SFS 2016:248 Lag om änd­ring i lagen (1982:80) om anställ­nings­skydd

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om änd­ring i lagen (1982:80) om anställ­nings­skydd; utfär­dad den 10 mars 2016. enligt riks­da­gens beslut 1 före­skrivs 2 i fråga om lagen (1982:80) om anställ-​ nings­skydd dels att 2–5 och 6 g §§ ska ha föl­jande lydelse, dels att det ska infö­ras två nya para­gra­fer, 5 a–b §§, av föl­jande lydelse. 2§ 3 om det i en annan lag eller i en för­ord­ning som har med­de­lats med stöd av en lag finns sär­skilda före­skrif­ter som avvi­ker från denna lag, ska dessa före­skrif­ter gälla. ett avtal är ogil­tigt i den mån det upp­hä­ver eller inskrän­ker arbets­ta­gar­nas rät­tig­he­ter enligt denna lag. genom ett kol­lek­tivav­tal får det göras avvi­kel­ser från 5–6, 22 och 25– 27 §§. om avta­let inte har slu­tits eller god­känts av en cen­tral arbetstagarorga-​ nisa­tion, krävs dock att det mel­lan par­terna i andra frå­gor gäl­ler ett kollektiv-​ avtal som har slu­tits eller god­känts av en sådan orga­ni­sa­tion eller att ett sådant kol­lek­tivav­tal till­fäl­ligt inte gäl­ler. under samma för­ut­sätt­ning är det också tillå­tet att genom ett kol­lek­tivav­tal bestämma den när­mare beräk­ningen av för­må­ner som avses i 12 §. genom ett kol­lek­tivav­tal som har slu­tits eller god­känts av en cen­tral arbets-​ tagar­or­ga­ni­sa­tion får det även göras avvi­kel­ser från 11, 15, 21, 28, 32, 33, 40 och 41 §§. det är också tillå­tet att genom ett sådant kol­lek­tivav­tal göra avvi- kel­ser 1. från 6 b–6 e §§ under för­ut­sätt­ning att avta­let inte inne­bär att mindre för- mån­liga reg­ler ska tilläm­pas för arbets­ta­garna än som föl­jer av – rådets direk­tiv 2001/23/eg av den 12 mars 2001 om till­närm­ning av med­lems­sta­ter­nas lag­stift­ning om skydd för arbets­ta­ga­res rät­tig­he­ter vid över- låtelse av före­tag, verk­sam­he­ter eller delar av före­tag eller verk­sam­he­ter, i den ursprung­liga lydel­sen, eller – rådets direk­tiv 91/533/eeg av den 14 okto­ber 1991 om arbets­gi­vares skyl­dig­het att upp­lysa arbets­ta­garna om de reg­ler som är tillämp­liga på anställ­nings­av­ta­let eller anställ­nings­för­hål­lan­det, i den ursprung­liga lydel­sen, 2. från 30 a §, när det gäl­ler besked enligt 15 §, och 1 prop. 2015/16:62, bet. 2015/16:au5, rskr. 2015/16:156. 2 jfr rådets direk­tiv 1999/70/eg av den 28 juni 1999 om ramav­ta­let om viss­tids­ar­bete under­teck­nat av efs, unice och ceep, i den ursprung­liga lydel­sen. 3 senaste lydelse 2006:440. sfs 2016:248 utkom från tryc­ket den 22 mars 2016 2 sfs 2016:248 3. från 30, 30 a och 31 §§, när det gäl­ler den lokala arbetstagarorganisatio-​ nens rät­tig­he­ter. avtal om avvi­kel­ser från 21 § får träf­fas även utan­för kollektivavtalsförhål-​ lan­den, om avta­let inne­bär att kol­lek­tivav­tal som med stöd av fjärde styc­ket har träf­fats för verk­sam­hets­om­rå­det ska tilläm­pas. en arbets­gi­vare som är bun­den av ett kol­lek­tivav­tal enligt tredje eller fjärde styc­ket får tillämpa avta­let även på arbets­ta­gare som inte är med­lem­mar av den avtals­slu­tande arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tio­nen men sys­sel­sätts i arbete som av- ses med avta­let. 3§ 4 vid tillämp­ning av 5 a, 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäl­ler föl­jande sär- skilda bestäm­mel­ser om beräk­ning av anställ­nings­tid: 1. en arbets­ta­gare som byter anställ­ning genom att övergå från en arbets-​ givare till en annan får i den senare anställ­ningen till­go­do­räkna sig också tiden i den förra, om arbets­gi­varna vid tid­punk­ten för över­gången till­hör samma kon­cern. 2. en arbets­ta­gare som byter anställ­ning i sam­band med att ett före­tag, en verk­sam­het eller en del av en verk­sam­het över­går från en arbets­gi­vare till en annan genom en sådan över­gång som omfat­tas av 6 b § får till­go­do­räkna sig tiden hos den förra arbets­gi­va­ren när anställ­nings­tid ska beräk­nas hos den senare. detta gäl­ler även vid byte av anställ­ning i sam­band med kon­kurs. 3. om det sker flera sådana byten av anställ­ning som avses i 1–2, får arbets­ta­ga­ren räkna sam­man anställ­nings­ti­derna hos alla arbets­gi­varna. arbets­ta­gare som har fått åter­an­ställ­ning enligt 25 § ska anses ha upp­nått den anställ­nings­tid som fordras för besked enligt 15 § och före­trä­des­rätt enligt 25 §. 