SFS 2017:725 Kom­mu­nal­lag

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling kom­mu­nal­lag; utfär­dad den 22 juni 2017. enligt riks­da­gens beslut 1 före­skrivs föl­jande. 1 kap. grun­derna för den kom­mu­nala verk­sam­he­ten kom­mu­ner och lands­ting 1§ sve­rige är inde­lat i kom­mu­ner och lands­ting. varje lands­ting omfat­tar ett län, om inte något annat är sär­skilt beslu­tat. 2§ kom­mu­ner och lands­ting skö­ter på demo­kra­tins och den kom­mu­nala själv­sty­rel­sens grund de ange­lä­gen­he­ter som anges i denna lag eller annan för­fatt­ning. rätt att ta ut skatt och med­dela före­skrif­ter 3§ bestäm­mel­ser om att kom­mu­ner och lands­ting har rätt att ta ut skatt för sköt­seln av sina upp­gif­ter och att med­dela före­skrif­ter finns i rege­rings­for­men. röst­be­rät­ti­gade med­lem­mar utser valda för­sam­lingar 4§ beslu­tan­de­rät­ten i kom­mu­ner och lands­ting utövas av valda försam-​​ lingar (full­mäk­tige) som utses av röst­be­rät­ti­gade med­lem­mar i all­männa val. beslut kan också fat­tas av andra kom­mu­nala organ i enlig­het med vad som anges i denna lag eller annan för­fatt­ning. med­lem­skap 5§ med­lem av en kom­mun är den som är folk­bok­förd i kom­mu­nen, äger fast egen­dom i kom­mu­nen eller ska betala kom­mu­nal­skatt där. med­lem av en kom­mun är också en med­bor­gare i någon av euro­pe­iska uni­o­nens med­lems­sta­ter (uni­ons­med­bor­gare) som är bosatt i kom­mu­nen men som, enligt 5 § andra styc­ket folk­bok­fö­rings­la­gen (1991:481), inte ska folk- bok­fö­ras där. 6§ med­lem av ett lands­ting är den som är med­lem av en kom­mun inom lands­tinget. 1 prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:ku30, rskr. 2016/17:335. sfs 2017:725 utkom från tryc­ket den 4 juli 2017 2 sfs 2017:725 röst­rätt 7§ röst­rätt vid val av leda­mö­ter och ersät­tare i kom­mun­full­mäk­tige har den som är folk­bok­förd i kom­mu­nen, senast på val­da­gen fyl­ler 18 år och 1. är svensk med­bor­gare eller annan uni­ons­med­bor­gare, 2. är med­bor­gare i island eller norge, eller 3. varit folk­bok­förd i sve­rige tre år i följd före val­da­gen. röst­rätt vid val av leda­mö­ter och ersät­tare i kom­mun­full­mäk­tige har också en sådan uni­ons­med­bor­gare som avses i 5 § andra styc­ket. 8§ röst­rätt vid val av leda­mö­ter och ersät­tare i lands­tings­full­mäk­tige har den som är röst­be­rät­ti­gad vid val av leda­mö­ter och ersät­tare i kommunfull-​​ mäk­tige i en kom­mun inom lands­tinget. 9§ frå­gor om röst­rätt enligt 7 och 8 §§ avgörs på grund­val av en röst­längd som upp­rät­tas före valet. änd­ringar i sve­ri­ges indel­ning i kom­mu­ner och lands­ting 10 § bestäm­mel­ser om indel­nings­änd­ringar finns i lagen (1979:411) om änd­ringar i sve­ri­ges indel­ning i kom­mu­ner och lands­ting. 2 kap. kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter all­männa befo­gen­he­ter och loka­li­se­rings­prin­ci­pen 1§ kom­mu­ner och lands­ting får själva ha hand om ange­lä­gen­he­ter av all- mänt intresse som har anknyt­ning till kom­mu­nens eller lands­ting­ets område eller deras med­lem­mar. upp­gif­ter som andra ska ha hand om 2§ kom­mu­ner och lands­ting får inte ha hand om sådana ange­lä­gen­he­ter som enbart sta­ten, en annan kom­mun, ett annat lands­ting eller någon annan ska ha hand om. lik­stäl­lig­hets­prin­ci­pen 3§ kom­mu­ner och lands­ting ska behandla sina med­lem­mar lika, om det inte finns sak­liga skäl för något annat. för­bud mot beslut med till­ba­ka­ver­kande kraft 4§ kom­mu­ner och lands­ting får inte fatta beslut med till­ba­ka­ver­kande kraft till nack­del för med­lem­marna. sådana beslut får dock fat­tas om det finns syn- ner­liga skäl för det. rätt att ta ut avgif­ter 5§ kom­mu­ner och lands­ting får ta ut avgif­ter för tjäns­ter och nyt­tig­he­ter som de till­han­da­hål­ler. för tjäns­ter eller nyt­tig­he­ter som de är skyl­diga att tillhan-​​ 3 sfs 2017:725dahålla får dock avgif­ter endast tas ut om det föl­jer av lag eller annan författ-​​ ning. själv­kost­nads­prin­ci­pen 6§ kom­mu­ner och lands­ting får inte ta ut högre avgif­ter än som mot­sva­rar kost­na­derna för de tjäns­ter eller nyt­tig­he­ter som de till­han­da­hål­ler. kom­mu­nal närings­verk­sam­het 7§ kom­mu­ner och lands­ting får driva närings­verk­sam­het, om den drivs utan vinst­syfte och syf­tar till att till­han­da­hålla all­män­nyt­tiga anlägg­ningar eller tjäns­ter åt med­lem­marna. stöd till andra närings­verk­sam­he­ter 8§ kom­mu­ner och lands­ting får genom­föra åtgär­der för att all­mänt främja närings­li­vet i kom­mu­nen eller lands­tinget. indi­vi­du­ellt inrik­tat stöd till enskilda näringsid­kare får läm­nas endast om det finns syn­ner­liga skäl för det. sär­skilda befo­gen­he­ter 9§ bestäm­mel­ser om kom­mu­ner­nas och lands­ting­ens ange­lä­gen­he­ter finns även i lagen (2009:47) om vissa kom­mu­nala befo­gen­he­ter och i annan lag eller annan för­fatt­ning. 3 kap. kom­mu­ner­nas och lands­ting­ens orga­ni­sa­tion och verk­sam­hets­for­mer full­mäk­tige 1§ i varje kom­mun och i varje lands­ting finns det en beslu­tande för­sam­ling, ett full­mäk­tige. full­mäk­ti­ge­be­red­ningar 2§ full­mäk­tige får inrätta full­mäk­ti­ge­be­red­ningar för bered­ning av ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den som ska avgö­ras av full­mäk­tige. sty­rel­sen och övriga nämn­der 3§ full­mäk­tige ska till­sätta en sty­relse. 4§ full­mäk­tige ska till­sätta de nämn­der som utö­ver sty­rel­sen behövs för att full­göra kom­mu­nens eller lands­ting­ets upp­gif­ter enligt lag eller annan författ-​​ ning och för övrig verk­sam­het. 4 sfs 2017:725 utskott och nämnd­be­red­ningar 5§ full­mäk­tige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera utskott. om full­mäk­tige inte har bestämt något om utskott, får nämn­den själv be- stämma att utskott ska fin­nas. en nämnd får till­sätta de nämnd­be­red­ningar som behövs. parts­sam­man­satta organ och själv­för­valt­nings­or­gan 6§ kom­mu­ner och lands­ting får inrätta parts­sam­man­satta organ som inom en nämnds verk­sam­hets­om­råde ska svara för bered­ning, för­valt­ning och verk- stäl­lig­het av de ären­den som full­mäk­tige har bestämt. 7§ kom­mu­ner och lands­ting får besluta att en nämnd får upp­dra åt ett själv-​​ för­valt­nings­or­gan under nämn­den att helt eller del­vis sköta drif­ten av en viss anlägg­ning eller en viss insti­tu­tion. kom­munal­för­bund 8§ kom­mu­ner och lands­ting får bilda kom­munal­för­bund och lämna över sköt­seln av kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter till sådana för­bund. gemen­sam nämnd 9§ kom­mu­ner och lands­ting får besluta att en nämnd ska vara gemen­sam med en annan kom­mun eller ett annat lands­ting. revi­so­rer 10 § kom­mu­ner och lands­ting ska utse revi­so­rer för gransk­ning av den kom­mu­nala verk­sam­he­ten. kom­mu­nala bolag, stif­tel­ser och för­e­ningar 11 § kom­mu­ner och lands­ting får, med de begräns­ningar som fram­går av lag, över­lämna sköt­seln av kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter till kom­mu­nala bolag, stif­tel­ser och för­e­ningar. pri­vata utfö­rare 12 § kom­mu­ner och lands­ting får, med de begräns­ningar som fram­går av lag, över­lämna sköt­seln av kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter till pri­vata utfö­rare. bestäm­mel­ser om krig eller krigs­fara och extra­or­di­nära hän­del­ser i freds­tid 13 § bestäm­mel­ser om den kom­mu­nala orga­ni­sa­tio­nen under krig eller krigs­fara finns i lagen (1988:97) om för­fa­ran­det hos kom­mu­nerna, förvalt-​​ nings­myn­dig­he­terna och dom­sto­larna under krig eller krigs­fara m.m. bestäm­mel­ser om kom­mu­ners och lands­tings orga­ni­sa­tion och befogenhe-​​ ter vid extra­or­di­nära hän­del­ser i freds­tid finns i lagen (2006:544) om kommu-​​ 5 sfs 2017:725ners och lands­tings åtgär­der inför och vid extra­or­di­nära hän­del­ser i freds­tid och höjd bered­skap. bestäm­mel­ser om beteck­ningen regi­on­full­mäk­tige och regi­on­sty­rel­sen 14 § bestäm­mel­ser om att vissa lands­ting samt got­lands kom­mun får be- teckna full­mäk­tige och sty­rel­sen som regi­on­full­mäk­tige och regi­on­sty­rel­sen finns i lagen (2010:630) om regi­o­nalt utveck­lings­an­svar i vissa län. 4 kap. för­tro­en­de­valda defi­ni­tion av för­tro­en­de­valda 1§ med för­tro­en­de­valda avses i denna lag leda­mö­ter och ersät­tare i full- mäk­tige, nämn­der och full­mäk­ti­ge­be­red­ningar, de som full­gör förtroendeupp-​​ drag som anges i 2 § första styc­ket samt revi­so­rer. med för­tro­en­de­valda avses också leda­mö­ter och ersät­tare i den beslu­tande för­sam­lingen, för­bunds­sty­rel­sen eller någon annan nämnd, de beslu­tande för- sam­ling­ar­nas bered­ningar samt revi­so­rer i ett kom­munal­för­bund. kommunal-​​ och lands­tings­råd 2§ den som inom kom­mu­nen eller lands­tinget full­gör ett för­tro­en­de­upp­drag på hel­tid eller bety­dande del av hel­tid ska ha benäm­ningen kom­mu­nal­råd, bor­gar­råd, lands­tings­råd, oppo­si­tions­råd eller en annan benäm­ning som full- mäk­tige bestäm­mer. en sådan för­tro­en­de­vald får tidi­gast väl­jas av full­mäk­tige vid första sam- man­trä­det efter det att val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det. val­bar­het 3§ leda­mö­ter och ersät­tare i full­mäk­tige väljs bland dem som har röst­rätt enligt 1 kap. 7 och 8 §§. vid valen av leda­mö­ter och ersät­tare i nämn­derna är, obe­ro­ende av vad som fram­går av röst­läng­den, den val­bar som vid tid­punk­ten för sådant val upp­fyl­ler de vill­kor som upp­ställs i 1 kap. 7 och 8 §§. det­samma gäl­ler vid valen av full­mäk­ti­ge­be­red­ningar och för­tro­en­de­valda som anges i 2 § första styc­ket samt vid val av revi­so­rer. 4§ den som är vald till leda­mot eller ersät­tare i full­mäk­tige är inte val­bar som revi­sor inom den kom­mu­nen eller det lands­tinget. den som är redo­vis­nings­skyl­dig till kom­mu­nen eller lands­tinget är inte val- bar som revi­sor för gransk­ning av verk­sam­het som omfat­tas av redovisnings-​​ skyl­dig­he­ten. det­samma gäl­ler make, sambo, för­äl­der, barn, sys­kon eller andra när­stå­ende till den redo­vis­nings­skyl­dige. 5§ den som är vald till revi­sor är inom den kom­mu­nen eller det lands­tinget inte val­bar som 1. leda­mot eller ersät­tare i full­mäk­tige, i en nämnd eller en fullmäktigebe-​​ red­ning, eller 6 sfs 2017:725 2. leda­mot eller ersät­tare i en sådan juri­disk per­son som avses i 10 kap. 2–6 §§. upp­dra­gets upp­hö­rande 6§ full­mäk­tige ska befria en för­tro­en­de­vald från upp­dra­get när den förtro-​​ ende­valde öns­kar avgå, om det inte finns sär­skilda skäl mot det. 7§ om en för­tro­en­de­vald upp­hör att vara val­bar upp­hör upp­dra­get genast. för en för­tro­en­de­vald som valts av full­mäk­tige upp­hör upp­dra­get vid nästa full­mäk­ti­ge­sam­man­träde om inte full­mäk­tige, efter ansö­kan, beslu­tar att den för­tro­en­de­valde får ha kvar sitt upp­drag under åter­sto­den av man­dat­ti­den. 8§ upp­dra­gen för de för­tro­en­de­valda som har valts av full­mäk­tige upp­hör om 1. valet till full­mäk­tige har upp­hävts och omval har hål­lits, 2. rät­telse har skett genom för­nyad sam­man­räk­ning och mandatfördel-​​ ningen mel­lan par­ti­erna har änd­rats, eller 3. extra val till full­mäk­tige har hål­lits. när omva­let, sam­man­räk­ningen eller extra valet har avslu­tats, ska fullmäk-​​ tige hålla nytt val av för­tro­en­de­valda för åter­sto­den av man­dat­ti­den. upp­dra­gen ska upp­höra två måna­der efter det att omva­let, sammanräk-​​ ningen eller extra valet har avslu­tats. full­mäk­tige får dock besluta att de för- tro­en­de­valda som valts enligt andra styc­ket ska till­träda vid en tidi­gare tid- punkt. upp­dra­gen för de för­tro­en­de­valda enligt första styc­ket upp­hör då sam- tidigt. 9§ full­mäk­tige får åter­kalla upp­dra­get för en för­tro­en­de­vald som har valts av full­mäk­tige, om den för­tro­en­de­valde 1. har väg­rats ansvars­fri­het, eller 2. har dömts för ett brott på vil­ket fäng­else i lägst två år kan följa och do- men har fått laga kraft. 10 § full­mäk­tige får åter­kalla upp­dra­gen för samt­liga för­tro­en­de­valda i en nämnd eller för samt­liga för­tro­en­de­valda som anges i 2 § första styc­ket 1. när den poli­tiska majo­ri­te­ten i nämn­den inte längre är den­samma som i full­mäk­tige, eller 2. vid för­änd­ringar i nämn­d­or­ga­ni­sa­tio­nen. för­tro­en­de­upp­dra­gen upp­hör att gälla när val av nya leda­mö­ter och ersät-​​ tare har hål­lits eller när en ny nämn­d­or­ga­ni­sa­tion trä­der i kraft. ledig­het från anställ­ning 11 § för­tro­en­de­valda har rätt till den ledig­het från sina anställ­ningar som behövs för att de ska kunna full­göra sina upp­drag. ledig­he­ten ska omfatta tid för 1. möten i kom­mu­nala organ, 2. andra möten som är nöd­vän­diga för upp­dra­gen, 3. resor till och från mötena, och 4. behöv­lig dygns­vila ome­del­bart före eller efter mötena. 7 sfs 2017:725rätten till ledig­het ska gälla även av full­mäk­tige utsedda styrelseleda-​​ möter, sty­rel­sesupple­an­ter och lek­man­na­re­vi­so­rer eller mot­sva­rande andra re- viso­rer och deras sup­ple­an­ter i sådana juri­diska per­so­ner som avses i 10 kap. 2–6 §§. för­må­ner 12 § för­tro­en­de­valda har rätt till skä­lig ersätt­ning för de arbetsin­koms­ter och eko­no­miska för­må­ner som de för­lo­rar när de full­gör sina upp­drag. 13 § för­tro­en­de­valda med funk­tions­ned­sätt­ning har rätt till skä­lig ersätt­ning för rese­kost­na­der som upp­kom­mer när de full­gör sina upp­drag. 14 § för­tro­en­de­valda med barn som har behov av till­syn har rätt till skä­lig ersätt­ning för kost­na­der för barn­till­syn som upp­kom­mer när de full­gör sina upp­drag. 15 § full­mäk­tige ska besluta om rikt­lin­jer för ersätt­ning enligt 12–14 §§. 