Lag (1980:1102) om han­dels­bo­lag och enkla bolag

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1980:1102
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2018:1662
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1980:1102
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Utfär­dad: 1980-​12-11
Änd­rad: t.o.m. SFS

2018:1662
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Ett han­dels­bo­lag före­lig­ger, om två eller flera har avta­lat att gemen­samt utöva närings­verk­sam­het i ett bolag och bola­get har förts in i han­dels­re­gist­ret.

Bestäm­mel­ser om före­tags­namn för han­dels­bo­lag finns i lagen (2018:1653) om före­tags­namn och han­dels­re­gis­ter­la­gen (1974:157). Lag (2018:1662).

2 §   Ett kom­man­dit­bo­lag är ett han­dels­bo­lag i vil­ket en eller flera bolags­män har för­be­hål­lit sig att inte svara för bola­gets för­bin­del­ser med mera än han har satt in eller åta­git sig att sätta in i bola­get. En sådan bolags­man kal­las kom­man­dit­de­lä­gare. Annan bolags­man i kom­man­dit­bo­la­get kal­las kom­ple­men­tär.

2 a §   En pen­sions­stif­telse enligt 9 § lagen (1967:531) om tryg­gande av pen­sions­ut­fäs­telse m.m. får inte vara bolags­man i ett han­dels­bo­lag. Det­samma gäl­ler för en per­so­nal­stif­telse enligt 27 § samma lag. Lag (2005:247).

3 §   Ett enkelt bolag före­lig­ger, om två eller flera har avta­lat att utöva verk­sam­het i bolag utan att han­dels­bo­lag före­lig­ger enligt 1 §.
Lag (1993:760).

4 §   Ett han­dels­bo­lag men inte ett enkelt bolag kan för­värva rät­tig­he­ter och ikläda sig skyl­dig­he­ter samt föra talan inför dom­sto­lar och andra myn­dig­he­ter.


2 kap. Han­dels­bo­lag

Bolags­män­nens inbör­des rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter

1 §   Bolags­män­nens inbör­des rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter under bola­gets bestånd bestäms genom avtal.

I den mån bolags­män­nen inte har träf­fat avtal om något annat skall 2-4 och 6-16 §§ tilläm­pas. Oav­sett vad bolags­män­nen har avta­lat skall 5 § tilläm­pas.

2 §   För att en ny bolags­man skall få inträda i bola­get fordras sam­tycke av samt­liga bolags­män.

3 §   Varje bolags­man är berät­ti­gad att vidta åtgär­der i för­valt­ningen av bola­gets ange­lä­gen­he­ter, om inte dessa åtgär­der för­bjuds av någon annan bolags­man som inte är ute­slu­ten från för­valt­ningen.

Åtgär­der som är främ­mande för bola­gets ända­mål får vid­tas endast med samt­liga bolags­mäns sam­tycke. En bolags­man som är för­valt­nings­be­rät­ti­gad får dock till all­män­nyt­tigt eller där­med jäm­för­ligt ända­mål använda till­gång som med hän­syn till bola­gets ställ­ning är av ringa bety­delse.

Skall för­valt­ningen eller en viss del av den på grund av avtal skö­tas av flera bolags­män gemen­samt, får en åtgärd som inte tål upp­skov vid­tas fastän någon av bolags­män­nen inte har del­ta­git i beslu­tet om åtgär­den, om bolags­man­nen inte har hun­nit till­kal­las eller om han till följd av sjuk­dom eller av annan anled­ning inte är i stånd att ta del i för­valt­ningen av bola­gets ange­lä­gen­he­ter.

3 a §   I bok­fö­rings­la­gen (1999:1078) finns bestäm­mel­ser om när ett han­dels­bo­lag skall upp­rätta en års­re­do­vis­ning eller ett års­bok­slut. Lag (2006:867).

4 §   Om ett bolags­av­tal före­skri­ver att en bolags­man skall sköta för­valt­ningen eller viss del av den, får han skil­jas från upp­dra­get eller avsäga sig detta endast om det finns en vik­tig grund.

5 §   Även en bolags­man som är ute­slu­ten från för­valt­ningen har rätt att granska bola­gets räken­ska­per och att få kän­ne­dom om bola­gets ange­lä­gen­he­ter. Denna kon­troll­rätt får inte utövas vid en tid­punkt eller på ett sätt som inne­bär sär­skilda olä­gen­he­ter för bola­get.

