SFS 1995:1480 Lag om änd­ring i lagen (1991:1047) om sjuk­lön

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag om änd­ring i lagen (1991:1047) om sjuk­lön; utfär­dad den 14 decem­ber 1995. enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs att 3, 6, 15, 17 och 23 §§ lagen (1991:1047) om sjuk­lön skall ha föl­jande lydelse. 3 § arbets­ta­ga­rens rätt till sjuk­lön gäl­ler från och med den första dagen av anställ­nings­ti­den. är den avta­lade anställ­nings­ti­den kor­tare än en månad inträ­der dock rät­ten till sjuk­lön endast om arbets­ta­ga­ren till­trätt anställ­ningen och där­ef­ter varit anställd fjor­ton kalen­der­da­gar i följd. dag då arbets­ta­ga­ren varit från­va­rande utan gil­tigt skäl med­räk­nas inte. vid beräk­ning av kva­li­fi­ka­tions­ti­den enligt första styc­ket skall tidi­gare anställ­ningar hos samma arbets­gi­vare med­räk­nas, om tiden mel­lan anställ­ning­arna inte över­sti­ger fjor­ton kalen­der­da­gar. 6 §2 för dagar i en sjuk­lö­ne­pe­riod enligt 7 § som arbets­ta­ga­ren gått miste om lön och andra anställ­nings­för­må­ner till följd av ned­sätt­ningen i arbets­för­må­gan gäl­ler 1. att sjuk­lön inte utges för den första dagen för vil­ken sjuk­lön kan utges enligt 8 § första styc­ket, och 2. att sjuk­lö­nen för de därpå föl­jande dagarna utgör 75 pro­cent av anställ­nings­för­må­nerna. 1 2 sfs 1995:1480 utkom från tryc­ket den 27 decem­ber 1995 prop. 1995/96:69, bet. 1995/96:sfu2, rskr. 1995/96:87. senaste lydelse 1992:1701. 2801 sfs 1995:1480 vid tillämp­ning av bestäm­mel­serna i första styc­ket skall ersätt­ning som utges till arbets­ta­ga­ren på grund av för­mån av fri grupp­sjuk­för­säk­ring, som åtnjuts enligt grun­der som fast­ställs i kol­lek­tivav­tal mel­lan arbets­mark­na­dens huvud­or­ga­ni­sa­tio­ner, anses som sjuk­lön från arbets­gi­va­ren. om arbets­ta­ga­ren har mer än en anställ­ning får varje arbets­gi­vare i skä­lig omfatt­ning till­go­do­räkna sig sådan ersätt­ning som sjuk­lön. om arbets­ta­ga­ren under de senaste tolv måna­derna till följd av bestäm­mel­serna i första styc­ket 1 gått miste om sjuk­lön från arbets­gi­va­ren för sam­man­lagt tio dagar, utgör sjuk­lö­nen för dag som avses i denna punkt 75 pro­cent av den lön och andra anställ­nings­för­må­ner som arbets­ta­ga­ren gått miste om till följd av ned­sätt­ningen i arbets­för­må­gan. om avvi­kelse från vad som föl­jer av första styc­ket 1 före­skrivs i 15 §. 15 §3 om ett beslut enligt 13 § gäl­ler för arbets­gi­va­ren utges sjuk­lön till arbets­ta­ga­ren även för dag som avses i 6 § första styc­ket 1. före­skrif­ten i 6 § andra styc­ket skall tilläm­pas även i fråga om sjuk­lön enligt denna para­graf. 17 § en arbets­gi­vare vars sam­man­lagda löne­kost­na­der under ett kalen­derår inte beräk­nas över­stiga 90 gånger det för året gäl­lande bas­belop­pet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring kan för­säkra sig hos den all­männa för­säk­rings­kas­san för kost­na­der för sjuk­lön enligt denna lag. vid beräk­ningen av de sam­man­lagda löne­kost­na­derna bort­ses från avgif­ter enligt lagen (1981:691) om soci­al­av­gif­ter och lagen (1994:1920) om all­män löne­av­gift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om sär­skild löneskatt på vissa för­värv­sin­koms­ter. rege­ringen före­skri­ver när­mare vill­kor för för­säk­ringen. 23 § ersätt­ning enligt 20 § läm­nas med skä­ligt belopp, dock med högst ett belopp som för dag utgör en tre­hund­ra­sex­tio­fem­te­del av 75 pro­cent av en sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst som upp­går till sju och en halv gånger bas­belop­pet. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1996. äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas på ersätt­ning som avser tid före ikraft­trä­dan­det. på rege­ring­ens väg­nar ing­ela tha­lén björn reu­ter­strand (soci­al­de­par­te­men­tet) 4 3 2802 4 senaste lydelse 1992:1701. senaste lydelse 1992:1701.