16 § full­mäk­tige får besluta att för­tro­en­de­valda i skä­lig omfatt­ning ska få 1. ersätt­ning för rese­kost­na­der och andra utgif­ter som för­an­leds av uppdra-​​ get utö­ver vad som föl­jer av 13 och 14 §§, 2. arvode för det arbete som är för­e­nat med upp­dra­get, 3. pen­sion, och 4. andra eko­no­miska för­må­ner. om full­mäk­tige beslu­tar att arvode ska beta­las, ska arvo­det bestäm­mas till lika belopp för lika upp­drag. 17 § bestäm­mel­serna i 12–14 §§ och 16 § andra styc­ket gäl­ler inte förtroen-​​ devalda som anges i 2 § första styc­ket. 18 § full­mäk­tige får besluta att en sådan för­tro­en­de­vald som anges i 2 § första styc­ket för sina upp­drag ska få eko­no­miska och andra för­må­ner som sva­rar mot de löne- och anställ­nings­vill­kor som gäl­ler för dem som är an- ställda hos kom­mu­nen eller lands­tinget. full­mäk­tige får bestämma hur ersät­tare ska utses för för­tro­en­de­valda som bevil­jas ledig­het till följd av bestäm­mel­sen i första styc­ket. ini­ti­a­tiv­rätt 19 § varje leda­mot i full­mäk­tige får väcka motio­ner samt ställa interpella-​​ tio­ner och frå­gor enligt 5 kap. 59–64 §§. 20 § varje leda­mot i en nämnd får väcka ären­den i nämn­den. 21 § varje revi­sor får väcka ären­den i en nämnd eller i en fullmäktigebered-​​ ning om ären­det rör gransk­ningen av verk­sam­he­ten i nämn­den eller bered-​​ ningen. 8 sfs 2017:725 ersät­tare 22 § när ersät­tare tjänst­gör har de samma rät­tig­he­ter som leda­mö­ter. för­tro­en­de­valda med funk­tions­ned­sätt­ning 23 § kom­mu­ner och lands­ting ska verka för att för­tro­en­de­valda med funk- tions­ned­sätt­ning kan delta i hand­lägg­ningen av ären­den på samma vill­kor som andra för­tro­en­de­valda. omröst­ning och beslut 24 § varje leda­mot i full­mäk­tige eller i en nämnd har en röst. 25 § en leda­mot i full­mäk­tige eller i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröst­ning eller i ett beslut. ord­fö­ran­den är dock all­tid skyl­dig att rösta, när det behövs för att ären­det ska kunna avgö­ras. 26 § en leda­mot i en nämnd som del­tar i hand­lägg­ningen av ett ärende ska delta i avgö­ran­det av ären­det, om ären­det avser myn­dig­hets­ut­öv­ning mot någon enskild. detta inne­bär ingen skyl­dig­het att rösta för fler än ett för­slag. reser­va­tion 27 § en för­tro­en­de­vald som har del­ta­git i avgö­ran­det av ett ärende får reser-​​ vera sig mot beslu­tet. reser­va­tio­nen ska anmä­las innan sam­man­trä­det avslu-​​ tas. när­va­ro­rätt 28 § full­mäk­tige får besluta att en för­tro­en­de­vald som inte är leda­mot eller ersät­tare i en viss nämnd ska få när­vara vid nämn­dens sam­man­trä­den och delta i över­lägg­ningar men inte i beslu­ten. beslu­tet får även inne­fatta att den för­tro­en­de­valde ska ha rätt att få sin me- ning anteck­nad i pro­to­kol­let. par­ti­stöd 29 § kom­mu­ner och lands­ting får ge eko­no­miskt bidrag och annat stöd till poli­tiska par­tier för att stärka deras ställ­ning i den kom­mu­nala demo­kra­tin (par­ti­stöd). par­ti­stöd får ges till de poli­tiska par­tier som är repre­sen­te­rade i full­mäk­tige och som är juri­diska per­so­ner. ett parti är repre­sen­te­rat om det har fått man­dat i full­mäk­tige för vil­ket en vald leda­mot är fast­ställd enligt 14 kap. val­la­gen (2005:837). par­ti­stöd får ges också till ett parti som har upp­hört att vara repre­sen­te­rat i full­mäk­tige, dock endast under ett år efter det att repre­sen­ta­tio­nen upp­hörde. 30 § full­mäk­tige ska besluta om par­ti­stö­dets omfatt­ning och for­merna för det. stö­det får inte utfor­mas så att det otill­bör­ligt gyn­nar eller miss­gyn­nar ett 9 sfs 2017:725parti. full­mäk­tige får besluta att endast man­dat för vil­ket en vald leda­mot är fast­ställd enligt 14 kap. val­la­gen (2005:837) ska beak­tas vid för­del­ningen av par­ti­stö­det. 31 § beslut om par­ti­stöd ska inne­hålla ett krav på att mot­ta­ga­ren av parti-​​ stö­det årli­gen ska lämna en skrift­lig redo­vis­ning som visar att par­ti­stö­det har använts för det ända­mål som anges i 29 § första styc­ket. redo­vis­ningen ska avse peri­o­den 1 janu­ari–31 decem­ber och ges in till full­mäk­tige senast sex måna­der efter redo­vis­nings­pe­ri­o­dens utgång. en av mot­ta­ga­ren utsedd sär­skild granskare ska granska om redo­vis­ningen ger en rätt­vi­sande bild av hur mot­ta­ga­ren har använt par­ti­stö­det. granska­rens rap­port över gransk­ningen ska bifo­gas redo­vis­ningen. full­mäk­tige får besluta att stöd inte ska beta­las till ett parti som inte läm­nar redo­vis­ning och gransk­nings­rap­port enligt första och andra styc­kena. 32 § beslut om att betala ut par­ti­stöd ska fat­tas av full­mäk­tige minst en gång per år. poli­tiska sek­re­te­rare 33 § kom­mu­ner och lands­ting får anställa poli­tiska sek­re­te­rare för att bi- träda de för­tro­en­de­valda i det poli­tiska arbe­tet. poli­tiska sek­re­te­rare får inte anstäl­las för längre tid än till utgången av det år då val av full­mäk­tige ska hål­las nästa gång i hela lan­det. bestäm­mel­serna i lagen (1982:80) om anställ­nings­skydd ska inte tilläm­pas för poli­tiska sek­re­te­rare. 34 § en poli­tisk sek­re­te­rare har rätt till den ledig­het från sin anställ­ning som behövs för tjänst­gö­ringen. 5 kap. full­mäk­tige full­mäk­ti­ges upp­gif­ter 1§ full­mäk­tige beslu­tar i ären­den av prin­ci­piell beskaf­fen­het eller annars av större vikt för kom­mu­nen eller lands­tinget, främst 1. mål och rikt­lin­jer för verk­sam­he­ten, 2. bud­get, skatt och andra vik­tiga eko­no­miska frå­gor, 3. nämn­der­nas orga­ni­sa­tion och verk­sam­hets­for­mer, 4. val av leda­mö­ter och ersät­tare i nämn­der och bered­ningar, 5. val av revi­so­rer, 6. grun­derna för eko­no­miska för­må­ner till för­tro­en­de­valda, 7. års­re­do­vis­ning och ansvars­fri­het, 8. folk­om­röst­ning i kom­mu­nen eller lands­tinget, och 9. extra val till full­mäk­tige. full­mäk­tige beslu­tar också i andra ären­den som anges i denna lag eller i andra för­fatt­ningar. 2§ full­mäk­tige får upp­dra åt en nämnd att i full­mäk­ti­ges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den. ären­den som anges i 1 § första 10 sfs 2017:725 styc­ket eller som enligt lag eller annan för­fatt­ning ska avgö­ras av full­mäk­tige får dock inte dele­ge­ras till nämn­derna. 3§ full­mäk­tige ska för varje man­dat­pe­riod anta ett pro­gram med mål och rikt­lin­jer för sådana kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter som utförs av pri­vata ut- förare. i pro­gram­met ska det också anges hur full­mäk­ti­ges mål och rikt­lin­jer ska föl­jas upp och hur all­män­he­tens insyn ska till­go­do­ses. 4§ i sam­band med att bud­ge­ten fast­ställs eller anslag annars bevil­jas får full­mäk­tige upp­dra åt en nämnd att genom­föra en viss verk­sam­het inom ramen för de rikt­lin­jer om verk­sam­he­ten som full­mäk­tige har fast­ställt, om inte något annat föl­jer av lag eller annan för­fatt­ning. anta­let leda­mö­ter och ersät­tare 5§ full­mäk­tige bestäm­mer hur många leda­mö­ter som full­mäk­tige ska ha. anta­let ska bestäm­mas till ett udda tal och till minst 1. 21 i kom­mu­ner med högst 8 000 röst­be­rät­ti­gade, 2. 31 i kom­mu­ner med över 8 000 röst­be­rät­ti­gade och i lands­ting med högst 140 000 röst­be­rät­ti­gade, 3. 41 i kom­mu­ner med över 16 000 röst­be­rät­ti­gade, 4. 51 i kom­mu­ner med över 24 000 röst­be­rät­ti­gade och i lands­ting med över 140 000 röst­be­rät­ti­gade, 5. 61 i kom­mu­ner med över 36 000 röst­be­rät­ti­gade, 6. 71 i lands­ting med över 200 000 röst­be­rät­ti­gade, och 7. 101 i kom­mu­ner med över 600 000 röst­be­rät­ti­gade och i lands­ting med över 300 000 röst­be­rät­ti­gade. 6§ vid tillämp­ningen av 5 § ska anta­let röst­be­rät­ti­gade beräk­nas på grund-​​ val av upp­gif­terna i folk­bok­fö­rings­da­ta­ba­sen enligt lagen (2001:182) om be- hand­ling av per­son­upp­gif­ter i skat­te­ver­kets folk­bok­fö­rings­verk­sam­het den 1 mars året före valå­ret. 7§ om full­mäk­tige beslu­tar att anta­let leda­mö­ter i full­mäk­tige ska änd­ras, ska beslu­tet tilläm­pas först när val av full­mäk­tige hålls nästa gång i hela lan- det. beslu­tet ska fat­tas före utgången av feb­ru­ari månad valå­ret. läns­sty­rel­sen ska genast under­rät­tas om beslu­tet. 8§ för leda­mö­ter i full­mäk­tige ska det fin­nas ersät­tare. full­mäk­tige bestäm­mer hur många ersät­tarna ska vara. anta­let ska utgöra en viss andel, dock högst hälf­ten, av det antal plat­ser som varje parti får i full- mäk­tige. beslu­tet ska fat­tas före utgången av feb­ru­ari månad valå­ret. länssty-​​ rel­sen ska genast under­rät­tas om beslu­tet. ordi­na­rie val 9§ leda­mö­terna och ersät­tarna i full­mäk­tige ska väl­jas för fyra år räk­nat från och med den 15 okto­ber valå­ret. 11 sfs 2017:725om val­pröv­nings­nämn­den har beslu­tat om omval enligt 14 kap. 27 § val- lagen (2005:837), ska dock man­dat­ti­den för­längas till dess omva­let har avslu-​​ tats. extra val 10 § full­mäk­tige får besluta om extra val till full­mäk­tige mel­lan ordi­na­rie val. extra val ska hål­las om minst två tred­je­de­lar av de när­va­rande ledamö-​​ terna rös­tar för det. ett beslut om extra val får dock inte fat­tas för­rän sex må- nader har gått från det nyvalda full­mäk­ti­ges första sam­man­träde. ord­fö­rande och vice ord­fö­rande (full­mäk­ti­ges pre­si­dium) 11 § full­mäk­tige väl­jer bland sina leda­mö­ter en ord­fö­rande och en eller flera vice ord­fö­rande som till­sam­mans utgör full­mäk­ti­ges pre­si­dium. full- mäk­tige bestäm­mer tiden för upp­dra­gen. tid­punkt för sam­man­trä­dena 12 § full­mäk­tige bestäm­mer när ordi­na­rie sam­man­trä­den ska hål­las. sam­man­träde ska hål­las också om sty­rel­sen eller minst en tred­je­del av full- mäk­ti­ges leda­mö­ter begär det eller om ord­fö­ran­den anser att det behövs. hur sam­man­trä­dena till­kän­na­ges 13 § ord­fö­ran­den ska till­kän­nage tid och plats för varje sam­man­träde med full­mäk­tige och upp­gif­ter om de ären­den som ska behand­las. full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den ska till­kän­na­ges på kom­mu­nens eller lands-​​ ting­ets anslags­tavla minst en vecka före sam­man­trä­des­da­gen. 14 § om ett ärende är så bråds­kande att det inte hin­ner till­kän­na­ges enligt 13 §, ska upp­gift om ären­det till­kän­na­ges på anslags­tav­lan senast var­da­gen när­mast före sam­man­trä­des­da­gen. kal­lelse till sam­man­träde 15 § varje leda­mot och ersät­tare ska kal­las till sam­man­träde minst en vecka före sam­man­trä­des­da­gen. kal­lel­sen ska inne­hålla upp­gift om tid och plats för sam­man­trä­det och om de ären­den som ska behand­las. infor­ma­tion om sådana ären­den som till­kän­na­getts enligt 14 § ska läm­nas till varje leda­mot och ersät­tare så att den kan antas nå dem senast var­da­gen när­mast före sam­man­trä­des­da­gen. del­ta­gande på distans 16 § leda­mö­ter får delta i full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den på distans om full- mäk­tige har beslu­tat det. del­ta­gan­det ska i sådant fall ske genom ljud- och bil­dö­ver­fö­ring i real­tid samt på ett sådant sätt att samt­liga del­ta­gare kan se och höra varandra och delta på lika vill­kor. en leda­mot som del­tar på distans ska anses vara när­va­rande vid fullmäkti-​​ ges sam­man­träde. 12 sfs 2017:725 ersät­tar­nas tjänst­gö­ring 17 § om en leda­mot är för­hind­rad att inställa sig till ett sam­man­träde eller att fort­sätta delta i ett sam­man­träde, ska en ersät­tare tjänst­göra i leda­mo­tens ställe. 18 § ersät­tarna ska tjänst­göra enligt den ord­ning som är bestämd mel­lan dem. en ersät­tare som har bör­jat tjänst­göra har dock all­tid före­träde obero-​​ ende av tur­ord­ningen. en ersät­tare som avbry­ter tjänst­gö­ringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänst­göra, sedan ären­det har hand­lagts. 19 § en leda­mot som instäl­ler sig under ett pågående sam­man­träde eller till ett fort­satt sam­man­träde har rätt att tjänst­göra även om en ersät­tare har trätt in i leda­mo­tens ställe. 20 § en leda­mot som har avbru­tit tjänst­gö­ringen vid ett sam­man­träde på grund av något annat hin­der än jäv får där­ef­ter under samma dag inte tjänst-​​ göra vid sam­man­trä­det. 21 § i kom­mun­full­mäk­tige har ersät­tare från samma val­krets som ledamo-​​ ten före­träde till tjänst­gö­ring. om samt­liga ersät­tare för en leda­mot i kom­mun­full­mäk­tige är för­hind­rade att inställa sig eller att fort­sätta delta i ett sam­man­träde, ska i leda­mo­tens ställe den ersät­tare inträda som enligt den bestämda ord­ningen står i tur att tjänst­göra för den leda­mot som har fått den första plat­sen för par­tiet i valkret-​​ sen. om en sådan ersät­tare inte kan tjänst­göra, ska den ersät­tare inträda som står i tur att tjänst­göra för den leda­mot som har fått den andra plat­sen för par- tiet i val­kret­sen och så vidare efter samma grund. om par­ti­ets samt­liga ersät­tare i val­kret­sen är för­hind­rade att inställa sig eller att fort­sätta delta i ett sam­man­träde, ska den ersät­tare inträda som har ut- setts för par­tiet i någon annan val­krets efter den grund som anges i första och andra styc­ket. den ersät­tare som har utsetts i den val­krets där par­ti­ets rös­te­tal är högst har då före­träde. ären­den i full­mäk­tige 22 § ären­den i full­mäk­tige får väc­kas av 1. en nämnd, 2. en leda­mot genom motion, 3. en revi­sor, om ären­det gäl­ler för­valt­ning som har sam­band med revi- sions­upp­dra­get eller om ären­det gäl­ler gransk­ningen, 4. en full­mäk­ti­ge­be­red­ning, om full­mäk­tige har beslu­tat det, eller 5. sty­rel­sen i en sådan juri­disk per­son som avses i 10 kap. 2–6 §§, om full- mäk­tige har beslu­tat det för sär­skilda fall. ären­den i full­mäk­tige får även väc­kas genom med­bor­gar­för­slag och folk- ini­ti­a­tiv enligt 8 kap. 1 och 2 §§. 