6 §   För varje räken­skapsår skall en bolags­man till­go­do­räk­nas dels ränta på den insats han hade kvar i bola­get vid räken­skaps­å­rets bör­jan, dels ett skä­ligt arvode för sin för­valt­ning av bola­gets ange­lä­gen­he­ter. Rän­tan skall beräk­nas enligt den rän­te­fot som mot­sva­rar den av Riks­ban­ken fast­ställda refe­rens­ränta enligt 9 § rän­te­la­gen (1975:635) som gällde vid räken­skaps­å­rets bör­jan med ett tillägg av två pro­cen­ten­he­ter.
Lag (2002:353).

7 §   Det över­skott eller den brist som finns sedan bolags­män­nen har till­go­do­räk­nats ränta och arvode enligt 6 § utgör räken­skaps­å­rets resul­tat.

8 §   Resul­ta­tet för­de­las lika mel­lan bolags­män­nen.

Är viss grund avta­lad för för­del­ningen endast av vins­ten eller endast av för­lus­ten, gäl­ler den grun­den vid för­del­ningen av såväl vinst som för­lust.

9 §   Sedan års­re­do­vis­ningen eller års­bok­slu­tet har upp­rät­tats, har bolags­män­nen rätt att få ut vad som har till­go­do­förts dem enligt 6 och 8 §§. Om en bolags­mans behållna insats är lägre än den skall vara enligt vad som avta­lats mel­lan bolags­män­nen, skall dock så myc­ket av vad som till­kom­mer honom hål­las inne som behövs för att fylla bris­ten. Lag (1999:1089).

10 §   Vad en bolags­man har rätt att lyfta för ett räken­skapsår skall läg­gas till hans insats, om han inte före utgången av föl­jande räken­skapsår begag­nar sig av lyft­nings­rät­ten. Hans behållna insats får dock inte mot någon annan bolags­mans bestri­dande ökas utö­ver vad den skall vara enligt vad som avta­lats mel­lan bolags­män­nen.

11 §   En bolags­man är inte skyl­dig att på begä­ran av de övriga bolags­män­nen öka sin behållna insats i bola­get utö­ver vad den skall vara enligt vad som avta­lats mel­lan bolags­män­nen.

12 §   Under bola­gets bestånd har en bolags­man inte rätt att mot någon annan bolags­man göra gäl­lande ford­ran på grund av utgif­ter för bola­gets räk­ning, ford­ran på för­valt­nings­ar­vode eller ford­ran på ränta på insats.

13 §   Har en bolags­man haft nöd­vän­dig eller nyt­tig kost­nad för bola­gets räk­ning, är han berät­ti­gad till ränta på sin ford­ran från den dag ford­ringen kom till. Rän­tan beräk­nas enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) för tiden fram till dess ränta skall utgå enligt 6 § samma lag.

För­sum­mar en bolags­man att göra avta­lat till­skott eller att redo­visa influtna medel, skall han betala ränta beräk­nad enligt 6 § rän­te­la­gen från den dag till­skot­tet eller redo­vis­ningen bort ske.

14 §   En bolags­man som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het ska­dar bola­get när han full­gör sina upp­gif­ter skall ersätta ska­dan. Ska­de­stån­det kan jäm­kas efter vad som är skä­ligt med hän­syn till hand­ling­ens beskaf­fen­het, ska­dans stor­lek och omstän­dig­he­terna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, sva­rar de soli­da­riskt för ska­de­stån­det i den mån inte ska­de­stånds­skyl­dig­he­ten har jäm­kats för någon av dem enligt första styc­ket. Vad någon har beta­lat i ska­de­stånd får sökas åter av de andra efter vad som är skä­ligt med hän­syn till omstän­dig­he­terna.

15 §   Talan för bola­gets räk­ning mot en bolags­man om ska­de­stånd på grund av beslut eller åtgärd under ett räken­skapsår skall väc­kas, om talan förs i en bolags­mans namn, senast ett år från det års­re­do­vis­ningen eller års­bok­slu­tet blev till­gäng­ligt för sist­nämnde bolags­man eller, om talan förs i bola­gets namn, senast ett år från det års­re­do­vis­ningen eller års­bok­slu­tet blev till­gäng­ligt för samt­liga bolags­män.

Har tiden för talan för­sut­tits eller har års­re­do­vis­ning eller års­bok­slut inte upp­rät­tats, kan talan ändå väc­kas, om det inte i års­re­do­vis­ningen eller års­bok­slu­tet eller på annat sätt till bolags­män­nen har läm­nats i väsent­liga hän­se­en­den rik­tiga och full­stän­diga upp­gif­ter om det beslut eller den åtgärd som lig­ger till grund för talan. Talan som avses i detta stycke kan dock inte väc­kas sedan tre år har för­flu­tit från utgången av det räken­skapsår då beslu­tet fat­ta­des eller åtgär­den vid­togs.

