SFS 2020:446 Lag om änd­ring i skol­la­gen (2010:800)

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om änd­ring i skol­la­gen (2010:800) utfär­dad den 4 juni 2020 enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs i fråga om skol­la­gen (2010:800)2 dels att 21 kap. ska upp­höra att gälla, dels att 1 kap. 1 och 12 §§, 2 kap. 2, 3, 13, 18, 20 och 26 §§, 3 kap. 13 §, 4 kap. 16 §, 5 kap. 5, 17, 19 och 22 §§, 15 kap. 14 §, 18 kap. 13 §, 20 kap. 1–7, 9–18, 20–23, 35–37, 38 och 40 §§, 23 kap. 2, 6 och 8 §§, 24 kap. 10 §, 26 a kap. 5 §, 28 kap. 12 §, 29 kap. 3 och 12 §§, bilaga 1 och rubri­kerna när­mast före 20 kap. 11 och 20 §§ ska ha föl­jande lydelse, dels att rubri­kerna när­mast efter 20 kap. 9 och 15 §§ ska lyda ”kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på grund­läg­gande nivå och som sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå”, och ”kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på gym­na­sial nivå och som sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå”, dels att det ska infö­ras sju nya para­gra­fer, 20 kap. 11 a–11 d och 20 a– 20 c §§, av föl­jande lydelse. 1 kap. 1 §3 denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser om skol­vä­sen­det. utbild­ning inom skol­vä­sen­det anord­nas av det all­männa och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§. skol­vä­sen­det omfat­tar skol­for­merna – för­skola, – för­sko­le­klass, – grund­skola, – grund­särskola, – spe­ci­al­skola, – same­skola, – gym­na­sie­skola, – gym­na­si­e­särskola, och – kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning. i skol­vä­sen­det ingår också fri­tids­hem som kom­plet­te­rar utbild­ningen i för­sko­le­klas­sen, grund­sko­lan, grund­särsko­lan, spe­ci­al­sko­lan, same­sko­lan och vissa sär­skilda utbild­nings­for­mer. 1 prop. 2019/20:105, bet. 2019/20:ubu22, rskr. 2019/20:300. 2 senaste lydelse av 21 kap. 1 § 2012:109 21 kap. 16 § 2012:109 21 kap. 4 § 2016:550 21 kap. 18 § 2012:109 21 kap. 5 § 2012:109 21 kap. 20 § 2012:109 21 kap. 5 a § 2012:109 21 kap. 20 a § 2012:109 21 kap. 8 § 2015:482 21 kap. 20 b § 2012:109 21 kap. 10 a § 2015:482 rubri­ken när­mast före 21 kap. 5 § 2012:109 21 kap. 11 § 2012:109 rubri­ken när­mast före 21 kap. 10 a § 2015:482. 3 senaste lydelse 2015:482. sfs 2020:446 pub­li­ce­rad den 6 juni 2020 2 sfs 12 §4 lagen är upp­de­lad i 29 kapi­tel. dessa är – inle­dande bestäm­mel­ser (1 kap.), – huvud­män och ansvars­för­del­ning (2 kap.), – barns och ele­vers utveck­ling mot målen (3 kap.), – kva­li­tet och infly­tande (4 kap.), – trygg­het och stu­di­ero (5 kap.), – åtgär­der mot krän­kande behand­ling (6 kap.), – skol­plikt och rätt till utbild­ning (7 kap.), – för­sko­lan (8 kap.), – för­sko­le­klas­sen (9 kap.), – grund­sko­lan (10 kap.), – grund­särsko­lan (11 kap.), – spe­ci­al­sko­lan (12 kap.), – same­sko­lan (13 kap.), – fri­tids­hem­met (14 kap.), – gym­na­sie­sko­lan (15–17 a kap.), – gym­na­si­e­särsko­lan (18 och 19 kap.), – kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning (20 kap.), – ent­re­pre­nad och sam­ver­kan (23 kap.), – sär­skilda utbild­nings­for­mer (24 kap.), – annan peda­go­gisk verk­sam­het (25 kap.), – till­syn, stat­lig kva­li­tets­gransk­ning och natio­nell upp­följ­ning och ut- vär­de­ring (26 kap.), – behand­ling av per­son­upp­gif­ter (26 a kap.), – skol­vä­sen­dets över­kla­gan­de­nämnd och lärar­nas ansvars­nämnd (27 kap.), – över­kla­gande (28 kap.), och – övriga bestäm­mel­ser (29 kap.). 2 kap. 2 §5 kom­mu­ner är huvud­män för för­skola, för­sko­le­klass, grund­skola, grund­särskola, gym­na­sie­skola, gym­na­si­e­särskola, kom­mu­nal vuxen-​​ utbild­ning och fri­tids­hem, om inte annat föl­jer av 4 §. i varje kom­mun ska det fin­nas en eller flera nämn­der som ska full­göra kom­mu­nens upp­gif­ter enligt denna lag. om kom­mu­nens upp­gif­ter full­görs av flera nämn­der ska varje sådan nämnd, i den utsträck­ning det begärs, lämna de upp­gif­ter som behövs för att admi­ni­strera för­del­ningen av plat­ser i för­skola och i sådan verk­sam­het som avses i 25 kap. till de övriga nämn- derna. för en sådan nämnd som avses i andra styc­ket gäl­ler det som är före­skri­vet om nämn­der i kom­mu­nal­la­gen (2017:725). 3 §6 en region får vara huvud­man för gym­na­sie­skola, gym­na­si­e­särskola och kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning i den utsträck­ning som anges i denna lag. i en region som är huvud­man för sådana skol­for­mer som anges i första styc­ket ska det fin­nas en eller flera nämn­der som ska full­göra regi­o­nens upp- gif­ter enligt denna lag. för en sådan nämnd som avses i andra styc­ket gäl­ler det som är före­skri­vet om nämn­der i kom­mu­nal­la­gen (2017:725). 4 senaste lydelse 2018:1354. 5 senaste lydelse 2017:759. 6 senaste lydelse 2019:947. 2020:446 3 sfs 13 §7 endast den som har legi­ti­ma­tion som lärare eller för­s­kol­lä­rare och är behö­rig för viss under­vis­ning får bedriva under­vis­ningen. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om vad som krävs för att vara behö­rig att bedriva viss undervis-​​ ning i skol­vä­sen­det. rege­ringen får även med­dela före­skrif­ter om undan­tag från kra­ven på legi­ti­ma­tion och behö­rig­het för sådana spe­ci­allä­rare och spe­ci­al­pe­da­go­ger som är anställda som lärare i grund­särsko­lan, spe­ci­al­sko­lan eller gymnasie-​​ särsko­lan. det­samma gäl­ler i fråga om spe­ci­allä­rare och spe­ci­al­pe­da­go­ger som är anställda som lärare inom kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning och som under­vi­sar inom kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning. 18 §8 om det inte finns någon att tillgå inom huvud­man­nens orga­ni­sa­tion som upp­fyl­ler kra­ven enligt 13 § eller om det finns något annat sär­skilt skäl med hän­syn till ele­verna eller bar­nen, får en annan lärare eller för­s­kol­lä­rare bedriva under­vis­ningen. en sådan lärare eller för­s­kol­lä­rare ska 1. vara lämp­lig att bedriva under­vis­ningen, och 2. i så stor utsträck­ning som möj­ligt ha en utbild­ning som mot­sva­rar den utbild­ning som är behö­rig­hets­gi­vande. en per­son som avses i första styc­ket får bedriva under­vis­ning under högst ett år i sän­der. detta gäl­ler dock inte om under­vis­ningen avser 1. moders­mål, 2. ett yrkes­ämne i a) gym­na­sie­sko­lan, b) gym­na­si­e­särsko­lan, c) kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på gym­na­sial nivå, eller d) kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå, eller 3. indi­vi­du­ella kur­ser eller ori­en­te­rings­kur­ser i kom­mu­nal vuxenutbild-​​ ning. 20 §9 endast den som har legi­ti­ma­tion får anstäl­las som lärare eller för- skol­lä­rare i skol­vä­sen­det utan tids­be­gräns­ning. den som inte har legi­ti­ma­tion som lärare får dock anstäl­las som lärare i skol­vä­sen­det utan tids­be­gräns­ning, om han eller hon ska under­visa i 1. moders­mål, 2. ett yrkes­ämne i a) gym­na­sie­sko­lan, b) gym­na­si­e­särsko­lan, c) kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på gym­na­sial nivå, eller d) kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå, eller 3. indi­vi­du­ella kur­ser eller ori­en­te­rings­kur­ser i kom­mu­nal vuxenutbild-​​ ning. det som anges i andra styc­ket gäl­ler bara om 1. det sak­nas sökande som har legi­ti­ma­tion, 2. den sökande har till­räck­lig kom­pe­tens för att under­visa i det aktu­ella ämnet eller på den aktu­ella kur­sen, och 3. det finns skäl att anta att den sökande är lämp­lig att bedriva undervis-​​ ningen. 7 senaste lydelse 2013:823. 8 senaste lydelse 2011:189. 9 senaste lydelse 2017:1104. 2020:446 4 sfs även en lärare som är undan­ta­gen från krav på legi­ti­ma­tion enligt före- skrif­ter som med­de­lats med stöd av 13 § tredje styc­ket och den som ska be- driva under­vis­ning som avses i 17 § får anstäl­las som lärare eller förskol-​​ lärare i skol­vä­sen­det utan tids­be­gräns­ning. 26 §10 en huvud­man för kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning får för sina ele­ver an- ordna sådan elev­hälsa som avses i 25 §. 3 kap. 13 §11 i grund­sko­lan, grund­särsko­lan, spe­ci­al­sko­lan, same­sko­lan, gymna-​​ sie­sko­lan, gym­na­si­e­särsko­lan och kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning ska betyg sät­tas i den utsträck­ning och form som föl­jer av denna lag eller annan för- fatt­ning. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från första styc­ket för fri­stå­ende sko­lor med sär- skild peda­go­gisk inrikt­ning. 4 kap. 16 §12 i en lokal sty­relse för en för­sko­le­en­het eller en sko­len­het med grund­skola eller grund­särskola ska före­trä­dare för bar­nens eller ele­ver­nas vård­nads­ha­vare och före­trä­dare för de anställda ingå som leda­mö­ter. i en lokal sty­relse för en sko­len­het med gym­na­sie­skola, gym­na­si­e­särskola eller kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning ska före­trä­dare för ele­verna och före­trä­dare för de anställda ingå som leda­mö­ter. före­trä­darna för ele­verna eller vårdnads-​​ havarna får inte vara fler än övriga leda­mö­ter. 5 kap. 5 §13 ord­nings­reg­ler ska fin­nas för varje sko­len­het. de ska utar­be­tas under med­ver­kan av ele­verna och föl­jas upp på varje sko­len­het. rek­torn beslu­tar om ord­nings­reg­ler. denna para­graf gäl­ler inte för kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning. 17 §14 i gym­na­sie­sko­lan, gym­na­si­e­särsko­lan och kom­mu­nal vuxenutbild-​​ ning får huvud­man­nen besluta att helt eller del­vis stänga av en elev om 1. ele­ven med otillåtna hjälp­me­del eller på annat sätt för­sö­ker vil­se­leda vid bedöm­ningen av ele­vens målupp­fyl­lelse och kun­ska­per, 2. ele­ven stör eller hind­rar utbild­ning­ens bedri­vande, 3. ele­ven utsät­ter någon annan elev eller av utbild­ningen berörd per­son för krän­kande behand­ling, eller 4. ele­vens upp­fö­rande på annat sätt inver­kar nega­tivt på övriga ele­vers trygg­het och stu­di­ero. huvud­man­nen får besluta att ett beslut om avstäng­ning ska gälla omedel-​​ bart. om det kan antas att någon av för­ut­sätt­ning­arna för avstäng­ning enligt första styc­ket 2–4 är upp­fyllda och beslu­tet är nöd­vän­digt med hän­syn till ele­ver­nas trygg­het och stu­di­ero, får rek­torn besluta om ome­del­bar avstäng-​​ ning. rek­torn får inte upp­dra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje styc­ket. 10 senaste lydelse 2015:482. 