23 § full­mäk­tige ska besluta i ären­den som avses i 22 §. full­mäk­tige får dock över­låta till sty­rel­sen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom med­bor­gar­för­slag, utom i de fall som anges i 1 §. 13 sfs 2017:725ansvarsfrihet och anmärk­ning 24 § full­mäk­tige ska vid ett sam­man­träde före utgången av juni månad året efter det år som revi­sio­nen avser, besluta om ansvars­fri­het ska bevil­jas eller väg­ras. beslu­tet ska moti­ve­ras om det inte är uppen­bart obe­höv­ligt. om revi­so­rerna enligt 12 kap. 13 § rik­tat anmärk­ning mot en nämnd eller en full­mäk­ti­ge­be­red­ning eller mot enskilda för­tro­en­de­valda i sådana organ, ska full­mäk­tige besluta om även full­mäk­tige ska rikta anmärk­ningen. full- mäk­tige får rikta anmärk­ning även om revi­so­rerna inte gjort det. beslut om anmärk­ning ska moti­ve­ras. 25 § om ansvars­fri­het väg­ras, får full­mäk­tige besluta att ska­de­stånds­ta­lan ska väc­kas. talan som inte grun­das på brott ska väc­kas inom ett år från det att beslu­tet om väg­rad ansvars­fri­het fat­ta­des. bestäm­mel­ser om att full­mäk­tige får åter­kalla upp­dra­get vid väg­rad an- svars­fri­het finns i 4 kap. 9 §. hur ären­dena bereds 26 § innan ett ärende avgörs av full­mäk­tige, ska det ha beretts antingen av en nämnd vars verk­sam­hets­om­råde ären­det berör eller av en fullmäktigebe-​​ red­ning. 27 § om ett ärende har beretts bara av en full­mäk­ti­ge­be­red­ning, ska en nämnd vars verk­sam­hets­om­råde ären­det berör all­tid ges till­fälle att yttra sig. 28 § sty­rel­sen ska all­tid ges till­fälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en full­mäk­ti­ge­be­red­ning. sty­rel­sen ska lägga fram för­slag till beslut i ett ärende, om inte någon an- nan nämnd eller en full­mäk­ti­ge­be­red­ning har gjort det. 29 § full­mäk­tige får hålla val utan före­gå­ende bered­ning. ett ärende som avser avsä­gelse från ett upp­drag som för­tro­en­de­vald behö- ver inte hel­ler bere­das. 30 § de år val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det får nyvalda fullmäk-​​ tige besluta att ändra man­dat­ti­den för en nämnd eller att ändra anta­let ledamö-​​ ter eller ersät­tare i en nämnd utan före­gå­ende bered­ning. 31 § full­mäk­tige får besluta om extra val till full­mäk­tige utan före­gå­ende bered­ning. 32 § full­mäk­tige får behandla revi­sions­be­rät­tel­sen utan före­gå­ende bered-​​ ning. full­mäk­tige ska dock från de ansva­riga hämta in för­kla­ring över 1. anmärk­ning som fram­ställts i revi­sions­be­rät­tel­sen, och 2. revi­so­rer­nas utta­lande att ansvars­fri­het inte till­styrks. revi­so­rerna och deras sak­kun­niga ska all­tid ges till­fälle att yttra sig vid full­mäk­ti­ges behand­ling av revi­sions­be­rät­tel­sen. 14 sfs 2017:725 om en för­tro­en­de­vald har väg­rats ansvars­fri­het, får full­mäk­tige också utan ytter­li­gare bered­ning besluta att den för­tro­en­de­val­des upp­drag ska åter­kal­las enligt 4 kap. 9 §. 33 § ett bråds­kande ärende får avgö­ras trots att ären­det inte har beretts, om samt­liga när­va­rande leda­mö­ter är ense om beslu­tet. 34 § full­mäk­ti­ges beslut att enligt 23 § andra styc­ket över­låta till sty­rel­sen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom med- bor­gar­för­slag får fat­tas utan före­gå­ende bered­ning. 35 § en motion eller ett med­bor­gar­för­slag ska om möj­ligt bere­das på sådant sätt att full­mäk­tige kan fatta beslut inom ett år från det att motio­nen eller med- bor­gar­för­sla­get väck­tes. om bered­ningen inte kan avslu­tas inom denna tid, ska detta och vad som har kom­mit fram vid bered­ningen anmä­las till full­mäk­tige inom samma tid. full­mäk­tige får då avskriva motio­nen eller med­bor­gar­för­sla­get från vidare hand­lägg­ning. 36 § full­mäk­tige får besluta att det, som ett led i bered­ningen av ett ärende som full­mäk­tige ska hand­lägga, ska häm­tas in syn­punk­ter från med­lem­marna. detta kan ske genom folk­om­röst­ning, opi­ni­ons­un­der­sök­ning eller något lik­nande för­fa­rande. vid opi­ni­ons­un­der­sök­ning eller lik­nande för­fa­rande får val­nämn­den i kom­mu­nen anli­tas, om nämn­dens verk­sam­het i övrigt inte hind- ras av det. ska syn­punk­ter häm­tas in genom en folk­om­röst­ning får full­mäk­tige besluta att röst­längd och röst­kort ska fram­stäl­las för omröst­ningen enligt 5 kap. val- lagen (2005:837). 37 § har ett folk­i­ni­ti­a­tiv väckts enligt 8 kap. 2 § ska full­mäk­tige besluta att folk­om­röst­ning ska hål­las, om 1. den fråga som ini­ti­a­ti­vet avser är sådan att full­mäk­tige kan besluta om den, och 2. inte minst två tred­je­de­lar av de när­va­rande leda­mö­terna rös­tar mot för- sla­get. vid sådan folk­om­röst­ning ska 36 § tredje styc­ket tilläm­pas. 38 § kom­mu­nen har rätt att få ersätt­ning för de kost­na­der som för­an­leds av att ett lands­ting anli­tar val­nämn­den. rätt och skyl­dig­het för andra än leda­mö­terna att med­verka 39 § en för­tro­en­de­vald som anges i 4 kap. 2 § första styc­ket och som inte är leda­mot i full­mäk­tige har rätt att när­vara vid full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den. sådan för­tro­en­de­vald får delta i över­lägg­ningar och fram­ställa för­slag men inte delta i beslu­ten. 40 § full­mäk­tige får bestämma att också andra än leda­mö­ter och de som anges i 39 § ska ha rätt att delta i över­lägg­ningar men inte i beslu­ten. 15 sfs 2017:72541 § ord­fö­ran­den och vice ord­fö­ran­den i en nämnd, revi­so­rerna och de an- ställda i kom­mu­nen eller lands­tinget är skyl­diga att lämna upp­lys­ningar vid full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den, om full­mäk­tige begär det och om det inte finns något hin­der mot det på grund av sek­re­tess. offent­lig­het och ord­ning vid full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den 42 § full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den är offent­liga. full­mäk­tige får dock besluta att över­lägg­ningen i ett visst ärende ska hål­las inom stängda dör­rar. ersät­tarna får när­vara vid en sådan över­lägg­ning, även när de inte tjänst­gör. 43 § ord­fö­ran­den leder full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den och ansva­rar för ord- ningen vid sam­man­trä­dena. ord­fö­ran­den får visa ut den som upp­trä­der stö­rande och inte rät­tar sig efter till­sä­gelse. offent­lig­het vid full­mäk­ti­ge­be­red­nings sam­man­trä­den 44 § en full­mäk­ti­ge­be­red­nings sam­man­trä­den ska hål­las inom stängda dör­rar. en sådan bered­ning får dock besluta att dess sam­man­trä­den ska vara offent­liga, om full­mäk­tige har med­gett det. besluts­för­het 45 § full­mäk­tige får hand­lägga ett ärende bara om mer än hälf­ten av leda- möterna är när­va­rande. full­mäk­tige får dock bestämma att inter­pel­la­tio­ner och frå­gor får besva­ras även om färre leda­mö­ter är när­va­rande. 46 § om en leda­mot enligt 47 eller 48 § är jävig i ett ärende, får full­mäk­tige hand­lägga ären­det, även om anta­let del­ta­gande på grund av jävet inte upp­går till det antal som före­skrivs i 45 §. jäv 47 § en leda­mot får inte delta i hand­lägg­ningen av ett ärende som personli-​​ gen rör leda­mo­ten själv, leda­mo­tens make, sambo, för­äl­der, barn eller sys­kon eller någon annan när­stå­ende. i fråga om jäv för leda­mö­ter ska 6 kap. 30 § andra och tredje styc­kena tilläm­pas. vid full­mäk­ti­ges beslut i fråga om jäv gäl­ler 6 kap. 32 §. vad som sägs om nämnd i dessa bestäm­mel­ser ska i stäl­let gälla full­mäk­tige. 48 § den som är redo­vis­nings­skyl­dig till kom­mu­nen eller lands­tinget får inte delta i 1. val av revi­sor för gransk­ning av verk­sam­het som omfat­tas av redovis-​​ nings­skyl­dig­he­ten, eller 2. hand­lägg­ningen av ären­den om ansvars­fri­het för verk­sam­he­ten. det­samma gäl­ler make, sambo, för­äl­der, barn, sys­kon eller någon annan när­stå­ende till den redo­vis­nings­skyl­dige. 16 sfs 2017:725 49 § enskilda för­tro­en­de­valda mot vilka anmärk­ning kan rik­tas enligt 12 kap. 13 § får, trots vad som anges i 48 §, delta i full­mäk­ti­ges överlägg-​​ ningar, när revi­sions­be­rät­tel­sen över den verk­sam­het som de har ansva­ret för behand­las. ord­fö­ran­den och vice ord­fö­ran­den i en nämnd får också delta i fullmäkti-​​ ges över­lägg­ning när verk­sam­het inom den egna nämn­den behand­las. första och andra styc­kena gäl­ler även om de för­tro­en­de­valda inte är leda- möter i full­mäk­tige. bord­lägg­ning och åter­re­miss 50 § ett ärende ska bord­läg­gas eller åter­re­mit­te­ras, om det begärs av minst en tred­je­del av de när­va­rande leda­mö­terna. enkel majo­ri­tet krävs dock om ären­det tidi­gare bord­lagts eller åter­re­mit­te­rats på begä­ran av en mino­ri­tet. för bord­lägg­ning eller åter­re­miss i fråga om val krävs enkel majo­ri­tet. ett ärende om extra val ska dock all­tid bord­läg­gas första gången det tas upp till behand­ling. moti­ve­ringen till ett beslut om åter­re­miss ska bestäm­mas av de leda­mö­ter som begärt åter­re­mit­te­ring. vid flera moti­ve­ringar får ord­fö­ran­den pröva vil­ken moti­ve­ring som biträds av minst en tred­je­del av de när­va­rande ledamö-​​ terna. 51 § ett bord­lagt ärende ska behand­las på full­mäk­ti­ges nästa sam­man­träde, om full­mäk­tige inte beslu­tar något annat. hur ären­dena avgörs 52 § ord­fö­ran­den ska se till att bara sådana ären­den avgörs som har till- kän­na­getts enligt 13 eller 14 §. ett bråds­kande ärende får dock avgö­ras om samt­liga när­va­rande leda­mö­ter beslu­tar det. 53 § när över­lägg­ningen har avslu­tats, läg­ger ord­fö­ran­den fram för­slag till beslut. för­sla­gen ska utfor­mas så, att de kan besva­ras med ja eller nej. ord­fö­ran­den redo­vi­sar där­ef­ter sin upp­fatt­ning om vad som har beslu­tats och bekräf­tar beslu­tet med ett klubb­slag, om inte omröst­ning begärs. 54 § om omröst­ning begärs, ska den ske öppet utom i ären­den som avser val eller anställ­ning av per­so­nal. 55 § utgången bestäms genom enkel majo­ri­tet, om inte något annat anges i denna lag eller annan för­fatt­ning. 56 § vid lika rös­te­tal har ord­fö­ran­den utslags­röst. i ären­den som avser val eller anställ­ning av per­so­nal fat­tas beslu­tet dock genom lott­ning. 57 § ord­fö­ran­den ska vägra att lägga fram ett för­slag till beslut, om ordfö-​​ ran­den anser att för­sla­get inne­bär att ett nytt ärende väcks. 17 sfs 2017:725ordföranden får vägra att lägga fram ett för­slag till beslut, om ord­fö­ran­den anser att för­sla­get skulle leda till ett beslut som stri­der mot lag eller annan för- fatt­ning. full­mäk­tige får dock besluta att för­sla­get ändå ska läg­gas fram. pro­por­tio­nella val 58 § om det begärs av det antal väl­jande som anges i 2 § lagen (1992:339) om pro­por­tio­nellt val­sätt ska föl­jande val vara pro­por­tio­nella: 1. val av leda­mö­ter och ersät­tare i nämn­der och bered­ningar, 2. val av revi­so­rer som avses i 12 kap. 4 och 5 §§, 3. val av leda­mö­ter och sup­ple­an­ter i sty­rel­sen för aktie­bo­lag, 4. val av leda­mö­ter och sup­ple­an­ter i sty­rel­sen för eko­no­miska för­e­ningar eller stif­tel­ser, och 5. val av revi­so­rer, revi­sors­sup­ple­an­ter och lek­man­na­re­vi­so­rer som ska granska sty­rel­sens för­valt­ning i aktie­bo­lag, eko­no­miska för­e­ningar och stiftel-​​ ser. första styc­ket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som avses i 6 kap. 2 § 2, om två tred­je­de­lar av de när­va­rande leda­mö­terna i full­mäk­tige vid inrät­tan­det av nämn­den har rös­tat för att leda­mö­ter i nämn­den ska väl­jas på någon annan grund än par­ti­po­li­tisk. inter­pel­la­tio­ner 59 § inter­pel­la­tio­ner får stäl­las av leda­mö­terna och rik­tas till ord­fö­ran­den i en nämnd eller en full­mäk­ti­ge­be­red­ning samt till de för­tro­en­de­valda i övrigt som full­mäk­tige bestäm­mer. full­mäk­tige får besluta att inter­pel­la­tio­ner får stäl­las endast till sådan för- tro­en­de­vald som anges i 4 kap. 2 § första styc­ket. 60 § inter­pel­la­tio­nerna ska ha ett bestämt inne­håll och vara för­sedda med moti­ve­ring. 61 § inter­pel­la­tio­ner ska avse ämnen som hör till full­mäk­ti­ges, en nämnds eller en full­mäk­ti­ge­be­red­nings hand­lägg­ning. de får dock inte avse ären­den som rör myn­dig­hets­ut­öv­ning mot någon enskild. inter­pel­la­tio­ner bör stäl­las endast i ange­lä­gen­he­ter av större intresse för kom­mu­nen eller lands­tinget. 62 § full­mäk­tige beslu­tar utan före­gå­ende över­lägg­ning om en interpella-​​ tion får stäl­las. 63 § full­mäk­tige får besluta att ord­fö­ran­den i en nämnd får över­låta besva-​​ ran­det av en inter­pel­la­tion till en av full­mäk­tige utsedd leda­mot i sty­rel­sen för en sådan juri­disk per­son som avses i 10 kap. 2–6 §§ eller till ord­fö­ran­den i sty­rel­sen eller annan nämnd i ett kom­munal­för­bund som kom­mu­nen eller lands­tinget är med­lem i. frå­gor 64 § för att hämta in upp­lys­ningar får leda­mö­terna ställa frå­gor. bestäm-​​ mel­serna i 59 §, 61 § första styc­ket, 62 och 63 §§ ska då tilläm­pas. 18 sfs 2017:725 en fråga ska ha ett bestämt inne­håll. den får vara för­sedd med en kort in- ledande för­kla­ring. när en fråga besva­ras, får bara den som stäl­ler frå­gan och den som sva­rar delta i över­lägg­ningen. pro­to­kol­let 65 § vid sam­man­trä­den ska pro­to­koll föras på ord­fö­ran­dens ansvar. 66 § pro­to­kol­let ska redo­visa vilka leda­mö­ter och ersät­tare som har tjänst-​​ gjort och vilka ären­den som har hand­lagts. 