skall meddelas ä partena
sga inom denna tid, vare skiljeavtalet förfallet med' at
ej akdjed««n meddem yj, ski jemännens prövniag,
seende a den f tid för skiljedoms meddelande, skall akili.
hava .®j månader räknade från den dag, dä skilieavfni i£ “eller där skiljeavtalet avser iramtida tvist euer ej är skriftligen upp
slöts, elier, oar j tvistefråeran, fran den dag;, da dess fillbif
i
giord vid domstol, tiden för suiijeaoms meuucmnuc aen dag, &
lådan tvist blivit slutligen avgjord. överexekntor ma likväl, när särskilt
skäl därtill är, på ansökan av part medgiva förlängning av den i detta stycke
bestämda tiden, dock icke, ntan synnerlig anledning, med mera än samman
lag sex månader. skiljeavtalet vare i avseende å den ifrägakomna tvisten^
förfallet vid den fastställda tidens utgång, dto ej dessförinnan antingen med
delats skiljedom eller rörande tidens förlängning gjorts ansökan, som bifaues
av överexekntor.
19 §.
hava i saken framställts flera yrkanden, må skiljemännen, där det kan ske
ntan förfång för part, giva dom över något eller några av dem, ändå att för
handlingen angående de övriga icke avslutats. likaledes må skiljemännen
där part till viss del medgivit ett yrkande, giva särskild dom över vad som ’
skiljedoms ogiltigbet oek klander å skiljedom.
20 §.skiljedom är ogill:
1. om ej giltigt skiljeavtal förelegat;
inz: »biftligentt' iureiegai;euer “ ‘"'“'‘'l skriftligen ock undertecknad av skilje-
jltista"'log
förelåg sådant hinder vnr ^ ^iieddelades, mot skiljemanna-iiljemlns
aslä i! ™ »ägs i 1 § andra stycket.
sand^£er™lr “ r^it“^i?nnt
s loc^k ogiltighek
„den, vilkens underskrift saknas dpu ^ domen intygat,'
"ä-ä “ mr
på narfc .1 „ . 9,1 8
t)
verkställas
parts talan skall skt
l ™ skiljemän * ‘'^» “»» “aförfaranaet ej bort äga rnm
v ..om, ntan eller ei . , ,im
l skiljemän var jä * ’ '^j^^^i^i^aförfaranäet ej bort äga rnm
gp^ist^^ts^ä^dliog «ke.
orledes bör anses lava avstått
¬
— 1929. nr 145. — 265
klander skall instämmas inom sextio dagar från det parten fått del av
skiljedomen i knvudskrift eller bestyrkt avskrift. försitter parten denna tid,
är tans rätt att klandra domen förverkad.
22 §.
finner överexekutor skiljedom så mörk, att verkställigket ej kan meddelas
därå, utgör skiljedomen ej kinder för part att till domstol instämma den
fråga, skiljemännen sålunda prövat.
skuj edomskostnadema.
,= 23 §.
skiljeman må ej av part mottaga eller betinga sig ersättning, med mindre
lika förmån tillkommer honom från andra parten. avtal, som häremot stri
der, vare ej gällande; och vare skiljeman skyldig återbära vad han obehörigen
mottagit.
_ har giltig uppgörelse ej träffats om skiljemännens ersättning, skola par-
r'jterna, en för alla och alla för en, gälda sbiljemännen skälig ersättning för
deras arbete och omkostnader. om annat icke överenskommits mellan par
terna och skiljemännen, äga skiljemännen i slutlig skiljedom fastställa ersätt
ningens belopp särskilt för varje skiljeman och ålägga parterna betalnings
skyldighet härför.
ej må skiljemän hålla domen inne i avbidan därå att ersättning till dem
gäldas.
24 §.
om parterna ej annorledes överenskommit, äga skiljemännen på yrkande av
någondera parten pröva, huruvida och i vad mån motparten skall gottgöra
3arten honom åliggande ersättning till skiljemännen och övriga kostnader å
hrfarandet.
25 §.
nöjes ej part åt skiljemännens beslut angående dem tillkommande ersätt
ning, må han draga frågan under domstols prövning, såframt han instämmer
sin talan inom sextio dagar från det han fick del av skiljedomen. enahanda
rätt tillkommer skiljeman, i vad angår av honom framställt ersättningsanspråk;
dock att tiden, inom vilken sådan talan må instämmas, skall räknas från
skiljedomens meddelande i skiljedomen skall lämnas tydlig hänvisning om
vad part, som vill föra talan mot beslutet, har att iakttaga.
'
särskilda bestämmelser.
26 §.
hätt domstol vare i mål, som avses i 21 §, den allmänna underrätt, var
under svaranden lyder i tvistemål, som rör hans person, och i mål, varom för-
/'^mäles i 25 §, domstolen i den ort, där skiljedomen meddelats. finnes ej be
hörig domstol efter vad nu är sagt, upptages målet av stockholms rådstuvu-
rätt.
ansökningsärenden enligt 8, 10 och 18 §§ upptagas av överexekutor i den
ort, där endera parten har sitt hemvist. har enahanda ansökan gjorts hos
mer än en överexekutor, vare den överexekutor behörig, hos vilken nnsökan
först gjordes, och beslut, som av annan överexekutor meddelas, ogillt. ansö
kan må ej bifallas, med mindre sökandens motpart lämnats tillable att yttra
sig. avser ansökan skiljemans skiljande från uppdraget, bör jämväl skilje
mannen höras.
mot överexekutors beslut, varigenom skiljeman blivit utsedd eller skild från
uppdraget eller fråga om förlängning av tiden för skiljedoms meddelande av
gjorts, må klagan ej föras.
¬
266
1929. nr
. . t.rrts talan skall auliängiggöras inom viss tid h. h i lag stadgat, att pa ta ^ prövas av skiljemän, att iit ^
patten, därest enbgt § sägs påkalla skiljeavtalets tillämpnin/^sen stkdgade ^1- ställande av 4 skiljedom^inder, som^ e/berfr av
köter sedermera ^ han instämmer sin talan till domstol ino,!parten, vare p/jn dä hindret blev honom kunnigt eller, om slriu
sextio dagar, ! ^^g^d frän det dom härom vimnit laga kraft. lik'
varom förmäles i 3 §. g_ ^
mga om tillämpande av utländskt skiljeavtal och utländsk skiljedom
e tdl efterrättelse vad i sådant hänseende finnes särskilt föreskrivet.lände t
denna lag träder i kraft den 1 juli 1929 men äger ej utan parternas med-
^^å^e^enls ätäs? (ur 83 a. 1) om skilie,»! <
"d, och skall, där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till
i7 års lag, nya lagen i stället tillämpas.män1887
det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. till yttermera
visso hava "vi detta med egen hand underskrivit och med vårt kungl, sigfi]
bekräfta låtit.
stockholms slott den 14 juni 1929.
gustaf.
{l. s.)
(j ustitiedepartementet.) g eorg bissimark .
nr 146.
lag
om si,dr.rd lydelse av 46 § ntsökniiigslagen;
vi eustar m!d r»ra
veterligt:'att vi med ä ostes och vendes konung,
mgslagen skall erhålla ftljandf&d ’e l” dej* ?"**«» ‘e3 och ve“■ngalagen skall erhålla följande wsdé lydekef “
vt.-n . d f? c
—lyueise:
“i oj hifd ™uten *'°® »verexebntor
sc vrtsälsf oskes ““
. ^öäeten av -navi- i
¬
Viktiga lagar inom processrätten
JP Infonets processrättsliga tjänster
JP Infonets processrättsliga tjänster
Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.