760580.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
lag sfs 1976:580
om medbestämmande i arbetslivet; utkom f rån tr ycket
utfärdad den 10 juni 1976.
enligt riksdagens beslut^ föreskrives följan de.
inledande bestämmelser
1 § denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare.
som arbetstagare anses i lagen även den som utför arbete åt annan
och därvid ej ar anställd hos denne men har en ställning av väsentligen
samma slag som en anställd. den för vars räkning arbetet utföres skall
i sådant fall anses som arbetsgivare.
1 prop 1975/75:105 (bil. 1), inu 45, rskr 404. 1173
ii»
¬
sfs 1976: 580 2 § arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konst
närlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, poli
tiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantages från lagens till-
lämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.
3 § innehåller lag eller med stöd av lag meddelad författning särskild
föreskrift som avviker från denna lag, gäller den föreskriften.
4 § avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldig
het enligt denna lag upphäves eller inskränkes.
utan hinder av första stycket får genom kollektivavtal göras avvikelse
från föreskrifterna i 11, 12, 14, 19—22 och 28 §§, 29 § tredje meningen,
33—40 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§.
i kollektivavtal får också föreskrivas längre gående fredsplikt än 41
och 44 §§ anger samt längre gående skadeståndsansvar än som följer av
denna lag.
5 § vad i denna lag föreskrives innebär icke rätt för part till insyn i
sadana förhallanden hos motpart, som har betydelse för förestående
m i eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över mot
partens beslut rörande sådan konflikt.
föreskrifterna i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 §§ äger tillämpning
; även när kollektivavtal tillfälligt icke gäller.
juji ! j; 6 § med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av ar
betstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas in
tressen i förhållandet till arbetsgivaren. med arbetsgivarorganisation av-
i|jl ses motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.
med lokal arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av ar-
, ;f.! betstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivare. med cen-
- j, tral arbetstagarorganisation avses förbund eller därmed jämförlig sam-
manslutning av arbetstagare.
i • bestämmelser som avser arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation gäl-
| ler i tillämpliga delar sammanslutning av flera sådana organisationer,
f;! vad som sägs om medlem i organisation gäller i s ådant fall de anslutna
• t ,
i • (i
m
v
•!' i
[)/;
organisationerna och deras medlemmar.
föreningsrätt
7 § med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att
i j ly tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlem
skapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas.
8 § föreningsrätten skall lämnas okränkt. kränkning av föreningsrät
ten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager
åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat
sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon
på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt.
sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande
1174 mot annan skall uppfyllas.
i:.. !•
i r.
¬
arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke skyldig att tåla så- sfs.1976: 580
dan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess verksam
het. f inns både lokal och central organisation, gäller vad som nu har
sagts den centrala organisationen.
sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller an
nan sådan rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtal eller
annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig.
9 § det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka hind
ra, att medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten. har med
lem vidtagit sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka förmå
honom att upphöra därmed.
förhandlingsrätt
10 § arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare
i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem i
organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren.
arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorgani
sation.
förhandlingsrätt enligt första stycket tillkommer arbetstagarorganisa
tionen även i förhållande till organisation som arbetsgivaren tillhör och
arbetsgivarens organisation i förhållande till arbetstagarorganisationen.
11 § innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verk
samhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisa
tion i fö rhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. detsamma
skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av
arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör orga
nisationen.
om syn nerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verk
ställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt
första stycket.
12 § när arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, skall
arbetsgivare även i annat fall än där anges förhandla med organisatio
nen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organi
sationen. om särskilda skäl föranleder det, får arbetsgivaren dock fatta
och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.
13 § om fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena
för arbetstagare som tillhör arbetstagarorganisation i förhållande till vil
ken arbetsgivaren icke är bunden av kollektivavtal, är arbetsgivaren för
handlingsskyldig enligt 11 och 12 §§ mot den organisationen.