67 § pro­to­kol­let ska för varje ärende redo­visa 1. vilka för­slag och yrkan­den som har lagts fram och inte tagits till­baka, 2. i vil­ken ord­ning ord­fö­ran­den har lagt fram för­slag till beslut, 3. genom­förda omröst­ningar och resul­ta­ten av dem, 4. vilka beslut som har fat­tats, 5. vilka leda­mö­ter som har del­ta­git i beslu­ten och hur de har rös­tat vid öppna omröst­ningar, och 6. vilka reser­va­tio­ner som har anmälts mot beslu­ten. 68 § i pro­to­kol­let ska det anges vilka inter­pel­la­tio­ner och frå­gor som har ställts och vilka som har besva­rats. 69 § ett pro­to­koll ska juste­ras senast fjor­ton dagar efter sam­man­trä­det på det sätt som full­mäk­tige har bestämt. 70 § bestäm­mel­ser om att juste­ring av pro­to­kol­let ska till­kän­na­ges på an- slags­tav­lan finns i 8 kap. 12 §. arbets­ord­ningen 71 § full­mäk­tige ska anta en arbets­ord­ning av vil­ken det ska framgå vad som i övrigt ska gälla för full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den och hand­lägg­ningen av ären­den. 72 § i arbets­ord­ningen ska regle­ras 1. anta­let leda­mö­ter i full­mäk­tige, 2. när sam­man­trä­den ska hål­las, 3. anmä­lan av hin­der att delta i sam­man­trä­den, 4. inkal­lande av ersät­tare och deras tjänst­gö­ring, 5. vem som ska föra ordet tills ord­fö­rande utsetts, 6. rät­ten att delta i full­mäk­ti­ges över­lägg­ningar, 7. för­fa­ran­det vid omröst­ningar, 8. hand­lägg­ningen av motio­ner, inter­pel­la­tio­ner och frå­gor, 9. for­merna för juste­ringen av pro­to­kol­let, och 10. full­mäk­ti­ge­pre­si­di­ets arbets­upp­gif­ter. om full­mäk­tige med stöd av 8 kap. 1 § har beslu­tat att med­bor­gar­för­slag får väc­kas, ska arbets­ord­ningen reglera hur sådana för­slag ska hand­läg­gas. 19 sfs 2017:725om full­mäk­tige har beslu­tat att leda­mö­ter får delta i full­mäk­ti­ges samman-​​ trä­den på distans, ska arbets­ord­ningen reglera i vil­ken utsträck­ning sådant del­ta­gande får ske. 6 kap. sty­rel­sen och övriga nämn­der upp­gif­ter 1§ sty­rel­sen ska leda och sam­ordna för­valt­ningen av kom­mu­nens eller lands­ting­ets ange­lä­gen­he­ter och ha upp­sikt över övriga nämn­ders och eventu-​​ ella gemen­samma nämn­ders verk­sam­het. sty­rel­sen ska också ha upp­sikt över kom­mu­nal verk­sam­het som bedrivs i sådana juri­diska per­so­ner som avses i 10 kap. 2–6 §§ och sådana kommunal-​​ för­bund som kom­mu­nen eller lands­tinget är med­lem i. 2§ full­mäk­tige ska, om inte något annat anges i lag eller annan för­fatt­ning, bestämma nämn­der­nas verk­sam­hets­om­rå­den och inbör­des för­hål­lan­den. full- mäk­tige får besluta 1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verk­sam­he­ter i hela kommu-​​ nen eller lands­tinget, 2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verk­sam­he­ter för en del av kom­mu­nen eller lands­tinget, 3. att en nämnd ska ha hand om verk­sam­he­ten vid en eller flera anlägg-​​ ningar, och 4. att en nämnd ska till­han­da­hålla tjäns­ter åt en annan nämnd. 3§ nämn­derna beslu­tar i frå­gor som rör för­valt­ningen och i frå­gor som de enligt lag eller annan för­fatt­ning ska ha hand om. nämn­derna beslu­tar också i frå­gor som full­mäk­tige har dele­ge­rat till dem. 4§ nämn­derna bere­der full­mäk­ti­ges ären­den och ansva­rar för att fullmäkti-​​ ges beslut verk­ställs. 5§ nämn­derna ska redo­visa till full­mäk­tige hur de har full­gjort sådana upp- drag som full­mäk­tige har läm­nat till dem med stöd av 5 kap. 2 och 4 §§. full­mäk­tige ska besluta om omfatt­ningen av redo­vis­ningen och for­merna för den. 6§ nämn­derna ska var och en inom sitt område se till att verk­sam­he­ten be- drivs i enlig­het med de mål och rikt­lin­jer som full­mäk­tige har bestämt samt de bestäm­mel­ser i lag eller annan för­fatt­ning som gäl­ler för verk­sam­he­ten. de ska också se till att den interna kon­trol­len är till­räck­lig och att verksam-​​ heten bedrivs på ett i övrigt till­freds­stäl­lande sätt. det­samma gäl­ler när sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het med stöd av 10 kap. 1 § har läm­nats över till någon annan. 7§ en nämnd får inte bestämma om rät­tig­he­ter eller skyl­dig­he­ter för kom- munen eller lands­tinget i ären­den där nämn­den före­trä­der kom­mu­nen eller lands­tinget som part. en nämnd får inte hel­ler utöva i lag eller annan för­fatt­ning före­skri­ven till- syn över sådan verk­sam­het som nämn­den själv bedri­ver. 20 sfs 2017:725 sär­skilt om sty­rel­sens upp­gif­ter 8§ full­mäk­tige får besluta att sty­rel­sen får fatta beslut om sär­skilt angivna för­hål­lan­den som rör andra nämn­ders verk­sam­het. sty­rel­sen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämn­ders myn­dig­hets­ut­öv­ning, tillämp-​​ ningen av lag eller ären­den som i övrigt rör enskilda. 9§ sty­rel­sen ska i årliga beslut för varje sådant aktie­bo­lag som avses i 10 kap. 2 § pröva om den verk­sam­het som bola­get har bedri­vit under föregå-​​ ende kalen­derår har varit för­en­lig med det fast­ställda kom­mu­nala ända­må­let och utförts inom ramen för de kom­mu­nala befo­gen­he­terna. om sty­rel­sen fin- ner att så inte är fal­let, ska den lämna för­slag till full­mäk­tige om nöd­vän­diga åtgär­der. 10 § sty­rel­sen ska vidta nöd­vän­diga åtgär­der för att säker­ställa att de krav som anges i 10 kap. 3–5 §§ är upp­fyllda i fråga om sådana aktie­bo­lag som av- ses i de bestäm­mel­serna. 11 § sty­rel­sen ska följa de frå­gor som kan inverka på kom­mu­nens eller lands­ting­ets utveck­ling och eko­no­miska ställ­ning. sty­rel­sen ska också hos full­mäk­tige, övriga nämn­der och andra myndighe-​​ ter göra de fram­ställ­ningar som behövs. 12 § sty­rel­sen får från övriga nämn­der, bered­ningar och anställda i kommu-​​ nen eller lands­tinget begära in de ytt­ran­den och upp­lys­ningar som behövs för att sty­rel­sen ska kunna full­göra sina upp­gif­ter. 13 § sty­rel­sen ska sär­skilt 1. bereda eller yttra sig i ären­den som ska hand­läg­gas av full­mäk­tige, med de begräns­ningar som fram­går av 5 kap. 29–33 §§, 2. ha hand om den eko­no­miska för­valt­ningen, 3. verk­ställa full­mäk­ti­ges beslut, och 4. i övrigt full­göra de upp­drag som full­mäk­tige har läm­nat över till styrel-​​ sen. 14 § full­mäk­tige får besluta att en annan nämnd än sty­rel­sen helt eller del- vis ska ha hand om för­valt­ningen och verk­stäl­lig­he­ten i fråga om egen­dom samt verk­stäl­lig­he­ten av full­mäk­ti­ges beslut. full­mäk­tige får också besluta att en annan nämnd helt eller del­vis ska ha hand om sin egen medels­för­valt­ning. 15 § sty­rel­sen får själv eller genom ombud före­träda kom­mu­nen eller lands­tinget i alla mål och ären­den, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan för­fatt­ning eller beslut av full­mäk­tige. detta gäl­ler också mål där någon har begärt lag­lig­hets­pröv­ning av fullmäk-​​ tiges beslut, om inte full­mäk­tige beslu­tar att själv före­träda kom­mu­nen eller lands­tinget i målet. 21 sfs 2017:725ledamöter och ersät­tare 16 § leda­mö­ter och ersät­tare i en nämnd väljs av full­mäk­tige till det antal som full­mäk­tige bestäm­mer. i sty­rel­sen ska anta­let leda­mö­ter och anta­let er- sät­tare vara minst fem. om ersät­tarna inte väljs pro­por­tio­nellt, ska full­mäk­tige bestämma i vil­ken ord­ning de ska tjänst­göra. 17 § full­mäk­tige ska besluta om ersät­tar­nas tjänst­gö­ring i nämn­derna. ersät­tarna ska under­rät­tas om tid och plats för sam­man­trä­dena. även ersät-​​ tare som inte tjänst­gör får när­vara vid sam­man­trä­dena. full­mäk­tige ska besluta i vil­ken utsträck­ning ersät­tarna ska ha rätt att delta i över­lägg­ningar och få sin mening anteck­nad i pro­to­kol­let. man­dat­ti­der 18 § leda­mö­terna och ersät­tarna i sty­rel­sen väljs för fyra år, räk­nat från och med den 1 janu­ari året efter det år då val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan- det. full­mäk­tige får dock bestämma att sty­rel­sens man­dat­tid ska räk­nas från och med det full­mäk­ti­ge­sam­man­träde då valet hålls intill det sam­man­träde då val av sty­relse hålls nästa gång. i ett sådant fall ska nyvalda full­mäk­tige välja sty­rel­sen vid full­mäk­ti­ges första sam­man­träde. 19 § full­mäk­tige bestäm­mer man­dat­ti­derna för andra nämn­der än sty­rel­sen. 20 § om en leda­mot avgår under man­dat­ti­den, ska fyll­nads­val hål­las. om leda­mo­ten har utsetts vid ett pro­por­tio­nellt val, inträ­der i stäl­let en er- sät­tare i enlig­het med den ord­ning som har bestämts för ersät­tar­nas tjänst-​​ göring. om full­mäk­tige har åter­kal­lat upp­dra­gen för de för­tro­en­de­valda enligt 4 kap. 10 §, ska val av nya leda­mö­ter och ersät­tare hål­las. ord­fö­rande och vice ord­fö­rande (nämn­dens pre­si­dium) 21 § full­mäk­tige ska bland nämn­dens leda­mö­ter välja en ord­fö­rande och en eller två vice ord­fö­rande. dessa utgör till­sam­mans nämn­dens pre­si­dium. full- mäk­tige bestäm­mer tiden för upp­dra­gen. om den poli­tiska majo­ri­te­ten i full­mäk­tige har för­änd­rats på ett sådant sätt att det parti som nämn­dens ord­fö­rande före­trä­der inte längre ingår i den poli- tiska majo­ri­te­ten, får full­mäk­tige välja ett nytt pre­si­dium. 22 § full­mäk­tige bestäm­mer vem som ska full­göra ord­fö­ran­dens upp­gif­ter när var­ken ord­fö­ran­den eller en vice ord­fö­rande kan tjänst­göra. tid­punkt för sam­man­trä­den 23 § nämn­derna bestäm­mer tid och plats för sina sam­man­trä­den. sam­man­trä­den ska hål­las också om minst en tred­je­del av nämn­dens leda- möter begär det eller om ord­fö­ran­den anser att det behövs. 22 sfs 2017:725 del­ta­gande på distans 24 § full­mäk­tige ska besluta i vil­ken utsträck­ning leda­mö­ter får delta i en nämnds sam­man­trä­den på distans. del­ta­gande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 16 §. en leda­mot som del­tar på distans ska anses vara när­va­rande vid nämn­dens sam­man­träde. offent­lig­het och när­va­ro­rätt vid nämnd­sam­man­trä­den 25 § en nämnds sam­man­trä­den ska hål­las inom stängda dör­rar. nämn­den får dock besluta att dess sam­man­trä­den ska vara offent­liga, om full­mäk­tige har med­gett det. om full­mäk­tige har med­gett det, får nämn­den besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom med­bor­gar­för­slag får när­vara när nämn­den be- hand­lar ären­det och delta i över­lägg­ningar men inte i beslu­ten. en nämnds sam­man­trä­den ska dock all­tid hål­las inom stängda dör­rar i ären­den 1. som avser myn­dig­hets­ut­öv­ning, eller 2. i vilka det före­kom­mer upp­gif­ter som omfat­tas av sek­re­tess hos nämn- den. 26 § en nämnd får kalla en leda­mot eller en ersät­tare i full­mäk­tige, en an- nan nämnd eller bered­ning, en revi­sor, en anställd hos kom­mu­nen eller lands-​​ tinget eller en sär­skild sak­kun­nig att när­vara vid ett sam­man­träde med nämn- den för att lämna upp­lys­ningar. den som har kal­lats till ett sam­man­träde får, om nämn­den beslu­tar det, delta i över­lägg­ning­arna men inte i beslu­ten. besluts­för­het 27 § en nämnd får hand­lägga ären­den endast om fler än hälf­ten av ledamö-​​ terna är när­va­rande. jäv 28 § en för­tro­en­de­vald är jävig, om 1. saken angår honom eller henne själv eller hans eller hen­nes make, sambo, för­äl­der, barn eller sys­kon eller någon annan när­stå­ende eller om ären­dets utgång kan vän­tas med­föra syn­ner­lig nytta eller skada för den för- tro­en­de­valde själv eller någon när­stå­ende, 2. han eller hon eller någon när­stå­ende är ställ­fö­re­trä­dare för den som saken angår eller för någon som kan vänta syn­ner­lig nytta eller skada av ären- dets utgång, 3. ären­det rör till­syn över sådan kom­mu­nal verk­sam­het som han eller hon själv är knu­ten till, 4. han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersätt­ning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon sär­skild omstän­dig­het som är ägnad att rubba för­tro­en­det för hans eller hen­nes opar­tisk­het i ären­det. 23 sfs 2017:72529 § om det är uppen­bart att frå­gan om opar­tisk­het sak­nar bety­delse, ska nämn­den bortse från jäv. 30 § en för­tro­en­de­vald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller när­vara vid hand­lägg­ningen av ären­det. den för­tro­en­de­valde får dock vidta åtgär­der som inte någon annan kan utföra utan att hand­lägg­ningen för- senas avse­värt. den som kän­ner till en omstän­dig­het som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne ska själv­mant uppge det. har det upp­kom­mit en fråga om jäv mot en för­tro­en­de­vald och har någon annan inte trätt i den­nes ställe, ska nämn­den sna­rast besluta i jävs­frå­gan. den som jävet gäl­ler får delta i pröv­ningen av jävs­frå­gan endast om nämn­den annars inte är besluts­för och någon annan inte kan till­kal­las utan oläg­ligt upp­skov. 31 § om ett ärende hos en nämnd berör ett aktie­bo­lag där kom­mu­nen eller lands­tinget äger minst hälf­ten av akti­erna eller en stif­telse där kom­mu­nen eller lands­tinget utser minst hälf­ten av sty­rel­se­le­da­mö­terna, ska den som hand­läg­ger ären­det inte anses jävig enligt 28 § 2 eller 5 enbart på grund av att han eller hon är ställ­fö­re­trä­dare för bola­get eller stif­tel­sen eller på något annat sätt är knu­ten dit. detta gäl­ler inte när en nämnd hand­läg­ger ären­den som av- ser myn­dig­hets­ut­öv­ning mot enskilda. den som hand­läg­ger ett ärende hos en nämnd ska inte hel­ler anses jävig en- ligt 28 § 5 enbart på grund av att han eller hon tidi­gare har del­ta­git i handlägg-​​ ningen av ären­det hos en annan nämnd. 