SFS 2009:1582 Lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
091582.PDF
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
sfs 2009:1582
lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter;
utfärdad den 21 december 2009. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter2 dels att 2 kap. 3, 4, 6 och 8–10 §§, 7 och 8 kap., 9 kap. 3 och 4 §§, 10–12 och 14 kap. ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 7 §, 9 kap. 1, 2, 5 och 6 §§ och 13 kap. 2, 5, 10 och 17–21 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya kapitel, 8 och 11 kap., fyra nya paragrafer, 1 kap. 6 § och 9 kap. 7–9 §§, samt närmast före 9 kap. 1, 5, 8 och 9 §§ nya rubriker av följande lydelse.
utkom från trycket den 30 december 2009
1 kap.
6 § i denna lag avses med 1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,
1 2
framst. 2009/10:rs1, bet. 2009/10:ku12, rskr. 2009/10:118. senaste lydelse av 2 kap. 3 § 2000:432. 2 kap. 6 § 1997:1067. 2 kap. 8 § 1997:1067. 2 kap. 9 § 1997:1067. 2 kap. 10 § 1997:1067. 7 kap. 1 § 2009:679. 7 kap. 3 § 1997:1067. 7 kap. 5 § 1996:305. 7 kap. 6 § 1996:305. 8 kap. 1 § 1996:305. 8 kap. 3 § 1996:305. 8 kap. 4 § 1997:1067. 9 kap. 3 § 1996:305. 9 kap. 4 § 1996:305. 10 kap. 1 § 1996:305. 10 kap. 3 § 1997:1067 11 kap. 1 § 2009:679. 11 kap. 3 § 2001:1000 12 kap. 1 § 2009:679. 12 kap. 4 § 1996:305. 12 kap. 5 § 1997:1067 14 kap. 1 § 1997:1067. 14 kap. 2 § 1997:1067. 14 kap. 4 § 2006:998.
1
sfs 2009:1582
2. förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring, 3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 4. inkomstindex: inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, och 5. balansindex: balansindex enligt 1 kap. 5 c § lagen om inkomstgrundad ålderspension.
2 kap.
7 § övriga bestämmelser i denna lag gäller, där annat inte följer av 1 och 5 §§ eller framgår av sammanhanget, även talmannen.
8 kap. ålderspension
rätt till ålderspension 1 § en ledamot som tillgodoräknas pensionsrätt enligt bestämmelserna i detta kapitel har rätt till ålderspension. pensionsrätt 2 § pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot för varje månad som han eller hon har fått arvode som avses i 4 § eller sjukpension enligt denna lag. pensionsrätt för tid före 2010 tillgodoräknas dock enligt vad som anges i 5 §. 3 § pensionsrätten för en månad utgör 0,72 procent av den del av underlaget enligt andra och tredje styckena som inte överstiger 0,625 inkomstbasbelopp och 2,40 procent av den del av underlaget som överstiger 0,625 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. underlaget för pensionsrätten utgörs av sådant arvode som avses i 4 § som har betalats under månaden med tillägg för avdrag som gjorts enligt 3 kap. 4 §. om ledamoten under månaden har fått sjukpension, och inte haft rätt till arvode som avses i 4 §, utgörs underlaget för pensionsrätten i stället av arvode som ligger till grund för sjukpensionen, omräknat med förändringen av inkomstindex mellan det år arvodet avser och det år pensionsrätten avser. 4 § arvode som ligger till grund för pensionsrätt är 1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §, 2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §, 3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, och 4. arvode enligt 1 § 2, 4, 5 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. 5 § pensionsrätt för tid före 2010 utgör 1. för tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det antal dagar före 2010 som talmansuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4 2
2. för tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal dagar före 2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, och 3. 2,40 procent av tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, arvode enligt 1 § 1– 4 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ som utbetalats under åren 2001–2009 och arvode enligt 1 § 3 nämnda lag i dess lydelse före den 1 juli 2003 för uppdrag i riksdagens revisorer under tiden 2001–juni 2003. med tid som ledamot jämställs tid med sjukpension, dock att tid med sjukpension som grundar sig på talmansarvode jämställs med tid som talman. med tid som ledamot jämställs tid som ledamot av europaparlamentet före den 14 juli 2009. pensionsrätt enligt denna paragraf tillgodoräknas inte om ledamoten har rätt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning. pensionsrätt tillgodoräknas inte för tid som tillgodoräknas ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 europaparlamentets beslut nr 684/2005/ eg, euratom av den 28 september 2005 om antagande av europaparlamentets ledamotsstadga. ålderspensionens storlek 6 § ålderspension utgör för år summan av de pensionsrätter som tillgodoräknas multiplicerat med 1,19. varje pensionsrätt räknas därvid om med förändringen av inkomstindex mellan det år pensionsrätten avser och det år ålderspensionen börjar betalas ut. pensionsrätt enligt 5 § anses vid omräkningen avse 2009. om balansindex har fastställts för det år ålderspensionen börjar betalas ut ska beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index. om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader grundas ålderspensionen endast på pensionsrätterna för de senaste 360 månaderna. pensionsrätt som tillgodoräknas enligt 5 § anses därvid avse det antal månader som motsvarar antalet tjänstgöringsdagar enligt 5 § första stycket 1 och 2 delat med 30,4. 7 § om ålderspensionen börjar tas ut före den månad ledamoten fyller 65 år minskas pensionen med 0,5 procent för varje månad som återstår till den månad då han eller hon fyller 65 år. om uppehåll görs i utbetalningen före den månad ledamoten fyller 65 år ska ålderspensionen, när den åter utges, minskas med 0,5 procent för varje månad som den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta utbetalningen återstår till den månad då ledamoten fyller 65 år. till den del ålderspensionen grundas på pensionsrätt för tid efter det tidigare uttaget ska minskningen inte avse det antal månader som ålderspensionen tidigare tagits ut. 8 § ålderspensionen räknas varje år om med hänsyn till förändringen av inkomstindex för föregående år och det år pensionsutbetalningen avser dividerat med talet 1,016. för år då balansindex fastställts ska beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index.