14 § finns lokal arbetstagarorganisation, skall förhandlingsskyldighe
ten enligt 11—13 §§ fullgöras i första hand genom förhandling med
denna.
uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, skall arbets
givaren på begäran förhandla även med central arbetstagarorganisation. 1175
¬
it t i
it:':
jr. i i
j.;! !•:
1 i i •,
i
sfs 1976: 580 15 § förhandlingsskyldig part skall själv eller genom ombud inställa
sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram moti
verat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. parterna
kan gemensamt välja annan form för förhandling än sammanträde.
16 § part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten
om förhandling. om motparten begär det, skall framställningen vara
skriftlig och ange den fråga om vilken förh andling påkallas.
i annat fall än som avses i 11—13 §§ skall, om parterna ej enas om
annat, sammanträde för förhandling hållas inom två veckor efter det
att motparten har fått del av förhandlingsframställningen, när motparten
är enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation, och annars
inom tre veckor efter det att framställningen har kommit motparten till
banda. det ankommer i övrigt på partema att bestämma tid och plats
för förhandlingssammanträde.
förhandling skall bedrivas skyndsamt. om part begär det, skall föras
protokoll som justeras av båda parter. enas parterna ej om annat, skall
förhandling anses avslutad, när part som har fullgjort sin förhandlings
skyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder
förhandlingen.
17 § arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation vid
förhandling får ej vägras skälig ledighet för att deltaga i förhandlingen.
rätt till information
18 § part som vid förhandling åberopar skriftlig handling skall hålla
den tillgänglig för motparten, om denne begär det.
19 § arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i för
hållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur
hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom
om riktlinjerna för personalpolitiken. arbetsgivaren skall dessutom be
reda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper
och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfatt
ning som organisationen behöver för att tillvarataga medlemmarnas ge-
' 1.- mensamma intressen i f örhållandet till arbetsgivaren.
om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren
på begäran förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling
och biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss
' angivet ändamål.
'ift 20 § finns lokal arbetstagarorganisation, skall informationsskyldighe
ten enligt 19 § fullgöras mot denna. vid förhandling enligt 14 § andra
stycket skall skyldigheten fullgöras även mot central arbetstagarorgani
sation, i den mån informationen är av betydelse för förhandlingsfrågan.
21 § part som skall lämna information har rätt till förhandling med
] 176 motparten om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas.
¬
'1' om förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande sfs 1976: 580
tillämpning.
" ^ uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parten
väcka talan vid arbetsdomstolen om tystnadsplikt. sådan talan skall
^ väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. domstolen
skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det an-
nars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan.
har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och iakttager han före
skrifterna i första och andra styckena, gäller till dess frågan har blivit
slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. är kravet obefogat
och har parten insett eller bort inse detta, föreligger dock ej tystnads
plikt.
22 § den som med tystnadsplikt har mottagit information för lokal
eller central arbetstagarorganisations räkning får utan hinder av tyst
nadsplikten f öra informationen vidare till ledamot i styrelsen för orga
nisationen. i sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseleda
moten.
kollektivavtal
23 § med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorgani
sation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvill
kor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare
och arbetstagare.
avtal anses skriftligt även när dess innehåll har upptagits i justerat
protokoll eller när förslag till avtal och godkännande därav har upp
tagits i skilda skrifter.
24 § avser kollektivavtal arbetstagares hyresförhållande, har avtalet
i den delen verkan som kollektivavtal endast i den mån det i fråga om
partsställning och innehåll är sådant som anges i 12 kap. 67 § jorda
balken.
25 § avtal saknar verkan som kollektivavtal i den mån det har annat
innehåll än sådant som avses i 23 och 24 §§.
26 § kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagar
organisation binder inom sitt tillämpningsområde även medlem i orga
nisationen. d etta gäller oavsett om medlemmen har trätt in i organisa
tionen fö re eller efter avtalets tillkomst, dock ej i den mån han redan
är bunden av annat kollektivavtal.
utträder medlem ur organisation som har slutit kollektivavtal, upphör
han ej därmed att vara bunden av avtalet.
27 § arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal
kan ej med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet.