32 § ett beslut om jäv får över­kla­gas endast i sam­band med över­kla­gande av det beslut genom vil­ket nämn­den avgör ären­det. hur ären­dena avgörs 33 § i fråga om för­fa­ran­det när en nämnd fat­tar beslut ska 5 kap. 53–56 §§ tilläm­pas. för bord­lägg­ning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majo­ri­tet. 34 § ett ärende som väckts genom med­bor­gar­för­slag ska om möj­ligt hand- läg­gas så att ären­det kan avgö­ras inom ett år från det att det väck­tes i fullmäk-​​ tige. en nämnd som hand­läg­ger sådana ären­den ska minst en gång om året infor-​​ mera full­mäk­tige om de beslut som fat­tats i ären­dena. nämn­den ska även in- for­mera om de ären­den som inte har avgjorts inom den tid som anges i första styc­ket. pro­to­kol­let 35 § vid ett sam­man­träde ska pro­to­koll föras. i fråga om hur pro­to­kol­let ska föras, pro­to­kol­lets inne­håll, juste­ring av pro- tokol­let och hur juste­ringen ska till­kän­na­ges ska 5 kap. 65–67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § tilläm­pas. 24 sfs 2017:725 del­giv­ning 36 § del­giv­ning med en nämnd sker med ord­fö­ran­den eller med den som enligt ett reg­le­mente eller ett sär­skilt beslut är behö­rig att ta emot delgiv-​​ ningar. dele­ge­ring av ären­den 37 § en nämnd får upp­dra åt pre­si­diet, ett utskott, en leda­mot eller ersät­tare att besluta på nämn­dens väg­nar i ett visst ärende eller en viss grupp av ären- den. en nämnd får även upp­dra åt en anställd att besluta enligt 7 kap. 5–8 §§. 38 § beslu­tan­de­rät­ten får inte dele­ge­ras när det gäl­ler 1. ären­den som avser verk­sam­he­tens mål, inrikt­ning, omfatt­ning eller kva- litet, 2. fram­ställ­ningar eller ytt­ran­den till full­mäk­tige lik­som ytt­ran­den med an- led­ning av att beslut av nämn­den i dess hel­het eller av full­mäk­tige har över- kla­gats, 3. ären­den som rör myn­dig­hets­ut­öv­ning mot enskilda, om de är av principi-​​ ell beskaf­fen­het eller annars av större vikt, 4. ären­den som väckts genom med­bor­gar­för­slag och som läm­nats över till nämn­den, eller 5. ären­den som enligt lag eller annan för­fatt­ning inte får dele­ge­ras. 39 § en nämnd får upp­dra åt ord­fö­ran­den, eller en annan leda­mot som nämn­den har utsett, att besluta på nämn­dens väg­nar i ären­den som är så bråds­kande att nämn­dens avgö­rande inte kan avvak­tas. anmä­lan av beslut 40 § nämn­den ska besluta i vil­ken utsträck­ning beslut som har fat­tats med stöd av upp­drag enligt 37 § ska anmä­las till den. beslut som inte anmäls ska pro­to­koll­fö­ras sär­skilt, om beslu­tet får över­kla­gas enligt bestäm­mel­serna i 13 kap. sådana beslut som avses i 39 § ska anmä­las vid nämn­dens nästa samman-​​ träde. utskott 41 § en nämnds beslu­tan­de­rätt får enligt 37 § dele­ge­ras till ett utskott. ett utskott kan också ha till upp­gift att bereda nämn­dens ären­den. 42 § en nämnd ska välja utskott bland leda­mö­terna och ersät­tarna i nämn- den. bestäm­mel­serna i 2 § lagen (1992:339) om pro­por­tio­nellt val­sätt ska då tilläm­pas. val till nämnd­be­red­ningar 43 § nämn­den får till nämnd­be­red­ning välja även andra än för­tro­en­de­valda. 25 sfs 2017:725reglementen 44 § full­mäk­tige ska anta reg­le­men­ten om nämn­der­nas verk­sam­het och arbets­for­mer. 7 kap. anställda direk­tö­ren 1§ sty­rel­sen ska utse en direk­tör. direk­tö­ren ska ha den ledande ställ-​​ ningen bland de anställda och vara chef för den för­valt­ning som finns under sty­rel­sen. sty­rel­sen får besluta att direk­tö­ren ska ha en annan benäm­ning. 2§ sty­rel­sen ska i en instruk­tion fast­ställa hur direk­tö­ren ska leda förvalt-​​ ningen under sty­rel­sen. instruk­tio­nen ska också fast­ställa direk­tö­rens övriga upp­gif­ter. val­bar­hets­hin­der för anställda 3§ direk­tö­ren är inte val­bar till för­tro­en­de­upp­drag i kom­mu­nen, lands-​​ tinget eller kom­munal­för­bund som kom­mu­nen eller lands­tinget är med­lem i. den som är chef för en för­valt­ning som hör till en nämnds verksamhetsom-​​ råde får inte väl­jas till leda­mot eller ersät­tare i nämn­den. jäv 4§ i fråga om jäv för de anställda ska bestäm­mel­serna i 6 kap. 28–32 §§ tilläm­pas. dele­ge­ring av ären­den 5§ en nämnd får upp­dra åt en anställd hos kom­mu­nen eller lands­tinget att besluta på nämn­dens väg­nar i ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §. 6§ om en nämnd med stöd av 5 § upp­drar åt en för­valt­nings­chef inom nämn­dens verk­sam­hets­om­råde att fatta beslut, får nämn­den över­låta åt för- valt­nings­che­fen att i sin tur upp­dra åt en annan anställd inom kom­mu­nen eller lands­tinget att fatta beslu­tet. 7§ om en nämnd med stöd av 5 § upp­drar åt en anställd att besluta på nämn­dens väg­nar, får nämn­den ställa upp vill­kor som inne­bär att bru­karna av nämn­dens tjäns­ter ska ges till­fälle att lägga fram för­slag eller att yttra sig, innan beslu­tet fat­tas. nämn­den får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om före­trä­dare för bru­karna har till­styrkt beslu­tet. anmä­lan av beslut 8§ nämn­den ska besluta om i vil­ken utsträck­ning beslut som har fat­tats med stöd av upp­drag enligt 5 och 6 §§ ska anmä­las till den. beslut som inte 26 sfs 2017:725 anmäls ska pro­to­koll­fö­ras sär­skilt, om beslu­tet får över­kla­gas enligt bestäm-​​ mel­serna i 13 kap. skyl­dig­het att lämna upp­lys­ningar 9§ bestäm­mel­ser om de anställ­das skyl­dig­het att lämna upp­lys­ningar vid full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den och till revi­so­rerna finns i 5 kap. 41 § och 12 kap. 9 § första styc­ket. per­sonal­fö­re­trä­dare 10 § före­trä­dare för de anställda (per­sonal­fö­re­trä­dare) utses sär­skilt för varje nämnd bland de anställda, i första hand bland dem som är anställda inom nämn­dens verk­sam­hets­om­råde. högst tre per­sonal­fö­re­trä­dare och en ersät­tare för var och en av dem får fin- nas för varje nämnd. 11 § per­sonal­fö­re­trä­darna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisa-​​ tio­ner som kom­mu­nen eller lands­tinget har kol­lek­tivav­tal med. 12 § per­sonal­fö­re­trä­dare får, i den omfatt­ning som anges i 13–16 §§, när- vara vid sam­man­trä­den med andra nämn­der än sty­rel­sen. när­va­ro­rätt sak­nas dock vid revi­so­rer­nas sam­man­trä­den, i pati­ent­nämn­der, val­nämn­der och över­för­myn­dar­nämn­der. 13 § per­sonal­fö­re­trä­darna har rätt att när­vara vid en nämnds behand­ling av ären­den som rör för­hål­lan­det mel­lan kom­mu­nen eller lands­tinget som arbets-​​ givare och dess anställda. nämn­den får i enskilda fall besluta att personalföre-​​ trä­darna får när­vara även vid behand­lingen av andra ären­den. 14 § per­sonal­fö­re­trä­darna har inte rätt att när­vara vid hand­lägg­ning av 1. ären­den som avser myn­dig­hets­ut­öv­ning mot någon enskild, såvida inte ären­det rör en obe­stämd krets av enskilda, 2. för­hand­lingar med en arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion, 3. upp­säg­ningar av kol­lek­tivav­tal, 4. arbets­kon­flik­ter, 5. rätts­tvis­ter mel­lan kom­mu­nen eller lands­tinget och en arbetstagarorgani-​​ sation, eller 6. ären­den som avser beställ­ning eller upp­hand­ling av varor och tjäns­ter. 15 § per­sonal­fö­re­trä­darna har rätt att delta i nämn­dens över­lägg­ningar men inte i beslu­ten. 16 § med iakt­ta­gande av bestäm­mel­serna i offentlighets-​​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) är en nämnd skyl­dig att lämna per­sonal­fö­re­trä­darna de upplys-​​ ningar som behövs för deras verk­sam­het. 17 § i fråga om jäv för per­sonal­fö­re­trä­dare i nämn­den ska bestäm­mel­serna i 6 kap. 28–32 §§ tilläm­pas. per­sonal­fö­re­trä­da­ren ska dock inte anses jävig enligt 6 kap. 28 § 5 enbart på grund av att han eller hon 27 sfs 2017:7251. är för­tro­en­de­man eller funk­tio­när hos en arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som har intres­sen att bevaka i ären­det, eller 2. har före­trätt orga­ni­sa­tio­nen som för­tro­en­de­man eller funk­tio­när i en så- dan för­hand­ling i ären­det som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om medbe-​​ stäm­mande i arbets­li­vet. 18 § per­sonal­fö­re­trä­darna ska kal­las till sam­man­trä­den på samma sätt som gäl­ler för leda­mö­terna i nämn­den. ersät­tarna ska endast kal­las när de ska tjänst­göra som per­sonal­fö­re­trä­dare. 19 § beslut som fat­tas vid ett sam­man­träde som per­sonal­fö­re­trä­darna har till­träde till blir inte ogil­tiga på grund av att per­sonal­fö­re­trä­darna eller någon av dem inte har kal­lats till sam­man­trä­det. parts­sam­man­satta organ 20 § full­mäk­tige får inrätta parts­sam­man­satta organ för sådana ären­den som rör för­hål­lan­det mel­lan kom­mu­nen eller lands­tinget som arbets­gi­vare och dess anställda eller, i fråga om en gemen­sam nämnd, för­hål­lan­det mel­lan de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller lands­tingen som arbets­gi­vare och deras anställda. detta gäl­ler dock inte om något annat föl­jer av lag eller annan för- fatt­ning. de parts­sam­man­satta orga­nen ska inom en nämnds verk­sam­hets­om­råde svara för bered­ning, för­valt­ning och verk­stäl­lig­het av de ären­den som full- mäk­tige har bestämt enligt första styc­ket. 21 § full­mäk­tige ska fast­ställa ett parts­sam­man­satt organs upp­gif­ter, sam- man­sätt­ning, man­dat­tid och verk­sam­hets­for­mer i ett reg­le­mente. 22 § parts­sam­man­satta organ får inte avgöra frå­gor som avser verksamhe-​​ tens mål, inrikt­ning, omfatt­ning eller kva­li­tet. de får inte hel­ler avgöra ären­den som avser myn­dig­hets­ut­öv­ning mot någon enskild. 23 § ett parts­sam­man­satt organ ska bestå av före­trä­dare för dels kom­mu­nen eller lands­tinget, dels de anställda. kom­mu­nens eller lands­ting­ets före­trä­dare väljs av full­mäk­tige eller, om full­mäk­tige bestäm­mer det, av en nämnd. de anställ­das före­trä­dare utses av den eller de lokala arbetstagarorganisa-​​ tio­ner som kom­mu­nen eller lands­tinget har slu­tit kol­lek­tivav­tal med om parts-​​ sam­man­satta organ. 24 § för parts­sam­man­satta organ ska föl­jande bestäm­mel­ser tilläm­pas: 1. 4 kap. 27 § om reser­va­tion, 2. 6 kap. 28–32 §§ om jäv, och 3. 5 kap. 65–67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § om hur pro­to­kol­let ska föras, pro­to­kol­lets inne­håll, juste­ring av pro­to­kol­let och hur juste­ringen ska till- kän­na­ges. 28 sfs 2017:725 25 § en nämnd inom vars verk­sam­hets­om­råde ett parts­sam­man­satt organ har till­satts får åter­kalla upp­drag som har läm­nats över till orga­net, om det finns syn­ner­liga skäl för det. 8 kap. del­ak­tig­het och insyn med­bor­gar­för­slag 1§ den som är folk­bok­förd i kom­mu­nen eller i en kom­mun inom lands-​​ tinget får, om full­mäk­tige har beslu­tat det, väcka ären­den i full­mäk­tige (med- bor­gar­för­slag). det­samma gäl­ler uni­ons­med­bor­gare som avses i 1 kap. 5 § andra styc­ket. folk­i­ni­ti­a­tiv 2§ ärende om att hålla folk­om­röst­ning i en viss fråga får i full­mäk­tige väc­kas av minst tio pro­cent av de röst­be­rät­ti­gade kommun-​​ eller landstings-​​ med­lem­marna enligt lagen (1994:692) om kom­mu­nala folk­om­röst­ningar (folk­i­ni­ti­a­tiv). ini­ti­a­ti­vet ska vara skrift­ligt, ange den aktu­ella frå­gan samt inne­hålla ini­ti­a­tiv­ta­gar­nas egen­hän­diga namn­teck­ningar, upp­gif­ter om när namn­teck­ning­arna gjorts, namn­för­tyd­li­gan­den, per­son­num­mer och upp­gift om deras adres­ser. vid beräk­ningen av anta­let ini­ti­a­tiv­ta­gare ska endast de räk­nas med som har skri­vit under ini­ti­a­ti­vet under den sex­må­na­ders­pe­riod som före­gått inläm-​​ nan­det. bru­ka­rin­fly­tande 3§ nämn­derna ska verka för att sam­råd sker med dem som bru­kar deras tjäns­ter. själv­för­valt­nings­or­gan 4§ full­mäk­tige får besluta att en nämnd får upp­dra åt ett självförvaltnings-​​ organ under nämn­den att helt eller del­vis sköta drif­ten av en viss anlägg­ning eller en viss insti­tu­tion, om inte något annat föl­jer av lag eller annan författ-​​ ning. full­mäk­tige får i ett sådant fall även besluta att nämn­den får upp­dra åt själv­för­valt­nings­or­ga­net att besluta på nämn­dens väg­nar i ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den. ären­den som rör myn­dig­hets­ut­öv­ning mot en- skilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 38 § får dock inte dele­ge­ras till ett själv­för­valt­nings­or­gan. 5§ nämn­den ska fast­ställa själv­för­valt­nings­or­ga­nets upp­gif­ter, samman-​​ sätt­ning, arbets­for­mer och man­dat­tid. de beslut som själv­för­valt­nings­or­ga­net fat­tar med stöd av upp­drag enligt 4 § ska anmä­las till nämn­den på det sätt som nämn­den bestäm­mer. 6§ ett själv­för­valt­nings­or­gan ska bestå av före­trä­dare för dem som bru­kar anlägg­ningen eller insti­tu­tio­nen och de anställda där. före­trä­darna för sådana bru­kare ska vara fler än dem som före­trä­der de anställda. 29 sfs 2017:725nämnden väl­jer på för­slag av bru­karna de leda­mö­ter och ersät­tare som ska före­träda bru­karna och på för­slag av de anställda dem som ska före­träda de anställda. 7§ de leda­mö­ter och ersät­tare som före­trä­der bru­karna har rätt till den ledig­het från sina anställ­ningar som behövs för upp­dra­get och de eko­no­miska för­må­ner som full­mäk­tige bestämt för de för­tro­en­de­valda. 