SFS 2020:191 Lag om änd­ring i lagen (1991:1047) om sjuk­lön

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om änd­ring i lagen (1991:1047) om sjuk­lön utfär­dad den 3 april 2020 enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs i fråga om lagen (1991:1047) om sjuk- lön dels att 8 § ska ha föl­jande lydelse, dels att det ska infö­ras två nya para­gra­fer, 10 och 10 a §§, av föl­jande lydelse. 8 §2 sjuk­lön ska inte avse mis­tade för­må­ner under tid innan arbets­gi­va­ren fått anmä­lan om sjuk­doms­fal­let. sjuk­lö­nen ska dock avse sådana för­må­ner från och med den dag då sjuk­doms­fal­let inträf­fade, om arbets­ta­ga­ren varit för­hind­rad att göra anmä­lan och sådan gjorts ome­del­bart efter det att hind­ret upp­hört. arbets­gi­va­ren är skyl­dig att utge sjuk­lön för mis­tade för­må­ner under tid från och med den sjunde kalen­der­da­gen efter dagen för sju­kan­mä­lan endast om arbets­ta­ga­ren styr­ker ned­sätt­ningen av arbets­för­må­gan under denna tid genom intyg av läkare eller tand­lä­kare. inty­get behö­ver inte inne­hålla när- mare upp­gift om vil­ken sjuk­dom arbets­ta­ga­ren lider av. om sjuk­lön utges för mis­tade för­må­ner under tid före anmä­lan ska den första ersätt­nings­da­gen anses som sju­kan­mäl­nings­dag. finns det ett beslut enligt 10 § är arbets­gi­va­ren inte skyl­dig att utge sjuk- lön om arbets­ta­ga­ren inte iakt­tar vad som har ålagts honom i beslu­tet. 10 §3 för­säk­rings­kas­san ska, under för­ut­sätt­ning att det finns sär­skilda skäl som talar för det, själv­mant eller på fram­ställ­ning av arbets­gi­va­ren ålägga arbets­ta­ga­ren att genom intyg av läkare eller tand­lä­kare styrka ned- sätt­ningen av arbets­för­må­gan 1. från och med en tidi­gare dag än sjunde kalen­der­da­gen efter sjukanmäl-​​ nings­da­gen i en pågående sjuk­pe­riod, eller 2. från och med den första dagen av varje kom­mande sjuk­pe­riod. ett beslut enligt första styc­ket 2 får inte avse längre tid än ett år. ett beslut enligt denna para­graf gäl­ler ome­del­bart, om inte något annat anges i beslu­tet eller bestäms av en dom­stol som prö­var beslu­tet. 10 a §4 en arbets­gi­vare får, om det finns sär­skilda skäl för det, begära att arbets­ta­ga­ren genom intyg av läkare eller tand­lä­kare styr­ker ned­sätt­ningen av arbets­för­må­gan från och med en tidi­gare dag i sjuk­pe­ri­o­den enligt 10 § första styc­ket 1 eller från och med den första dagen av varje kom­mande 1 prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:fiu51, rskr. 2019/20:201. 2 senaste lydelse 2020:190. 3 tidi­gare 10 § upp­hävd genom 2020:190. 4 tidi­gare 10 a § upp­hävd genom 2020:190. sfs 2020:191 pub­li­ce­rad den 4 april 2020 2 sfs 2020:191sjukperiod enligt 10 § första styc­ket 2. en begä­ran som gäl­ler kom­mande sjuk­pe­ri­o­der får inte avse längre tid än ett år. inty­get behö­ver inte inne­hålla när­mare upp­gift om vil­ken sjuk­dom arbets­ta­ga­ren lider av. arbets­gi­va­rens begä­ran ska vara skrift­lig. har arbets­ta­ga­ren utan god­tag­bart skäl under­lå­tit att lämna ett intyg i en- lig­het med begä­ran enligt första styc­ket, är arbets­gi­va­ren inte skyl­dig att utge sjuk­lön för den del av den aktu­ella sjuk­lö­ne­pe­ri­o­den för vil­ken det sak­nas sådant intyg. om en fråga som avses i första styc­ket regle­ras i ett kol­lek­tivav­tal som avses i 2 § andra styc­ket, tilläm­pas inte bestäm­mel­serna i första och andra styc­kena. denna lag trä­der i kraft den dag som rege­ringen bestäm­mer. på rege­ring­ens väg­nar arda­lan she­ka­rabi kjell rem­p­ler (soci­al­de­par­te­men­tet)