SFS 2005:165 Lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673)
050165.PDF
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673);
utfärdad den 23 mars 2005. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 i fråga om arbetstidslagen (1982:673) dels att 2, 3, 13, 14, 19 och 24 §§ skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 12 § skall lyda ”arbetstidens förläggning m.m.”, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 10 a och 13 a §§, samt närmast före 10 a § en ny rubrik av följande lydelse. 2 §3 lagen gäller inte 1. arbete som utförs under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat, 2. arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid, 3. arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll, 4. fartygsarbete. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att lagen skall tillämpas i fråga om fartygsarbete som har undantagits från tillämpning av bestämmelserna om vilotid i lagen (1998:958) om vilotid för sjömän. bestämmelserna i 10 a §, 13 § första stycket, 13 a § och 14 § tredje stycket andra meningen gäller inte inom offentlig verksamhet som exempelvis försvaret, polisen och skydds- och beredskapsarbeten för arbete som är speciellt för sådana verksamheter och som är av sådant slag att konflikt inte kan undvikas med europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/eg av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden4. 3 §5 genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får göras antingen undantag från lagens tillämpning i dess helhet eller avvikelser från bestämmelserna i 5 och 6 §§, 7 § andra
prop. 2003/04:180, bet. 2004/05:au3, rskr. 2004/05:158. jfr europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/eg av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (eut l 299, 18.11.2003, s. 9, celex 32003l0088). 3 senaste lydelse 1998:971. 4 eut l 299, 18.11.2003, s. 9 (celex 32003l0088). 5 senaste lydelse 1996:360.
2 1
sfs 2005:165
utkom från trycket den 5 april 2005
1
sfs 2005:165
stycket, 8–10 a §§, 12–14 §§ samt 15 § andra och tredje styckena. vidare får raster bytas ut mot måltidsuppehåll genom sådana kollektivavtal. avvikelser från 10 a § får dock inte innebära en längre beräkningsperiod än tolv månader. avvikelser från 8 §, 9 § andra och tredje styckena, 10 § och 13 § andra stycket får göras även med stöd av kollektivavtal som har slutits av en lokal arbetstagarorganisation. sådana avvikelser gäller dock under en tid av högst en månad, räknat från dagen för avtalets ingående. en arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal som avses i första och andra styckena får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet. undantag från lagens tillämpning i dess helhet och avvikelser från 10 a §, 13 § första stycket, 13 a §, 14 § och 15 § andra och tredje styckena samt byten av raster mot måltidsuppehåll enligt denna paragraf får göras endast under förutsättning att de inte innebär att mindre förmånliga villkor skall tilllämpas för arbetstagarna än som följer av europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/eg. ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det innebär att mindre förmånliga villkor skall tillämpas för arbetstagarna än som följer av direktivet.
den sammanlagda arbetstiden
10 a § den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. 13 § alla arbetstagare skall ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. i den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till skall tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. avvikelse får göras, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 5. 13 a § arbetstiden för nattarbetande får under varje period om tjugofyra timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. vid genomsnittsberäkningen skall räknas av från beräkningsperioden tjugofyra timmar för varje påbörjad period om sju dagar. semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat skall likställas med fullgjord arbetstid. nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra timmar som de utför arbete under natt. avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kun2
nat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6. 14 § arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer. veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut. avvikelse från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. 19 §6 kan kollektivavtal som avses i 3 § inte träffas får arbetsmiljöverket, om det finns särskilda skäl, 1. medge avvikelse från 5 §, 6 §, 9 § andra och tredje styckena och 12 §, 2. medge avvikelse från 8 § vad avser begränsningen av övertidsuttag under en tid av fyra veckor eller under en kalendermånad, 3. medge ytterligare övertid utöver allmän övertid med högst 150 timmar under ett kalenderår, 4. medge ytterligare mertid utöver allmän mertid med högst 150 timmar under ett kalenderår, 5. medge avvikelse från 10 a §, 13–14 §§ samt 15 § andra och tredje styckena. arbetsmiljöverkets beslut enligt denna paragraf får inte innebära att mindre förmånliga villkor skall tillämpas för arbetstagarna än som följer av europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/eg. detta gäller även tillstånd enligt 9 § tredje stycket. 24 §7 till böter döms en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet har 1. utan att undantag eller avvikelser har gjorts enligt 3 eller 19 § anlitat en arbetstagare i strid mot 5–10 a §§, 12 §, 13 § eller 14–16 §§ eller brutit mot 11 § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 §, 2. lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när arbetsmiljöverket har begärt upplysningar eller handlingar enligt 21 § första stycket. denna lag träder i kraft den 1 juli 2005. de nya bestämmelserna skall dock tillämpas först från och med den 1 januari 2007 om arbetsgivaren den 30 juni 2005 och därefter fram till och med den 31 december 2006 är bunden av kollektivavtal som reglerar arbetstidsfrågor.
sfs 2005:165
6 7
senaste lydelse 2000:766. senaste lydelse 2000:766.
3
sfs 2005:165
på regeringens vägnar hans karlsson karin renman (näringsdepartementet)
4
thomson fakta, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 2005
Viktiga lagar inom arbetsrätten
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.