8§ en nämnd får helt eller del­vis åter­kalla ett upp­drag som har getts till ett själv­för­valt­nings­or­gan eller en enskild leda­mot, om det finns sär­skilda skäl för det. anslags­tav­lan 9§ varje kom­mun och lands­ting ska på sin webb­plats ha en anslags­tavla. anslags­tav­lan ska vara lät­till­gäng­lig och kunna sär­skil­jas från övrigt inne­håll på webb­plat­sen. kom­mu­ner och lands­ting ska i sina loka­ler eller på annan plats ge allmän-​​ heten möj­lig­het att ta del av inne­hål­let på anslags­tav­lan. 10 § anslags­tav­lan ska inne­hålla 1. till­kän­na­gi­van­den om full­mäk­ti­ges sam­man­trä­den, 2. till­kän­na­gi­van­den av juste­rade pro­to­koll, 3. till­kän­na­gi­van­den av dele­ga­tions­be­slut som inte ska anmä­las till en nämnd, 4. juste­rade pro­to­koll i den utsträck­ning kom­mu­nen eller lands­tinget be- stäm­mer och det inte stri­der mot lag eller annan för­fatt­ning, och 5. upp­lys­ningar om hur beslut kan över­kla­gas enligt 13 kap. anslags­tav­lan ska även inne­hålla kun­gö­rel­ser, till­kän­na­gi­van­den eller annan infor­ma­tion som med stöd av lag eller annan för­fatt­ning ska med­de­las på anslags­tav­lan. när en hand­ling, som ansla­gits med stöd av andra styc­ket, varit ansla­gen under före­skri­ven tid ska den som begärt åtgär­den få ett bevis om det. 11 § anslags­tav­lan får utö­ver det som anges i 10 § endast inne­hålla till- kän­na­gi­van­den om sty­rel­sens och övriga nämn­ders sam­man­trä­den samt be- slut­s­un­der­lag inför full­mäk­ti­ges, sty­rel­sens och övriga nämn­ders sammanträ-​​ den. till­kän­na­gi­vande av pro­to­koll 12 § senast andra dagen efter det att pro­to­kol­let har juste­rats ska juste­ringen till­kän­na­ges på anslags­tav­lan. av till­kän­na­gi­van­det ska det framgå var proto-​​ kol­let finns till­gäng­ligt samt vil­ken dag det har till­kän­na­getts. tillkännagiv-​​ andet får inte tas bort från anslags­tav­lan före över­kla­gan­de­ti­dens utgång en- ligt 13 kap. 5 § första styc­ket. 30 sfs 2017:725 kom­mu­nala före­skrif­ter 13 § kom­mu­nala före­skrif­ter ska kun­gö­ras genom att det på kom­mu­nens eller lands­ting­ets anslags­tavla till­kän­na­ges att pro­to­kol­let för de beslu­tade före­skrif­terna har juste­rats. gäl­lande kom­mu­nala före­skrif­ter ska fin­nas till­gäng­liga för all­män­he­ten på kom­mu­nens eller lands­ting­ets webb­plats. de ska där vara sam­lade i kommu-​​ nens eller lands­ting­ets för­fatt­nings­sam­ling eller på något annat sätt. inne­hål­let i sam­lingen ska framgå av ett regis­ter eller någon annan för­teck­ning på webb- plat­sen. första och andra styc­kena gäl­ler inte om 1. det i lag eller annan för­fatt­ning anges att före­skrif­terna ska kun­gö­ras eller göras till­gäng­liga på något annat sätt, eller 2. före­skrif­terna på grund av sek­re­tess inte får läm­nas ut till var och en. insyn i bud­ge­ten 14 § sty­rel­sens för­slag till bud­get ska hål­las till­gäng­ligt för all­män­he­ten på kom­mu­nens eller lands­ting­ets webb­plats från och med till­kän­na­gi­van­det av det sam­man­träde med full­mäk­tige då bud­ge­ten ska fast­stäl­las. insyn i års­re­do­vis­ningen 15 § års­re­do­vis­ningen ska hål­las till­gäng­lig för all­män­he­ten på kommu-​​ nens eller lands­ting­ets webb­plats från och med till­kän­na­gi­van­det av det sam- man­träde med full­mäk­tige då års­re­do­vis­ningen ska god­kän­nas. 16 § full­mäk­tige får bestämma att all­män­he­ten får ställa frå­gor om årsredo-​​ vis­ningen vid ett sam­man­träde med full­mäk­tige. insyn i pri­vata utfö­ra­res verk­sam­het 17 § bestäm­mel­ser om all­män­he­tens insyn i verk­sam­het som genom avtal läm­nas över från en kom­mun, ett lands­ting eller ett helägt kom­mu­nalt bolag till en pri­vat utfö­rare finns i 10 kap. 3 och 9 §§. infor­ma­tion till enskilda 18 § när enskilda kan välja mel­lan olika utfö­rare av en nämnds tjäns­ter ska nämn­den lämna infor­ma­tion om samt­liga utfö­rare, om inte annat fram­går av lag eller annan för­fatt­ning. sådan infor­ma­tion ska vara sak­lig, rele­vant, jäm­för­bar, lätt­för­stå­e­lig och lät­till­gäng­lig. 9 kap. kom­mu­nal sam­ver­kan kom­munal­för­bund bildande av kom­munal­för­bund 1§ ett kom­munal­för­bund enligt 3 kap. 8 § bil­das genom att förbundsmed-​​ lem­mar­nas full­mäk­tige antar en för­bunds­ord­ning. för­bunds­med­lem­marna 31 sfs 2017:725kan också i för­bunds­ord­ningen ange en senare tid­punkt vid vil­ken kommunal-​​ för­bun­det ska bil­das. bestäm­mel­ser som ska tilläm­pas för kom­munal­för­bund 2§ om inget annat anges eller föl­jer av bestäm­mel­serna om kom­mu­ner och lands­ting i denna lag, tilläm­pas dessa även för kom­munal­för­bund. när ett kom­munal­för­bund har hand om en ange­lä­gen­het som det finns be- stäm­mel­ser om i en sär­skild för­fatt­ning, ska den för­fatt­ning­ens bestäm­mel­ser om kom­mu­ner eller lands­ting tilläm­pas för för­bun­det. om det i någon annan för­fatt­ning finns sär­skilda bestäm­mel­ser om kom- munal­för­bund för ett visst ända­mål, ska de tilläm­pas i stäl­let för bestämmel-​​ serna i denna lag. beslu­tande för­sam­ling, för­bunds­sty­relse och övriga organ 3§ i ett kom­munal­för­bund ska det som beslu­tande för­sam­ling fin­nas ett för- bunds­full­mäk­tige eller en för­bunds­di­rek­tion. leda­mö­ter och ersät­tare i den beslu­tande för­sam­lingen väljs av förbunds-​​ med­lem­mar­nas full­mäk­tige enligt vad som anges i för­bunds­ord­ningen. varje för­bunds­med­lem ska vara repre­sen­te­rad i den beslu­tande försam-​​ lingen med minst en leda­mot och en ersät­tare. anta­let ersät­tare ska vara lika många som anta­let leda­mö­ter. 4§ den beslu­tande för­sam­lingen väljs för fyra år, om inte en kor­tare man- dat­tid anges i för­bunds­ord­ningen. man­dat­ti­den räk­nas från och med den 1 janu­ari året efter det år då val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det, om inte annat anges i för­bunds­ord­ningen. 5§ den beslu­tande för­sam­lingen ska till­sätta en för­bunds­sty­relse. om ett för­bund är orga­ni­se­rat med för­bunds­di­rek­tion, ska direk­tio­nen också vara för- bunds­sty­relse. den beslu­tande för­sam­lingen ska till­sätta de organ som utö­ver förbundssty-​​ rel­sen behövs för att full­göra kom­munal­för­bun­dets upp­gif­ter. för­bunds­ord­ningen 6§ för­bunds­ord­ningen ska ange 1. kom­munal­för­bun­dets namn och den ort där för­bun­det ska ha sitt säte samt för­bun­dets med­lem­mar och ända­mål, 2. för­bun­dets orga­ni­sa­tion, orga­nens upp­gif­ter och inbör­des för­hål­lan­den samt om inte­rims­or­gan får inrät­tas och om för­bunds­sty­rel­sen ska få vara ställ-​​ före­trä­dare för för­bunds­full­mäk­tige, 3. anta­let leda­mö­ter och ersät­tare i den beslu­tande för­sam­lingen och hur för­bunds­med­lem­marna ska vara repre­sen­te­rade samt man­dat­ti­den i de fall som anges i 4 §, 4. anta­let revi­so­rer och deras man­dat­tid, 5. i fråga om för­bund med för­bunds­di­rek­tion, på vil­ket sätt som revi­so­rer ska utses, 6. om en för­bunds­med­lem ska ha rätt att väcka ären­den i den beslu­tande för­sam­lingen, 32 sfs 2017:725 7. om det för beslut ska krä­vas kva­li­fi­ce­rad majo­ri­tet i den beslu­tande för- sam­lingen och för vilka ären­den detta ska gälla, 8. om en för­tro­en­de­vald hos en för­bunds­med­lem som inte är leda­mot i den beslu­tande för­sam­lingen ska ha rätt att delta vid sam­man­trä­den enligt 5 kap. 40 §, 9. om en för­tro­en­de­vald hos en för­bunds­med­lem som inte är leda­mot eller ersät­tare i för­bunds­sty­rel­sen eller någon annan nämnd ska ha sådan närvaro-​​ rätt som anges i 4 kap. 28 §, 10. på vil­ken webb­plats för­bun­dets anslags­tavla ska fin­nas, 11. för­bunds­med­lem­mar­nas ande­lar i för­bun­dets till­gångar och skul­der och för­del­ningen av för­bun­dets kost­na­der mel­lan med­lem­marna, 12. för­bunds­med­lem­mar­nas styr­ning av och insyn i för­bun­dets eko­nomi och verk­sam­het, 13. rikt­lin­jer om för­bun­dets bud­get­pro­cess, 14. om all­män­he­ten ska ha rätt att ställa frå­gor om års­re­do­vis­ningen vid ett sam­man­träde och i så fall för­ut­sätt­ning­arna för detta, 15. för­fa­ran­det vid en för­bunds­med­lems utträde ur för­bun­det, 16. för­ut­sätt­ning­arna för och för­fa­ran­det vid för­bun­dets lik­vi­da­tion och upp­lös­ning samt grun­derna för skifte av för­bun­dets behållna till­gångar när för­bun­det upp­lö­ses, 17. ord­ningen för att lösa tvis­ter mel­lan för­bun­det och dess med­lem­mar, och 18. ord­ningen för att bestämma eko­no­miska för­må­ner till leda­mö­terna och ersät­tarna i den beslu­tande för­sam­lingen samt, i fråga om för­bund med för- bunds­di­rek­tion, till revi­so­rerna. leda­mö­ter och ersät­tare 7§ en för­bunds­med­lem får till leda­mot eller ersät­tare i den beslu­tande för- sam­lingen välja endast den som är leda­mot eller ersät­tare i förbundsmedlem-​​ mens full­mäk­tige. leda­mö­ter och ersät­tare i för­bunds­sty­rel­sen och andra nämn­der samt revi- sorer väljs bland dem som har röst­rätt vid val till någon av förbundsmedlem-​​ mar­nas full­mäk­tige. pro­por­tio­nella val 8§ om det begärs av det antal väl­jande som anges i 2 § lagen (1992:339) om pro­por­tio­nellt val­sätt ska val av leda­mö­ter och ersät­tare i den beslu­tande för­sam­lingen samt revi­so­rer vara pro­por­tio­nella. om inte något annat föl­jer av för­bunds­ord­ningen ska det som sägs i första styc­ket tilläm­pas när den beslu­tande för­sam­lingen väl­jer leda­mö­ter och ersät-​​ tare i för­bunds­sty­rel­sen, andra nämn­der och de beslu­tande orga­nens bered-​​ ningar samt revi­so­rer. bud­get­pro­ces­sen 9§ det som sägs om bud­get­pro­ces­sen i 11 kap. 8 och 10 §§ gäl­ler inte kom- munal­för­bund. 33 sfs 2017:72510 § i kom­munal­för­bund med för­bunds­di­rek­tion ska det sam­man­träde vid vil­ket bud­ge­ten fast­ställs vara offent­ligt. sam­man­trä­det ska till­kän­na­ges på kom­munal­för­bun­dets anslags­tavla minst en vecka före sam­man­trä­des­da­gen. för­bunds­med­lem­mar­nas eko­no­miska ansvar 11 § om ett kom­munal­för­bund sak­nar till­gångar för att betala en skuld, är för­bunds­med­lem­marna skyl­diga att fylla bris­ten. varje med­lem ska skjuta till så stor del av bris­ten som sva­rar mot med­lem­mens andel i skul­den efter de grun­der som anges i för­bunds­ord­ningen. revi­sion 12 § det som sägs om val av revi­so­rer i 12 kap. 4 och 5 §§ gäl­ler inte för kom­munal­för­bund. i kom­munal­för­bund med för­bunds­full­mäk­tige väljs revi­so­rer av förbunds-​​ full­mäk­tige. i kom­munal­för­bund med för­bunds­di­rek­tion väljs revi­so­rer enligt vad som anges i för­bunds­ord­ningen. 13 § i kom­munal­för­bund med för­bunds­di­rek­tion ska revi­so­rerna lämna en revi­sions­be­rät­telse till var och en av för­bunds­med­lem­mar­nas full­mäk­tige. det som sägs om full­mäk­tige i 5 kap. 24, 25, 32 och 49 §§ ska för sådana för­bund gälla för­bunds­med­lem­mar­nas full­mäk­tige. 14 § om en för­bunds­di­rek­tion till­satt en eller flera nämn­der, ska revi­so­rerna lämna en sär­skild revi­sions­be­rät­telse som avser nämn­der­nas verk­sam­het till för­bunds­di­rek­tio­nen. direk­tio­nen prö­var om ansvars­fri­het ska bevil­jas eller inte för de nämn­der som den till­sät­ter. 15 § revi­so­rer i ett kom­munal­för­bund är skyl­diga att på begä­ran lämna upp­lys­ningar till de för­tro­en­de­valda revi­so­rerna i varje kom­mun eller lands-​​ ting som är med­lem i kom­munal­för­bun­det. skyl­dig­he­ten gäl­ler upp­lys­ningar om 1. kom­munal­för­bun­dets ange­lä­gen­he­ter, och 2. sådana juri­diska per­so­ner som omfat­tas av 2 kap. 3 § offentlighets-​​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) och till vilka kom­munal­för­bun­det enligt 10 kap. 2–6 §§ läm­nat över sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het. folk­om­röst­ning 16 § kom­munal­för­bund får inte anordna folk­om­röst­ning eller anlita val- nämn­den i en kom­mun som är för­bunds­med­lem. anslags­tav­lan 17 § det som anges om full­mäk­tige och sty­rel­sen i bestäm­mel­serna om an- slags­tav­lan i 8 kap. 9–11 §§ ska i stäl­let avse för­bunds­full­mäk­tige, förbunds-​​ direk­tion och för­bunds­sty­rel­sen. 34 sfs 2017:725 utträde 18 § en för­bunds­med­lem har rätt att utträda ur ett kom­munal­för­bund. upp­säg­nings­ti­den ska vara tre år, om inte en kor­tare tid anges i förbunds-​​ ord­ningen. gemen­sam nämnd till­sät­tande av gemen­sam nämnd 19 § full­mäk­tige får besluta att en nämnd ska vara gemen­sam med en annan kom­mun eller ett annat lands­ting. 20 § en gemen­sam nämnd till­sätts i någon av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller lands­tingen och ingår i denna kom­muns eller detta lands­tings organisa-​​ tion. upp­gif­ter 21 § kom­mu­ner och lands­ting får genom en gemen­sam nämnd full­göra upp­gif­ter enligt 3 kap. 4 §. en gemen­sam nämnd får full­göra upp­gif­ter för vilka det enligt lag eller annan för­fatt­ning ska fin­nas en eller flera nämn­der i varje kom­mun eller lands­ting. upp­gif­ter som kommun-​​ eller lands­tings­sty­rel­sen har vid höjd be- red­skap enligt lagen (2006:544) om kom­mu­ners och lands­tings åtgär­der inför och vid extra­or­di­nära hän­del­ser i freds­tid och höjd bered­skap får dock inte full­gö­ras av en gemen­sam nämnd. 