SFS 1991:677

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag om änd­ring i arbets­mi­ijö­la­gen (1977:1160); utfär­dad den 30 maj 1991. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs i fråga om arbets­mil­jö­la­gen (1977:1160) dels att nuva­rande 1 ka p. l-4§§ skall beteck­nas 1 kap. 2-5 §§, att nuva­rande 3 kap. 10 och 11 §§ skall beteck­nas 3 kap. 11 och 12 §§ samt att nuva­rande 3 kap. 12—18 §§ skall beteck­nas 4 kap. 2 — 9 §§, ' prop. 1990/91; 140, au22, rskr. 302. sfs 1991:677 utkom från tryc­ket den 17juni 1991 omtryck 1133 .y' ¬ sfs 1991:677 dels att den nya i k ap. 3 § , 2 kap. 1 §, 3 kap. 2 —4, 8, 9 och de nya 11 och 12 §§, de nya 4 kap. i - 8 §§, 6 kap. 1, 4 och 9 §§, 7 kap. 4, 6, 7, 9 och 13 §§, 8 kap. 2 och 4 § § samt rubri­ken till 1 kap. skall ha föl­jande lydelse, dels att det skall infö­ras sju nya para­gra­fer, i kap. 1 §, 3 kap. 2 a, 10 och 13 §§, 4 kap. 1 och 10 § §, 6 kap. 6a § samt när­mast före det nya 4 kap. en ny rubrik av föl­jande lydelse. lagen kom­mer där­för att ha föl­jande lydelse från och med den dag då denna lag trä­der i kraft. i 1 kap. lagens ända­mål och tillämp­nings­om­råde 1 § lagens ända­mål är 1. att säker­ställa en arbets­miljö som inte utsä tter arbets­ta­gare för ohälsa eller olycks­fall och som är till­freds­stäl­lande med hän­syn till arbe­tets natur och den soci­ala oc h tek­niska utveck­lingen i sam­häl­let, och 2. att främja att arbets­gi­vare och arbets­ta­gare sam­ver­kar för att åstad komma en god arbets­miljö. lag (1991:677). 2 denna lag gäl­ler, med de inskränk­ningar som anges i 4 §, vaije verk­sam­het i vil­ken arbets­ta­gare utför arbete för arbets­gi­vares räk­ning. om skyl­dig­he­ter i viss a avse­en­den för andra än arbets­gi­vare och arbets tagare finns bestäm­mel­ser i 3 och 5 kap. lag (1991:677). 3 §' vid tillämp­ning av 2 kap., 3 kap. 1 —13 §§, 4 kap. 1 —5 §§ och 8 — 10 §§ samt 7 — 9 kap. skall med arbets­ta­gare lik­stäl­las 1. den som ge nom­går utbild­ning, 2. den som under vård i anstalt utfor anvi­sat arbete, 3. värn­plik­tig och ann an som full­gör i lag före­skri­ven tjänst­gö­ring eller som del­tar i fri­vil­lig utbild­ning för verk­sam­het inom total­för­sva­ret. ele­ver och vård­ta­gare som avses i första styc­ket 1 och 2 skall lik­stäl­las med arbets­ta­gare även vid tillämp­ning av 5 kap. 1 och 3 §§. i fråga om ele­ver finns dess­utom sär­skilda bestämm elser i 6 kap. 17 och 18 § §. i fall som avses i första och andra styc­kena skall vad i lagen sägs om arbets­gi­vare gälla den som dri­ver den verk­sam­het i vilke n arbe­tet utförs. lag (1991:677). 4 §•* lagen gäl­ler ej 1. far­tygs­ar­bete som avser andra far­tyg än örlogs­far­tyg, 2. arbete som utförs i arbets giva­rens hus­håll. lag (1991:677). 5 rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela sär­skilda före­skrif­ter för total­för­sva­ret med avvi­kelse från denna lag. lag (1991:677). 1134 ^ senaste lydelse av för­ut­va­rande 1 § 1990:973. ^ senaste lydelse av för­ut­va­rande 2 § 1990:233. ^ senaste lydelse av för­ut­va­rande 3 § 1988:53. ' senaste lydelse av för­ut­va­rande 4 § 1982:674. ¬ 2 kap. arbets­mil­jöns beskaf­fen­het sfs 1991:677 1 § arbets­för­hål­lan­dena skall anpas­sas till män­ni­skors olika för­ut­sätt ningar i fysiskt och psy­kiskt avse­ende. arbets­ta­ga­ren skall ges möj­lig­het att med­verka i utform­ningen av sin egen arbets­si­tu­a­tion samt i forändrings-​​ och utveck­lings­ar­bete som rör hans eget arbete. tek­nik, arbets­or­ga­ni­sa­tion och a rbets­in­ne­håll skall utfor­mas så att ar bets­ta­ga­ren inte utsätts för fysiska eller psy­kiska belast­ningar som kan med­föra ohälsa eller olycks­fall. där­vid skall även löne­for­mer och for­lägg ning av arbets­ti­der beak­tas. starkt styrt eller bun­det arbete skall und­vi­kas eller begrän­sas. det skall efter­strä­vas att arbe­tet ger möj­lig­he­ter till vari­a­tion, social kon­takt och sa mar­bete samt sam­man­hang mel­lan enskilda arbets­upp­gif ter. det ska ll vidare efter­strä­vas att arbets­för­hål­lan­dena ger möj­lig­he­ter till per­son­lig och yrkes­mäs­sig utveck­ling lik­som till själv­be­stäm­mande och yrkes­mäs­sigt ansvar. lag (199]: 677). 1 § arbete skall plan­läg­gas och anord­nas så, att det kan utfö­ras i e n sund och säker miljö. 3 § arbets­lo­kal skall vara så utfor­mad och inredd att den är lämp­lig från arbets­mil­jö­syn­punkt. 4 § luft-, ljud- och ljus­för­hål­lan­den och övriga arbets­hy­gi­e­niska för­hål lan­den skall vara ti llfreds­stäl­lande. betryg­gande skydds­åt­gär­der skall vid­ta­gas mot skada genom fall, ras, brand, explo­sion, elekt­risk ström eller lik­nande. 5 § maski­ner, red­skap och andra tek­niska anord­ningar skall vara så beskaf­fade och pla­ce­rade och b rukas på sådant sätt, att betryg­gande säker het ges mot ohälsa och olycks­fall. 6 § ämne som kan för­an­leda ohälsa eller olycks­fall får använ­das endast under för­hål­lan­den som ger betryg­gande säker­het. 7 § kan betryg­gande skydd mot ohälsa eller olycks fall icke näs på annat sätt, skall per­son­lig skydds­ut­rustn ing använ­das. denna skall till­handa hål las genom arbets­gi­va­rens försorg. 