sfs 2009:1582
3
sfs 2009:1582
tilläggsbelopp 9 § en ledamot som vid sin avgång, dock senast vid utgången av riksmötet 2013/14, har fyllt 50 år och fullgjort minst sex hela år i riksdagen har rätt till ett tilläggsbelopp till ålderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf. tilläggsbeloppet utgör skillnaden mellan jämförelsebeloppet enligt 10 § eller 11 § och ålderspensionen för samma år. om ålderspensionen har tagits ut före den månad ledamoten fyller 65 år bortses från den minskning som detta föranleder. i antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av europaparlamentet före den 14 juli 2009. i antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas också tid då en ledamot varit statsråd om statsrådstiden påbörjats före 2003 och inte gett rätt till statsrådspension. tilläggsbelopp betalas inte för tid före den månad ledamoten fyller 65 år. tilläggsbelopp betalas inte till en ledamot som har rätt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning. 10 § jämförelsebeloppet beräknas som antalet fullgjorda hela år, högst tolv, i riksdagen, senast vid utgången av riksmötet 2013/14, delat med talet tolv och multiplicerat med 1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som inte överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp, 2. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 förhöjda prisbasbelopp, samt 3. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 förhöjda prisbasbelopp. underlaget för beräkningen av jämförelsebeloppet utgörs av medeltalet av de arvoden enligt tredje stycket som en ledamot haft under fem kalenderår närmast före avgångsåret. arvodena för de fyra första kalenderåren räknas därvid om till nivån för det sista kalenderåret före avgångsåret med hjälp av prisbasbeloppet. kan en ledamot inte tillgodoräknas arvoden för fem kalenderår, utgörs underlaget av medeltalet av beloppen för de hela kalenderår som kan tillgodoräknas. kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs underlaget av arvodet för det året. kan inte helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs underlaget av det genomsnittliga arvodet för de hela kalendermånader som kan tillgodoräknas multiplicerat med tolv. arvode som avses i andra stycket är 1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §, 2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §, 3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, 4. arvode enligt 1 § 1–4 och 8 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 5. arvode enligt 2 kap. 2 § den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till sveriges ledamöter av europaparlamentet, och 6. arvode till statsråd om statsrådstid inräknas enligt fjärde stycket. i antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av europaparlamentet före den 14 juli 2009. i antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas också tid då en ledamot varit statsråd om statsrådstiden påbörjats före 2003 och inte gett rätt till statsrådspension.
4
jämförelsebeloppet anknyts till prisbasbeloppet för året före avgångsåret och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. 11 § vid beräkning av tilläggsbelopp för den som varit talman före 2010 ska jämförelsebeloppet, om det blir högre än beloppet enligt 10 §, utgöras av det belopp som han eller hon skulle ha fått i talmanspension från och med den månad då han eller hon fyller 65 år enligt de bestämmelser om talmanspension som gällde vid utgången av 2009. uttag av ålderspension 12 § ålderspension betalas tidigast från och med den månad ledamoten fyller 61 år och längst till och med den månad ledamoten avlider. ålderspension betalas inte samtidigt med talmansarvode eller ledamotsarvode. ålderspension betalas inte heller samtidigt med arvode eller övergångsersättning enligt europaparlamentets beslut nr 684/2005/eg, euratom av den 28 september 2005 om antagande av europaparlamentets ledamotsstadga. ålderspension understigande 0,025 inkomstbasbelopp för år betalas inte ut. ansökan 13 § den som vill ha ålderspension ska ansöka om det hos riksdagsförvaltningen. ålderspension betalas tidigast från och med den månad ansökan kommer in till riksdagsförvaltningen.
sfs 2009:1582
9 kap.
rätt till sjukpension 1 §3 en ledamot har rätt till sjukpension för tid då han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. för rätt till sjukpension krävs att arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan har blivit helt eller i det närmaste helt nedsatt under uppdragstiden och att arbetsförmågan oavbrutet är nedsatt i sådan omfattning till dess att han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. 2 § sjukpension betalas längst till och med månaden före den månad ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad dödsfallet inträffar.