Utan hin­der av första eller andra styc­ket kan ska­de­stånds­ta­lan som grun­das på brott föras mot en bolags­man. Lag (1999:1089).

16 §   En bolags­man som vill klandra en års­re­do­vis­ning eller ett års­bok­slut skall väcka talan senast ett år efter det att års­re­do­vis­ningen eller års­bok­slu­tet blev till­gäng­ligt för honom. Lag (1999:1089).

Bola­gets och bolags­män­nens för­hål­lande till tredje man

17 §   Var och en av bolags­män­nen före­trä­der bola­get, om inte något annat har avta­lats eller föl­jer av 31 §.

En bolags­man som har visat tro­lös­het i bola­gets ange­lä­gen­he­ter kan på talan av någon annan bolags­man av dom­stol skil­jas från rät­ten att före­träda bola­get. Dom­sto­lens avgö­rande får verk­stäl­las utan hin­der av att det inte har vun­nit laga kraft.

18 §   Har en bolags­man över­skri­dit sin befo­gen­het när han före­tog en rätts­hand­ling för bola­get, gäl­ler inte rätts­hand­lingen mot bola­get, om den mot vil­ken rätts­hand­lingen före­togs insåg eller borde ha insett att bolags­man­nen över­skred sin befo­gen­het.

19 §   Pro­kura får med­de­las endast av samt­liga bolags­män i för­e­ning. Varje bolags­man som är behö­rig att före­träda bola­get kan åter­kalla pro­ku­ran.

Första styc­ket gäl­ler inte, om något annat har avta­lats mel­lan bolags­män­nen.

I övrigt finns bestäm­mel­ser om pro­kura i pro­ku­ra­la­gen (1974:158).

20 §   Bolags­män­nen sva­rar soli­da­riskt för bola­gets för­plik­tel­ser.

I en bolags­mans kon­kurs skall utdel­ning för en bolags­bor­ge­närs ford­ran beräk­nas på ford­ring­ens belopp efter avdrag för vad bolags­bor­ge­nä­ren kan få ut av bola­get.

21 §   Över­lå­ter en bolags­man utan sam­tycke av de övriga bolags­män­nen sin andel i bola­get till någon annan eller utmäts och för­säljs ande­len eller över­går annars en bolags­mans andel utan sam­tycke av de övriga bolags­män­nen till någon annan, har över­lå­tel­sen, för­sälj­ningen eller över­gången föl­jande ver­kan mot bola­get. Bolags­man­nens rätts­in­ne­ha­vare har rätt att under bola­gets bestånd få ut vad bolags­man­nen enligt 9 § har haft rätt att lyfta och att vid bolags­skif­tet få ut den del av behållna till­gångar som belö­per på bolags­man­nen. Rätts­in­ne­ha­va­ren har samma rätt som bolags­man­nen att säga upp bola­get eller att på annat sätt kräva dess upp­lös­ning.

I bolags­av­ta­let kan intas för­be­håll att en bolags­man eller någon annan skall ha rätt att lösa en rät­tig­het som enligt första styc­ket över­går till ny inne­ha­vare. För­be­hål­let skall ange
   1. vilka som är lös­nings­be­rät­ti­gade och, om lös­nings­rätt inte skall kunna utövas vid vissa fång, vilka slags fång som har undan­ta­gits,
   2. den ord­ning i vil­ken lös­nings­rät­ten till­kom­mer de lös­nings­be­rät­ti­gade inbör­des,
   3. den tid, inte över­sti­gande två måna­der från anmä­lan hos den upp­givne lös­nings­be­rät­ti­gade om en rät­tig­hets över­gång, inom vil­ken lös­nings­an­språk skall fram­stäl­las hos bola­get,
   4. den tid inom vil­ken lösen skall erläg­gas, vil­ken tid inte får över­stiga en månad räk­nat från den tid­punkt då lösen­be­lop­pet blev bestämt.

Om tillämp­ningen av en före­skrift i bolags­av­ta­let rörande lösen­be­lop­pet skulle bereda någon otill­bör­lig för­del, kan jämk­ning ske.

Tvis­ter om lös­nings­rätt och om lösen­be­lop­pets stor­lek prö­vas av tre skil­je­män enligt lagen (1929:145) om skil­je­män, om inte annat före­skrivs i bolags­av­ta­let.

Innan det visar sig att lös­nings­rät­ten inte begag­nas, kan den till vil­ken rät­tig­he­terna enligt första styc­ket har över­gått inte utöva annan av fånget här­fly­tande rätt gente­mot bola­get än rätt att få ut vad fång­es­man­nen under bola­gets bestånd skulle ha haft rätt att lyfta enligt 9 §.