8 § 1 den utsträck­ning som för­an­le­des av arbete ts art och arbets­ta­gar­nas behov skall fin­nas utrym­men och anord­ningar för per­son­lig hygien, förtä ring och vila samt för första hjälp vid olycks fall eller sjuk­dom. for­don för per­so­nal trans­port skall vara läm­pat för ända­må­let. 9 § om kon­struk­tion och utform­ning av bygg­nad är sär­skilt före­skri­vet i plan-​och bygg­la­gen (1987; 10) och med stöd därav med­de­lade före­skrif­ter. lag (1987:158). 1135 ¬ sfs 1991:677 10 § om arbets­tid finns bestäm­mel­ser i arbets­tids­la­gen (1982:673) och med stöd av denna med­de­lade före­skrif­ter. sär­skilda bestäm­mel­ser om a rbets­tid för min­derå­riga finns i 5 kap. 5 §. lag (1982:674). 3 kap. all­männa skyl­dig­he­ter 1 § arbets­gi­vare och arbets­ta­gare skall sam­verka för att åstad­komma en god arbets­miljö. 2 §'^ arbets­gi­va­ren skall vidta alla åtgär­der som behövs för att före­bygga att arbets­ta­ga­ren utsätts för ohälsa eller olycks­fall. loka­ler samt maski­ner, red­skap, skydds­ut­rust­ning och andra tek­niska anord­ningar skall under­hål las väl. om arbets­för­hål­lan­dena påkal­lar det skall arbets­gi­va­ren för­an­stalta om före­tags­häl­so­vård i den omfatt­ning verk­sam­he­ten krä­ver. arbets­gi­va­ren skall beakta den sär­skilda risk för ohälsa och olycks­fall som kan följa av att arbets taga­ren utför arbete ensam. lag (1991:677). 2 a § arbets­gi­va­ren skall sys­te­ma­tiskt pla­nera, leda och kon­trol­lera verk­sam­he­ten på ett sätt som säker­stäl­ler att arbets­mil­jön upp­fyl­ler kra­ven i denna lag och i före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen. han skall utreda arbets­ska­dor, fort­lö­pande under­söka ris­kerna i verk­sam­he­ten och vidta de åtgär­der som för­an­leds därav. åtgär­der som inte kan vid­tas ome­del­bart skall tids­pla­ne­ras. arbets­gi­va­ren skall i den utsträck­ning verk­sam­he­ten krä­ver doku­men te ra arbets­mil­jön och arbe­tet med denna. hand­lings­pla­ner skall där­vid upp­rät­tas. arbets­gi­va­ren skall vidare se till att det på arbets­ställe i han s verk­sam­het finns en på lämp­ligt sätt orga­ni­se­rad arbetsanpassnings-​​ och reha­bi­lite rings­verk­sam­het för full­gö­rande av de upp­gif­ter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962: 381) om all­män för­säk­ring vilar på honom. lag (1991:677). 3 § arbets­gi­va­ren skall se till att arbets­ta­ga­ren få r god kän­ne­dom om de för­hål­lan­den, under vilka arbe­tet bedrivs, och att arbets­ta­ga­ren upp­ly­ses om de ris­ker som kan vara för­bundna med a rbe­tet. arbets­gi­va­ren skall för­vissa sig om att arbets­ta­ga­ren har den utbild­ning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå ris­kerna i arbete t. arbets­gi­va­ren skal l genom att anpassa arbets­för­hål­lan dena eller vidta annan lämp­lig åtgärd ta hän­syn till arbetst aga­rens sär­skilda för­ut­sätt­ning ar för arbe­tet. vid arbe­tets plan­lägg­ning och anord­nande ska ll beak­tas att män­ni­skors för­ut­sätt­ningar att utföra arbets­upp­gif­ter är olika. lag (1991:677). 4 § arbets­ta­ga­ren skall med­verka i arbets­mil­jö­ar­betct och delta i gen om föran­det av de åtgär­der som behövs för att åstad­komma en god arbets­mil jö. han skall följa givna före­skrif­ter samt använda de skydds­an­ord­ningar 136 ' senaste lydelse 1985:321. ¬ och iaktta den rörsik­tig­het i övrigt som behövs för att före­bygga ohälsa och sfs 1991:677 olycks­fall. om arbets­ta­ga­ren fin­ne­ratt arbe­tet inne­bäro­me­del­bar och all­var­lig fara för liv eller hälsa, ska ll han sna­rast under­rätta arbets­gi­va­ren eller skydds ombud. arbets­ta­ga­ren är fri från ersätt­nings­skyl­dig­het för skada som upp­står till följd av att han under­lå­ter att utföra arbe­tet i avvak­tan på besked om det skall fort­sät­tas. lag ()991:677). 5 § 1 fr åga om arbete som arbets­gi­vare själv utför skall denna lag och med stöd därav med­de­lade före­skrif­ter iakt­ta­gas i tillämp­liga delar. det samma gäl­ler när två eller flera för gemens am räk­ning yrkes­mäs­sigt dri­ver verk­sam­het utan att ha ar bets­ta­gare anställd, dock ej om verk­sam­he­ten bedri­ves endast av med­lem­mar av samma familj. den som ensam e ller gemen­samt med famil­je­med­lem dri­ver yrkes­mäs sig verk­sam­het utan anställd är skyl­dig att följa vad i denna lag och med stöd därav har före­skri­vits i fråga om tek­nisk anord­ning och äm ne, som kan för­an­leda ohälsa eller olycks­fall, samt beträf­fande gemen­samt arbets ställe. . 