11 senaste lydelse 2015:482. 12 senaste lydelse 2015:482. 13 senaste lydelse 2015:482. 14 senaste lydelse 2015:482. 2020:446 5 sfs 19 §15 huvud­man­nen får besluta att helt eller del­vis stänga av en elev från en viss utbild­ning i gym­na­sie­sko­lan, gym­na­si­e­särsko­lan eller kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning, om 1. det i utbild­ningen ingår prak­tik eller delar av utbild­ningen är arbets-​​ plats­för­lagd, och 2. det är uppen­bart olämp­ligt att ele­ven del­tar i den prak­tiska tjänstgör-​​ ingen. huvud­man­nen får besluta att ett beslut om avstäng­ning ska gälla omedel-​​ bart. om det kan antas att för­ut­sätt­ning­arna för avstäng­ning enligt första styc­ket är upp­fyllda och det är nöd­vän­digt på grund av bråds­kande omstän-​​ dig­he­ter, får rek­torn besluta om ome­del­bar avstäng­ning. rek­torn får inte upp­dra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje styc­ket. 22 §16 rek­torn eller en lärare får från en elev omhän­derta före­mål som an- vänds på ett sätt som är stö­rande för utbild­ningen eller som kan utgöra en fara för säker­he­ten i denna. rek­torn får inte upp­dra åt någon annan att fatta beslut enligt första styc­ket. denna para­graf gäl­ler inte för kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning. 15 kap. 14 §17 antag­nings­or­ga­ni­sa­tio­nen får vara gemen­sam för gym­na­sie­sko­lan, gym­na­si­e­särsko­lan, kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på gym­na­sial nivå och kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå. antag­nings­or­ga­ni­sa­tio­nen får vara gemen­sam för gym­na­sie­skola anord-​​ nad av kom­mu­ner, regi­o­ner och enskilda huvud­män. 18 kap. 13 §18 antag­nings­or­ga­ni­sa­tio­nen får vara gemen­sam för gymnasiesär-​​ sko­lan, gym­na­sie­sko­lan, kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild-​​ ning på gym­na­sial nivå och kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på gym­na­sial nivå. antag­nings­or­ga­ni­sa­tio­nen får vara gemen­sam för gym­na­si­e­särskola an- ord­nad av kom­mu­ner, regi­o­ner och enskilda huvud­män. 20 kap. 1 §19 i detta kapi­tel finns – all­männa bestäm­mel­ser (2–9 §§), – bestäm­mel­ser om kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på grund­läg­gande nivå och kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå (10–15 §§), – bestäm­mel­ser om kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på gym­na­sial nivå och kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå (16– 23 §§), – bestäm­mel­ser om kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning i svenska för invand­rare (24–33 §§), – bestäm­mel­ser om betyg (34–41 §§), 15 senaste lydelse 2015:482. 16 senaste lydelse 2015:482. 17 senaste lydelse 2019:947. 18 senaste lydelse 2019:947. 19 senaste lydelse 2015:482. 2020:446 6 sfs – bestäm­mel­ser om vali­de­ring (42 och 43 §§), och – bestäm­mel­ser om intyg (44 och 45 §§). 2 §20 målen för den kom­mu­nala vux­en­ut­bild­ningen är att – vuxna ska stöd­jas och sti­mu­le­ras i sitt lärande, – vuxna ska ges möj­lig­het att utveckla sina kun­ska­per och sin kom­pe­tens i syfte att stärka sin ställ­ning i arbets-​​ och sam­hälls­li­vet samt att främja sin per­son­liga utveck­ling, – den ska ge en god grund för ele­ver­nas fort­satta utbild­ning, och – den ska utgöra en bas för den natio­nella och regi­o­nala kompetens-​​ för­sörj­ningen till arbets­li­vet. utgångs­punk­ten för utbild­ningen av en enskild elev ska vara ele­vens be- hov och för­ut­sätt­ningar. när det gäl­ler kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på gym- nasial nivå och kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå ska de som fått minst utbild­ning pri­o­ri­te­ras. 3 §21 kom­mu­nerna ska till­han­da­hålla kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning. utbild­ningen ska till­han­da­hål­las – på grund­läg­gande nivå, – på gym­na­sial nivå, – som sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå, – som sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå, och – som svenska för invand­rare. 4 §22 utbild­ning på grund­läg­gande nivå syf­tar till att ge vuxna sådana kun- ska­per som de behö­ver för att delta i samhälls-​​ och arbets­li­vet. den syf­tar också till att möj­lig­göra fort­satta stu­dier. utbild­ning på gym­na­sial nivå syf­tar till att ge vuxna kun­ska­per på en nivå som mot­sva­rar den som utbild­ningen i gym­na­sie­sko­lan ska ge. sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå syf­tar till att ge vuxna kun- ska­per på en nivå som mot­sva­rar den som utbild­ningen i grund­särsko­lan ska ge. sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå syf­tar till