22 §   Inträ­der en ny bolags­man i bola­get, sva­rar han även för de för­bin­del­ser som bola­get har ingått dess­förin­nan. En bolags­man som avgår sva­rar inte för de för­bin­del­ser av bola­get som upp­kom­mer efter avgången, om bola­gets med­kon­tra­hent kände till eller borde ha känt till att bolags­man­nen avgått.

22 a §   En ford­ran mot en bolags­man på grund av bolags­man­nens ansvar enligt 20 eller 22 § pre­skri­be­ras senast fem år efter det att bolags­man­nens avgång regi­stre­ra­des i han­dels­re­gist­ret, om inte pre­skrip­tio­nen dess­förin­nan avbryts mot bolags­man­nen. Lag (2014:540).

23 §   Om ett han­dels­bo­lag för­sätts i kon­kurs, kan en ford­ran mot bola­get genast göras gäl­lande mot bolags­män­nen, även om ford­ringen annars inte är för­fal­len till betal­ning.

Bola­gets lik­vi­da­tion och upp­lös­ning

24 §   Ett bolags­av­tal kan träf­fas för bestämd eller obe­stämd tid eller för en bolags­mans livs­tid.

Har ett bolags­av­tal slu­tits för obe­stämd tid, kan en bolags­man säga upp avta­let när som helst. Bola­get skall då träda i lik­vi­da­tion sex måna­der efter upp­säg­ningen, om inte någon annan upp­säg­nings­tid har avta­lats.

Har ett bolags­av­tal slu­tits för bestämd tid och fort­sätts bola­gets rörelse efter utgången av den tiden, anses avtal där­ef­ter slu­tet för obe­stämd tid.

25 §   På begä­ran av en bolags­man skall ett bolag genast träda i lik­vi­da­tion, om någon annan bolags­man väsent­ligt åsi­do­sät­ter sina skyl­dig­he­ter enligt bolags­av­ta­let eller om det annars finns en vik­tig grund för bola­gets upp­lös­ning.

26 §   Dör en bolags­man, skall bola­get genast träda i lik­vi­da­tion, om inte något annat har avta­lats eller föl­jer av 29 eller 30 §.

27 §   För­sätts en bolags­man i kon­kurs, skall bola­get genast träda i lik vida­tion, om inte något annat föl­jer av 29 eller 30 §.

28 §   Ett han­dels­bo­lag i vil­ket anta­let bolags­män har gått ned till en skall, när detta för­hål­lande har bestått under sex måna­der, anses ha trätt i lik­vi­da­tion, om så ej skett tidi­gare.

29 §   Bolags­män­nen får avtala att, om det finns grund för lik­vi­da­tion enligt 24-27 §§, en bolags­man eller hans rätts­in­ne­ha­vare skall utträda ur bola­get i stäl­let för att bola­get skall träda i lik­vi­da­tion. Ett sådant avtal gäl­ler inte mot en bolags­mans kon­kursbo såvida inte kon­kurs­boet har biträtt avta­let.

30 §   Om det finns grund för lik­vi­da­tion enligt 24-27 §§, kan i stäl­let för att bola­get trä­der i lik­vi­da­tion ute­slut­ning ske av den bolags­man till vil­ken lik­vi­da­tions­grun­den kan hän­fö­ras eller den­nes rätts­in­ne­ha­vare. För att ute­slut­ning skall få ske måste föl­jande iakt­tas. De övriga bolags­män­nen skall vara ense om ute­slut­ningen. Den som begärs ute­slu­ten skall erhålla ett lösen­be­lopp som kan antas mot­svara vad han skulle ha erhål­lit om bolags­skifte i stäl­let hade ägt rum. Den som begärs ute­slu­ten har rätt att kräva att säker­het ställs för att hans ansvar för bola­gets för­bin­del­ser inte tas i anspråk i större omfatt­ning än som kan antas ha bli­vit fal­let om i stäl­let för ute­slut­ning bolags­skifte hade ägt rum.

Första styc­ket gäl­ler inte, om något annat har avta­lats mel­lan bolags­män­nen.

31 §   Under lik­vi­da­tio­nen vid­tas för­valt­nings­åt­gär­der av alla bolags­män­nen i för­e­ning, om inte något annat har avta­lats eller sär­skild lik­vi­da­tor har för­ord­nats. Vad som nu sagts gäl­ler även rät­ten att före­träda bola­get.

En bolags­man har rätt att under lik­vi­da­tio­nen låta sig före­trä­das av ombud vid med­ver­kan i bola­gets ange­lä­gen­he­ter, om inte något annat har avta­lats mel­lan bolags­män­nen.

Under lik­vi­da­tio­nen får döds­boet efter en bolags­man före­trä­das av endast en ställ­fö­re­trä­dare eller ett ombud, om inte något annat har avta­lats mel­lan bolags­män­nen.