6 § när två eller flera sam­ti­digt dri­ver verk­sam­het på samma arbets­stäl le, skall de sam­råda och gemen­samt verka för att åstad­komma till­freds­stäl lande skydds­för­hål­lan­den. 7 § den som låter utföra byggnads-​​ eller anlägg­nings­arbe te är ansva­rig för sam­ord­ning av åtgär­der till skydd mot ohälsa och olyc ksfall på gemen samt arbets­ställe för verk­sam­he­ten. om fast drifts­ställe är gemen­samt arbets­ställe för flera verk­sam­he­ter, har den som råder över arbets­stäl­let mot­sva­rande ansvar. ansva­ret för sam­ord­ningen kan över­lå­tas till någon av dem som bedri­ver arb ete på arbets­stäl­let. i frå ga om annat gemen­samt arbets­ställe än som avses i första styc­ket kan de som bedri­ver arbete där över­ens­komma att en av dem skall ha ansvar för sam­ord­ningen. den som har ansvar enligt denna para­graf skall se till att sam­ord­ning sker av skydds­åt­gärde r på arbets­stäl­let. övriga arbets­gi­vare och de som arbe­tar där skall följa de anvis­ningar som han läm­nar i detta syfte, 8 § den som till­ver­kar, impor­te­rar, över­lå­ter eller upp­lå­ter en maskin, ett red­skap, skydds­ut­rust­ning eller annan tek­nisk anord­ning skall se till att anord­ningen erbju­der betryg­gande säker­het mot ohälsa och olyck sfall, när den avläm­nas för att las i bruk eller när den ställs ut till för­sälj­ning eller i reklam­syfte. upp­gif­ter om anord­ningen som är av bety­delse för att föreby gga ohälsa och olycks­fall (pro­duk­tin­for­ma­tion) skall läm­nas vid avläm­nan­det genom tyd­lig märk­ning elle r på annat sätt. infor­ma­tion av sär­skil d bety­delse för arbets­mil­jön skall läm­nas vid mark­nads­fö­ring av anord­ningen. lag (1991:677). 9 § den som till­ver­kar, impor­te­rar eller över­lå­ter ett ämne, som kan för­an­leda ohälsa eller ol ycks­fall, skall vidta de åtgär­der som behövs för att hindra eller mot­verka att ämnet vid avsedd a nvänd­ning inne­bär risk från i skydds­syn­punkt. ¬ sfs 1991:677 vad som sägs i 8 § andr a styc­ket om pro­duk­tin­for­ma­tion och informa tion vid mark­nads­fö­ring skall gälla även i fråga om ämnen som kan för­an­leda ohälsa eller olycks­fall. lag (j99]:677). 10 § den som över­lå­ter elle r upp­lå­ter en för­pac­kad pro­dukt skall se t ill att för­pack­ningen inte inne­bär risk för ohälsa eller olycks­fall. lag (1991:677). 11 § den som instal­le­rar en tek­nisk anord­ning skall se till att behöv­liga skydds­an­ord­ningar sätts upp och att i övrigt erfor­der­liga skydds­åtg ärder vid­tas. lag (1991:677). 12 § 17 kap. 8 och 9 §§ före­skrivs om skydds­an­svar i vissa fall för den som råder över ett arbets­ställe eller upp­lå­ter en lokal, ett mark­om­råde eller ett utrymme under jord för arbete eller som per­so­nalut­rymme. lag (1991:677). 13 § den som låter utföra byggnads-​​ eller anlägg­nings­ar­bete skal! vid pro­jek­te­ringen se till att arbets­mil­jö­syn­punk­ter, avse­ende såväl byggs­ke­det som det fram­tid a bru­kan­det, beak­tas och att olika delar av pro­jek­te­ringen sam­ord­nas. den som till­ver­kar mon­te­rings­fär­diga bygg­na­der eller a nlägg ningar skall på samma sätt se till att arbets­mil­jö­syn­punk­ter beak­tas vid pro­jek­te­ringen. även arki­tek­ter, kon­struk­tö­rer och andra som med­ver­kar vid pro­jekte ringen, skall inom ramen för sina upp­drag se till att arbets­mil­jö­syn­punk­ter beak­tas. lag (1991:677). 138 4 kap, bemyn­di­gan­den 1 § rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty rel­sen får före­skriva om 1. prov­ning eller annan kon­troll av tek­niska anord­ningar eller av ämnen som kan för­an­leda ohälsa eller olyck sfall, 2. vill­kor och kon­troll vid till­verk­ning och använd­ning av sådana anord ningar eller ämnen, 3. under­sök­ning av skydds­för­häl­lan­dena i ett visst slag av verksa mhet. lag (1991:677). 2 § om det behövs för att före­bygga ohälsa eller olycks­fall i arbe­tet får rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel­sen före­skriva 1. att arbets­pro­ces­ser, arbets­me­to­der eller anlägg­ningar, som är avsedda för verk­sam­het av ett visst slag får använ­das endast efter till­stånd, 2. att tek­niska anord­ningar eller ämnen som kan för­an­leda ohälsa eller olycks­fall, endast efter till­stånd eller god­kän­nande får använ­das eller av läm­nas för att tas i bruk. i före­skrift som avses i första styc­ket får anges att det i anslut­ning ti ll ett till­stånd eller ett god­kän­nande kan fast­stäl­las krav på pro­duk­tin­for­ma­tion och på vill­kor som skall gälla vid till­verk­ning samt på kon­troll efter till­verk­ning. 1 sådan före­skrift kan även anges alt ett till­stånd eller godkän-​​ ¬ nande kan för­e­nas med vill­kor för användn ingen. före­skrift som avses i sfs 1991:677 första styc­ket 2 kan vidare ange vill­kor vars upp­fyl­lande skall utgöra för­ut­sätt­ning for till­stånd eller god­kän­nande. lag (1991:677). 3 § rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty rel­sen ka n före­skriva 1. att pro­duk­tin­for­ma­tion skall läm­nas i fråga om tek­niska anor dningar eller ämnen som kan för­an­leda ohälsa eller olycks­fall, 2. att på arbets­stäl­len skall föras en för­teck­ning över där befint­liga tek­niska anor dningar av vissa slag eller vissa ämnen som kan för­an­leda ohälsa eller olycks­fall. före­skrif­ter i fråga om instal­la­tion av tek­niska anord­ningar kan medde las i samma ord­ning. lag (1991:677). 