1177
¬
i' ii!
p-- '
sfs 1976: 580 28 § övergår företag eller del av företag från arbetsgivare som är bun
den av kollektivavtal till ny arbetsgivare, gäller avtalet i tillämpliga
delar för den nye arbetsgivaren, dock ej i den mån han redan är bunden
av annat kollektivavtal.
i f all som avses i första stycket får arbetstagarparten säga upp avtalet
inom trettio dagar efter det att den har underrättats om övergången.
sker uppsägning inom denna tid, upphör avtalet att gälla vid över-
l gången eller, om uppsägningen sker efter övergången, vid tidpun kten för
uppsägningen. kollektivavtalet gäller ej heller för den nye arbetsgivaren,
om den tidigare arbetsgivaren säger upp avtalet före övergången. sker
sådan uppsägning senare än sextio dagar före övergången, gäller dock
avtalet för den nye arbetsgivaren till dess sextio dagar har förflutit från
uppsägningen.
sammanslås två eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer,
skall kollektivavtal, som gäller för organisation som upplöses, gälla för
den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutits av denna.
'i!
if
t*
itf'
t' . -r:-'
:178
29 § är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av
flera parter och kräves uppsägning för att avtalet skall upphöra att gälla,
får part för egen del säga upp avtalet hos en eller flera parter på andra
sidan. har sådan uppsägning skett till viss tid, får annan part säga upp
avtalet till samma tidpunkt. dennes uppsägning skall dock göras inom
tre veckor efter det att uppsägning annars skulle ha skett eller, om den
avtalade uppsägningstiden understiger sex veckor, inom hälften av upp
sägningstiden.
30 § uppsägning av kollektivavtal skall ske skriftligen.
har meddelande om uppsägning avsänts under motpartens senast
kända adress så tidigt att det hade bort komma denne till banda innan
uppsägning sen ast skulle ha skett, skall uppsägning anses ha ägt rum i
tid även om meddelandet icke kommer fram eller kommer fram för
sent.
} j ;'[ 31 § har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som är bunden
: r; av kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal eller mot denna lag och
ji f ) har förfarandet väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess helhet,
får arbetsdomstolen på yrkande av motpart förklara att kollektivavtal
som binder parterna icke längre skall gälla mellan dem.
!) i är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera
parter och har förklaring enligt första stycket gjorts för endast vissa av
dem, får annan part inom tre veckor därefter med omedelbar verkan
säga upp samma avtal för egen del.
finner arbetsdomstolen att visst f örfarande strider mot kollektivavtal
eller mot denna lag, får domstolen på yrkande befria arbetsgivare, ar
betstagare eller organisation från förpliktelse enligt kollektivavtal eller
enligt lagen, i den mån det med hänsyn till det otillåtna förfarandet icke
skäligen kan krävas att förpliktelsen fullgöres.
¬
medbestämmanderätt genom kollektivavtal sfs 1976: 580
32 § mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna
anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas
kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som
avser i ngående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och för
delningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt.
bestämmanderätt vid tvis t om tolkning av avtal
33 § innehåller kollektivavtal föreskrifter om medbestämmanderätt för
arbetstagarna i fråga som avses i 32 § och uppkommer tvist om till-
lämpning i visst fall av sådan föreskrift eller av beslut som har fattats
med stöd därav, gäller arbetstagarpartens mening till dess tvisten har
slutligt prövats. detsamma gäller tvist om kollektivavtal rörande på
följd för arbetstagare som har begått avtalsbrott. vad som nu har sagts
ger dock ej arbetstagarparten rätt att fatta beslut på arbetsgivarens
vägnar.
intager två eller flera arbetstagarparter oförenliga ståndpunkter i s å
dan tvist som avses i första stycket, får arbetsgivaren ej fatta eller verk
ställa beslut som beröres av tvisten förrän denna har slutligt prövats.
arbetsgivaren behöver ej iakttaga vad som föreskrives i första och
andra st yckena, om synnerliga skäl föreligger eller om arbetstagarparts
mening är oriktig och parten har insett eller bort inse detta.