32 §   Bestäm­mel­serna i 5 § gäl­ler under lik­vi­da­tio­nen.

Om inte något annat har avta­lats i fråga om bolags­män­nens inbör­des rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter, gäl­ler under lik­vi­da­tio­nen 2 §, 3 § tredje styc­ket, 4, 6, 8 och 12-16 §§. Bestäm­mel­serna i 3 § tredje styc­ket och 4 § gäl­ler dock inte, om sär­skild lik­vi­da­tor har för­ord­nats.

När bola­get har trätt i lik­vi­da­tion, får kal­lelse på bola­gets okända bor­ge­nä­rer sökas av bolags­man eller lik­vi­da­tor.

33 §   När bola­get har trätt i lik­vi­da­tion, skall bola­gets egen­dom i den mån det behövs för lik­vi­da­tio­nen så snart det kan ske för­vand­las till pengar genom för­sälj­ning på offent­lig auk­tion eller på annat lämp­ligt sätt. Bola­gets rörelse får fort­sät­tas, om det behövs för en ända­måls­en­lig avveck­ling eller för att de anställda skall få skä­lig tid för att skaffa ny anställ­ning.

34 §   Om inte något annat har avta­lats mel­lan bolags­män­nen, får till­gång­arna inte skif­tas innan alla kända skul­der har bli­vit betalda eller behöv­liga medel har avsatts för sådan betal­ning.

Varje bolags­man har rätt att ur de behållna till­gång­arna få till­baka sin behållna insats enligt den senaste års­re­do­vis­ningen eller det senaste års­bok­slu­tet. Om var­ken års­re­do­vis­ning eller års­bok­slut har upp­rät­tats, har varje bolags­man rätt att få ut vad han har beta­lat in till bola­get som insats. Om inte behåll­ningen räc­ker till, räk­nas bris­ten som för­lust. Upp­står ett över­skott, utgör detta den slut­liga vins­ten. Lag (1999:1089).

35 §   Om ett han­dels­bo­lag i vil­ket anta­let bolags­män har gått ned till en har trätt i lik­vi­da­tion, får bola­gets rörelse fort­sät­tas eller annars rätts­hand­lingar eller andra åtgär­der vid­tas endast i den mån det behövs för en ända­måls­en­lig avveck­ling eller för att de anställda skall få skä­lig tid för att skaffa ny anställ­ning.

En rätts­hand­ling, som är otillå­ten enligt första styc­ket, får åbe­ro­pas mot bola­get av den mot vil­ken rätts­hand­lingen före­togs endast om denne var­ken kände till eller borde ha känt till de omstän­dig­he­ter som med­förde att rätts­hand­lingen var otillå­ten.

36 §   Bolags­skif­ten som inte sker i skrift­lig form är ogil­tiga.

37 §   Om det är san­no­likt att lik­vi­da­tio­nen oskä­ligt uppe­hålls eller annars utförs på ett sådant sätt att en bolags­mans rätt där­i­ge­nom även­ty­ras, får en dom­stol på ansö­kan av bolags­man­nen besluta att lik­vi­da­tio­nen ska verk­stäl­las av en eller flera lik­vi­da­to­rer som utses av dom­sto­len.

Ansö­kan ska göras hos rät­ten i den ort där bola­get har sin hem­vist. Ansö­kan ska inne­hålla upp­gift om samt­liga bolags­mäns namn och adress. De bolags­män som inte har del­ta­git i ansö­kan ska del­ges denna på det sätt som är före­skri­vet om stäm­ning i tvis­te­mål. De ska ges till­fälle att yttra sig över ansö­kan.

En bolags­man får utses till lik­vi­da­tor.

En lik­vi­da­tor får inte vara underå­rig eller i kon­kurs eller ha för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken.

Om bola­get inte har någon lik­vi­da­tor som är bosatt i Sve­rige, ska lik­vi­da­to­rerna bemyn­diga en i Sve­rige bosatt per­son att ta emot del­giv­ning på bola­gets väg­nar. Ett sådant bemyn­di­gande får inte läm­nas till någon som är underå­rig eller som har för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken.
Lag (2014:540).

38 §   Har flera lik­vi­da­to­rer bli­vit utsedda, skall de ha hand om upp­dra­get gemen­samt, om inte rät­ten för­ord­nar att upp­dra­get skall delas på visst sätt mel­lan dem.

En lik­vi­da­tor kan när som helst ent­le­di­gas av rät­ten. Är bolags­män­nen ense om att återta lik­vi­da­tio­nen, skall rät­ten åter­kalla för­ord­nan­det för lik­vi­da­tor.