4 § om det är av särsk ild bety­delse från skydds­syn­punkt kan rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel­sen före­skriva for­bud att använda arbets­pro­ces­ser, arbets­me­to­der eller tek­niska anord ningar eller ämnen som kan för­an­leda ohälsa eller olycks­fall. lag (1991:677). 5 § om ett arbete inne­bär risk för ohälsa eller olycks­fall, kan rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel­sen före­skriva om skyl­dig­het att för­an­stalta om läkar­un­der­sök­ning eller vac­ci­ne­ring eller annan före­byg­gande behand­ling mot smitta av dem som sys­sel­sätts eller skall sys­sel­sät­tas i arbe­tet. före­skrift kan också med­de­las om för­bud att till arbe­tet anlita den som vid läkar­un­der­sök­ning har före­tett sjuk­lig­het eller svag­het som gör honom sär­skilt mot­tag­lig för en sådan risk. lag (1991:677). 6 § om ett arbete med­för sär­skild risk för vissa grup­per av arbets­ta­gare, kan rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel sen med­dela före­skrift om för­bud mot att arbe­tet utförs av arbets­ta­gare, som till­hör en sådan grupp, ell er före­skriva att sär­skilda vill­kor ska ll gäl la när arbe­tet utförs av sådana arbets­ta­gare. lag (1991:677). 7 § rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty rel­sen kan före­skriva att regis­ter skall föras vid läkar­un­der­sök­ning som har före­skri­vits med stöd av 5 elle r 6 § med upp­gif­terom de under­sök­tas namn och om under­sök­nings­re­sul­tat. lag (1991:677). 8 § rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty rel­sen kan med­dela före­skrif­ter om skyl­dig­het att göra anmä­lan eller lämna upp­gif­ter till en till­syns­myn­dig­het eller att för­vara hand­lingar som har bety­delse från skydds­syn­punkt. lag (1991:677). 9 § rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty rel­sen kan med­dela före­skrif­ter i fråga om skyl­dig­het för läkare att hos till­syns­myn­dig­het göra anmä­lan om sjuk­dom, som kan ha sam­band med arbete, och att lämna till­syns­myn­dig­het upp­lys­ningar och biträde. lag (1991:677). ii39 rf"' ¬ sfs 1991:677 10 § rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty rel­sen får med­dela de ytter­li­gare före­skrif­ter om arbets­mil­jöns beskaf­fen het och om all­männa skyl­dig­he­ter i fråga om arbets­mil­jön som behövs för att före­bygga ohälsa och olycks­fall i arbet et. lag (1991:677). 5 kap. min­derå­riga 1 § med min­derå­rig avses i denna lag den som icke har fyllt ader­ton år. 2 § en min­derå­rig får inte som arbets­ta­gare eller på annat sätt anli­tas till eller utföra ar bete före det kalen­derår under vil­ket den min­derå­rige fyl­ler sex­ton år och inte hel­ler innan den min­derå­rige har full­gjort sin skol­plikt. utan hin­der av första styc­ket får en min­derå­rig som har fyllt tret­ton år anli­tas till eller utföra lätt arbete som inte är av sådant slag att det kan inverka skad­ligt på den min­derå­ri­ges hälsa, utveck­ling eller skol­gång. rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel sen får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från första styc­ket för anli­tande av en min­derå­rig som inte har fyllt tret­ton år. sådant undan­tag får endast avse myc­ket lätt arbete av sådant slag att spe­ci­ella och bety­dande tillämp nings­pro­blem skulle upp­stå, om inte undan­tag med­de­la­des. rege­ringen eller, efter rege­ring­ens be stäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel sen med­de­lar före­skrif­ter i fråga om arbete som avses i andra och tredje styc­kena. lag (1990:973). 3 § en min­derå­rig får inte anli­tas till eller utföra arbete på sätt som med­för risk för olycksf all eller för över­an­sträng­ning eller annan skad­lig inver­kan på den min­derå­ri­ges hälsa eller utveck­ling. rege­ringen eller, efter rege­ring­ens be stäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel sen kan med­dela före­skrif­ter om vill­kor för eller för­bud mot att en min­der årig anli­tas till eller utför arbete som med­för påtag­lig risk för olycks­fall eller för övera nsträng­ning eller annan skad­lig inver­kan på den min­derå­ri­ges hälsa eller utveck­ling. lag (1990:973). 4 § rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel­sen kan före­skriva att vid läkar­un­der­sök­ning, som har före­skri­vits med stöd av 2 § fjärde styc­ket eller 3 § andra styc­ket, skall föras regis­ter med u ppgif­terom de under­sök­tas namn och om under­sök­nings­re­sul­ta­tet. lag (1990:973). 5 § rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel­sen med­de­lar före­skrif­ter om arbets­ti­dens längd och för­lägg­ning för min­derå­riga som anli­tas till eller utför arbete. lag (1990:973). 6 kap. sam­ver­kan mel­lan arbets­gi­vare och arbets­ta­gare m.m. j § arbets­gi­vare och arbets­ta­gare skall bedriva en på lämp­ligt sätt orga nise­rad arbets­mil­jö­verk­sam­het. lag (1991:677). 