34 § uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation,
som är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyl-
dighet enligt avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har
slutligt prövats.
föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att
omtvistat a rbete uppskjutes, får han utan hinder av första stycket kräva
att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten. arbetstagaren är då
skyldig a tt utföra arbetet. sådan skyldighet föreligger dock ej, om ar
betsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett
eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa
eller därmed jämförligt hinder möter.
blir arbetet utfört enligt andra stycket, skall arbetsgivaren omedelbart
påkalla förhandling i tvisten. kan tvisten icke lösas vid förhandling,
skall han väcka talan vid arbetsdomstolen.
35 § uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation,
som är bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan
ersättning till medlem i organ isationen, är arbetsgivaren skyldig att ome
delbart påkalla förhandling i tvisten. kan tvisten icke lösas vid förhand
ling, skall han väcka talan vid arbetsdomstolen. underlåter arbetsgiva
ren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt avser det
omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt arbetstagarorgani
sationens mening, om kravet ej är oskäligt.
36 § arbetstagarpartens rätt enligt 33—35 §§ tillkommer den avtals
slutande arbetstagarorganisationen och utövas av lokal arbetstagarorga- 1179
¬
it;
ii
:v
li
! !t:
,.'y '
(fit: . /;•
j ställas av arbetsgivaren. ji
i -t'!
ii;
sfs 1976: 580 nisation, om sådan finns. har central förhandling påkallats, utövas rät
ten av den centrala arbetstagarorganisationen.
37 § skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling enligt 34 §
tredje stycket eller 35 § äga rum både lokalt och centralt, skall central
förhandling påkallas inom tio dagar efter det att den lokala förhand
lingen har avslutats. talan vid arbetsdomstolen skall väckas inom tio
dagar efter det att förhandling har avslutats.
facklig vetorätt i visst fall
38 § innan arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för
hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid skall vara
arbetstagare hos honom, skall han på eget initiativ förhandla med ar
betstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollek
tivavtal för sådant arbete.
första stycket gäller ej, om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur
eller kräver särskild sakkunskap och ej heller om den tilltänkta åtgärden
i allt väsentligt motsvarar åtgärd som har godtagits av arbetstagarorga
nisationen. om organisationen i särskilt fall påkallar det, är arbetsgiva
ren dock skyldig att förhandla innan han fattar eller verkställer beslut.
om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verk
ställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt
första stycket. påkallas förhandling enligt andra stycket, är arbetsgiva
ren icke skyldig att uppskjuta beslutet eller verkställigheten till dess för
handlingsskyldigheten har fullgjorts, om särskilda skäl föreligger mot
uppskov. i fråga om förhandling enligt första och andra styckena äger
14 § motsvarande tillämpning.
39 § har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar central arbets-
tagarorganisation eller, om sådan ej finns, den arbetstagarorganisation
i;; ; som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgär
den kan antagas medföra åsidosättande av lag eller av kollektivavtal
för arbetet eller att åtgärden annars strider mot vad som är allmänt god
taget inom parternas avtalsområde, får åtgärden ej beslutas eller verk-
'f'' i icke tillämplig.
40 § förbud enligt 39 § inträder ej, om arbetstagarorganisationen sak
nar fog för sin ståndpunkt. har arbetsgivaren med stöd av 38 § tredje
stycket verkställt beslut i den fråga som förhandlingen avser, ar 39 §
fredsplikt
1 v. [ ii 1 1 41 § arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal
['i får icke vidtaga eller deltaga i arbetsinställelse (lockout eller strejk),
blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet
?j har ingåtts av organisation och denna ej i behörig ordning har beslutat
åtgärden, om åtgärden strider mot bestämmelse om fredsplikt i kollek-
^ 1180 tivavtal eller om åtgärden har till ändamål
¬
1. att utöva påtryckning i tvist om kollektivavtals giltighet, bestånd sfs 1976; 580
eller rätta innebörd eller i tvist huruvida visst förfarande strider mot av
talet eller mot denna lag,
2. att åstadkomma ändring i avtalet,
3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan
avtalet har upphört att gälla, eller
4. att stödja annan, när denne icke själv får vidtaga stridsåtgärd.
första stycket utgör ej hinder för arbetstagarorganisation att i be
hörig ordning besluta blockad för att utverka betalning av klar och för
fallen fordran på lön eller på annan ersättning för utfört arbete.