3
senaste lydelse 2002:202.
5
sfs 2009:1582
sjukpensionens storlek 5 §4 sjukpension utgör 1. 15 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, 2. 75 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, samt 3. 37,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp. underlaget för sjukpensionen utgörs av de arvoden som avses i 8 kap. 4 § för den månad arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt, multiplicerat med tolv, dock att underlaget efter de fem första åren endast utgörs av arvode som avses i 8 kap. 4 § 1 och 2. 6 §5 sjukpension ska på ett underlag upp till 7,5 prisbasbelopp minskas med sådan ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring som avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen. 7 § sjukpensionen anknyts till prisbasbeloppet för det år arbetsförmågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. ansökan 8 § den som vill ha sjukpension ska ansöka om det hos riksdagsförvaltningen. sjukpension betalas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. anmälningsskyldighet och återkrav 9 § den som får sjukpension är skyldig att senast inom en månad från försäkringskassans beslut anmäla till riksdagsförvaltningen att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen upphör eller att hel sådan förmån minskas till partiell förmån. har sjukpension felaktigt betalats ut på grund av att anmälningsskyldigheten inte fullgjorts ska pensionstagaren betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet. om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis. på det återkrävda beloppet tas ränta ut efter den räntesats som anges i räntelagen (1975:635) från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats. om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis.
11 kap. efterlevandepension
rätt till efterlevandepension 1 § efterlevandepension betalas efter den som vid sin död 1. var ledamot av riksdagen,
4
6
5
senaste lydelse 1997:1067. senaste lydelse 2001:1000.
2. fick sjukpension enligt denna lag, eller 3. fick ålderspension enligt denna lag som för år överstiger 1,5 inkomstbasbelopp. med den som avses i första stycket 3 jämställs den som fyllt 65 år och hade haft rätt till ålderspension överstigande 1,5 inkomstbasbelopp för år om pensionen hade börjat tas ut. 2 § efterlevandepension betalas till efterlevande make som stadigvarande sammanbodde med ledamoten vid dennes död. med efterlevande make jämställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift ledamot vid dennes död och som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med den avlidne eller, när dödsfallet inträffade, väntade barn med denne. utbetalningstid 3 § efterlevandepension till make betalas under sex år från och med månaden efter dödsfallet och därefter enligt vad som anges i andra stycket. efterlevandepension till barn betalas till och med den månad barnet fyller 20 år. utöver efterlevandepension enligt första stycket betalas sådan pension till make från och med det sjunde året efter den månad dödsfallet ägde rum om den avlidne var född 1959 eller tidigare och före 2010 hade fullgjort minst sex hela år i riksdagen. äktenskapet eller samboförhållandet ska ha ingåtts senast den 31 december 2009 och senast den dag ledamoten fyllde 60 år. efterlevandepension enligt detta stycke betalas längst till dess den efterlevande maken ingår äktenskap. efterlevandepension betalas längst till och med den månad då den berättigade avlider. i antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av europaparlamentet före den 14 juli 2009. efterlevandepensionens storlek 4 § efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 1 betalas under tid som avses i 3 § första stycket enligt vad som anges i denna paragraf. efterlevandepension till make betalas för år med 1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp, och 2. 45 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp under det första året och 30 procent av denna del av underlaget under de följande fem åren, samt 3. 22,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp under det första året och 15 procent av denna del av underlaget under de följande fem åren. efterlevandepension till barn betalas för år med 1. 10 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, 2. 25 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det överstiger 7,5 men inte 20 inkomstbasbelopp, samt
sfs 2009:1582
7
sfs 2009:1582
3. 23,5 procent av underlaget enligt femte stycket till den del det överstiger 20 men inte 30 inkomstbasbelopp. om det inte finns någon efterlevande make tillfaller belopp enligt andra stycket de barn som har rätt till efterlevandepension enligt tredje stycket. belopp som är gemensamt för flera barn delas lika mellan dem. underlaget för efterlevandepensionen utgörs av arvode som avses i 8 kap. 4 § som utbetalades vid dödsfallet. 5 § efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 2 och 3 betalas under tid som anges i 3 § första stycket enligt vad som anges i denna paragraf. efterlevandepension till make betalas med 35 procent av den sjukpension eller ålderspension som utbetalades vid dödsfallet. efterlevandepension till barn betalas med 20 procent av den sjukpension eller ålderspension som utbetalades vid dödsfallet. om det inte finns någon efterlevande make tillfaller belopp enligt andra stycket de barn som har rätt till efterlevandepension enligt tredje stycket. belopp som är gemensamt för flera barn delas lika mellan dem. 6 § efterlevandepension till make betalas under tid som anges i 3 § andra stycket med belopp som följer av 4 eller 5 §, dock att belopp enligt 4 § multipliceras med antalet hela år i riksdagen, högst tolv, som den avlidne hade fullgjort före 2010, dividerat med talet tolv. i antalet hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av europaparlamentet före den 14 juli 2009. i antalet hela år inräknas inte tid som tillgodoräknats den avlidne som pensionsgrundande enligt artikel 28 europaparlamentets beslut nr 684/2005/eg, euratom av den 28 september 2005 om antagande av europaparlamentets ledamotsstadga. 7 § efterlevandepensionen anknyts till prisbasbeloppet för det år dödsfallet inträffat och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet. ansökan 8 § den som vill ha efterlevandepension ska ansöka om det hos riksdagsförvaltningen. efterlevandepension betalas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.
