SFS 1989:963

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag sfs 1989:963 om änd­ring i lagen (1982:80) om anställ­nings­skydd; utkom rrän tryc­ket den 20 decem­ber 1989 utfär­dad den 13 decem­ber 1989. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs dels att 2 och 30 §§ skall ha föl­jande lydelse, dels att det i lagen skall infö­ras en ny para­graf, 30 a §, av föl­jande lydelse. 2 finns det i annan lag eller i för­ord­ning som har med­de­lats med stöd av lag sär­skilda före­skrif­ter som avvi­ker från denna lag, gäl­ler de före­skrif terna. i avtal är ogil­tiga i den mån de upp­hä­ver eller inskrän­ker arbets­ta­gar­nas ' prop. 1989/90:6, au8, rskr. 71. ^ senaste lydelse 1984:1008. 1845 ¬ .-i'- sfs 1989:963 rät­tig­he­ter enligt denna lag. ge nom kol­lek­tivav­tal som har slu­tits eller god­känts av en cen­tral arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion fär dock göras avvi­kel­ser från 5, 6, 11, 15, 21, 22, 25-28, 32, 33, 40 och 41 §§. den när­mare beräk­ningen av för­må­ner som avses i 12 § samt avvi­kel­ser från bestäm­mel serna i 30 a §, såvitt gäl­ler besked enligt 15 §, lik­som från bestäm­mel­serna i 30, 30 a och 31 §§, s åvitt gäl­ler den lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­nens rät­tig­he­ter, får också bestäm­mas på det sät­tet. avtal om avvi­kel­ser från reg­lerna i 21 § får träf­fas även utan­för kollek-​ tivav­tals­for­hål­lan­den, om avta­let inne­bär att kol­lek­tivav­tal söm med stöd av andra styc­ket har träf­fats for verk­sam­hets­om­rå­det skall tilläm­pas. när efter bemyn­di­gande av en cen­tral arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion ett lokalt kol­lek­tivav­tal har träf­fats om avvi­kel­ser från 22 § får avta­let tilläm­pas i fråga om upp­säg­ning av arbets­ta­gare som vid upp­säg­nings­ti­dens slut är äldre än 57 och ett halvt år bara om arbets­gi­va­ren får den cen­trala arbets tagar­or­ga­ni­sa­tio­nens med­gi­vande till vaije enskild upp­säg­ning. en arbets­gi­vare som är bun­den av ett kol­lek­tivav­tal enligt andra styc­ket får tillämpa avta­let även på arbets­ta­gare som inte är med­lem­mar av den avtals­slu­tande arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­nen men sys­sel­sätts i arb ete som av ses med avta­let. 30 § en arbets­gi­vare som vill avskeda eller säga upp en arbets­ta­gare på grund av omstän­dig­he­ter som hän­för sig till arbets­ta­ga­ren per­son­li­gen skall under­rätta arbets­ta­ga­ren om detta i för­väg. gäl­ler under­rät­tel­sen upp­säg­ning skall den läm­nas minst två vec­kor i för­väg. gäl­ler den avske dande skall den läm­nas minst en vecka i för­väg. är arbets­ta­ga­ren fack­ligt orga­ni­se­rad, skall arbets­gi­va­ren sam­ti­digt med under­rät­tel­sen varsla den lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som arbets­ta­ga­ren till­hör. arbets­ta­ga­ren och den lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som arbets­ta­ga­ren till­hör har rätt till över­lägg­ning med arbets­gi­va­ren om den åtgärd som under­rät­tel­sen och vars­let avser. en för­ut­sätt­ning är dock att över­lägg­ning begärs senast en vecka efter det att under­rät­tel­sen eller vars­let läm­na­des. har över­lägg­ning begärts, får arbets­gi­va­ren inte verk­ställa upp­säg­ning eller avske­dande för­rän över­lägg­ningen har avslu­tats. 30 a § en arbets­gi­vare som ger en arbets­ta­gare besked enligt 15 § om att en tids­be­grän­sad anställ­ning skall upp­höra skall sam­ti­digt varsla den loka la arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion som arbets­ta­ga­ren till­hör. arbets­ta­ga­ren och den lokala arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­nen har rätt till över­lägg­ning med arbets­gi­va­ren om beske­det. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1990. har under­rät­telse eller var­sel läm­nats före ikraft­trä­dan­det om att en tids­be­grän­sad anställ­ning skall upp­höra, tilläm­pas även efter ikraft­trä­dan det äldre före­skrif­ter. 1846 på rege­ring­ens väg­nar ing­ela tha­lén per vir­des­ten (arbets­mark­nads­de­par­te­men­tet) ¬