1140 ¬ 2 § på arbets­ställe, där minst fem arbets­ta­gare regel­bun­det sys­sel­sät­tes, sfs 1991:677 skall biand arbets­ta­gar na utses ett eller flera skydds­om­bud. skydds­om­bud skall utses även på annat arbets­ställe, om arbets­för­hål­lan­dena påkal­lar det. för skydds­om­bud bör ersät­tare utses. skydds­om­bud utses av lokal arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som är eller bru­kar vara bun­den av kol­lek­tivav­tal i för­hål­lande till arbets­gi­va­ren. finns ej sådan orga­ni­sa­tion, utses skydds­om­bud av arbets­ta­garna. för arbets­ställe där skydds­kom­mitté som avses i 8 § inte har till­satts får lokal avdel­ning av för­bund eller med sådan avdel­ning jäm­för­lig sam­man slut­ning av arbets­ta­gare utse skydds­om­bud utan­för kret­sen av arbets­ta­gar na på arbets­stäl­let (regi­o­nalt skydds­om­bud). rät­ten att utse regi­o­nalt skydds­om­bud gäl­ler endast om avdel­ningen eller sam­man­slut­ningen har någon med­lem på arbets­stäl­let. lag (1989:960). 3 § finns vid arbets­ställe mer än ett skydds­om­bud, skall ett av ombu­den utses att vara huvud­skydds­om­bud med upp­gift att sam­ordna skydds­ombu dens verk­sam­het. 4 § skydds­om­bud fore­trä­der arbets­ta­garna i arbets­mil­jöfrå­gor och skall verka för en till­freds­stäl­lande arbets­miljö. i detta syfte skall ombu­det inom sitt skydds­om­råde vaka öv er skyd­det mot ohälsa och olycks fall samt över att arbets­gi­va­ren upp­fyl­ler kra­ven i 3 k ap. 2 a §. skydds­om­bud skall delta vid pla­ne­ring av nya eller änd­rade loka­ler, anord­ningar, arbets­pro­ces­ser, arbets­me­to­der och av arbets­or­ga­ni­sa­tion lik­som vid pla­ne­ring av använd­ning av ämnen som kan med­föra ohälsa eller olycks­fall. skydds­om­bud skall vidare delta vid upp­rät­tande av hand lings­pla­ner enligt 3 kap. 2 a §. arbets­gi­va­ren skall u nder­rätta skydds­om­bud om foränd­ringar av bety delse for arbets­mil­jö­för­hål­lan­dena inom ombu­dets område. arbets­gi­vare och arbets­ta­gare sva­rar gemen­samt för att skydds­om­bud får erfor­der­lig utbild­ning. lag (i991:677). 5 § skydds­om­bud, som avses i 2 § andra styc­ket, har rätt till den ledig­het som fordras för upp­dra­get. vid sådan ledig­het bibe­hål­ler om budet sina anställ­nings­för­må­ner. 6 § skydds­om­bud har rätt att taga del av de hand­lingar och erhålla de upp­lys­ningar i övri gt som behövs för ombu­dets verk­sam­het. 6 a § om ett skydds­om­bud anser att åtgär­der behö­ver vid­tas för att uppnå en till­freds­stäl­lande arbets­miljö, skall skydds­om­bu­det vända sig till arbets­gi­va­ren och begära sådana åtgär­der. skydds­om­bu­det kan också be gära att en viss under­sök­ning skall göras för kon­troll av för­hål­lan­dena inom skydds­om­rå­det. på fram­ställ­ning skall arbets­gi­va­ren genast lämna skydds­om­bu­det en skrift­lig bekräf­telse på at t han mot­ta­git den­nes begä ran. arbets­gi­va­ren skall utan dröjs­mål lämna besked i frå­gan. gör han inte det eller beak­tas inte begä­ran inom skä­lig tid, skall yrkes­in­pek­tionc n efter fram­stäl­lan av skydds­om­bu­det pröva om före­läg­gande eller för­bud enligt 1 kap. 7 § skall med­de­las. där skydds­kom­mitté finns, kan skydds­om­bud direkt påkalla kommit-​​ ^ téns behand­ling av en arbcts­mil­jöfråga. lag (1991:677). ¬ sfs 1991:677 7 § inne­bär visst arbete ome­del­bar och all­var­lig fara för arbets­ta­ga­res liv eller hälsa och kan rät­telse icke genast upp­nås genom hän­vän­delse till arbets­gi­va­ren, kan skydds­om­bud bestämma att arbe­tet skall avbry­tas i avvak­tan på ställ­nings­ta­gande av yrkes­in­spek­tio­nen. om det är påkal­lat från skydds­syn­punkt och rät­telse icke genast kan upp­nås genom hän­vän­delse till ar bets­gi­va­ren, kan skydds­om­bud i avvak tan på yrkes­in­spek­tio­nens ställ­nings­ta­gande avbryta arbete som arbetsta gare utför ensam. overtra­des till­syns­myn­dig­hets för­bud, som har vun­nit laga kraft eller som på grund av för­ord­nande enligt 9 kap. 5 § skall lända till efter­rät­telse ome­del­bart, kan skydds­om­bud avbryta arbete som avses med för­bu­det. för skada till följd av åtgärd som avses i denna para­graf är skyddsom bud fri från ersätt­nings­skyl­dig­het. 8 § vid arbets­ställe, där minst fem­tio arbets­ta­gar e regel­bun­det sysselsät-​​ tes, skall fin­nas skydds­kom­mitté, sam­man­satt av före­trä­dare för arbetsgi varen och arbetst agarna. skydds­kom­mitté skall till­sät­tas även vid arbets ställe med min dre antal arbets­ta­gare, om det begä­res av arbets­ta­garna. före­trä­dare för de anställda utses bland arbets­ta­garna av lokal arbetsta gar­or­ga­ni­sa­tion som är eller bru­kar vara bun­den av kol­lek­tivav­tal i för­hål lande till arbets­gi­va­ren. finns ej sådan orga­ni­sa­tion utses före­trä­dare av arbets­ta­garna. 