SFS 1949:345

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1949 nr 345 och 346. ttkings­sam­linfi, utkom från tryc­ket den 21 jnni 1949. nr 345. lag om rät­ten till arbets­ta­ga­res upp­fin­ningar; given stock­holms slott den 18 juni 1949. (\ ( v i gustaf, med guds nåde, sve­ri­ges, götes och ven- d e s k o n u n g, g ö r a v e t e r 1 i g t: att vi, med ^iks­da­gen^ fun­nit gott ^ för­ordna som föl­jer.^ 1 §. denna lag avser här i riket paten­ter­bara upp­fin­ningar av arbets­ta­gare i all­män eller enskild tjänst. lärare vid uni­ver­si­tet, hög­sko­lor eller andra inrätt­ningar som till­höra under­vis­nings­vä­sen­det skola icke i denna egensl­cap ansejs såsom arbets­ta­gare enligt denna lag, dock att lagen äger tillämp­ning å sådana lärare vid krigs-​​ mal­c­tens sko­lor och under­vis­nings­an­stal­ter som äro offi­ce­rare eller under ­ offi­ce­rare på aktiv stat. ej hel­ler .skola anställnings-​​ eller beställ­nings­ha­vare i krigs­maic­tens re­ ser­ver eller på övergångs-​​, disponibilitets-​​ eller reserv­stat vid krigs­mak­ten eller värn­plik­tiga i denna egen­skap anses såsom .arbets­ta­gare enligt denna lag. 2 §. arbetstagai-​​e har till sina upp­fin­ningar samma rätt som andra upp­fin ­ nare, om ej annat föl­jer av vad i denna lag sägs. vad sålunda och i övrigt i denna lag stad­gas sltall lända till efter­rät­telse, såvitt ej annat är uttrycl­di­gen över­ens­kom­met eller må anses framgå av anställ­nings­för­hål­lan­det eller av eljest före­lig­gande omstän­dig­he­ter. att i vissa fall vilucor som upp­ta­gits i avtal rörande rät­ten till arbets­ta­ga­res ' upp­fin­ning är utan ver­kan eller må jäm­kas, därom stad­gas i 6 § första styc­ket, 7 § landra styc­ket och 9 §. 3 §. utgör forsknings-​​ eller upp­fin­nai ’verk­sam­het arbets­ta­gai*es huvud­sa­li­liga arbets­upp­gift och har en upp­fin­ning tilll­com­mit väsent­li­gen såsom resul­tat av denna verk­sam­liet, eller inne­fat­tar en upp­fin­ning eljest lös­ningen av en i tjäns­ten före­lagd, när­mare angi­ven upp­gift, äger arbets­gi­va­ren, om upp ­ fin­ning­ens utnytt­jande fal­ler inom hans verk­sam­hets­om­råde, helt eller del ­ vis inträda .såsom arbets­ta­ga­rens rätts­in­ne­ha­vare med avse­ende å upp­fin ­ningen. är fråga om upp­fin­ning vars utnytt­jande fal­ler inom arbets­gi­va­rens verk ­ sam­hets­om­råde men som till­kom­mit i annat sam­band med anställ­ningen än i första styc­ket sägs, äger arbets­gi­va­ren för­värva rätt att utan hin­der från arbets­ta­ga­ren utöva upp­fin­ningen i sin verk­sam­het, öns­kar .arbets­gi­va­ren i * riks­da­gens skri­velse 1949: 320. * 181 —4's0024. svensk för­fatt­nings­sam­ling 19i9, nr 345 och 346. 'm t'a ¬ i i f. v,'i t r 654 1949. nr fråga om sådan upp­fin­ning för­värva en mera omfat­tande rätt än nu sagts, har han före­träde fram­för annan att över­ens­komma med arhets­ta­ga­ren därom. beträf­fande upp­fin­ning vars utn^tjande fal­ler inom arbets­gi­va­rens verk ­ sam­hets­om­råde men som tilu­oom­mit utan sam­band med anställ­ningen äger arhets^varen före­träde fram­för annan att genom över­enslcom­melse med ar­ bets­ta­ga­ren för­värva öns­kad rätt till upp­fin­ningen. de 4 §. gör arbets­ta­gare en upp­fin­ning vars utnytt­jande fal­ler inom arbets­giva ­ rens verk­sam­hets­om­råde sl^all han utan dröjs­mål lämna denne under­rät ­ telse därom. 5 §. åt f vill arbets­gi­vare enligt 3 § första styc­ket eller andra styc­ket första punk ­ ten för­värva rätt tall en upp­fin­ning, slcall det ske genom med­de­lande till arbets­ta­ga­ren senast inom fyra måna­der från det arbets­gi­va­ren enligt 4 § mot­tog under­rät­telse om upp­fin­ningen. arbets­gi­va­ren äger ej hel­ler under längre tid än nu sagts sådan före­trä­des­rätt som avses i 3 §. innan tids­fris­ten gått till ända eller arbets­gi­va­ren dess­förin­nan för­kla­rat sig icke önska för­värva någon rätt till upp­fin­ningen, äger arbets­ta­ga­ren ej utan arbets­gi­va­rens sam­tycke för­foga över upp­fin­ningen eller yppa nå ­ got angå­ende den­samma under sådana omstän­dig­he­ter att dess offent­lig ­ görande eller utnytt­jande för annans räl­ming kan befa­ras. arbets­ta­ga­ren må dock, sedan under­rät­telse skett enligt 4 §, söka patent å upp­fin­ningen här i riket; och ålig­ger det honom i sådant fall att under­rätta arbets­gi­va­ren om ansölt­ningen inom en vecka från det den