SFS 2006:442 Lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)
060442.PDF
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
sfs 2006:442
lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584);
utfärdad den 24 maj 2006. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 i fråga om föräldraledighetslagen (1995:584) dels att 9 § skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 9 § skall utgå, dels att 1–3, 5–7, 16 och 17 §§ samt rubrikerna närmast före 1 och 16 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 24 och 25 §§, samt närmast före 24 och 25 §§ nya rubriker av följande lydelse.
utkom från trycket den 7 juni 2006
vilka som omfattas av lagen
1 § en arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn, 2. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem, 3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna förälder. bestämmelser om förbud mot missgynnande behandling av arbetssökande och arbetstagare finns i 16 §. 2 § ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen. genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikelser från lagen i fråga om – anmälan om ledighet (13 §),
prop. 2005/06:185, bet. 2005/06:au8, rskr. 2005/06:282. jfr rådets direktiv 76/207/eeg av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (egt l 39, 14.2.1976, s. 40, celex 31976l0207, svensk specialutgåva område 5, volym 1, s. 191), ändrat genom europaparlamentets och rådets direktiv 2002/73/eg (egt l 269, 5.10.2002, s. 15, celex 32002l0073).
2 1
1
sfs 2006:442
– tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 § andra stycket), – den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 § tredje stycket). genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om – ledighetens förläggning (11 och 12 §§), – förbudet mot missgynnande behandling (16 §). arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal. 3 §3 det finns följande fem former av föräldraledighet för vård av barn m.m.: 1. hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §). 2. hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §). 3. ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §). 4. ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 §). 5. ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §). särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18– 21 §§. 5 §4 en förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. en förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. för en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. är det fråga om adoption av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. rättten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
3
2
4
senaste lydelse 2001:144. ändringen innebär att andra stycket upphävs. ändringen innebär att fjärde stycket upphävs.
6 §5 under den tid då en förälder får tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel. 7 §6 en förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår. förbud mot missgynnande behandling 16 § en arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, när arbetsgivaren 1. beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet, 2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran, 3. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik, 4. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning, 5. tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor, 6. leder och fördelar arbetet, eller 7. säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. förbudet gäller dock inte om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten. 17 § om en arbetstagare sägs upp eller avskedas enbart av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det. bevisbörda 24 § om en arbetssökande eller en arbetstagare visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit missgynnad av skäl som har samband med föräldraledighet, är det arbetsgivaren som skall visa att det inte har förekommit något sådant missgynnande eller att missgynnandet är en nödvändig följd av föräldraledigheten. rätt att föra talan 25 § i en tvist enligt 16 eller 17 § får jämställdhetsombudsmannen föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande. talan förs vid arbetsdomstolen. när en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får
sfs 2006:442
5 6
senaste lydelse 2001:143. ändringen innebär att andra stycket upphävs. senaste lydelse 2001:143. ändringen innebär att andra stycket upphävs.
3
sfs 2006:442
dock jämställdhetsombudsmannen föra talan bara om organisationen inte gör det. talan som förs av jämställdhetsombudsmannen behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. det som enligt lagen om rättegången i arbetstvister gäller i fråga om den enskildes ställning i rättegången skall tillämpas också när ombudsmannen för talan. denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. på regeringens vägnar hans karlsson karin renman (näringsdepartementet)
4
thomson fakta, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 2006
Viktiga lagar inom arbetsrätten
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.