Ett beslut om för­ord­nande eller ent­le­di­gande av lik­vi­da­tor skall gälla ome­del­bart även om det över­kla­gas.

39 §   En lik­vi­da­tor skall med iakt­ta­gande av 33 och 34 §§ genom­föra lik­vi­da­tio­nen i bolags­män­nens ställe.

En lik­vi­da­tor som inte är bolags­man får inte hand­lägga frå­gor om avtal mel­lan honom och bola­get. Inte hel­ler får han hand­lägga frå­gor om avtal mel­lan bola­get och tredje man, om han har ett väsent­ligt intresse i frå­gan som kan strida mot bola­gets. Vad som nu har sagts om avtal gäl­ler även rät­te­gång och annan talan.

40 §   En lik­vi­da­tor har rätt till skä­ligt arvode och till ersätt­ning för kost­na­der för att utföra upp­dra­get.

41 §   Sedan en lik­vi­da­tor har full­gjort sitt upp­drag, skall han så snart det kan ske avge slut­re­do­vis­ning för sin för­valt­ning genom en för­valt­nings­be­rät­telse rörande lik­vi­da­tio­nen i dess hel­het. Berät­tel­sen skall även inne­hålla en redo­gö­relse för bolags­skif­tet. Till berät­tel­sen skall fogas redo­vis­nings­hand­lingar för hela lik­vi­da­tions­ti­den.
Berät­tel­sen och redo­vis­nings­hand­ling­arna skall av lik­vi­da­torn del­ges var och en av bolags­män­nen.

42 §   Bestäm­mel­serna i 14 och 15 §§ gäl­ler även i fråga om ska­de­stånds­skyl­dig­het för lik­vi­da­to­rer. Bestäm­mel­serna i 15 § om års­re­do­vis­ning och års­bok­slut skall i stäl­let gälla slut­re­do­vis­ningen. Lag (1999:1089).

43 §   Om ett bolags­skifte har för­rät­tats av lik­vi­da­tor, har varje bolags­man rätt att klandra skif­tet genom att väcka talan mot de övriga bolags­män­nen inom tre måna­der från det slut­re­do­vis­ningen del­gavs honom.

44 §   Bola­get är upp­löst när skifte har ägt rum eller, om en lik­vi­da­tor har haft hand om lik­vi­da­tio­nen, när slut­re­do­vis­ningen har del­getts var och en av bolags­män­nen.

Om bola­get är för­satt i kon­kurs och denna avslu­tas utan över­skott, är bola­get upp­löst när kon­kur­sen avslu­tas. Finns det över­skott, ska bola­get träda i lik­vi­da­tion.

I arti­kel 48.2 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insol­vens­för­fa­ran­den finns en sär­skild bestäm­melse om när en juri­disk per­son eller ett före­tag ska anses upp­löst. Lag (2017:474).

45 §   Om det fram­kom­mer någon till­gång för bola­get efter dess upp­lös­ning eller om talan väcks mot bola­get eller om det på annat sätt upp­kom­mer behov av en lik­vi­da­tions­åt­gärd, skall lik­vi­da­tio­nen fort­sät­tas.


3 kap. Kom­man­dit­bo­lag

1 §   I fråga om kom­man­dit­bo­lag gäl­ler 2 kap., om inte något annat före­skrivs.

2 §   Samt­liga bolags­män får inte vara kom­man­dit­de­lä­gare. Stif­tel­ser eller ide­ella för­e­ningar får inte vara kom­ple­men­tä­rer. Åsi­do­sätts dessa före­skrif­ter, anses bola­get som han­dels­bo­lag enligt 2 kap.

3 §   Om inte något annat har avta­lats, får en kom­man­dit­de­lä­gare vid bola­gets upp­lös­ning eller när han utträ­der ur bola­get inte påfö­ras en för­lust som över­sti­ger vad han har satt in eller åta­git sig att sätta in i bola­get.

4 §   Om inte något annat har avta­lats, har en kom­man­dit­de­lä­gare inte rätt att ta del i för­valt­ningen av bola­gets ange­lä­gen­he­ter. I fråga om för­valt­nings­åt­gär­der under lik­vi­da­tion gäl­ler dock 2 kap. 31 §.

5 §   Om det inte genom avtal har bestämts efter vil­ken grund en kom­man­dit­de­lä­gare skall ta del i vinst och för­lust och bolags­män­nen inte hel­ler kan enas om det, ankom­mer det på rät­ten att avgöra denna fråga efter skä­lig­het.

6 §   Bolags­män­nen får avtala att kom­man­dit­de­lä­gare inte skall ha kon­troll­rätt som avses i 2 kap. 5 §.