ingavs till patent­myn­dig­he­ten. { i' i na lör i be ncd rei 6 §. inträ­der arbets­gi­vare, enligt denna lag eller eljest, helt eller del­vis såsom arbets­ta­ga­rens rätts­in­ne­ha­vare med avse­ende å en av denne gjord upp ­ fin­ning, skall arbets­ta­ga­ren vara berät­ti­gad till skä­lig ersätt­ning; och skall vad nu sagts gälla ändå att annat må liava avta­lats före upp­fin­ning­ens till­komst. fvu ‘k vid ersätt­ning­ens bestäm­mande skall sär­skild hän­syn tagas till upp­fin ­ ning­ens värde och omfatt­ningen av den rätt till upp­fin­ningen som arbets ­ giva­ren över­ta­git ävensom till den bety­delse anställ­ningen må hava haft för till­koms­ten av upp­fin­ningen. före­lig­ger sådant fall som sägs i 3 § första styc­ket skall, utö­ver skä­lig gott­gö­relse för de kost­na­der arbets­ta­ga­ren kan hava fått vid­kän­nas för upp­fin­ningen, ersätt­ning utgå alle­nast i den mån vär­det av den rätt till upp­fin­ningen som arbets­gi­va­ren över­ta­git över­sti ­ ger vad som med hän­syn till arbets­ta­ga­rens lön och övriga för­må­ner i tjäns ­ ten rim­li­gen kun­nat för­ut­sät­tas. lia 1!» 7 §. sökes inom sex måna­der efter det arbets­ta­gare slu­tat anställ­ning som av ­ ses i denna lag patent å upp­fin­ning, som gjorts av honom och vars utnytt ­ jande fal­ler inom den för­ut­vai*ande arbets­gi­va­rens verk­sam­hets­om­råde, och äger upp­fin­ningen sam­band med sådan forsknings-​​ eller upp­fin­nar­verk­sam ­ het som var upp­fin­na­rens huvud­sal­diga upp­gift i anställ­ningen, eller inne ­ fat­tar upp­fin­ningen eljest lös­ningen av en honom däri före­lagd, när­mare angi­ven upp­gift, skall så anses som om upp­fin­ningen gjorts under anställ ­ ningen. vad nu sagts skall dock icke gälla om upp­fin­na­ren förmår göra san­no­likt att upp­fin­ningen till­kom­mit efter det anställ­ningen upp­hörde. 1 t i \ 1 a ¬ . :nr.m5.: 655 i 'il jg ea ,f över­ens­kom­melse mel­lan ai-^bets­gi­vare och arbets­ta­gare, inne­fat­tande in ­ skränk­ning i den sena­res rätt att för­foga över upp­fin­ning som göres mer än ett år efter det anställ­ningen upp­hört, skall vara utan ver­kan. 8 §.den som till följd av bestäm­mel­serna i denna lag vin­ner kän­ne­dom om upp­fin­ning må ej utnyttja vad han sålunda erfa­rit eller i oträngt mål yppa något därom. 9 §.är tillämp­ning av vill­kor, som upp­ta­gits i avtal rörande rät­ten till arbets ­ taga­res upp­fin­ning, uppen­bar­li­gen stridände mot god sed eller eljest otill­bör ­ lig, må vill­ko­ret jäm­kas eller läm­nas utan avse­ende. 10 §. ; i fråga, som avser tillämp­ningen av denna lag, äger arbets­gi­va­ren eller arbets­ta­ga­ren 'ocb, där­est tvis­ten härom hän­skju­tes till dom­stol, jäm­väl den ­ na inhämta utlå­tande från en sär­skild nämnd. denna slcall bestå av ord ­ förande och sex leda­mö­ter. . ord­fö­ran­den och två leda­mö­ter för­ord­nas av konungen för viss tid bland ^ per­so­ner som icke kunna anses före­träda arbetsgivar-​​ eller arbetstagarin-​​ tres­sen. ord­fö­ran­den ocb en av leda­mö­terna, vil­ken för­ord­nas att vara vice ord­fö­rande, skola vara lag­kun­niga ocb i domar­värv erfarna. den andre le­ damo­ten skall äga sär­skild insikt och erfa­ren­het i paten­trätts­liga och där ­ med för­bundna frå­gor. övriga leda­mö­ter, vilka skola vara i arbets­för­hål­lan­den erfarna och kun ­ niga, för­ord­nas av konungen för två år i sän­der, två såsom repre­sen­tan­ter för arbets­gi­varsi­dan och två för arbets­ta­gar­si­dan. för varje leda­mot i nämn­den för­ord­nar konungen en ersät­tare som upp ­ fyl­ler de för leda­mo­ten stad­gade behö­rig­hets­vill­ko­ren. kost­na­derna för nämn­dens verk­sam­het bestri­das av all­männa medel. när­mare före­skrif­ter angå­ende verk­sam­he­ten med­de­las av konungen. denna lag trä­der i lu^aft den 1 janu­ari 1950. lagen skall icke äga till- lämp­ning å upp­fin­ning som till­kom­mit före nämnda dag. ej hel­ler skola bestäm­mel­serna i 7 § första styc­ket gälla med avse­ende å den som inom sex måna­der efter lagens ikraft­trä­dande slu­tar anställ­ning som avses i lagen. det alla som veder­bör hava sig hör­sam­li­gen att efter­rätta. till ytter­mera visso hava vi detta med egen hand under­skri­vit och med vårt kungl. sigill bekräfta låtit. stock­holms slott den 18 juni 1949. gustaf. (l. s.) 'ti i ilc då låi st at i? 1 (justi­tie­de­par­te­men­tet.) h erman zet­ter­berg . i? ite \ ¬