9 skydds­kom­mit­tén skall delta i pla­ne­ringen av arbets­mil­jö­ar­bete t på arbets­stäl­let samt följa arbe­tets genom­fö­rande. den skall noga följa ut veck­lingen i frå­gor som rör skyd­det mot ohälsa och olycks­fall samt verka för till­freds­stäl­lande arbets­mil­jö­för­hål­lan­den. i skydds­kom­mit­tén skall behand­las frå­gor om 1. före­tags­häl­so­vård, 2. hand­lings­pla­ner enligt 3 kap. 2 a §, 3. pla­ne­ring av nya eller ändr ade loka­ler, anord­ningar, arbets­pro­ces­ser, arbets­me­to­der och av arbets­or­ga­ni­sa­tion, 4. pla­ne­ring av använd­ning av ämnen som kan för­an­leda ohälsa eller olycks­fall, 5. upp­lys­ning och utbild­ning rörande arbets­mil­jön, 6. arbetsanpassnings-​​ och reha­bi­li­te­rings­verk­sam­he­ten på arbets­stä llet. lag (1991:677). 10 § skydds­om­bud får icke hind­ras att full­göra sina upp­gif­ter. skydds­om­bud får ej med anled­ning av sitt upp­drag ges för­säm­rade arbets­för­hål­lan­den eller anställ­nings­vill­kor. när upp­dra­get upp­hör skall arbets­ta­ga­ren vara till­för­säk­rad arbets­för­hål­lan­den och anställ­nings­vill kor, vilka över­ens­stäm­mer med eller är lik­vär­diga med dem som skulle ha rått om han ej hade haft u ppdra­get. 11 § bry­ter arbets­gi­vare eller arbets­ta­gare mot i0§, skall han ersätta upp­kom­men skada. vid bedö­mande om och i vad mån skada har upp­stått skall hän­syn lagas även till omstä ndig­he­ter av annan än rent eko­no­misk 1 142 ' senaste lydelse 1985; 321. ¬ bety­delse. om del med hän­syn till ska­dan s stor­lek eller andra omständig-​​ sfs 1991:677 heter är skä­ligt, kan ska­de­stån­det ned­sät­tas eller helt bort­falla. är flera ansva­riga för skada, skall ska­de­stånds­skyl­dig­he­ten för­de­las mel lan dem efter vad som är skä­ligt med hän­syn till omstän­dig­he­terna. 12 § den som vill fordra ska­de­stånd enligt 11 § skall under­rätta mot­par ten om sitt anspråk inom fyra måna­der från det ska­dan inträf­fade. har inom den tiden för­hand­ling rörande ansprå­ket påkal­lats enligt lagen (1976:580) om med­be­stäm­mande i arbets­li­vet eller m ed stöd av kol­lek­tiv avtal, skall talan väc­kas inom fyra måna­der efter det att för­hand­lingen avslu­ta­des. 1 annat fall skal! talan väc­kas inom åtta måna­der från ska­dans upp­komst. första styc­ket skall tilläm­pas på mot­sva­rande sätt i fråga om anspråk på anställ­nings­för­må­ner enligt 5 §. lakt­ta­ges ej vad som före­skri­ves i första eller andra styc­ket, är rät­ten till talan för­lo­rad. 13 § mål om tillämp­ning av 10 och 11§§ hand­läg­ges enligt lagen (1974; 371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter. 1 fråga om talan mot arbets­taga re gäl­ler dock vad som är före­skri­vet om rät­te­gång i all­män­het. 14 § 1 for­hål­lande till arbets­gi­vare vin­ner 4 — 7 och 10- 13 §§ tillämp ning när den org ani­sa­tion eller de arbets­ta­gare, som har utsett skyddsom budet, har under­rät­tat arbets­gi­va­ren om valet eller, om arbets­gi­vare n icke har kun­nat nås, sänt under­rät­telse om valet till arbets­stäl­let. 15 § vad som sägs i 5 § och 10—14 §§ skall tilläm­pas på mot­sva­rande sätt på leda­mot av skyddsk ommitté. 16 § beträf­fande skydds­om­bud och leda­mot av skydds­kom­mitté, vilka har utsetts av orga­ni­sa­tion som avses i 2 § andra eller tredje styc­ket, äger även lagen (1974: 358) om fackli g för­tro­en­de­mans ställ­ning på arbets­plat­sen tillämp­ning. detta gäl­ler dock ej i den mån ombuds eller leda­mots rät­tig­he­ter enligt detta kapi­tel där­i­ge­nom skulle inskrän­kas. 17 § de som genom­går utbild­ning skall av huvud­man­nen för utbild­ning en ges till­fälle att genom elev­skydds­om­bud med­verka i skydds­verk­samhe ten på arbets­stäl­let, om det är rim­ligt med hän­syn till utbild­ning­ens art och utbild­nings­pe­ri­o­dens längd. elev­med­ver­kan gäl­ler dock inte ele­ver i lägre års­kurs än års­kurs 7 i grund­sko­lan eller mot­sva­rande ung doms­ut­bild­ning. lag (1990:233). 18 § elev­skydds­om­bu­den utses av ele­verna. huvud­man­nen för utbild­ningen skall se till a tt elev­skydds­om­bu­den får den utbild­ning och den ledig­het som behövs för upp­dra­get. elev­skydds­om­bu­den h ar rätt till den infor­ma­tion som behövs för upp dra­get med undan­tag av infor­ma­tion om upp­gif­ter som är före­mål för tyst­nads­plikt enligt 7 kap. 13 § första styc­ket. i frå ga om upp­gif­ter som är före­mål för sek­re­tess i det al lmän­nas verk­sam­het gal­ler sek­re­tess­la­gen (1980; 100). lag (1990:233). j 143 ¬ sfs 1991:677 7 kap. till­syn i § till­syn över efter­lev­na­den av denna lag och med stöd av lagen med­de­lade före­skrif­ter utövas av arbe­tar­skydds­sty­rel­sen sa mt, under dess över­in­se­ende och led­ning, av yrk esin­spek­tio­nen. såvitt avser örlogs­far­tyg utövas till­sy­nen dock av sjö­farts­ver­ket. i fråga om örlogs­far­tyg skall även i övrigt vad som sägs i denna lag om arbe­tar skydds­sty­rel­sen och yrkes­in­spek­tio­nen i stäl­let gälla sjö­farts­ver­ket. lag (1980:428). 2 § har upp­hävts genom lag (/ 986:55). 