SFS 1970:215

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling 1970 • nr 215——21s utkom från trycket den 9 juni 197c nr 215 lag om arbetsgivares kvittningsrätt^ given stockholms slott den 27 maj 1970. vi gustaf adolf, med guds nåde, sveriges, götes ocb vendes konung, göra veterligt: att vi, med riksdagen^ funnit gott förordna som följer. 1§ arbetsgivare får ej i vidare mån än som anges i denna lag göra avdrag på arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställ ningen (lönefordran) för att kvitta med motfordran bos arbetstagaren. vad i lagen föreskrives om kvittning mot lönefordran gäller i tillämpliga delar i fråga om kvittning mot fordran på pension som arbetsgivare är skyldig att utge till förutvarande arbetstagare. 2§ kvittning mot lönefordran får ske med arbetstagarens medgivande. åter kallas ett på förband lämnat medgivande innan lönefordringen förfallit till betalning, får kvittning icke ske i vidare mån än som följer av vad nedan sägs. 3§ kan kvittning ej ske enligt 2 §, får arbetsgivaren kvitta endast med klar ocb förfallen fordran som uppkommit i samband med anställningen ocb an tingen grundas på avtal, enligt vilket fordringen får kvittas mot löneford ran, eller avser ersättning för skada som arbetstagaren vållat uppsåtligen i tjänsten. för kvittning enligt första stycket får ej tagas i anspråk belopp som är avsett att utgöra ersättning för särskilda kostnader. rätt till kvittning utöver vad som följer av första ocb andra styckena kan medges arbetsgivare genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen (1936:506) om förenings- ocb förhandlingsrätt är att anse som huvudorganisation. arbetsgivare som är bunden av sådant kollektivavtal får tillämpa det även i fråga om arbets tagare som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsättes i arbete som avses med avtalet. detta gäller dock ej arbets tagare som omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal. * prop. 1970: 94, ilu 42, rskr 26 2. ¬ 462 1970 . nr 215 4§ kvittning enligt 3 § första stycket eller med stöd av kollektivavtal får ske endast mot den del av lönefordringen som uppenbart överstiger vad som åtgår för arbetstagarens och hans familjs försörjning samt till fullgörande av underhållsskyldighet som i ö%'tigt åvilar honom. 5 § skatteavdrag samt införsel, som beslutats innan lönefordringen förfallit till betalning, bar företräde framför kvittning enligt denna lag. är arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvittning föreligger enligt 3 § och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om utmätning av lön, beslutar utmätningsmannen om beloppets för delning mellan arbetsgivaren och utmätningssökanden efter fordringarnas storlek. i övrigt får k^åttning ej åberopas mot beslut om utmätning av lön. talan mot utmätningsmans beslut enligt andra stycket föres hos över- exekutor genom besvär. klagan är ej insla"änkt till viss tid. 6§ innan kvittning får ske enligt 3 § första stycket eller med stöd av kollek tivavtal, skall arbetsgivaren från utmätningsman inhämta besked om hur stor del av lönefordringen som enligt 4 § skall vara skyddad mot kvittning. upphör arbetstagarens anställning utan föregående uppsägningstid, får ar betsgivaren hålla inne lönebelopp till dess utmätningsmannens besked före ligger. det åligger i sådant fall arbetsgivaren att ofördröj ligen begära så dant besked. 7§ framställning om besked enligt 6 § göres hos utmätningsmannen i den ort där arbetstagaren är bosatt. är han icke bosatt här i landet, göres fram ställningen i den ort där arbetsgivaren finnes. innan utmätningsmannen meddelar beslut, skall han bereda arbetstagaren tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tidsutdräkt. mot utmätningsmannens beslut får talan ej föras. utmätningsmannen kan ändra beslutet, om anledning därtill förekommer. 8§ kvittar arbetsgivare mot arbetstagares lönefordran i annat fall eller i vi dare mån än som är medgivet enligt denna lag eller åsidosätter han vad som åligger honom enligt 6 §, är han skyldig ätt ersätta arbetstagaren uppkom men skada. vid bedömande om och i vad mån skada uppstått skall hänsyn tagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. hade arbetsgivaren grundad anledning antaga att han hade rätt att kvitta eller var hans förfarande eljest ursäktligt, kan skadeståndet jämkas efter vad som finnes skäligt. 9§ mål vari är tvist om arbetsgivares rätt till kvittning mot arbetstagares lönefordran prövas av arbetsdomstolen, om tjänsteavtalet regleras av kol lektivavtal, och i annat fall av allmän domstol. i fråga om talans väckande och utförande hos arbetsdomstolen gäller 13 § lagen (1928: 254) om arbetsdomstol, även om målet ej är sådant som avses i den lagen. gör arbetsgivare i mål om lönefordran invändning om kvittning eller väcker han genkäromål om motfordran, får målet om lönefordran avgöras ¬ 1970 • nr 215 och 216 463 utan prövning av invändningen eller genkäromålet, om sådan prövning skulle oskäligt uppehålla pröamingen av lönefordringen. denna lag träder i kraft den 1 juli 1970. det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. till yttermera visso hava vi detta med egen hand underslcrivit och med vårt kungl. sigill bekräfta låtit. stockholms slott den 27 maj 1970. (l. s.) (justitiedepartementet) carl l idbom ¬