att ge vuxna kun­ska­per på en nivå som mot­sva­rar den som utbild­ningen på natio­nella pro­gram i gym­na­si­e­särsko­lan ska ge. utbild­ning i svenska för invand­rare syf­tar till att ge vuxna invand­rare grund­läg­gande kun­ska­per i svenska språ­ket. utbild­ningen syf­tar också till att ge vuxna invand­rare som sak­nar grund­läg­gande läs- och skriv­fär­dig­he­ter möj­lig­het att för­värva sådana fär­dig­he­ter. utbild­ningen får ske på ele­vens moders­mål eller något annat språk som ele­ven behärs­kar. 5 § utbild­ningen bedrivs i form av kur­ser. utbild­ningen på gym­na­sial nivå bedrivs även i form av ett gym­na­si­e­ar­bete. den sär­skilda utbild­ningen på gym­na­sial nivå bedrivs även i form av ett gym­na­si­e­särsko­le­ar­bete. på gym­na­sial nivå beteck­nas kur­ser­nas och gym­na­si­e­ar­be­tets omfatt­ning med gym­na­sie­po­äng. inom sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå beteck­nas kur­ser­nas och gym­na­si­e­särsko­le­ar­be­tets omfatt­ning med gym­na­si­e­särsko­le­po­äng. 20 senaste lydelse 2015:482. 21 senaste lydelse 2015:482. 22 senaste lydelse 2015:482. 2020:446 7 sfs 6 §23 för varje kurs ska det fin­nas en kurs­plan när det gäl­ler utbild­ning på grund­läg­gande nivå och sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå. för varje ämne ska det fin­nas en ämnes­plan när det gäl­ler utbild­ning på gym- nasial nivå och sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om kurs­pla­ner, ämnes­pla­ner, gym­na­sie­po­äng och gymnasie-​​ särsko­le­po­äng. sådana före­skrif­ter får inne­bära att kurs­pla­ner eller ämnes-​​ pla­ner inte ska fin­nas eller att gym­na­sie­po­äng eller gym­na­si­e­särsko­le­po­äng inte ska beräk­nas för vissa kur­ser. 7 §24 utbild­ningen ska vara avgifts­fri, om inte något annat föl­jer av denna lag eller av före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 3 kap. 21 §. det får dock före­komma enstaka inslag som kan med­föra en obe­tyd­lig kost­nad för ele­verna. huvud­man­nen får bestämma att böc­ker och andra lär­verk­tyg, som varje elev inom utbild­ning på grund­läg­gande eller gym­na­sial nivå eller inom sär- skild utbild­ning på grund­läg­gande eller gym­na­sial nivå har för eget bruk och får behålla som sin egen­dom, ska anskaf­fas av ele­verna själva eller erbju­das mot avgif­ter som högst mot­sva­rar huvud­man­nens anskaff­nings­kost­na­der. lär­verk­tyg som används i utbild­ningen ska i övrigt till­han­da­hål­las utan kost- nad för ele­verna. ele­ver inom utbild­ning i svenska för invand­rare ska utan kost­nad ha till- gång till böc­ker och andra lär­verk­tyg som behövs för en tid­sen­lig utbild­ning. huvud­man­nen får dock besluta att ele­ver ska hålla sig med enstaka egna lär­verk­tyg. avgif­ter får inte tas ut i sam­band med ansö­kan om plats. 9 §25 den som har anta­gits till en kurs har rätt att full­följa kur­sen. huvud­man­nen får dock besluta att utbild­ningen på kur­sen ska upp­höra, om ele­ven sak­nar för­ut­sätt­ningar att till­go­do­göra sig utbild­ningen eller annars inte gör till­freds­stäl­lande fram­steg. den vars utbild­ning på grund­läg­gande nivå eller sär­skilda utbild­ning på grund­läg­gande nivå har upp­hört enligt andra styc­ket ska på nytt bere­das sådan utbild­ning, om det finns sär­skilda skäl för det. den vars utbild­ning på gym­na­sial nivå eller sär­skilda utbild­ning på gym­na­sial nivå har upp­hört enligt andra styc­ket får på nytt bere­das sådan utbild­ning, om det finns sär- skilda skäl för det. den vars utbild­ning i svenska för invand­rare har upp­hört enligt andra styc­ket eller som fri­vil­ligt avbru­tit sådan utbild­ning ska på nytt bere­das sådan utbild­ning, om det finns sär­skilda skäl för det. utbild­ningen får avbry­tas även enligt bestäm­mel­serna i 5 kap. 17–20 §§. 10 § hem­kom­mu­nen ansva­rar för att de som enligt 11 eller 11 a § har rätt att delta i utbild­ning på grund­läg­gande nivå eller i sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå och som öns­kar det, också får delta i sådan utbild­ning. varje kom­mun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kom­mu­nen som har rätt att delta i utbild­ning på grund­läg­gande nivå eller i sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå och för att moti­vera dem att delta i sådan utbild­ning. 23 senaste lydelse 2012:109. 24 senaste lydelse 2015:482. 25 senaste lydelse 2015:482. 2020:446 8 sfs 10 a §26 hem­kom­mu­nen är skyl­dig att se till att den som avser att påbörja utbild­ning på grund­läg­gande nivå eller sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå erbjuds studie-​​ och yrkes­väg­led­ning. rätt att delta i utbild­ning på grund­läg­gande nivå och sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå 11 § en vuxen har rätt att delta i utbild­ning på grund­läg­gande nivå från och med andra kalen­der­halv­å­ret det år då han eller hon fyl­ler 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i lan­det, 2. sak­nar sådana kun­ska­per som nor­malt upp­nås i grund­sko­lan, och 3. har för­ut­sätt­ningar att till­go­do­göra sig utbild­ningen. 