3 § till­syns­myn­dig­het har rätt att efter anford­ran erhålla de upp­lys­ning ar, hand­lingar och prov samt påkalla de under­sök­ningar som behövs för till­syn enligt denna lag. 4 § den som i sin verk­sam­het använ­der en viss pro­dukt eller har upp dra­git åt annan att utföra ett visst arbete är skyl­dig att på en till­syns­myn dig­hets begä­ran lämna upp­lys­ning om vem som har leve­re­rat pro­duk­ten eller utför arbe­tet. den som har över­lå­tit eller upp­lå­tit en tek­nis k anord­ning eller över­lå­tit ett ämne, som kan för­an­leda ohälsa eller olycks­fall, är skyl­dig att på en till­syns­myn­dig­hets begä­ran lämna till­gäng­liga upp­lys­ningar o m till vilka pro­duk­ten har över­lå­tits eller upp­lå­tits. lag (1991:677). 5 § för till­syn enligt denna lag har till­syns­myn­dig­het till­träde till ar bets­ställe och får där göra under­sök­ningar och taga prov . för utta­get prov utgår ej ersätt­ning. det ålig­ger polis­myn­dig­het att lämna den handräck­ning som behövs for utö­vande av till­syn enligt denna lag. rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds­sty­rel sen kan före­skriva skyl­dig­het att ersä tta till­syns­myn­dig­het sådana kostna der för prov­tag­ning och under­sök­ning av prov som har varit skä­li­gen påkal­lade. 6 § om det på ett gemen­samt arbets­ställe inte finns någon som har sam­ord­nings­an­svar enligt 3 kap. 7 §, kan yrkes­in­spek­tio­nen bestämma vem som skall ha ett sådant ansvar. när det finns sär­skilda skäl kan yrkes­in­spek­tio­nen bestämma att någon annan än den som har ansva­ret enligt nämnda para­graf skall vara sam­ord­nings ansva­rig. vid tillämp­ning av första styc­ket skall sam­ord­nings­an­sva­ret läg­gas på den som låter utföra byggn ads- eller anlägg­nings­ar­bete på det gemen­sam ma arbets­stäl­let eller på någon av dem som dri­ver verk­sam­het där. lag (1991:677). 7 §* yrkes­in­spek­tio­nen får gente­mot den som har skydds­an­svar enlig t 3 kap. 2—11 och 13 §§, 5 kap. 3 § för sta styc­ket eller 6 § i detta kapi­tel med­dela de före­läg­gand en eller för­bud som behövs för att denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen ska ll efter­le­vas. 1144 senaste lydelse 1990:973. ¬ i beslut om före­läg­gande eller för­bud kan yrkes­in­spek­tio­nen sätta ut sfs 1991:677 vite. om någon inte vid­tar en åtgärd som ålig­ger honom enl igt ett före­läg­gan de, får yrkes­in­spek­tio­nen för­ordna om rät­telse på hans bekost­nad. om ett före­läg­gande har med­de­lats beträf­fande någon åtgärd till vil­ken det krävs bygg­lov, riv­nings­lov eller marklov enligt plan- och bygg­la­gen (1987:10) men sådant lov inte bevil­jas, upp­hör före­läg­gan­det att galla såvitt avser åtgärde n. lag (1991:677). 8 § före­lig­ger på arbets­ställe för­hål­lande som inne­bär risk för ohälsa eller olycksfa ll för någon som arbe­tar där, kan yrkes­in­spek­tio­nen rikta före­läg­gande eller för­bud enligt 7 § mot den som råder över arbets­stäl­let även när denne ej är arbets­gi­vare i för­hål­lande till den som utsät­tes för ris­ken. 9 § om det finns något miss­för­hål­lande i skydds­hän­se­ende beträf­fande en lo kal, ett mark­om­råde eller ett utrymme under­jord som har upp­lå­tits för arbete eller som per­so­nalut­rymme, kan yrkes­in­spek­tio­nen med­dela för­bud enligt 7 § mot en sådan upp­lå­telse till dess angi­ven åtgärd har vid­ta­gits med loka­len, mark­om­rå­det eller utrym­met. yrkes­in­spek­tio­nen kan gente­mot den som upp­lå­ter en lokal, ett mark område eller ett utrymme under­jord för arbete eller som per­so­nalut­rym me, med­dela före­läg­gan­den enligt 7 § om under­sök­ning av skydds­för­hål lan­dena på plat­sen. lag (j991:677). 10 § även arbe­tar­skydds­sty­rel­sen äger besluta om åtgärd enligt 6 — 9 §§. 11 § för att säker­ställa för­bud enligt 7 — 9 §§ kan till­syns­myn­dig­het med dela beslut om för­seg­ling eller annan avstäng­ning av anlägg­ning, utrymme eller anord­ning. sådant beslut verk­stäl­les genom myn­dig­he­tens försorg. 12 § rege­ringen kan före­skriva att sär­skilda avgif­ter skall tagas ut i ärende enligt denna lag. 13 §' den som h ar utsetts till skydds­om­bud eller leda­mot i skydds­kom mitté eller den som har del­ta­git i arbetsa npassnings-​​ och reha­bi­li­te­rings verk­sam­het på arbets­ställe enligt denna lag får inte obe­hö­ri­gen röja eller utnyttja vad han under upp­dra­get har erfa­rit om yrkes­hem­lig­het, arbets för­fa­rande, affärs­för­hål­lande, enskilds per­son­liga för­hål­lande eller för­hål lande av bety­delse för lan­dets för­svar. har ombu­det, leda­mo­ten eller del­ta­ga­ren utsetts av sådan lokal arbetsta gar­or­ga­ni­sa­tion som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hin­der av tyst­nads­plik­ten i första styc­ket lämna upp­gift vidare till en leda­mot i orga­ni­sa­tio­nens sty­relse eller till en sak­kun­nig i arbetsm iljöfrå­gor hos en cen­tral arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion till vil­ken den lokala orga­ni­sa­tion en hör. rät­ten att lämna upp­gift vidare gäl­ler endast om upp­gifts­läm­na­ren under rät­tar mot­ta­ga­ren om tyst­nads­plik­ten. i såd ant fall­gäl­ler tyst­nads­plik­ten också för denne. ' senaste lydelse 1989:961. ¬ sfs 1991:677 i fråga om arbets­stäl­len i det all­män­nas verk­sam­het tilläm­pas i stäl­let för vad som säg s i första och andra styc­kena bestäm­mel­serna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekre tess­la­gen (1980; 100). lag (1991:677). 