22 § en gemen­sam nämnds upp­gif­ter ska när­mare pre­ci­se­ras i en överens-​​ kom­melse mel­lan de berörda kom­mu­nerna och lands­tingen. bestäm­mel­ser som ska tilläm­pas för gemen­sam nämnd 23 § det som gäl­ler för en nämnd enligt denna lag ska, om inget annat sägs, även tilläm­pas för en gemen­sam nämnd. leda­mö­ter och ersät­tare 24 § leda­mö­ter och ersät­tare väljs av full­mäk­tige i de sam­ver­kande kom- munerna och lands­tingen. var och en av de sam­ver­kande kom­mu­nerna och lands­tingen ska vara repre­sen­te­rade i den gemen­samma nämn­den med minst en leda­mot och en ersät­tare. anta­let ersät­tare ska vara lika många som anta­let leda­mö­ter. eko­no­miska för­må­ner 25 § för­tro­en­de­valda i en gemen­sam nämnd har rätt till ersätt­ning av den kom­mun eller det lands­ting som har valt dem. 35 sfs 2017:725budget 26 § bud­ge­ten upp­rät­tas av den kom­mun eller det lands­ting som har till­satt nämn­den. bud­ge­ten ska upp­rät­tas efter sam­råd med de övriga sam­ver­kande kom­mu­nerna och lands­tingen. rätt till upp­lys­ningar 27 § full­mäk­tige i en kom­mun eller ett lands­ting som bil­dat en gemen­sam nämnd har rätt att begära upp­lys­ningar från nämn­den. ord­fö­ran­den och vice ord­fö­ran­den i nämn­den samt de anställda i de sam­ver­kande kom­mu­nerna och lands­tingen är skyl­diga att lämna upp­lys­ningar vid full­mäk­ti­ges sammanträ-​​ den, om det inte finns något hin­der mot det på grund av sek­re­tess. när­va­ro­rätt för per­sonal­fö­re­trä­dare 28 § före­trä­dare för anställda i kom­mu­ner eller lands­ting som sam­ver­kar i en gemen­sam nämnd får i den omfatt­ning som anges i 7 kap. 13–16 §§ när- vara vid sam­man­trä­den med den gemen­samma nämn­den. inter­pel­la­tio­ner och frå­gor 29 § leda­mö­ter i full­mäk­tige i kom­mu­ner eller lands­ting som bil­dat en gemen­sam nämnd får ställa inter­pel­la­tio­ner om nämn­dens hand­lägg­ning. för att hämta in upp­lys­ningar får leda­mö­terna ställa frå­gor. inter­pel­la­tio­ner och frå­gor ska rik­tas till nämn­dens ord­fö­rande. dele­ge­ring av ären­den 30 § en gemen­sam nämnd får, utö­ver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma för­ut­sätt­ningar upp­dra åt en anställd i någon av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller lands­tingen att besluta på nämn­dens väg­nar. 31 § om en gemen­sam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § upp­drar åt en förvalt-​​ nings­chef inom nämn­dens verk­sam­hets­om­råde att fatta beslut, får nämn­den över­låta åt för­valt­nings­che­fen att i sin tur upp­dra åt en annan anställd inom kom­mu­nen eller lands­tinget eller i någon av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller lands­tingen att fatta beslu­tet. till­kän­na­gi­vande av pro­to­koll 32 § juste­ringen av en gemen­sam nämnds pro­to­koll ska till­kän­na­ges på var och en av de sam­ver­kande kom­mu­ner­nas och lands­ting­ens anslags­tav­lor. reg­le­mente 33 § reg­le­men­tet för en gemen­sam nämnd ska antas av full­mäk­tige i var och en av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller lands­tingen. 36 sfs 2017:725 revi­sion 34 § en gemen­sam nämnd ska grans­kas av revi­so­rerna i var och en av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller lands­tingen. ansvars­fri­het och anmärk­ning 35 § fråga om ansvars­fri­het och om anmärk­ning för en gemen­sam nämnd ska prö­vas av full­mäk­tige i var och en av de sam­ver­kande kom­mu­nerna eller lands­tingen. gemen­sam nämnd inom vård- och omsorgs­om­rå­det 36 § sär­skilda bestäm­mel­ser om gemen­sam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemen­sam nämnd inom vård- och omsorgs­om­rå­det. 10 kap. över­läm­nande av kom­mu­nala ange­lä­gen­he­ter över­läm­nande 1§ full­mäk­tige i kom­mu­ner eller lands­ting får, om det inte i lag eller annan för­fatt­ning anges att ange­lä­gen­he­ten ska bedri­vas av en kom­mu­nal nämnd, besluta att lämna över sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het till en juri­disk per­son eller en enskild indi­vid. om sköt­seln av ange­lä­gen­he­ten inne­fat­tar myn­dig­hets­ut­öv­ning, får den läm­nas över endast om det finns stöd för det i lag. kom­mu­nala bolag defi­ni­tio­ner 2§ med ett helägt kom­mu­nalt bolag avses ett aktie­bo­lag där kom­mu­nen eller lands­tinget direkt eller indi­rekt inne­har samt­liga aktier. med ett delägt kom­mu­nalt bolag avses ett aktie­bo­lag eller han­dels­bo­lag där kom­mu­nen eller lands­tinget bestäm­mer till­sam­mans med någon annan. över­läm­nande till helägda bolag 3§ om en kom­mun eller ett lands­ting med stöd av 1 § läm­nar över sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het till ett helägt kom­mu­nalt bolag, ska fullmäk-​​ tige 1. fast­ställa det kom­mu­nala ända­må­let med verk­sam­he­ten, 2. se till att det fast­ställda kom­mu­nala ända­må­let och de kom­mu­nala befo- gen­he­terna som utgör ram för verk­sam­he­ten anges i bolags­ord­ningen, 3. utse samt­liga sty­rel­se­le­da­mö­ter, 4. se till att det anges i bolags­ord­ningen att full­mäk­tige får ta ställ­ning till sådana beslut i verk­sam­he­ten som är av prin­ci­piell beskaf­fen­het eller annars av större vikt innan de fat­tas, 5. utse minst en lek­man­na­re­vi­sor, och 6. se till att bola­get ger all­män­he­ten insyn i den verk­sam­het som genom av- tal läm­nas över till pri­vata utfö­rare. 37 sfs 2017:725överlämnande till delägda bolag 4§ innan sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het läm­nas över till ett delägt kom­mu­nalt bolag, ska full­mäk­tige se till att bola­get blir bun­det av de vill­kor som avses i 3 § i en omfatt­ning som är rim­lig med hän­syn till andelsförhållan-​​ dena, verk­sam­he­tens art och omstän­dig­he­terna i övrigt. i delägda kom­mu­nala bolag som inte omfat­tas av 2 kap. 3 § offentlighets-​​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400), ska full­mäk­tige verka för att all­män­he­ten ska ha rätt att ta del av hand­lingar hos bola­get enligt de grun­der som gäl­ler för all- männa hand­ling­ars offent­lig­het i 2 kap. tryck­fri­hets­för­ord­ningen och offent-​​ lighets-​​ och sek­re­tess­la­gen. lek­man­na­re­vi­so­rer 5§ till lek­man­na­re­vi­sor i hel- eller delägda kom­mu­nala bolag ska fullmäk-​​ tige utse någon av de revi­so­rer som valts enligt 12 kap. 4 §. kom­mu­nala stif­tel­ser och för­e­ningar 6§ det som anges i 3 § 1–4 och 6 gäl­ler också när kom­mu­nen ensam eller lands­tinget ensamt bil­dar en stif­telse för en kom­mu­nal ange­lä­gen­het. full- mäk­tige ska även utse minst en revi­sor i en sådan stif­telse. till revi­sor i stif- tel­sen ska full­mäk­tige utse någon av de revi­so­rer som valts enligt 12 kap. 4 §. det som anges i 4 § gäl­ler också en för­e­ning där kom­mu­nen eller lands-​​ tinget bestäm­mer till­sam­mans med någon annan och en stif­telse som kommu-​​ nen eller lands­tinget bil­dar till­sam­mans med någon annan för en kom­mu­nal ange­lä­gen­het. det som anges i 3 § om bolags­ord­ningen ska vid tillämp­ningen av första och andra styc­kena i stäl­let avse stad­garna i en för­e­ning och stiftelseförord-​​ nan­det eller stif­tel­seur­kun­den i en stif­telse. pri­vata utfö­rare 7§ med en pri­vat utfö­rare avses en juri­disk per­son eller en enskild indi­vid som har hand om sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het enligt 1 §. med en pri­vat utfö­rare avses inte ett hel- eller delägt kom­mu­nalt bolag och inte hel­ler en sådan stif­telse eller för­e­ning som avses i 6 §. 8§ när sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het genom avtal har läm­nats över till en pri­vat utfö­rare, ska kom­mu­nen eller lands­tinget kon­trol­lera och följa upp verk­sam­he­ten. 9§ om en kom­mun eller ett lands­ting slu­ter avtal med en pri­vat utfö­rare, ska kom­mu­nen eller lands­tinget genom avta­let till­för­säkra sig infor­ma­tion som gör det möj­ligt att ge all­män­he­ten insyn i den verk­sam­het som läm­nas över. 38 sfs 2017:725 11 kap. eko­no­misk för­valt­ning mål för den eko­no­miska för­valt­ningen 1§ kom­mu­ner och lands­ting ska ha en god eko­no­misk hus­håll­ning i sin verk­sam­het och i sådan verk­sam­het som bedrivs genom sådana juri­diska per- soner som avses i 10 kap. 2–6 §§. full­mäk­tige ska besluta om rikt­lin­jer för god eko­no­misk hus­håll­ning för kom­mu­nen eller lands­tinget. om kom­mu­nen eller lands­tinget har en sådan resul­tat­ut­jäm­nings­re­serv som avses i 14 §, ska rikt­lin­jerna även omfatta han­te­ringen av den. medels­för­valt­ningen 2§ kom­mu­ner och lands­ting ska för­valta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkast­ning och betryg­gande säker­het kan till­go­do­ses. 3§ full­mäk­tige ska besluta om rikt­lin­jer för medels­för­valt­ningen. 4§ full­mäk­tige ska utö­ver vad som föl­jer av 3 § besluta om rikt­lin­jer för för­valt­ningen av medel avsatta för pen­sions­för­plik­tel­ser. i rikt­lin­jerna ska det anges hur med­len ska för­val­tas. tillå­ten risk vid pla­ce­ring av med­len ska då fast­stäl­las. det ska också anges hur upp­följ­ning och kon­troll av för­valt­ningen ska ske. bud­ge­tens inne­håll 5§ kom­mu­ner och lands­ting ska varje år upp­rätta en bud­get för nästa kalen­derår (bud­getår). bud­ge­ten ska upp­rät­tas så att intäk­terna över­sti­ger kost­na­derna. undan­tag från andra styc­ket får göras 1. i den utsträck­ning som medel från en resul­tat­ut­jäm­nings­re­serv tas i an- språk enligt 14 §, eller 2. om det finns syn­ner­liga skäl. 6§ i bud­ge­ten ska skat­te­sat­sen och ansla­gen anges. av bud­ge­ten ska det vidare framgå hur verk­sam­he­ten ska finan­sie­ras och hur den eko­no­miska ställ­ningen beräk­nas vara vid bud­getå­rets slut. de finan­si­ella mål som är av bety­delse för en god eko­no­misk hus­håll­ning ska anges. bud­ge­ten ska även inne­hålla en plan för verk­sam­he­ten under bud­getå­ret. i pla­nen ska det anges mål och rikt­lin­jer som är av bety­delse för en god ekono-​​ misk hus­håll­ning. bud­ge­ten ska också inne­hålla en plan för eko­no­min för en period av tre år. bud­getå­ret ska då all­tid vara peri­o­dens första år. pla­nen ska inne­hålla sådana finan­si­ella mål som anges i första styc­ket. 7§ full­mäk­tige får besluta att inte anvisa några medel till en nämnd. bud­get­pro­ces­sen 8§ för­slag till bud­get ska upp­rät­tas av sty­rel­sen före okto­ber månads ut- gång. för­slag till bud­get för revi­so­rer­nas verk­sam­het ska upp­rät­tas av full- mäk­ti­ges pre­si­dium senast vid samma tid­punkt. 39 sfs 2017:725om det finns sär­skilda skäl för det, får bud­get­för­sla­get upp­rät­tas i novem-​​ ber månad. i så fall ska sty­rel­sen före okto­ber månads utgång före­slå skatte-​​ sat­sen för den kom­mu­nal­skatt eller lands­tings­skatt som ingår i den prelimi-​​ nära inkomst­skat­ten under det föl­jande året. 9§ sty­rel­sen bestäm­mer när övriga nämn­der senast ska lämna in sina sär- skilda bud­get­för­slag till sty­rel­sen. 10 § bud­ge­ten fast­ställs av full­mäk­tige före novem­ber månads utgång. de år då val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det ska bud­ge­ten fast­stäl­las av nyvalda full­mäk­tige. 11 § om bud­ge­ten på grund av sär­skilda skäl inte kan fast­stäl­las före novem­ber månads utgång, ska full­mäk­tige ändå fast­ställa skat­te­sat­sen och, i före­kom­mande fall, avgifts­sat­sen för begrav­nings­av­gif­ten enligt 9 kap. be- grav­nings­la­gen (1990:1144) inom denna tid. bud­ge­ten ska där­ef­ter fast­stäl­las före decem­ber månads utgång. fullmäk-​​ tige får då fast­ställa en annan skatte-​​ eller avgifts­sats än den som har bestämts tidi­gare. regle­ring av balanskravs­re­sul­tat 12 § om balanskravs­re­sul­ta­tet enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kom­mu­nal redo­vis­ning för ett visst räken­skapsår är nega­tivt, ska det regle­ras under de när­mast föl­jande tre åren. full­mäk­tige ska anta en åtgärds­plan för hur regle­ringen ska ske. beslut om regle­ring ska fat­tas senast i bud­ge­ten det tredje året efter det år då det nega­tiva balanskravs­re­sul­ta­tet upp­kom. 13 § full­mäk­tige får besluta att en regle­ring av ett nega­tivt balanskravs-​​ resul­tat inte ska göras om det finns syn­ner­liga skäl. resul­tat­ut­jäm­nings­re­ser­ver 14 § kom­mu­ner och lands­ting får till en resul­tat­ut­jäm­nings­re­serv reser­vera medel som får använ­das för att utjämna intäk­ter över en kon­junk­tur­cy­kel. reser­ve­ring får göras med högst ett belopp som mot­sva­rar det lägsta av an- tingen den del av årets resul­tat eller den del av årets resul­tat efter balanskravs-​​ juste­ringar enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kom­mu­nal redo­vis­ning, som över­sti­ger 1. en pro­cent av sum­man av skat­tein­täk­ter samt gene­rella stats­bi­drag och kom­mu­na­le­ko­no­misk utjäm­ning, eller 2. två pro­cent av sum­man av skat­tein­täk­ter samt gene­rella stats­bi­drag och kom­mu­na­le­ko­no­misk utjäm­ning, om kom­mu­nen eller lands­tinget har ett nega­tivt eget kapi­tal, inklu­sive ansvars­för­bin­del­sen för pen­sions­för­plik­tel­ser. utgifts­be­slut under bud­getå­ret 15 § om full­mäk­tige beslu­tar om en utgift under löpande bud­getår, ska be- slu­tet också inne­fatta en anvis­ning om hur utgif­ten ska finan­sie­ras. 40 sfs 2017:725 delårs­rap­port 16 § full­mäk­tige ska behandla minst en delårs­rap­port som upp­rät­tats enligt 9 kap. 1 § lagen (1997:614) om kom­mu­nal redo­vis­ning. räken­ska­per 17 § sty­rel­sen och övriga nämn­der ska fort­lö­pande föra räken­ska­per över de medel som de för­val­tar. 18 § sty­rel­sen bestäm­mer när övriga nämn­der senast ska redo­visa sin medels­för­valt­ning under före­gå­ende bud­getår till sty­rel­sen. års­re­do­vis­ning 19 § när sty­rel­sen har fått övriga nämn­ders redo­vis­ningar, ska den upp­rätta en års­re­do­vis­ning. 20 § års­re­do­vis­ningen ska läm­nas över till full­mäk­tige och revi­so­rerna sna­rast möj­ligt och senast den 15 april året efter det år som redo­vis­ningen av- ser. 21 § års­re­do­vis­ningen ska god­kän­nas av full­mäk­tige. det ska ske innan full­mäk­tige beslu­tar om ansvars­fri­het enligt 5 kap. 24 §. för­bud mot pant­sätt­ning 22 § kom­mu­ner och lands­ting får inte upp­låta panträtt i sin egen­dom till säker­het för en ford­ran. vid för­värv av egen­dom får de dock överta betal­nings­an­sva­ret för lån som tidi­gare har tagits upp mot säker­het av panträtt i egen­do­men. under­rät­telse om skat­te­sats 23 § bestäm­mel­ser om skyl­dig­het för sty­rel­sen att under­rätta vissa myndig-​​ heter om skat­te­sat­sen och om avgifts­sat­sen för begrav­nings­av­gif­ten finns i lagen (1965:269) med sär­skilda bestäm­mel­ser om kom­muns och annan menig­hets utde­bi­te­ring av skatt, m.m. bestäm­mel­ser om kom­mu­nal redo­vis­ning 24 § bestäm­mel­ser om bok­fö­ring och års­re­do­vis­ning finns i lagen (1997:614) om kom­mu­nal redo­vis­ning. 12 kap. revi­sion revi­so­rer­nas upp­gif­ter 1§ revi­so­rerna grans­kar årli­gen i den omfatt­ning som föl­jer av god revi- sions­sed all verk­sam­het som bedrivs inom nämn­der­nas eller fullmäktigebe-​​ red­ning­ar­nas verk­sam­hets­om­rå­den. de grans­kar på samma sätt, genom de re- 41 sfs 2017:725visorer eller lek­man­na­re­vi­so­rer som utsetts i juri­diska per­so­ner enligt 10 kap. 2–6 §§, även verk­sam­he­ten i de juri­diska per­so­nerna. revi­so­rerna prö­var om verk­sam­he­ten sköts på ett ända­måls­en­ligt och från eko­no­misk syn­punkt till­freds­stäl­lande sätt, om räken­ska­perna är rätt­vi­sande och om den interna kon­trol­len som görs inom nämn­derna är till­räck­lig. om revi­so­rerna i sin gransk­ning fin­ner att det före­lig­ger miss­tanke om att brott av för­mö­gen­hets­rätts­lig karak­tär för­ö­vats eller om att all­män förvalt-​​ nings­dom­stols avgö­rande åsi­do­satts, ska de anmäla för­hål­lan­det till berörd nämnd. om nämn­den efter en sådan anmä­lan inte vid­tar åtgär­der utan oskä­ligt dröjs­mål, är revi­so­rerna skyl­diga att rap­por­tera det till full­mäk­tige. reviso-​​ rerna får dock avstå från att anmäla miss­tanke om brott till full­mäk­tige om nämn­den fun­nit att det inte före­lig­ger en sådan miss­tanke. 