11 a § en vuxen med utveck­lings­stör­ning har rätt att delta i sär­skild utbild-​​ ning på grund­läg­gande nivå från och med andra kalen­der­halv­å­ret det år han eller hon fyl­ler 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i lan­det, 2. sak­nar sådana kun­ska­per som utbild­ningen i grund­särsko­lan syf­tar till att ge, och 3. har för­ut­sätt­ningar att till­go­do­göra sig utbild­ningen. av 29 kap. 8 § föl­jer att det som sägs i denna lag om per­so­ner med ut- veck­lings­stör­ning också ska gälla för vissa andra vuxna. 11 b § den som har rätt att delta i utbild­ning enligt 11 eller 11 a § har rätt att delta i sådan utbild­ning även i en annan kom­mun än hem­kom­mu­nen, om utbild­ningen till­han­da­hålls där. 11 c § rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om att rätt enligt 11 eller 11 a § ska inträda tidi­gare än vad som anges där. 11 d § bestäm­mel­serna i 11 §, 11 a § första styc­ket och 11 b § gäl­ler inte intagna i kri­mi­nal­vårds­an­stalt. av 24 kap. 10 § fram­går att kri­mi­nal­vår­den ansva­rar för deras utbild­ning. 12 § om en elev i utbild­ning på grund­läg­gande nivå eller i sär­skild utbild-​​ ning på grund­läg­gande nivå har brist­fäl­liga kun­ska­per i svenska språ­ket, får utbild­ningen till­han­da­hål­las på ele­vens moders­mål eller något annat språk som ele­ven behärs­kar. sådan utbild­ning ska kom­plet­te­ras med under­vis­ning eller trä­ning i svenska språ­ket. 13 § en ansö­kan om att delta i utbild­ning på grund­läg­gande nivå eller i sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande nivå ska ges in till den sökan­des hem kom­mun. en sökande ska tas emot till utbild­ningen, om de vill­kor som anges i 11 eller 11 a § är upp­fyllda. 14 § om en ansö­kan avser en utbild­ning som anord­nas av en annan huvud-​​ man, ska hem­kom­mu­nen skynd­samt sända ansö­kan vidare till den huvud-​​ man­nen. till ansö­kan ska ett ytt­rande fogas där hem­kom­mu­nen redo­vi­sar sin bedöm­ning av om den sökande upp­fyl­ler de vill­kor som anges i 11 eller 11 a §. 26 senaste lydelse 2015:482. 2020:446 9 sfs den huvud­man som anord­nar en utbild­ning beslu­tar om den sökande ska tas emot till utbild­ningen. den andra huvud­man­nen får ta emot den sökande, även om hem­kom­mu­nen har bedömt att den sökande inte har rätt att delta i utbild­ningen. 15 § en kom­mun, som i sin utbild­ning på grund­läg­gande nivå eller i sin sär­skilda utbild­ning på grund­läg­gande nivå har en elev som kom­mer från en annan kom­mun, ska få ersätt­ning för sina kost­na­der för den ele­vens utbild-​​ ning från ele­vens hem­kom­mun. detta gäl­ler endast om hem­kom­mu­nen har bedömt eller, efter över­kla­gande av ett beslut enligt 14 § andra styc­ket, beslut har med­de­lats att ele­ven har rätt att delta i utbild­ningen. 16 §27 hem­kom­mu­nen ansva­rar för att de som enligt 19, 19 a eller 19 b § har rätt att delta i en utbild­ning och öns­kar delta i den, också får det. varje kom­mun ska där­ut­ö­ver erbjuda utbild­ning på gym­na­sial nivå och sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå. kom­mu­nerna ska då sträva efter att erbjuda utbild­ning som sva­rar mot efter­frå­gan och behov. 17 § varje kom­mun ska infor­mera om möj­lig­he­terna till utbild­ning på gym­na­sial nivå och sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå samt aktivt verka för att vuxna i kom­mu­nen del­tar i sådan utbild­ning. 18 §28 en region får till­han­da­hålla utbild­ning på gym­na­sial nivå inom om- rådena natur­bruk och omvård­nad. efter över­ens­kom­melse med en kom­mun får regi­o­nen till­han­da­hålla utbild­ning på gym­na­sial nivå även inom andra områ­den. en region får till­han­da­hålla sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå efter över­ens­kom­melse med en kom­mun. behö­rig­het till utbild­ning på gym­na­sial nivå och sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå 20 § en vuxen är behö­rig att delta i utbild­ning på gym­na­sial nivå från och med andra kalen­der­halv­å­ret det år han eller hon fyl­ler 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i lan­det, 2. sak­nar sådana kun­ska­per som utbild­ningen syf­tar till att ge, 3. har för­ut­sätt­ningar att till­go­do­göra sig utbild­ningen, och 4. i övrigt upp­fyl­ler före­skrivna vill­kor. behö­rig är också den som är yngre än vad som anges i första styc­ket, men har slut­fört utbild­ning på ett natio­nellt pro­gram i gym­na­sie­sko­lan eller lik- vär­dig utbild­ning och upp­fyl­ler övriga behö­rig­hets­vill­kor. 20 a § en vuxen med utveck­lings­stör­ning är behö­rig att delta i sär­skild ut- bild­ning på gym­na­sial nivå från och med andra kalen­der­halv­å­ret det år han eller hon fyl­ler 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i lan­det, 2. sak­nar sådana kun­ska­per som utbild­ningen syf­tar till att ge, 3. har för­ut­sätt­ningar att till­go­do­göra sig utbild­ningen, och 4. i övrigt upp­fyl­ler före­skrivna vill­kor. 27 senaste lydelse 2016:1184. 