42 § arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får ej anordna eller på
annat satt föranleda olovlig stridsåtgärd. sådan organisation får ej heller
genom understöd eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåtgärd.
organisation som själv är bunden av kollektivavtal är även skyldig att,
om olovl ig stridsåtgärd av medlem förestår eller pågår, söka hindra åt
gärden eller verka för dess upphörande.
har någon vidtagit olovlig stridsåtgärd, får annan icke deltaga i åt
gärden.
43 § har olovlig stridsåtgärd vidtagits av arbetstagare som är bundna
av kollektivavtal, åligger det arbetsgivaren och berörd arbetstagarorga
nisation a tt omedelbart taga upp överläggning med anledning av strids
åtgärden och att gemensamt verka för dess upphörande.
första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan firms.
44 § har vid förhandling om kollektivavtal part begärt, att i avtalet
eller i särskilt avt al skall regleras fråga som avses i 32 §, men blir frågan
ej uttryckligt reglerad när kollektivavtal träffas mellan parterna, skall
den icke till följd av det träffade avtalet anses omfattad av fredsplikt
enligt 41 § vid senare förhandling om frågans reglering i särskilt avtal.
45 § arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorgani
sation är sinsemellan skyldiga att, om giltigt hinder ej möter, skriftligen
varsla motparten minst sju dagar i förväg, när de avser att vidtaga
stridsåtgärd eller att utvidga pågående stridsåtgärd. omfattar stridsåt
gärd från arbetsgivarsidan även arbetstagare som ej är medlemmar i
berörd arbetstagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga
anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.
varsel enligt första stycket skall innehålla uppgift om anledningen
till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.
skyldighet att varsla föreligger ej i fråga om stridsåtgärd som avses
i 41 § andra stycket.
medling
46 § för medling i arbetstvister mellan ä ena sidan arbetsgivare eller
arbetsgivarorganisation oc h å andra sidan arbetstagare eller arbetstagar
organisation finns en statens förlikningsmannaexpedition. 1181
¬
1
i,
;r. • ,
sfs 1976: 580 expeditionen skall följa förhållandena på arbetsmarknaden. har den
fått kännedom om arbetstvist som hotar att medföra eller redan har |j
medfört stridsatgärd, skall den utse förlikningsman att medla i tvisten, |(i|
när medverkan av förlikningsman kan anses ägnad att främja en lös- ^(i
ning av denna. förlikningsmannen skall kalla parterna till förhandling
eller vidtaga annan lämplig åtgärd samt verka för att part uppskjuter :j 1
eller inställer stridsåtgärd. ^
enligt expeditionens bestämmande skall förlikningsman på begäran
gå parter på arbetsmarknaden till banda med råd och upplysningar rö- ^
rande förhandlingar och kollektivavtal samt leda förhandlingar mellan
parterna. i
47 § är någon enligt 45 § skyldig att lämna varsel, skall han inom tid
och på sätt som där anges göra detta även till förlikningsmannaexpedi-
tionen. den som bryter häremot dömes till böter, högst trehundra ^
kronor.
48 § vid förhandling enligt 46 § skall förlikningsman söka få till stånd ^
överenskommelse mellan parterna på grundval av förslag som kommer
i' ; från dem själva. förlikningsmannen är dock oförhindrad att föreslå
'[ i jämkningar och medgivanden för att främja en god lösning av tvisten. '
49 § har part som enligt 10 § är förhandlingsskyldig kallats till för-
. handling inför förlikningsman och försummar parten att inställa sig
[1 eller underlåter han annars att fullgöra vad som åligger honom enligt
15 §, kan förlikningsmannen på begäran av motpart anmäla förhållan
det hos arbetsdomstolen. denna kan förelägga parten vid vite att full
göra sin förhandlingsskyldighet och kan på anmälan av förlikningsman
i utdöma vitet.
i 50 § parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling hålla skriftlig
handling tillgänglig för motparten gäller även i förhållande till förlik
ningsman som med verkar vid förhandlingen.
i 51 § uppnås icke enighet mellan parterna vid förhandling inför för-
likningsman, kan han föreslå dem att låta tvisten avgöras av skiljemän.
