SFS 1984:1008

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag sfs 1984:1008 om änd­ring i lagen (1982:80) om anställ­nings­skydd; utkom mn tryc­ket den 21 decem­ber 1984 utfär­dad den 13 decem­ber 1984. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs i fråga om lagen (1982:80) om an ställ­nings­skydd dels att 24 § skall upp­höra att gälla, dels att 2, 12, 21, 22 och 33 §§ samt rubri­ken när­mast före 22 § skall ha nedan angivna lydelse. 2 finns det i annan lag eller i för­ord­ning som har med­de­lats med stöd av lag sär­skilda före­skrif­ter som avvi­ker från denna lag, gäl­ler de före­skrif terna. avtal är ogil­tiga i den mån de upp­hä­ver eller inskrän­ker arbets­ta­gar­nas rät­tig­he­ter enligt denna lag. genom kol­lek­tivav­tal som har slu­tits eller god­känts av en cen­tral arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion får dock göras avvi­kel­ser från 5, 6, 11, 15, 21, 22, 25-28, 32, 33, 40 och 41 §§. den när­mare beräk­ningen av för­må­ner som avses i 12 § samt avvi­kel­ser från bestäm­mel serna i 30 §, såvitt gäl­ler besked enligt 15 §, lik­som bestäm­mel­serna i 30 och 31 §§, s åvitt gäl­ler den lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­nens rät­tig­he­ter, får också bestäm­mas på det sät­tet. avtal om av vikel­ser från reg­lerna 121 § får träf­fas även utan­för kollek-​​ tivav­tals­för­hål­lan­den, om avta­let inne­bär att kol­lek­tivav­tal som med stöd av andra styc­ket har träf­fats för verk­sam­hets­om­rå­det skall tilläm­pas. när efter bemyn­di­gande av en cen­tral arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion ett lokalt kol­lek­tivav­tal har träf­fats om avvi­kel­ser från 22 § får avta­let tilläm­pas i fråga om upp­säg­ning av arbets­ta­gare som vid upp­säg­nings­ti­dens slut är äldre än 57 och ett halvt år bara om arbets­gi­va­ren får den cen­trala arbetsta gar­or­ga­ni­sa­tio­nens med­gi­vande till vaije enskild upp­säg­ning. en arbets­gi­vare som är bun­den av ett kol­lek­tivav­tal enligt andra styc­ket far tillämpa avta­let även på arbets­ta­gare som inte är med­lem­mar av den av tals­slu­tande arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­nen men sys­sel­sätts i arbete som avses med avta­let. é 12 en arbets­ta­gare som har bli­vit upp­sagd har rätt att under upp­säg nings­ti­den behålla sin lön och andra anställ­nings­för­må­ner även om arbets taga­ren inte får några arbets­upp­gif­ter alls eller får andra arbets­upp­gif­ter än tidi­gare, 21 §" en arbets­ta­gare som per­mit­te­ras har rätt till samma lön och andra anställ­nings­för­må­ner som om arbets­ta­ga­ren hade fått behålla sina arbets upp­gif­ter. detta gäl­ler dock inte om per­mit­te­ringen är en följd av att arbe­tet är säsong­be­to­nat eller av andra skäl inte är sam­man­häng­ande till sin natur. ' prop. 1984/85:62, au 4, rskr 78. ^ senaste lydelse 1984:510. 3 änd­ringen inne­bär att andra styc­ket upp­hävs. änd­ringen inne­bär bl. a. att andra och tredje styc­kena upp­hävs. 2099 ¬ sfs 1984:1008 i tur­ord­ning vid upp­säg­ning > ? 22 vid uppsä gning på grund av arbets­brist skall arbets­gi­va­ren iaktta föl­jande tur­ord­nings­reg­ler. arbets­ta­gar­nas plats i tur­ord­ningen bestäms med utgångs­punkt i varje arbets­ta­ga­res sam­man­lagda anställ­nings­tid hos arbets­gi­va­ren. arbets­taga re med längre anställ­nings­tid har före­träde fram­för arbets­ta­gare med korta re anställ­nings­tid. vid lika anställ­nings­tid ger högre ålder före­träde. kan en arbets­ta­gare endast efter ompla­ce­ring bere­das fort­satt arbete hos ar bets­gi­va­ren, gäl­ler som för­ut­sätt­ning för före­träde enligt tur­ord­ningen att arbets­ta­ga­ren har till­räck­liga kva­li­fi­ka­tio­ner för det fort­satta arbe­tet. har arbets­gi­va­ren flera drift­sen­he­ter, fast­ställs tur­ord­ningen för vaije enhet för sig. om arbets­gi­va­ren är eller bru­kar vara bun­den av kol­lek­tivav tal, fast­ställs en sär­skild tur­ord­ning för vaije avtals­om­råde. finns det i ett sådant fall flera drift­sen­he­ter på samma ort, skall inom en arbets­ta­gar­orga nisa­tions avtals­om­råde fast­stäl­las en gemen­sam tur­ord­ning för samt­liga enhe­ter på orten, om orga­ni­sa­tio­nen begär det senast vid för­hand­lingar enligt 29 §. 33 § en arbets­gi­vare, som vill att en arbets­ta­gare skall lämna sin anställ ning när arbets­ta­ga­ren uppnår den ålder som med­för skyl­dig­het att avgå med ålderspen­sion eller, om någon sådan avgångs­skyl­dig­het inte finns, vid fyllda 65 år, skall skrift­li­gen ge arbets­ta­ga­ren besked om detta minst en månad i för­väg. om en arbets­gi­vare vill att en arbets­ta­gare skall lämna sin anställ­ning i sam­band med att arbets­ta­ga­ren får rätt till hel för tidspen­sion enligt lagen (1962; 381) om all­män försä kring, skall arbets­gi­va­ren skrift­li­gen ge arbets taga­ren besked om detta så snart arbets­gi­va­ren har fått kän­ne­dom om pen­sions­be­slu­tet. en arbets­ta­gare som är anställd tills vidare och har upp­nått den ålder som anges i f örsta styc­ket har inte rätt till längre upp­säg­nings­tid än en månad och har inte hel­ler före­trä­des­rätt enligt 22, 23 och 25 §§. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1985. avtal om per­mit­te­ring, som har ingåtts före lagens ikraft­trä­dande, är utan ver­kan i den mån avta­let inne­fat­tar avvi­kelse från den nya lagen. på rege­ring­ens väg­nar anna-​greta leijon johan hirsch­feldt (arbets­mark­nads­de­par­te­men­tet) 2100 ' änd­ringen inne­bär bl. a. att fjärde styc­ket upp­hävs. ¬