28 senaste lydelse 2019:947. 2020:446 10 sfs behö­rig är också den som är yngre än vad som anges i första styc­ket men har slut­fört utbild­ning i gym­na­si­e­särsko­lan eller lik­vär­dig utbild­ning och upp­fyl­ler övriga behö­rig­hets­vill­kor. av 29 kap. 8 § föl­jer att det som sägs i denna lag om per­so­ner med utveck-​​ lings­stör­ning också ska gälla för vissa andra vuxna. 20 b § rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om att behö­rig­het enligt 20 § första styc­ket eller 20 a § första styc­ket ska inträda tidi­gare än vad som anges där. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela ytter­li­gare före­skrif­ter om behörig-​​ hets­vill­kor. 20 c § bestäm­mel­serna i 20 § och 20 a § första och andra styc­kena gäl­ler inte intagna i kri­mi­nal­vårds­an­stalt. av 24 kap. 10 § fram­går att kriminal-​​ vår­den ansva­rar för deras utbild­ning. 21 §29 en ansö­kan om att delta i utbild­ning på gym­na­sial nivå eller i sär- skild utbild­ning på gym­na­sial nivå ska ges in till den sökan­des hem­kom­mun. om ansö­kan avser en utbild­ning som anord­nas av en annan huvud­man ska hem­kom­mu­nen skynd­samt sända ansö­kan vidare till den huvud­man­nen. till ansö­kan ska fogas ett ytt­rande av vil­ket det fram­går om hem­kom­mu­nen åtar sig att svara för kost­na­derna för den sökan­des utbild­ning. ett ytt­rande behövs inte om det är onö­digt med hän­syn till en tidi­gare över­ens­kom­melse. ett åta­gande att svara för kost­na­derna ska all­tid läm­nas om den sökande har rätt till utbild­ning enligt 19 d §. ett åta­gande att svara för kost­na­derna ska också all­tid läm­nas om den sökande med hän­syn till sina per­son­liga för- hål­lan­den har sär­skilda skäl att få delta i utbild­ning hos den andra huvud-​​ man­nen. ett åta­gande gäl­ler även om den sökande där­ef­ter byter hemkom-​​ mun. 22 §30 den huvud­man som anord­nar utbild­ning på gym­na­sial nivå eller sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå beslu­tar om den sökande ska tas emot till utbild­ningen. hem­kom­mu­nen ska ta emot en sökande om de vill­kor som anges i 20 eller 20 a § är upp­fyllda eller om den sökande har rätt till utbild­ning enligt 19, 19 a eller 19 b §. en kom­mun ska ta emot en sökande från en annan kom­mun och en region ska ta emot en sökande, om 1. de vill­kor som anges i 20 eller 20 a § är upp­fyllda eller om den sökande har rätt till utbild­ning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och 2. hem­kom­mu­nen har åta­git sig eller, efter över­kla­gande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kost­na­derna för den sökan­des utbild­ning. av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbild­ning på gym­na­sial nivå ska det framgå på vil­ken eller vilka grun­der den sökande tas emot. 23 §31 om den sökande har rätt att delta i utbild­ning enligt 19, 19 a eller 19 b § inne­bär ett beslut om mot­ta­gande enligt 22 § att den sökande också antas till utbild­ningen. i övrigt är det den huvud­man som anord­nar utbild-​​ ning på gym­na­sial nivå eller sär­skild utbild­ning på gym­na­sial nivå som be- slu­tar om en sökande ska antas till utbild­ningen. 29 senaste lydelse 2017:1104. 30 senaste lydelse 2019:947. 31 senaste lydelse 2016:1184. 2020:446 11 sfs rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om urval bland mot­tagna sökande. 35 §32 betyg ska sät­tas på varje avslu­tad kurs och efter genom­fört gym- nasi­e­ar­bete eller gym­na­si­e­särsko­le­ar­bete. inom den del av den sär­skilda utbild­ningen på grund­läg­gande nivå som mot­sva­rar trä­nings­sko­lan inom grund­särsko­lan ska betyg inte sät­tas. efter en avslu­tad kurs ska i stäl­let ett intyg utfär­das om att ele­ven har del­ta­git i kur­sen. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela ytter­li­gare före­skrif­ter om betygs­sätt­ning och om gym­na­si­e­ar­be­tet och gym- nasi­e­särsko­le­ar­be­tet i övrigt. sådana före­skrif­ter får inne­bära att betyg inte ska sät­tas på vissa kur­ser. 36 §33 som betyg på utbild­ning på grund­läg­gande och gym­na­sial nivå och i svenska för invand­rare ska någon av beteck­ning­arna a, b, c, d, e eller f använ­das. betyg för god­kända resul­tat beteck­nas med a, b, c, d och e. högsta betyg beteck­nas med a och lägsta betyg med e. betyg för icke god­känt resul­tat beteck­nas med f. som betyg på sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande och gym­na­sial nivå ska någon av beteck­ning­arna a, b, c, d eller e använ­das för god­kända resul­tat. högsta betyg beteck­nas med a och lägsta betyg med e. för den elev som inte uppnår bety­get e ska ett intyg om att ele­ven har del­ta­git i kur­sen utfär­das. 37 §34 betyg på kur­ser i utbild­ning på grund­läg­gande nivå, i sär­skild ut- bild­ning på grund­läg­gande nivå och i svenska för invand­rare ska grun­das på en bedöm­ning av ele­vens kun­ska­per i för­hål­lande till upp­ställda kunskaps-​​ krav i kurs­pla­ner. betyg på kur­ser i utbild­ning på gym­na­sial nivå och i sär- skild utbild­ning på gym­na­sial nivå ska grun­das på en bedöm­ning av ele­vens kun­ska­per i för­hål­lande till upp­ställda kun­skaps­krav i ämnes­pla­ner. kun­skaps­krav ska fin­nas för varje kurs där betyg ska sät­tas. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om kun­skaps­krav. 38 §35 om det finns sär­skilda skäl, får det vid betygs­sätt­ningen bort­ses från enstaka kun­skaps­krav eller från enstaka delar av sådana krav. med sär­skilda skäl avses funk­tions­ned­sätt­ning eller andra lik­nande per­son­liga för­hål­lan­den som inte är av till­fäl­lig natur och som utgör ett direkt hin­der för att ele­ven ska kunna nå ett visst kun­skaps­krav. vid betygs­sätt­ning inom sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande och gym- nasial nivå får en utveck­lings­stör­ning bara beak­tas om det finns syn­ner­liga skäl. trots vad som anges i första och andra styc­kena ska de kun­skaps­krav som rör säker­het och de som hän­vi­sar till lagar, för­ord­ningar eller myn­dig­he­ters före­skrif­ter all­tid upp­fyl­las. 40 §36 den som är bosatt i lan­det och vill ha betyg från kom­mu­nal vuxen-​​ utbild­ning ska ha möj­lig­het att genomgå pröv­ning i alla kur­ser som det sätts 32 senaste lydelse 2015:482. 33 senaste lydelse 2015:482. 34 senaste lydelse 2015:482. 35 senaste lydelse 2015:482. 36 senaste lydelse 2015:482. 2020:446 12 sfs betyg på, i gym­na­si­e­ar­bete och i gym­na­si­e­särsko­le­ar­bete. detta gäl­ler även den som tidi­gare har fått betyg på kur­sen, gym­na­si­e­ar­be­tet eller gymnasie-​​ särsko­le­ar­be­tet. den som är elev i gym­na­sie­sko­lan eller i gym­na­si­e­särsko­lan får dock inte genomgå pröv­ning i en kurs, ett gym­na­si­e­ar­bete eller ett gym- nasi­e­särsko­le­ar­bete om ele­ven har fått minst bety­get e på kur­sen, gymnasie-​​ arbe­tet eller gym­na­si­e­särsko­le­ar­be­tet. pröv­ning får göras bara hos en huvud­man som anord­nar den aktu­ella kur­sen eller, när det gäl­ler gym­na­si­e­ar­bete eller gym­na­si­e­särsko­le­ar­bete, utbild­ning inom det kun­skaps­om­råde som gym­na­si­e­ar­be­tet eller gymnasie-​​ särsko­le­ar­be­tet avser. med pröv­ning i en kurs avses en bedöm­ning av kun­ska­per i för­hål­lande till upp­ställda kun­skaps­krav i kurs­pla­ner eller ämnes­pla­ner. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela ytter­li­gare före­skrif­ter om pröv­ning. 23 kap. 2 §37 inom för­sko­lan, för­sko­le­klas­sen, fri­tids­hem­met, kom­mu­nal vuxenut-​​ bild­ning och sådan peda­go­gisk verk­sam­het som avses i 25 kap. får upp­gif­ter över­läm­nas på ent­re­pre­nad till en enskild fysisk eller juri­disk per­son. 6 §38 om en kom­mun, en region eller en enskild huvud­man över­läm­nar upp­gif­ten att bedriva under­vis­ning på ent­re­pre­nad, får kom­mu­nen, regi­o­nen eller den enskilde huvud­man­nen över­lämna den myn­dig­hets­ut­öv­ning som hör till en lära­res under­vis­nings­upp­gift. kom­mu­nen eller regi­o­nen får när det gäl­ler kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning över­lämna även den myn­dig­hets­ut­öv­ning som hör till rek­torns upp­gif­ter. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om begräns­ningar när det gäl­ler över­läm­nande av rektorsupp-​​ gif­ter som inne­fat­tar myn­dig­hets­ut­öv­ning. 8 §39 en kom­mun får sluta avtal med en annan kom­mun om att denna ska ta över ansva­ret för kom­mu­nens upp­gif­ter inom för­sko­lan, fri­tids­hem­met, kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning eller sådan peda­go­gisk verk­sam­het som avses i 25 kap. en kom­mun får också sluta avtal med en region om att regi­o­nen ska ta över ansva­ret för kom­mu­nens upp­gif­ter inom kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning på grund­läg­gande eller gym­na­sial nivå eller inom kom­mu­nal vuxenutbild-​​ ning som sär­skild utbild­ning på grund­läg­gande eller gym­na­sial nivå. 24 kap. 10 §40 för intagna i kri­mi­nal­vårds­an­stalt får det anord­nas utbild­ning som mot­sva­rar kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning. för sådan utbild­ning ansva­rar kri- minal­vår­den. 26 a kap. 5 §41 rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från de sökbe-​​ gräns­ningar som avses i 4 § andra styc­ket denna lag och i 3 kap. 3 § andra styc­ket data­skydds­la­gen i fråga om per­son­upp­gif­ter om hälsa i verk­sam­het hos en huvud­man för 37 senaste lydelse 2016:761. 38 senaste lydelse 2019:947. 39 senaste lydelse 2019:947. 40 senaste lydelse 2015:482. 41 senaste lydelse 2018:1354. 