4§ 5 anställ­nings­av­tal gäl­ler tills vidare. avtal om tids­be­grän­sad anställ­ning får dock träf­fas i de fall som anges i 5 och 6 §§. träf­fas i annat fall ett sådant avtal, kan arbets­ta­ga­ren på det sätt som anges i 36 § få dom­stols för­kla­ring att avta­let ska gälla tills vidare. anställ­nings­av­tal som gäl­ler tills vidare kan sägas upp av arbets­gi­va­ren eller arbets­ta­ga­ren för att upp­höra efter en viss upp­säg­nings­tid. en tidsbegrän-​ sad anställ­ning upp­hör utan före­gå­ende upp­säg­ning vid anställ­nings­ti­dens ut- gång eller när arbe­tet är slut­fört, om inte något annat har avta­lats eller föl­jer av 5 a § eller 6 §. i 33 § finns sär­skilda reg­ler om skyl­dig­het att lämna anställ-​ ningen vid 67 års ålder och i sam­band med att arbets­ta­ga­ren får rätt till hel sju­ker­sätt­ning enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken. en arbets­ta­gare får med ome­del­bar ver­kan från­träda sin anställ­ning, om arbets­gi­va­ren i väsent­lig mån har åsi­do­satt sina ålig­gan­den mot arbets­ta­ga­ren. i de fall som avses i 18 § kan en arbets­gi­vare genom avske­dande avbryta anställ­ningen med ome­del­bar ver­kan. att arbets­gi­va­ren i vissa fall är skyl­dig att infor­mera och över­lägga med arbets­ta­ga­ren och berörd arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion samt att tillämpa ett visst för­fa­rande i sam­band med att ett anställ­nings­av­tal ingås eller upp­hör föl­jer av 6, 8–10, 15, 16, 19, 20 och 28–33 §§. 4 senaste lydelse 2007:389. 5 senaste lydelse 2010:1230. 3 sfs 2016:2485§ 6 avtal om tids­be­grän­sad anställ­ning får träf­fas 1. för all­män viss­tids­an­ställ­ning, 2. för vika­riat, 3. för säsongs­ar­bete, och 4. när arbets­ta­ga­ren har fyllt 67 år. 5a§ 7 en all­män viss­tids­an­ställ­ning över­går till en tills­vi­da­re­an­ställ­ning när en arbets­ta­gare har varit anställd hos arbets­gi­va­ren i all­män visstidsanställ-​ ning i sam­man­lagt mer än två år 1. under en femårs­pe­riod, eller 2. under en period då arbets­ta­ga­ren har haft tids­be­grän­sade anställ­ningar hos arbets­gi­va­ren i form av all­män viss­tids­an­ställ­ning, vika­riat eller säsongs-​ arbete och anställ­ning­arna följt på varandra. en anställ­ning har följt på en annan om den till­trätts inom sex måna­der från den före­gå­ende anställ­ning­ens slut­dag. ett vika­riat över­går till en tills­vi­da­re­an­ställ­ning när en arbets­ta­gare har varit anställd hos arbets­gi­va­ren i vika­riat i sam­man­lagt mer än två år under en femårs­pe­riod. 5b§ för den som fyllt 67 år över­går inte en all­män viss­tids­an­ställ­ning eller ett vika­riat till en tills­vi­da­re­an­ställ­ning enligt 5 a §. 6g§ 8 arbets­gi­va­ren ska på begä­ran av en arbets­ta­gare lämna skrift­lig infor-​ mation om arbets­ta­ga­rens sam­man­lagda anställ­nings­tid. arbets­gi­va­ren ska på begä­ran av en arbets­ta­gare som är tids­be­grän­sat anställd enligt 5 § 1–3 lämna skrift­lig infor­ma­tion om alla anställ­ningar som har bety­delse för tillämp­ning av 5 a §. för varje sådan anställ­ning ska den tids­be­grän­sade anställ­ning­ens form, till­trä­des­dag och slut­dag anges. infor­ma­tion enligt första styc­ket ska läm­nas inom tre vec­kor från det att be- gäran fram­ställts. vid beräk­ning av anställ­nings­ti­den och vid bedöm­ning av vilka tidi­gare anställ­ningar som omfat­tas av infor­ma­tions­skyl­dig­he­ten ska även anställ­ningar enligt 3 § första styc­ket 1–3 beak­tas. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2016. 2. för avtal om all­män viss­tids­an­ställ­ning eller vika­riat som har ingåtts före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre bestäm­mel­ser i fråga om över­gång till tillsvidare-​ anställ­ning. 3. vid beräk­ning av sam­man­lagd anställ­nings­tid och vid bedöm­ningen av om anställ­ningar följt på varandra enligt 5 a § ska även anställ­nings­av­tal som ingåtts före ikraft­trä­dan­det beak­tas. 4. för anställ­ningar som upp­hört före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 6 g § i den äldre lydel­sen. 6 senaste lydelse 2007:391. 7 tidi­gare 5 a § upp­hävd genom 2006:440. 8 senaste lydelse 2006:440. 4 sfs 2016:248 wol­ters kluwer elan­ders sve­rige ab, 2016 på rege­ring­ens väg­nar ylva johans­son cat­ha­rina nord­lan­der (arbets­mark­nads­de­par­te­men­tet)