,f |,| han kan också medverka vid utseende av ski ljemän.
] förlikningsman får ej åtaga sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om
i icke förlikningsmannaexpeditionen i särskilt fall medger det.
i' i ^ 52 § i arbetstvist av större betydenhet kan regeringen utse förliknings
kommission att medla i tvisten. även enskild person kan av regeringen
utses att som särskild fö rlikningsman medla i sådan tvist.
föreskrifterna i 49 och 50 §§ äger motsvarande tillämpning vid med
ling av förlikningskommission eller särskild förliknin gsman.
53 § den som är eller har varit förlikningsman får ej obehörigen yppa
eller utnyttja vad han har fått kännedom om under sin verksamhet.
detsamma gäller den som är eller har varit särskild förlikningsman
ihj 1182 eller medlem i förlikningskommission.
"i'
¬
skadestånd och andra påföljder sfs 1976: 580
54 § arbetsgivare, arbetstagare och organisation som bryter mot den
na lag eller mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, om ej
annat följer av vad nedan sägs.
55 § vid bedömande om och i vad mån skada har uppkommit för
någon skall hänsyn tagas även till dennes intresse av att lagens eller
kollektivavtalets bestämmelser iakttages och till övriga omständigheter
av annan än rent ekonomisk betydelse.
56 § bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot tystnadsplikt som av
ses i den na lag eller utnyttjar han obehörigen vad han under sådan tyst
nadsplikt har fått kännedom om, skall han ersätta uppkommen skada.
om någon som företräder arbetsgivare eller organisation gör sig
skyldig till handling som avses i första stycket, svarar arbetsgivaren eller
organisationen för skadan.
i fall som avses i denna paragraf skall ej följa ansvar enligt 20 kap.
3 § brottsbalken.
57 § arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada, om den
i tvist som avses i 33 eller 34 § har föranlett eller godkänt felaktig till-
lämpning av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog
för sin ståndpunkt i tvisten. detsamma gäller om organisationen har
saknat fog för förklaring enligt 39 §.
58 § har arbetsgivare utan fog utkrävt arbete enligt 34 § andra styc
ket utan att sådana synnerliga skäl som där avses har förelegat, skall
han ersätta uppkommen skada.
59 § har organisation, som är bunden av kollektivavtal, eller över
ordnad organisation anordnat eller föranlett olovlig stridsåtgärd, kan
skadestånd ej åläggas enskild arbetsgivare eller arbetstagare för att han
har deltagit i åtgärden.
skadestånd kan icke åläggas arbetstagare, om han med sin organisa
tions godkännande har vägrat att utföra arbete som arbetsgivaren har
krävt enligt 34 § andra stycket.
60 § är någon skadeståndsskyldig enligt denna lag, kan skadeståndets
belopp nedsättas i förhållande till vad som annars skulle ha utgått, om
det är skäligt med hänsyn till den skadevållandes ringa skuld, den skade
lidandes förhållande i avseende på tvisten, skadans storlek i jämförelse
med den skadevållandes tillgångar eller omständigheterna i övri gt. full
ständig befrielse från skadeståndsskyldighet kan också medges.
vid bedömande enligt första stycket av arbetstagares skadestånds
skyldighet för deltagande i olovlig stridsåtgärd skall särskild hänsyn
tagas till omständigheter, som har framkommit vid överläggning enligt
43 §, och verkningarna av överläggningen.
61 § är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten för
delas mella n dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständig- 1183
heterna.
¬
sfs 1976: 580 62 § kan enligt denna lag skadestånd följa på åtgärd eller underlåten
het av arbetstagare, får annan påföljd icke åläggas arbetstagaren utan
stöd i förfa ttning eller kollektivavtal. detsamma gäller i fall när av 56 §
andra stycket eller 59 § följer, att arbetstagare icke kan åläggas skade
stånd.
är annan påföljd än skadestånd föreskriven i kollektivavtal, får den
utan hinder av första stycket tillämpas även på arbetstagare som ej är
medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsättes
i sådant arbete som avses med avtalet.
tvisteförhandling och rättegång
63 § i mål, vari denna lag skall tillämpas, gäller lagen (1974: 371) om
rättegången i arbetstvister. är fråga om överträdelse av 47 eller 53 §,
gäller dock vad som ä r föreskrivet om rättegång i allmänhet.