14 § till­syns­myn­dig­het skall till­ställa skydds­om­bud avskrift av de skrift­liga med­de­lan­den i skydds­frå­gor som läm­nas till ett arbets­ställe. lag (1980:245). 8 kap. ansvar 1 § till böter eller fäng­else i högst ett år dömes den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot före­läg­gande eller för­bud som har med­de­lats med stöd av 7 kap. 7 — 10 §§. detta gäl­ler dock ej om före­läg­gan­det eller för­bu­det har för­e­nats med vite. 2 §'° den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot före­skrif­ter eller vill­kor som har med­de­lats med stöd av 4 kap. 1, 2 eller 4 § döms till böter eller fäng­else i högst ett år . till böter döms den som upp­såt­li­gen eller av o akt­sam­het 1. anli­tar en min­derå­rig i strid mot 5 kap. 2 § första styc­ket eller mot före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde styc­ket, 2. bry­ter mot före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av 4 kap. 3 eller 5 —8 §§ eller 5 kap. 3 § andra styc­ket, 4 eller 5 §, 3. läm­nar orik­tiga upp­gif­ter om för­hål­lan­den av vikt, när en till­syns myn­dig­het har begärt upp­lys­ningar, hand­lingar eller prov eller begärt under­sök­ningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §, 4. utan gil­tigt skä l tar bort en skydds­an­ord­ning eller sät­ter den ur bruk. lag (1991:677). 3 § om ansvar för den som övert räder 7 kap. 13 § finns bestäm­mel­ser i 20 kap. 3 § brotts­bal­ken. 4 § har vid brott som avses i detta kapi­tel en ano rdning eller ett ämne använts i strid mot för­bud enligt 4 kap. 4 § eller 7 kap. 7 §, skall för­ver­kan de ske av egen­do­men eller dess värde, om det inte är uppen­bart oskä­ligt. lag (1991:677). 9 kap. över­kla­gande" 1 § talan mot beslut av yrkes­in­spek­tio­nen föres hos arbe­tar­skydds­sty­rel­sen genom besvär. 2 § arbe­tar­skydds­sty­rel­sens beslut i ären­den som avser tillämp­ning av före­skrif­ter med­de­lade med stöd av 5 kap. 2 § tredje och fjärde styc­kena, 3 § andra styc­ket eller 5 § får inte över­kla­gas. 146 '"senaste lydelse 1990:973. " senaste lydelse av rubri­ken till 9 kap. 1990:973. ¬ andra beslut som arbe­tar­skydds­sty­rel­sen i sär­skilda fall har med­de­lat sfs 1991:677 enligt denna lag eller med stöd av rege­ring­ens för­ord­nande enligt la gen, får över­kla­gas hos rege­ringen genom besvär. arbe­tar­skydds­sty­rel­sens beslut om före­skrif­ter till all­män efter­rät­telse får inte över­kla­gas. lag (1990:973). 3 § för att till­va­ra­taga arbets­ta­gar­nas intresse i ärende enligt denna lag får talan enligt 1 eller 2 § föras av huvud­skydds­om­bud eller, om sådant ombud ej finns, av a nnat skydds­om­bud. finns ej skydds­om­bud, får talan föras av arbe tsta­gar­or­ga­ni­sa­tion i den mån saken rör med­lem­mar­nas in tresse och orga­ni­sa­tio­nen tidi­gare har ytt­rat sig i ären­det . 4 § beträf­fande före­skrift till all­män ef ter­rät­telse äger arbe­tar­skydds­sty rel­sen under­ställa rege­ringen fråga av sär­skild bety­delse, innan sty­rel­sen med­de­lar beslut i ären det. 5 § till­syns­myn­dig­het äger för­ordna a tt dess beslut skall lända till efter rät­telse ome­del­bart. denna lag'^ trä­der i kraft den 1 juli 1978, då arbe­tar­skydds­la­gen (1949:1) och skogs­för­lägg­nings­la­gen (1963:246) skall upp­höra att gälla. till dess rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, arbe­tar­skydds sty­rel­sen enligt bemyn­di­gande i den nya lagen med­de­lar bestäm­mel­ser som m otsva­rar kun­gö­rel­sen (1949:491) om för­bud att använda ben­sol­hal­tigt ämne vid till­verk­ning av läder­sko­don skall dock 14 och 16 §§, 26 § andra styc­ket, 74 § första styc­ket och 75 § arbe­tar­skyddsla gen fort­fa­rande gälla. vid ikraft­trä­dan­det gäl­lande före­skrift, råd eller anvis­ning, som har med­de­lats med stöd av 45 § andra eller tredje styc­ket eller 74 § andra styc­ket arbe­tar­skydds­la­gen, äger fort­satt gil­tig­het inom sitt tidi­gare till- lämp­nings­om­råde och skall vid tillämp­ningen av arbets­mil­jö­la­gen anses ha med­de­lats enligt denna. vad som sägs i andra styc­ket skall tilläm­pas på mot­sva­rande sätt i fråga om före­skrift, råd eller anvis­ning, som där nämns men som avses träda i kraft den 1 juli 1978 eller senare. före­kom­mer i lag eller annan för­fatt­ning hän­vis­ning till eller avses eljest däri före­skrift, som har ersatts genom bestäm­melse i arbets­mil­jö­la­gen, tilläm­pas i stäl­let den nya bestäm­mel­sen. denna lag" trä­der i kraft den i juli 1991. på rege­ring­ens väg­nar mona sah­lin per vir­des­ten (arbets­mark­nads­de­par­te­men­tet) "1977:1160. "1991:677. "47 ¬