SFS 1994_579 Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977_1160)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160);
utfärdad den 2 juni 1994. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:1160)2 dels att nuvarande 7 kap. 8 § skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 3 kap. 1 § skall betecknas 3 kap. 1 a §, att nuvarande 3 kap. 12 och 13 §§ skall betecknas 3 kap. 13 respektive 14 § samt att nuvarande 7 kap. 9 — 11 §§ skall betecknas 7 kap. 8 — 10 §§, dels att nya 3 kap. 13 § och nya 7 kap. 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 2a och 5 — 7 §§, 4 kap. 8 och 10 §§, 6 kap. 10, 13 och 15 §§, 7 kap. 7 och 13 §§, 8 kap. 1 och 2 §§ samt rubriken till 8 kap. skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 3 kap. 1 och 12 §§, 7 kap. 11 § samt 8 kap. 5 — 10 §§ samt närmast före 8 kap. 1 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse, dels att det i lagen närmast före 8 kap. 4 § skall införas en ny rubrik som skall lyda "förverkande". 1 kap. lagens ändamål och tillämpningsområde 1 § lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
1 2
sfs 1994:579
utkom från trycket den 13 juni 1994
prop. 1993/94:186, bet. 1993/94:au 15, rskr. 1993/94:365. lagen omtryckt 1991:677.
1049
sfs 1994:579
3 § vid tillämpning av 2 — 4 och 7 — 9 kap. skall med arbetstagare likställas 1. den som genomgår utbildning, 2. den som under vård i anstalt utfor anvisat arbete, 3. värnpliktig och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret. elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall likställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. i fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och 18 §§. i fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet utförs. 2 kap. arbetsmiljöns beskaffenhet 1 § arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. därvid skall även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas. det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. 3 kap. allmänna skyldigheter 1 § bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas med beaktande av kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet enligt 2 kap. 2 a § arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. han skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. handlingsplaner skall därvid upprättas. arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksam-
1050
het för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962: 381) om allmän försäkring vilar på honom. 5 § i fråga om arbete som arbetsgivare själv utför skall denna lag och med stöd därav meddelade föreskrifter iakttagas i tillämpliga delar. detsamma gäller när två eller flera för gemensam räkning yrkesmässigt driver verksamhet utan att ha arbetstagare anställd, dock ej om verksamheten bedrives endast av medlemmar av samma familj. den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd är skyldig att följa vad i denna lag och med stöd av den har föreskrivits i fråga om teknisk anordning och ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt arbetsställe. av 4 kap. 10 § framgår att föreskrifter får meddelas om skyldigheter även i andra avseenden. 6 § när två eller flera samtidigt driver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, skall de samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden. var och en av dem skall också se till att han inte genom sin verksamhet eller sina anordningar på det gemensamma arbetsstället utsätter någon som arbetar där för risk för ohälsa eller olycksfall. 7 § den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemensamt arbetsställe för verksamheten. om fast driftsställe är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter, har den som råder över arbetsstället motsvarande ansvar. ansvaret för samordningen kan överlåtas till någon av dem som bedriver arbete på arbetsstället. i fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket kan de som bedriver arbete där överenskomma att en av dem skall ha ansvar för samordningen. den som har ansvar enligt denna paragraf skall se till att 1. arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas på det gemensamma arbetsstället, 2. arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på arbetsstället, 3. allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas, 4. ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller vissa arbeten klargörs, och 5. personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället i behövlig omfattning. övriga arbetsgivare och de som arbetar på det gemensamma arbetsstället skall följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar. 12 § den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstället finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där utan att vara arbetstagare i förhållande till honom inte utsätts för risk för ohälsa eller
sfs 1994:579
1051
sfs 1994:579
olycksfall. han skall även se till att andra anordningar som finns på arbetsstället kan användas utan sådan risk. den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet skall vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete. 13 § i 7 kap. 8 § föreskrivs om skyddsansvar i vissa fall för den som upplåter en lokal, ett markområde eller ett utrymme underjord för arbete eller som personalutrymme. 4 kap. bemyndiganden 8 § regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen kan meddela föreskrifter om skyldighet att göra anmälan eller lämna uppgifter till en tillsynsmyndighet eller att förvara handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt. i samma ordning får meddelas föreskrifter om skyldighet att upprätta handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt. 10 § regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffenhet och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. i samma ordning får meddelas föreskrifter om att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd skall följa vad i denna lag och med stöd av den har föreskrivits om skyldigheter i andra avseenden än som framgår av 3 kap. 5 § andra stycket. 6 kap. samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m. m. 10 § skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter. om ett skyddsombud företräder en arbetstagare som utför arbete på ett arbetsställe över vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivare som råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudet få tillträde dit i den omfattning som ombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag. skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. när uppdraget upphör skall arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvillkor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle ha rått om han ej hade haft uppdraget. 13 § mål om tillämpning av 10 och 11 §§ handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. i fråga om talan mot arbetstagare eller, i fall som avses i 10 § andra stycket, mot den som råder över ett arbetsställe gäller dock vad som är föreskrivet om rättegång i allmänhet. 15 § vad som sägs i 5 §, 10 § första och tredje styckena samt 11 - 14 §§ skall tillämpas på motsvarande sätt på ledamot av skyddskommitté.