64 § vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10 § yrka skadestånd
eller annan fullgörelse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall han
påkalla förhandling inom f yra månader efter det att han har fått känne
dom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom
två år efter det att omständigheten har inträffat. skall enligt föreskrift
i kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och centralt, gäller vad
som nu har sagts den lokala förhandlingen. central förhandling skall i
sådant fall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhand
lingen har avslutats.
första stycket äger motsvarande tillämpning, när part som avses där
vill vinna förklaring att rättshandling eller avtalsbestämmelse är ogiltig
av det skälet att den innebär kränkning av föreningsrätten.
påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätten
till förhandling.
65 § talan i fall som avses i 64 § skall väckas inom tre månader efter
det att förhandling har avslutats. när både lokal och central förhand
ling har ägt rum, räknas tiden från det att den centrala förhandlingen
har avslutats. har mot förhandling förelegat hinder som ej har berott
av käranden, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha
hållits.
66 § har organisation ej iakttagit föreskriven tid för förhandling eller
väckande av talan, får den som är eller har varit medlem i organisa
tionen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad efter det
att tiden har löpt ut. skall enligt 4 kap. 7 § lagen (1974: 371) om rätte
gången i arbetstvister talan föregås av förhandling men har sådan ej
ägt rum, gäller vad som nu har sagts i stället rätt att påkalla förhand
ling. talan skall i sådant fall väckas inom tid som anges i 65 §.
i tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av organisation, skall han
väcka talan inom fyra månader efter det att han har fått kännedom
om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år
^ efter det att omständigheten har inträffat.
¬
67 § talan om skadestånd eller annan fullgörelse med anledning av sfs 1976: 580
olovlig stridsåtgärd får ej i något fall väckas senare än tre månader efter
det att stridsåtgärden har avslutats.
68 § väcker part ej talan inom föreskriven tid, förlorar han rätten till
talan.
69 § föreskrifterna i 33—35 och 39 §§ utgör icke hinder mot beslut
enligt 15 kap. rättegångsbalken.
70 § utöver vad som i övrigt gäller kan arbetsdomstolen i mål om
tillämpningen av denna lag eller om kollektivavtal förordna att för
handling skall hållas inom stängda dörrar, i den mån det kan antagas
att offentlighet skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller
annan genom yppande av affärs-, drifts- eller därmed jämförligt för
hållande hos företag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller
personliga förhållariden.
denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.
genom lagen upphäves
lagen (1920; 245) om medling i arbetstvister,
lagen (1920: 248) om särskilda skiljedomare i arbetstvister,
lagen (1928: 253) om kollektivav tal,
lagen (1936: 506) om förenings - och förhandlingsrätt samt
övergångsbestämmelserna till lagen (1965: 277) angående ändring i
lagen den 11 september 1936 (nr 506) om förenings- och förhandlings
rätt.
förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses
annars däri lagrum som har ersatts genom föreskrift i den nya lagen,
skall denna i stället tillämpas.
kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, är utan
verkan i den mån avtalet innefattar avvikelse från lagen. har avtalet
tillkommit för att utgöra avvikelse från regler, som avses i 4 § andra
eller tredje stycket, gäller dock avtalet i den delen.
skall övergång som avses i 28 § äga rum i anslutning till lagens ikraft
trädande, får uppsägning som där sägs göras dessförinnan, dock med
verkan tidigast från ikraftträdandet.
föreskrifterna i 64—68 §§ tillämpas ej, om sådant yrkande som avses
i dessa lagrum hänför sig till omständighet som har inträffat före lagens
ikraftträdande. avser yrkandet skadestånd enligt 25 § lagen (1936: 506)
om förenings- och förhandlingsrätt, tillämpas i stället den föreskriften.
på regeringens vägnar
olof palme
ingemund bengtsson
(arbetsmarknadsdepartementet)
75—sfs 1976
1185
¬
Viktiga lagar inom arbetsrätten
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.