7 §   Kom­man­dit­de­lä­gare är inte behö­riga att före­träda bola­get.

En rätts­hand­ling som en kom­man­dit­de­lä­gare före­tar för bola­get blir dock bin­dande för bola­get, om den mot vil­ken rätts­hand­lingen före­togs var­ken insåg eller borde ha insett att den som före­tog rätts­hand­lingen var kom­man­dit­de­lä­gare.

8 §   En kom­man­dit­de­lä­gare full­gör sin skyl­dig­het att svara för bola­gets för­plik­tel­ser genom att betala in sin utfästa insats till bola­get.

På begä­ran av den som har en ford­ran mot bola­get som är för­fal­len till betal­ning är en kom­man­dit­de­lä­gare skyl­dig att betala in sin utfästa insats till bola­get.

En kom­man­dit­de­lä­ga­res utfästa insats anses som inte inbe­tald i den mån han har åter­ta­git något av insat­sen eller, innan en upp­kom­men brist i insat­sen har bli­vit fylld, lyft vad som har till­go­do­förts honom enligt 2 kap. 6 eller 8 §.

9 §   Om kom­man­dit­bo­la­get ingår ett avtal med tredje man och denne vid avta­lets ingå­ende var­ken kände till eller borde ha känt till att det skett ett för­be­håll enligt 1 kap. 2 §, sva­rar den kom­man­dit­de­lä­gare som för­be­hål­let avser såsom kom­ple­men­tär för de för­bin­del­ser som upp­kom­mit för bola­get genom avta­let.

Om ett avtal ingås för bola­gets räk­ning och där­vid med en kom­man­dit­de­lä­ga­res vet­skap och vilja ett före­tags­namn används som inte inne­hål­ler ordet "kom­man­dit­bo­lag", sva­rar kom­man­dit­de­lä­ga­ren såsom kom­ple­men­tär gente­mot den med vil­ken avta­let ingicks, även om denne på grund av 19 § han­dels­re­gis­ter­la­gen (1974:157) ska anses ha haft vet­skap om att det skett ett för­be­håll enligt 1 kap. 2 §. Lag (2018:1662).

10 §   Ned­sätts det belopp med vil­ket en kom­man­dit­de­lä­gare sva­rar enligt 1 kap. 2 § på grund av över­ens­kom­melse mel­lan bolags­män­nen, är ned­sätt­ningen utan ver­kan i fråga om för­plik­tel­ser vid vars till­komst med­kon­tra­hen­ten var­ken kände till eller borde ha känt till ned­sätt­ningen.

11 §   Om inte något annat har avta­lats, med­för en kom­man­dit­de­lä­ga­res död inte att bola­get skall träda i lik­vi­da­tion.


4 kap. Enkla bolag

Bolags­män­nens inbör­des rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter

1 §   Bolags­män­nens inbör­des rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter under bola­gets bestånd bestäms genom avtal.

I den mån bolags­män­nen inte har träf­fat avtal om något annat skall 2-4 §§ tilläm­pas.

2 §   Bestäm­mel­serna i 2 kap. 2, 4, 5, 8, 9, 11, 13 och 14 §§ gäl­ler för enkla bolag. Här­vid skall det som före­skrivs i 2 kap. 14 § om skada för bola­get i stäl­let gälla skada för någon annan bolags­man.

3 §   Åtgär­der i för­valt­ningen av bola­gets ange­lä­gen­he­ter får vid­tas endast med samt­liga bolags­mäns sam­tycke. Dock får en åtgärd som inte tål upp­skov vid­tas fastän en bolags­man inte har del­ta­git i beslu­tet om åtgär­den, om bolags­man­nen inte har hun­nit till­kal­las eller om han till följd av sjuk­dom eller av annan anled­ning inte är i stånd att ta del i för­valt­ningen av bola­gets ange­lä­gen­he­ter.

Har bolags­män­nen avta­lat att en för­valt­nings­åt­gärd får vid­tas utan sam­tycke av samt­liga bolags­män, får åtgär­den dock inte vid­tas, om den för­bjuds av en bolags­man som inte är ute­slu­ten från för­valt­ningen.

4 §   Talan om ska­de­stånd av en bolags­man mot någon annan bolags­man skall väc­kas senast tre år efter utgången av det år då det beslut fat­ta­des eller den åtgärd vid­togs som lig­ger till grund för talan.

Utan hin­der av första styc­ket kan ska­de­stånds­ta­lan som grun­das på brott föras mot en bolags­man.

Bolags­män­nens för­hål­lande till tredje man

5 §   Genom ett avtal som sluts på bolags­män­nens väg­nar eller under en benäm­ning var­med bolags­män­nen sam­fällt beteck­nas blir endast den bolags­man som har del­ta­git i avta­let berät­ti­gad eller för­plik­tad i för­hål­lande till med­kon­tra­hen­ten.