1052
7 kap. tillsyn 7 § yrkesinspektionen får gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 2 - 1 2 och 14 §§, 5 kap. 3 § första stycket eller 6 § i detta kapitel meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. i beslut om föreläggande eller förbud kan yrkesinspektionen sätta ut vite. om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt ett föreläggande, får yrkesinspektionen förordna om rättelse på hans bekostnad. om ett föreläggande har meddelats beträffande någon åtgärd till vilken det krävs bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (1987:10) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla såvitt avser åtgärden. 9 § även arbetarskyddsstyrelsen får besluta om åtgärd enligt 6 — 8 §§. 10 § för att säkerställa förbud enligt 7 eller 8 § kan tillsynsmyndighet meddela beslut om försegling eller annan avstängning av anläggning, utrymme eller anordning. sådant beslut verkställs genom myndighetens försorg. 11 § den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 8— 10 §§ kan, om det finns särskild risk från arbetsmiljösynpunkt, åläggas att lämna varningsinformation eller att återkalla en produkt. därvid skall bestämmelserna i 7, 8 och 10— 12 §§ produktsäkerhetslagen (1988:1604) tillämpas. vad som där sägs om marknadsdomstolen skall dock i stället avse arbetarskyddsstyrelsen och vad som sägs om näringsidkare i stället avse den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 8— 10 §§. åläggandet skall förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 13 § den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder av tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. i sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne. i det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).
sfs 1994:579
1053
sfs 1994:579
8 kap. påföljder ansvar 1 § till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 7 kap. 7 - 9 §§. detta gäller dock inte om föreläggandet eller förbudet har förenats med vite. 2 §3 till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 § första stycket eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket, 2. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stod av 4 kap. 1 — 8 §§ eller 5 kap. 3 § andra stycket, 4 eller 5 §, 3. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar, handlingar eller prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §, 4. utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk. till ansvar enligt denna bestämmelse skall inte dömas om det för överträdelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift enligt 5 §. sanktionsavgift 5 § regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen får föreskriva att en särskild avgift skall betalas om överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av ett bemyndigande i något avseende som anges i 4 kap. 1 - 3 eller 8 § första stycket. avgiften skall betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. en sådan föreskrift skall ange hur avgiften beräknas för olika slag av överträdelser. avgiftsbeloppet skall kunna fastställas direkt med ledning av den angivna beräkningsgrunden. avgiften skall vara lägst 1 000 och högst 100000 kronor. 6 § avgiften skall påföras den fysiska eller juridiska person som drev den verksamhet där överträdelsen skedde. avgiften får jämkas eller efterges om det skulle vara oskäligt att påföra avgiften enligt angiven beräkningsgrund. avgiften tillfaller staten. 7 § frågor om påförande av avgift prövas av länsrätten efter ansökan av yrkesinspektionen eller arbetarskyddsstyrelsen. prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. 8 § avgift får påföras bara om ansökan har delgetts den som anspråket riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde. ett beslut varigenom någon påförs avgift skall genast sändas till länsstyrelsen. avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. en upplysning om detta skall tas in i beslutet. om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket, skall
1054
3
ändringen innebär bl. a. att första stycket upphävs.
dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 § 2 - 5 mom. uppbördslagen (1953:272). den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften skall lämnas för indrivning. bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. 9 § frågor om påförande av avgift får prövas av yrkesinspektionen eller arbetarskyddsstyrelsen genom avgiftsföreläggande. avgiftsföreläggande innebär att den som antas ha gjort sig skyldig till en överträdelse föreläggs avgiften till godkännande omedelbart eller inom viss tid. har föreläggandet godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande varigenom avgift påförts. ett godkännande som sker sedan den i föreläggandet utsatta tiden har gått ut är dock utan verkan. 10 § en påförd avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem år från det att avgörandet vann laga kraft. denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. de äldre bestämmelserna i 8 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om överträdelser som har skett före den 1 oktober 1994, dock får ej dömas till annan påföljd än böter. sanktionsavgift som avses i 8 kap. 5 § denna lag får påföras endast för överträdelse som har skett efter lagens ikraftträdande. på regeringens vägnar börje hörnlund per virdesten (arbetsmarknadsdepartementet)
sfs 1994:579
1055
Viktiga lagar inom arbetsrätten
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.
