040871.PDF
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
sfs 2004:871
lag om ändring i skollagen (1985:1100);
utfärdad den 28 oktober 2004. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100) 2 dels att 5 kap. 4 c, 9, 11, 14, 24 och 33 §§ samt bilaga 2 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 24 a §, av följande lydelse.
utkom från trycket den 9 november 2004
5 kap.
4 c §3 omfattningen av studierna på nationella och specialutformade program betecknas med gymnasiepoäng. vissa bestämmelser om utbildningens omfattning på de nationella och specialutformade programmen (poängplan) framgår av bilaga 2. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillämpningen av poängplanen. utbildningen inom varje ämne sker i form av en eller flera kurser. för varje kurs skall det anges hur många gymnasiepoäng den omfattar. efter varje kurs har eleven rätt att få betyg i ämnet. har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven är kommunen inte skyldig att erbjuda eleven ytterligare utbildning inom den kursen. bevis om gymnasieexamen skall utfärdas till den elev som fullföljt hela utbildningen på ett nationellt eller specialutformat program och som därvid – uppfyllt kurskraven på kurser omfattande minst 2 150 poäng samt – fått minst betyget godkänt på gymnasiearbetet. 9 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för vissa utbildningar för viss tid fastställa det område från vilket sökanden i första hand skall tas emot och hur många platser dessa utbildningar får omfatta. 11 § styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller landstinget beslutar om någon sökande inte skall tas emot därför att han inte är behörig.
1 2
prop. 2003/04:140, bet. 2003/04:ubu13, rskr. 2004/05:4. lagen omtryckt 1997:1212. 3 senaste lydelse 1999:180.
5 sfs 2004:820–874
1
sfs 2004:871
styrelsen för utbildningen beslutar också om mottagande av en sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. styrelsens beslut enligt första och andra styckena får överklagas av sökanden hos skolväsendets överklagandenämnd. vid beslut om mottagande till ett nationellt program av en sökande som huvudmannen inte är skyldig att ta emot enligt 8 eller 9 § får endast frågan om sökanden uppfyller behörighetsvillkoren överklagas. 14 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att vissa utbildningar under viss tid skall utgöra specialutformade eller individuella program som står öppna för sökande från hela landet och hur många platser dessa utbildningar får omfatta. 24 §4 i fall som avses i 22 och 23 §§ är dock hemkommunen inte skyldig att betala ersättning när mottagande har skett på annan grund än enligt 8 eller 17 § och eleven har tagits emot på ett nationellt program där huvudmannen erbjuder en lokalt fastställd inriktning. 24 a § om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer överens om annat, och inte heller annat följer av andra stycket, skall den interkommunala ersättningen beräknas enligt anordnarens självkostnad. erbjuds utbildningen av hemkommunen skall ersättningen, utom i fall som avses i 8 § tredje stycket 1 samt 16 och 17 §§, högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. är anordnarens kostnad lägre skall hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden. 33 §5 till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd i de fall eleven tagits emot enligt 8 § eller går på utbildning som avses i 13 §. detsamma gäller elever som fullföljer sina studier enligt 17 §. skyldigheten gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. om stödet ges kontant, skall det utgå med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. beloppet får avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor. första stycket gäller dock inte de elever som avses i 27 §. första stycket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska elever som får inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). i 31 a § finns bestämmelser om hemkommunens skyldighet att utge ersättning för vissa kostnader för elever som genomgår rh-anpassad utbildning. 1. denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 9 och 14 §§ den 1 januari 2005 och i övrigt den 1 januari 2007.
4
2
5
senaste lydelse 1999:180. senaste lydelse 2000:1439.
2. äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2007. 3. beslut med stöd av 5 kap. 9 och 14 §§ som har fattats före den 1 januari 2005 och som inte innehåller någon tidsbegränsning skall upphöra att gälla den 1 januari 2007. på regeringens vägnar thomas östros nils cederstierna (utbildningsdepartementet)
sfs 2004:871
3
sfs 2004:871
poängplan för nationella och specialutformade program i gymnasieskolan ämne ämnen som i nedan angiven omfattning ingår i alla nationella och specialutformade program, (kärnämnen) svenska/svenska som andraspråk engelska matematik idrott och hälsa samhällskunskap religionskunskap naturkunskap estetisk verksamhet historia ämnen genom vilka programmet får sin karaktär inklusive gymnasiearbete om 100 gymnasiepoäng individuella val summa gymnasiepoäng 200 100 100 100 100 50 50 50 50 1 400 gymnasiepoäng
bilaga 26
300 2 500
4
6
senaste lydelse 1999:180.
thomson fakta, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 2004
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Gymnasieförordning (2010:2039)Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
JP Infonets skoljuridiska tjänster
JP Infonets skoljuridiska tjänster
Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.