13 kap.
2 §6 riksdagsförvaltningen beslutar om rätt till inkomstgaranti. rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt arvodet upphör har den som har varit ledamot och som före 65 års ålder lämnar riksdagen efter minst tre hela års sammanhängande tid i riksdagen. i sammanhängande tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av europaparlamentet före den 14 juli 2009. 8
6
senaste lydelse 2009:679.
rätt till inkomstgaranti föreligger inte för tid då ledamoten får ålderspension eller sjukpension enligt denna lag. 5 §7 för den som varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år. för den ledamot som lämnar riksdagen efter en sammanlagd tid av minst sex hela år i riksdagen gäller inkomstgarantin 1. i längst två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder, 2. i längst fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års ålder, 3. längst till ingången av den månad då ledamoten fyller 65 år om han eller hon uppnått 50 års ålder. i sammanlagd tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av europaparlamentet före den 14 juli 2009. 10 §8 inkomstgarantin betalas per månad under det första garantiåret med 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. för tid därefter betalas inkomstgaranti med följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen: – 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 33 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 12 år, – 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 30,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 11 år, – 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 27,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 10 år, – 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 24,75 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 9 år, – 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 22 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 8 år, – 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 19,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 7 år, – 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 16,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 6 år. i sammanlagd tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av europaparlamentet före den 14 juli 2009. 17 §9 ett efterlevandeskydd betalas till arvsberättigat barn som inte fyllt 20 år efter den som vid sin död var berättigad till inkomstgaranti enligt 5 §
7 8
sfs 2009:1582
senaste lydelse 2009:679. senaste lydelse 2009:679. 9 senaste lydelse 2006:998.
9
sfs 2009:1582
andra stycket. med arvsberättigat barn jämställs barn som har mottagits i adoptionssyfte. 18 §10 om det finns särskilda skäl får riksdagsförvaltningen bevilja efterlevandeskydd till efterlevande make eller den som enligt 11 kap. 2 § jämställs med efterlevande make. ett sådant beslut kan omprövas. 19 §11 efterlevandeskydd till barn betalas till utgången av den månad då barnet fyller 20 år. efterlevandeskydd till make eller därmed jämställd betalas under högst fem år. efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den berättigade avlider. 20 §12 efterlevandeskyddet betalas per år med ett belopp för varje berättigad motsvarande ett prisbasbelopp. 21 §13 den som vill ha efterlevandeskydd ska ansöka om det hos riksdagsförvaltningen. efterlevandeskydd betalas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. 1. denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. 2. de nya bestämmelserna tillämpas på den som fullgör tid i riksdagen efter ikraftträdandet. 3. pensionsrätt enligt de nya bestämmelserna i 8 kap. 5 § ersätter talmanspension för tid från och med den månad den som varit talman fyller 65 år samt ålderspension och egenlivränta enligt äldre bestämmelser i lagen. 4. de upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § ska fortfarande tillämpas på den som varit talman före ikraftträdandet såvitt avser talmanspension före den månad han eller hon fyller 65 år. 5. den som enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter har rätt till visstidspension enligt den upphävda lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning omfattas inte av de nya bestämmelserna om sjukpension, efterlevandepension och efterlevandeskydd vid inkomstgaranti. 6. för den som inte fullgör tid i riksdagen efter ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser.
på regeringens vägnar beatrice ask kristina svahn starrsjö (justitiedepartementet)
10 11
10
senaste lydelse 2006:998. senaste lydelse 2006:998. 12 senaste lydelse 2006:998. 13 senaste lydelse 2006:998.
thomson reuters professional ab, tel. 08-587 671 00 edita västra aros, västerås 2009