Har flera bolags­män del­ta­git i avta­let, har de lika rätt i för­hål­lande till med­kon­tra­hen­ten och sva­rar soli­da­riskt för vad som har utfästs. Vad som nu har sagts gäl­ler inte, om något annat har bestämts i avta­let.

6 §   Används vid ingå­ende av ett avtal en benäm­ning var­med bolags­män­nen sam­fällt beteck­nas, får benäm­ningen inte inne­hålla något av orden "han­dels­bo­lag", "aktie­bo­lag", "för­e­ning" eller "stif­telse". Om så ändå sker, sva­rar de bolags­män med vil­kas vet­skap och vilja det har skett soli­da­riskt för för­bin­del­ser gente­mot den som var­ken insåg eller borde ha insett att benäm­ningen avsåg ett enkelt bolag.

Bola­gets lik­vi­da­tion och upp­lös­ning

7 §   Under bola­gets lik­vi­da­tion gäl­ler i fråga om bolags­män­nens inbör­des rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter 2 kap. 2, 4, 5, 8, 13 och 14 §§ samt 3 och 4 §§ i detta kapi­tel, om inte något annat har avta­lats. Vad som nu har sagts om 2 kap. 4 § och 3 § i detta kapi­tel gäl­ler dock inte, om sär­skild lik­vi­da­tor har för­ord­nats.

I övrigt gäl­ler i fråga om bola­gets lik­vi­da­tion och upp­lös­ning 2 kap. 24-27, 29 och 30 §§, 31 § andra och tredje styc­kena, 33, 34 och 36 §§, 37 § första styc­ket, andra styc­ket andra-​fjärde mening­arna och tredje-​femte styc­kena, 38-43 §§, 44 § första styc­ket samt 45 §.

8 §   Ansö­kan om för­ord­nande av lik­vi­da­tor skall göras hos rät­ten i den ort där någon av bolags­män­nen har sitt hem­vist. Före­lig­ger sådana ansök­ningar vid skilda dom­sto­lar, skall den ansö­kan som kom in senare inte tas upp till pröv­ning.

9 §   En lik­vi­da­tor är behö­rig att företa rätts­hand­lingar på bolags­män­nens väg­nar endast i den mån det behövs för att bolags­män­nens för bola­get avsedda till­gångar skall kunna för­vand­las till pengar enligt 2 kap. 33 §. Över­skri­der lik­vi­da­torn sin behö­rig­het, är rätts­hand­lingen dock bin­dande för bolags­män­nen, om tredje man var­ken insåg eller borde ha insett att behö­rig­he­ten över­skreds.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1980:1102
   4. Fråga huruvida han­dels­bo­lag eller enkelt bolag före­lig­ger skall intill utgången av år 1994 bedö­mas enligt äldre lag. Enkelt bolag, som från och med den 1 janu­ari 1995 blir han­dels­bo­lag, skall ansöka om regi­stre­ring före nämnda dag. Lag (1992:1210).

1993:760
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1995.
   2. För han­dels­bo­lag och enkla bolag som har bil­dats enligt äldre lag gäl­ler den nya lagen med det undan­tag som föl­jer av punk­ten 3.
   3. För han­dels­bo­lag som har bil­dats före den 1 janu­ari 1995 gäl­ler 1 kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av år 1995. Om ett sådant bolag vid utgången av 1995 inte har förts in i han­dels­re­gist­ret är bola­get upp­löst.

1999:1089

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2000 och tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 decem­ber 1999.

2000:184

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2000. Äldre före­skrif­ter gäl­ler för beräk­ning av ränta som avser tid före ikraft­trä­dan­det.

2002:353

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2002. I fråga om räken­skapsår som inleds före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre bestäm­mel­ser.

2005:247
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2005.
   2. Bestäm­mel­serna i 1 kap. 2 a § gäl­ler inte om pensions-​ eller per­so­nal­stif­tel­sen har inträtt som bolags­man i han­dels­bo­la­get före lagens ikraft­trä­dande och ansö­kan om regi­stre­ring av bolags­av­ta­let har kom­mit in till Bolags­ver­ket före utgången av decem­ber 2005.

2006:867

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2007 och tilläm­pas första gången för det räken­skapsår som inleds när­mast efter den 31 decem­ber 2006.

2014:540
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2014.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 22 a § tilläm­pas också på ford­ringar som har kom­mit till före ikraft­trä­dan­det, om bolags­man­nens avgång har regi­stre­rats i han­dels­re­gist­ret efter ikraft­trä­dan­det.