2020:446 13 sfs 1. grund­särskola, 2. spe­ci­al­sko­lan, 3. gym­na­si­e­särskola, 4. kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning 5. gym­na­sie­skola med rh-​anpas­sad utbild­ning, 6. utbild­ning i gym­na­sie­sko­lan för ele­ver som är döva, hör­sel­ska­dade eller döv­blinda eller har en språk­stör­ning, och 7. för­skola, för­sko­le­klass eller skola som har begrän­sats till att avse ele­ver som är i behov av sär­skilt stöd. rege­ringen får också med­dela före­skrif­ter om undan­tag från sökbegräns-​​ ningen i 3 kap. 3 § andra styc­ket data­skydds­la­gen i fråga om per­son­upp­gif­ter om 1. etniskt ursprung i verk­sam­het hos en huvud­man för same­sko­lan, och 2. hälsa och etniskt ursprung i verk­sam­het hos en kom­mun. 28 kap. 12 §42 beslut av en kom­mun eller en region får över­kla­gas hos skolväsen-​​ dets över­kla­gan­de­nämnd i fråga om 1. barns mot­ta­gande i grund­särsko­lan enligt 7 kap. 5 § eller till­hö­rig­het till grund­särsko­lans mål­grupp enligt 7 kap. 5 b §, 2. upp­skju­ten skol­plikt enligt 7 kap. 10 § andra styc­ket, 3. skol­plik­tens för­läng­ning enligt 7 kap. 13 § eller skol­plik­tens upphö-​​ rande enligt 7 kap. 14 §, 4. mot­ta­gande av en elev från en annan kom­mun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §, 5. åtgär­der enligt 10 kap. 29 § tredje styc­ket för en elev som inte bor hemma, 6. pla­ce­ring vid en annan sko­len­het än den vård­nads­ha­vare öns­kar enligt 9 kap. 15 § andra styc­ket, 10 kap. 30 § andra styc­ket eller 11 kap. 29 § andra styc­ket, 7. mot­ta­gande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mot­ta­gande enligt 17 kap. 14 § när det gäl­ler en utbild­ning i gym­na­sie­sko­lan som utfor­mats för en grupp ele­ver, mot­ta­gande enligt 17 a kap. 18 § eller mot­ta­gande i första hand enligt 19 kap. 29 § första styc­ket, 8. till­hö­rig­het till mål­grup­pen för gym­na­si­e­särsko­lan enligt 18 kap. 5 eller 7 §, 9. mot­ta­gande till kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra styc­ket, 22 eller 33 §, 10. upp­hö­rande av utbild­ningen för en elev i kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning enligt 20 kap. 9 § andra styc­ket, 11. att på nytt bereda kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde styc­ket, 12. åta­gande om inter­kom­mu­nal ersätt­ning enligt 20 kap. 21 § tredje styc­ket, eller 13. rätt till utbild­ning eller annan verk­sam­het för någon som avses i 29 kap. 2 § andra styc­ket 3. beslut som avses i första styc­ket 1, 4 och 7–12 får över­kla­gas endast av bar­net, ele­ven eller den sökande. 42 senaste lydelse 2019:947. 2020:446 14 sfs 29 kap. 3 §43 de per­so­ner som avses i 2 § andra styc­ket 1 och 2 har rätt till utbild-​​ ning i gym­na­sie­skola och gym­na­si­e­särskola endast om de har påbör­jat utbild­ningen innan de fyllt 18 år. de har inte rätt till utbild­ning i kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning. de per­so­ner som avses i 2 § andra styc­ket 4 har endast rätt till utbild­ning i för­sko­le­klass, grund­skola, grund­särskola, spe­ci­al­skola och same­skola. de per­so­ner som avses i 2 § andra styc­ket 5 har endast rätt till utbild­ning i för­sko­le­klass, grund­skola, grund­särskola, spe­ci­al­skola, same­skola och, om de påbör­jar utbild­ningen innan de fyllt 18 år, gym­na­sie­skola och gymnasie-​​ särskola. 12 §44 den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ären­den enligt denna lag. denna rätt gäl­ler också ansö­kan till gym­na­sie­sko­lan, gym­na­si­e­särsko­lan eller kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning och över­kla­gande av beslut i fråga om sådan utbild­ning även om den sökande eller den kla­gande inte har upp­nått 16 års ålder. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2020. 2. för kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning tilläm­pas bestäm­mel­serna i 20 kap. 40 § första gången i fråga om pröv­ningar som genom­förs efter utgången av juni 2021. 3. bilaga 1 i den nya lydel­sen tilläm­pas första gången på utbild­ning som påbör­jas efter den 30 juni 2022. 4. för utbild­ning som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler bilaga 1 i den äldre lydel­sen. 5. den som enligt äldre bestäm­mel­ser har mot­ta­gits eller anta­gits till sär­skild utbild­ning för vuxna och bedri­ver stu­dier efter utgången av juni 2020 ska i fort­sätt­ningen anses vara mot­ta­gen eller anta­gen till kom­mu­nal vux­en­ut­bild­ning som sär­skild utbild­ning enligt de nya bestäm­mel­serna. 6. en enskild huvud­man som har ett god­kän­nande enligt 2 kap. 5 § som avser handels-​​ och admi­nist­ra­tions­pro­gram­met ska anses ha ett godkännan-​​ de för försäljnings-​​ och ser­vice­pro­gram­met. på rege­ring­ens väg­nar anna ekström eva len­berg (utbild­nings­de­par­te­men­tet) 43 senaste lydelse 2019:801. 44 senaste lydelse 2017:1104. 2020:446 15 sfs bilaga 145 natio­nella pro­gram yrkes­pro­gram barn- och fri­tids­pro­gram­met bygg- och anlägg­nings­pro­gram­met el- och ener­gi­pro­gram­met fordons-​​ och trans­port­pro­gram­met försäljnings-​​ och ser­vice­pro­gram­met hant­verks­pro­gram­met hotell-​​ och turis­m­pro­gram­met indu­stri­tek­niska pro­gram­met natur­bruks­pro­gram­met restaurang-​​ och livs­me­dels­pro­gram­met vvs- och fas­tig­hets­pro­gram­met vård- och omsorgs­pro­gram­met hög­sko­le­för­be­re­dande pro­gram eko­no­mi­pro­gram­met este­tiska pro­gram­met huma­nis­tiska pro­gram­met natur­ve­ten­skaps­pro­gram­met sam­hälls­ve­ten­skaps­pro­gram­met tek­nik­pro­gram­met 45 bila­gan fick sin nuva­rande beteck­ning genom 2017:620. 2020:446