2§ revi­so­rerna ska bedöma om resul­ta­ten i den delårs­rap­port som enligt 11 kap. 16 § ska behand­las av full­mäk­tige och års­re­do­vis­ningen är för­en­liga med de mål full­mäk­tige beslu­tat. revi­so­rer­nas skrift­liga bedöm­ning ska läm- nas till full­mäk­tige inför behand­lingen av delårs­rap­por­ten och årsredovis-​​ ningen. 3§ revi­so­rer­nas gransk­ning omfat­tar inte ären­den som avser myndighets-​​ utöv­ning mot någon enskild i andra fall än 1. när hand­lägg­ningen av sådana ären­den har vål­lat kom­mu­nen eller lands-​​ tinget eko­no­misk för­lust, 2. när gransk­ningen gäl­ler hur nämn­derna verk­stäl­ler egna gyn­nande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och ser­vice till vissa funk­tions­hind­rade och soci­al­tjänst­la­gen (2001:453), 3. när gransk­ningen gäl­ler hur nämn­derna verk­stäl­ler avgö­ran­den av all- männa för­valt­nings­dom­sto­lar, eller 4. när gransk­ningen sker från all­männa syn­punk­ter. val av revi­so­rer 4§ under de år då val av full­mäk­tige har hål­lits i hela lan­det ska nyvalda full­mäk­tige välja revi­so­rer för gransk­ning av verk­sam­he­ten under de fyra föl- jande åren. 5§ vid en sam­lad revi­sion av hela verk­sam­he­ten ska minst fem revi­so­rer väl­jas. vid en sär­skild revi­sion för gransk­ning av en viss eller vissa nämn­ders verk­sam­het ska minst fem revi­so­rer väl­jas för varje nämnd eller grupp av nämn­der. 6§ om en revi­sor avgår under man­dat­ti­den får full­mäk­tige hålla fyll­nads­val för åter­sto­den av denna tid. revi­so­rer­nas ställ­ning 7§ varje revi­sor full­gör sitt upp­drag själv­stän­digt. 42 sfs 2017:725 sak­kun­nigt biträde 8§ revi­so­rerna ska i sin gransk­ning biträ­das av sak­kun­niga som de själva väl­jer och anli­tar i den omfatt­ning som behövs för att full­göra gransk­ningen enligt god revi­sions­sed. lek­man­na­re­vi­so­rer som utses med stöd av 10 kap. 3 och 4 §§ ska i sin gransk­ning biträ­das av sak­kun­niga som de själva väl­jer och anli­tar i den om- fatt­ning som behövs för att full­göra upp­dra­get enligt god sed vid detta slag av gransk­ning. de sak­kun­niga ska ha den insikt och erfa­ren­het av kom­mu­nal verk­sam­het som fordras för att kunna full­göra upp­dra­get. revi­so­rer­nas rätt till infor­ma­tion 9§ nämn­derna, full­mäk­ti­ge­be­red­ning­arna, de enskilda leda­mö­terna och er- sät­tarna i dessa, samt de anställda är skyl­diga att lämna revi­so­rerna de upplys-​​ ningar som behövs för revi­sions­ar­be­tet. de ska också ge revi­so­rerna till­fälle att när som helst inven­tera de till- gångar som nämn­derna eller full­mäk­ti­ge­be­red­ning­arna har hand om och ta del av de räken­ska­per och andra hand­lingar som berör deras verk­sam­het. revi­so­rer­nas för­valt­ning 10 § revi­so­rerna sva­rar själva för den för­valt­ning som har sam­band med re- visions­upp­dra­get, om inte full­mäk­tige bestäm­mer något annat. 11 § de beslut som revi­so­rerna fat­tar om sin för­valt­ning och om jäv ska tas upp i pro­to­koll. bestäm­mel­serna i 5 kap. 65–67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § om hur protokol-​​ let ska föras, pro­to­kol­lets inne­håll, juste­ring av pro­to­kol­let och hur juste-​​ ringen ska till­kän­na­ges, ska tilläm­pas också på revi­so­rer­nas pro­to­koll. revi­sions­be­rät­telse 12 § revi­so­rerna ska varje år till full­mäk­tige lämna en berät­telse med redo- görelse för resul­ta­tet av den revi­sion som avser verk­sam­he­ten under det före- gående bud­getå­ret. de sak­kun­ni­gas rap­por­ter ska bifo­gas revisionsberättel-​​ sen. gransk­nings­rap­port enligt 10 kap. 5 § aktie­bo­lags­la­gen (2005:551) som har läm­nats för ett aktie­bo­lag som avses i 10 kap. 2 § ska också bifo­gas revi- sions­be­rät­tel­sen. revi­sions­be­rät­tel­sen för sådana kom­munal­för­bund som kom­mu­nen eller lands­tinget ingår i ska också bifo­gas revi­so­rer­nas berät­telse utom i det fall som avses i 9 kap. 13 §. vidare ska revi­sions­be­rät­tel­sen för aktie­bo­lag, han- dels­bo­lag, eko­no­misk för­e­ning och stif­telse till vil­ken kom­mu­nen eller lands-​​ tinget läm­nat över sköt­seln av en kom­mu­nal ange­lä­gen­het enligt 10 kap. 2–6 §§ bifo­gas revi­sions­be­rät­tel­sen. 13 § anmärk­ningar får rik­tas mot 1. nämn­der och full­mäk­ti­ge­be­red­ningar, och 2. de enskilda för­tro­en­de­valda i sådana organ. anled­ningen till anmärk­ningen ska anges i revi­sions­be­rät­tel­sen. 43 sfs 2017:725revisionsberättelsen ska också inne­hålla ett sär­skilt utta­lande om huruvida ansvars­fri­het till­styrks eller inte. jäv 14 § i fråga om jäv för en revi­sor ska bestäm­mel­serna i 6 kap. 28 § om jäv tilläm­pas. 15 § från jäv ska bort­ses när frå­gan om opar­tisk­het uppen­bar­li­gen sak­nar bety­delse. 16 § en revi­sor som är jävig i ett ärende får inte delta eller när­vara vid be- hand­lingen av ären­det. revi­sorn får dock vidta åtgär­der som inte någon annan kan utföra utan att behand­lingen för­se­nas avse­värt. en revi­sor som kän­ner till en omstän­dig­het som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne ska själv­mant uppge det. har det upp­kom­mit en fråga om jäv mot någon av revi­so­rerna ska de gemen­samt och sna­rast besluta i jävs­frå­gan. den som jävet gäl­ler får delta i pröv­ningen av jävs­frå­gan endast om revi­so­rerna annars inte är besluts­föra och någon annan inte kan till­kal­las utan oläg­ligt upp­skov. 17 § ett beslut om jäv får över­kla­gas endast i sam­band med över­kla­gande av det beslut genom vil­ket ären­det avgörs. revi­sions­reg­le­mente 18 § full­mäk­tige får anta ett reg­le­mente om revi­sio­nen. 13 kap. lag­lig­hets­pröv­ning vem som får över­klaga 1§ varje med­lem av en kom­mun eller ett lands­ting har rätt att få laglighe-​​ ten av kom­mu­nens eller lands­ting­ets beslut prö­vad genom att över­klaga be- slu­tet till för­valt­nings­rät­ten. lag­lig­he­ten av en gemen­sam nämnds beslut får över­kla­gas på samma sätt av varje med­lem av de sam­ver­kande kom­mu­nerna och lands­tingen. lag­lig­he­ten av ett kom­munal­för­bunds beslut får över­kla­gas på samma sätt av varje med­lem av de kom­mu­ner eller lands­ting som ingår i kommunalför-​​ bun­det samt av för­bunds­med­lem­marna. vilka beslut som får över­kla­gas 2§ föl­jande beslut får över­kla­gas: 1. beslut av full­mäk­tige eller den beslu­tande för­sam­lingen i ett kommunal-​​ för­bund, 2. beslut av en nämnd eller ett parts­sam­man­satt organ, om beslu­tet inte är av rent för­be­re­dande eller rent verk­stäl­lande art, 3. beslut av för­bunds­sty­rel­sen eller en annan nämnd eller ett partssamman-​​ satt organ i ett kom­munal­för­bund, om beslu­tet inte är av rent för­be­re­dande el- ler rent verk­stäl­lande art, och 4. sådana beslut av revi­so­rerna som avses i 12 kap. 11 §. 44 sfs 2017:725 3§ bestäm­mel­serna i detta kapi­tel gäl­ler inte om det i lag eller annan för- fatt­ning finns sär­skilda bestäm­mel­ser om över­kla­gande. hur beslu­ten över­kla­gas 4§ ett beslut över­kla­gas skrift­ligt. i över­kla­gan­det ska kla­gan­den ange vil­ket beslut som över­kla­gas och de omstän­dig­he­ter som över­kla­gan­det grun­das på. över­kla­gan­det ska ges in till för­valt­nings­rät­ten. tiden för över­kla­gande 5§ över­kla­gan­det ska ha kom­mit in till för­valt­nings­rät­ten inom tre vec­kor från den dag då det till­kän­na­gavs på kom­mu­nens, lands­ting­ets eller kommu-​​ nal­för­bun­dets anslags­tavla att pro­to­kol­let över beslu­tet juste­rats. tiden för över­kla­gande av en gemen­sam nämnds beslut räk­nas från det att tillkännagiv-​​ andet skett på anslags­tav­lorna i samt­liga sam­ver­kande kom­mu­ner och lands-​​ ting. till­kän­na­gi­van­det av pro­to­koll­sju­ste­ringen måste fin­nas på anslags­tav­lan under hela över­kla­gan­de­ti­den för att tiden ska löpa ut. 6§ om över­kla­gan­det före över­kla­gan­de­ti­dens utgång har kom­mit in till kom­mu­nen, lands­tinget eller kom­munal­för­bun­det i stäl­let för till förvaltnings-​​ rät­ten, ska över­kla­gan­det ändå prö­vas. det­samma gäl­ler när över­kla­gan­det av en gemen­sam nämnds beslut kom­mit in till någon av de sam­ver­kande kom- munerna eller lands­tingen. grun­der för upp­hä­vande av beslu­ten 7§ vid pröv­ningen av över­kla­gan­det får dom­sto­len inte beakta andra om- stän­dig­he­ter än sådana som kla­gan­den har hän­vi­sat till före överklagande-​​ tidens utgång. 8§ ett över­kla­gat beslut ska upp­hä­vas, om 1. det inte har kom­mit till på lag­ligt sätt, 2. beslu­tet rör något som inte är en ange­lä­gen­het för kom­mu­nen eller lands-​​ tinget, 3. det organ som har fat­tat beslu­tet inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslu­tet annars stri­der mot lag eller annan för­fatt­ning. första styc­ket 3 och 4 gäl­ler inte beslut enligt 11 kap. 5 § andra och tredje styc­kena samt 12 och 13 §§ och beslut om att använda medel från en resultat-​​ utjäm­nings­re­serv enligt 14 §. dom­sto­len får inte ersätta det över­kla­gade beslu­tet med något annat beslut. 9§ om ett fel har sak­nat bety­delse för ären­dets utgång, behö­ver beslu­tet inte upp­hä­vas. det­samma gäl­ler om beslu­tet har för­lo­rat sin bety­delse till följd av senare inträf­fade för­hål­lan­den. 45 sfs 2017:725handläggningen i dom­stol 10 § vid tillämp­ningen av för­valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291) ska kom- munen, lands­tinget, den gemen­samma nämn­den eller kom­munal­för­bun­det an- ses som part. 11 § ett före­läg­gande enligt 5 § för­valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291) får inte gälla sådana bris­ter som består i att det i över­kla­gan­det inte anges de om- stän­dig­he­ter som över­kla­gan­det grun­das på. bestäm­mel­sen i 29 § för­valt­nings­pro­cess­la­gen om rätt att utan yrkande be- sluta till det bättre för enskild ska inte tilläm­pas. 12 § bestäm­mel­ser om hur för­valt­nings­rät­tens beslut över­kla­gas finns i för- valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291). pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. 13 § om för­valt­nings­rät­tens eller kam­mar­rät­tens beslut har gått kla­gan­den emot, får endast kla­gan­den över­klaga beslu­tet. om för­valt­nings­rät­ten eller kam­mar­rät­ten har upp­hävt ett beslut eller för- bju­dit att det verk­ställs, får dom­sto­lens beslut över­kla­gas av kom­mu­nen eller lands­tinget och av deras med­lem­mar. om för­valt­nings­rät­ten eller kam­mar­rät­ten har upp­hävt ett beslut av ett kom­munal­för­bund eller en gemen­sam nämnd eller för­bju­dit att det verk­ställs, får dom­sto­lens beslut över­kla­gas av för­bun­det eller av nämn­den, lik­som av varje kom­mun och lands­ting som är med­lem i för­bun­det eller sam­ver­kar i nämn­den och av deras med­lem­mar. när beslut får verk­stäl­las 14 § ett beslut som kan över­kla­gas enligt detta kapi­tel får verk­stäl­las innan det fått laga kraft om inte sär­skilda skäl talar mot det. vid bedöm­ningen ska sär­skild hän­syn tas till om verk­stäl­lig­he­ten av beslu­tet kom­mer att kunna rät- tas. rät­telse av verk­ställda beslut 15 § om ett beslut har upp­hävts genom ett avgö­rande som fått laga kraft och om beslu­tet redan har verk­ställts, ska det organ som har fat­tat beslu­tet se till att verk­stäl­lig­he­ten av det rät­tas i den utsträck­ning som det är möj­ligt. ett beslut om rät­telse ska med­de­las utan oskä­ligt dröjs­mål. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2018. 2. bestäm­mel­serna i 4 kap. 5 § 1 om att en revi­sor inte är val­bar till leda- mot eller ersät­tare i full­mäk­tige och bestäm­mel­serna i 6 kap. 16 § första styc­ket om anta­let ersät­tare i sty­rel­sen tilläm­pas första gången efter det att det första ordi­na­rie valet efter ikraft­trä­dan­det har hål­lits i lan­det. 3. genom lagen upp­hävs a) kom­mu­nal­la­gen (1991:900), och b) lagen (1970:462) om vissa anslag på kom­muns anslags­tavla. 4. den upp­hävda kom­mu­nal­la­gen gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som har till­kän­na­getts före ikraft­trä­dan­det. 46 sfs 2017:725 wol­ters kluwer elan­ders sve­rige ab, 2017 5. fram till dess att det första ordi­na­rie valet efter ikraft­trä­dan­det har hål­lits i lan­det gäl­ler den upp­hävda kom­mu­nal­la­gen i fråga om a) sådana under­ställda nämn­der som full­mäk­tige beslu­tat om före ikraftträ-​​ dan­det, och b) bestäm­mel­serna om att full­mäk­tige får före­skriva att en lokal nämnd inte får väcka ären­den i full­mäk­tige. på rege­ring­ens väg­nar mor­gan johans­son mag­da­lena anders­son (finans­de­par­te­men­tet)