SFS 1999:678 Lag om utsta­tio­ne­ring av arbets­ta­gare

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling sfs 1999:678 lag om utsta­tio­ne­ring av arbets­ta­gare; utfär­dad den 23 juni 1999. enligt riks­da­gens beslut1 föreskrivs2 föl­jande. utkom från tryc­ket den 6 juli 1999 tillämp­nings­om­råde 1 § denna lag gäl­ler när en arbets­gi­vare som är eta­ble­rad i ett annat land än sve­rige utsta­tio­ne­rar arbets­ta­gare här i lan­det i sam­band med att arbets­gi­va­ren till­han­da­hål­ler tjäns­ter över grän­serna. dess­utom finns i 8 § bestäm­mel­ser om arbets­gi­vare som har sitt hem­vist eller säte i sve­rige och utsta­tio­ne­rar arbets­ta­gare till ett annat med­lems­land inom euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (ees). 2 § lagen gäl­ler inte för arbets­gi­vare inom han­delsflottan såvitt avser besätt­ning ombord. definitio­ner 3 § med utsta­tio­ne­ring avses någon av föl­jande grän­sö­ver­skri­dande åtgär­der: 1. när en arbets­gi­vare för egen räk­ning och under egen led­ning sän­der arbets­ta­gare till sve­rige enligt avtal som arbets­gi­va­ren har ingått med den i sve­rige verk­samma mot­ta­ga­ren av tjäns­terna, 2. när en arbets­gi­vare sän­der arbets­ta­gare till sve­rige till en arbets­plats eller till ett före­tag som till­hör kon­cer­nen eller 3. när en arbets­gi­vare som hyr ut arbets­kraft eller stäl­ler arbets­kraft till för­fo­gande sän­der arbets­ta­gare till ett använ­dar­fö­re­tag som är eta­ble­rat i sve­rige eller som bedri­ver verk­sam­het här. ett anställ­nings­för­hål­lande skall råda mel­lan arbets­gi­va­ren och arbets­ta­ga­ren under utsta­tio­ne­rings­ti­den. 4 § med utsta­tio­ne­rad arbets­ta­gare avses varje arbets­ta­gare som van­li­gen arbe­tar i ett annat land men som under en begrän­sad tid utför arbete enligt 3 § i sve­rige. prop. 1998/99:90, bet. 1998/99:au9, rskr. 1998/99:216. jfr euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 96/71/eg av den 16 decem­ber 1996 om utsta­tio­ne­ring av arbets­ta­gare i sam­band med till­han­da­hål­lande av tjäns­ter (egt l 018, 21.1.1997, s. 1, celex 396l0071). 2 1 1 2* sfs 1999:673–691 sfs 1999:678 arbets-​​ och anställ­nings­vill­kor 5 § en arbets­gi­vare skall, oav­sett vil­ken lag som annars gäl­ler för anställ­nings­för­hål­lan­det, tillämpa föl­jande bestäm­mel­ser för utsta­tio­ne­rade arbets­ta­gare: – 2 §, 5 § andra och tredje styc­ket, 7 § första och andra styc­ket, 16, 17, 24, 27–29, 31 och 32 §§ semes­ter­la­gen (1977:480), – 2 §, 4 § första styc­ket och 16–22 §§ för­äld­ra­le­dig­hets­la­gen (1995:584), – 15 §, 16 och 17 §§ när det gäl­ler beford­ran eller utbild­ning för beford­ran, samt 18–28 §§ jäm­ställd­hets­la­gen (1991:433), – 3, 8 och 9 §§, 10 § 2–5 samt 11–20 §§ lagen (1999:130) om åtgär­der mot etnisk dis­kri­mi­ne­ring i arbets­li­vet, – 2–4 §§, 5 § 2–5 och 6–16 §§ lagen (1999:132) om för­bud mot dis­kri­mi­ne­ring i arbets­li­vet av per­so­ner med funk­tions­hin­der samt – 2–4 §§, 5 § 2–5 och 6–15 §§ lagen (1999:133) om för­bud mot dis­kri­mi­ne­ring i arbets­li­vet på grund av sex­u­ell lägg­ning. vid utsta­tio­ne­ring gäl­ler även bestäm­mel­serna i arbets­tids­la­gen (1982:673) och arbets­mil­jö­la­gen (1977:1160) samt, när det gäl­ler arbets­gi­vare som bedri­ver uthyr­ning av arbets­kraft, 4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om pri­vat arbets­för­med­ling och uthyr­ning av arbets­kraft. vad som sägs i första och andra styc­ket hind­rar inte att arbets­gi­va­ren till­läm­par bestäm­mel­ser eller vill­kor som är för­mån­li­gare för arbets­ta­ga­ren. 6 § för arbete som utförs av en yrkes­ut­bil­dad eller spe­ci­a­li­se­rad arbets­ta­gare skall arbets­gi­va­ren tillämpa de i 5 § nämnda bestäm­mel­serna i semes­ter­la­gen endast om utsta­tio­ne­ringen pågår i mer än åtta dagar och om arbe­tet 1. utförs i sam­band med en första mon­te­ring eller instal­la­tion som ingår i leve­rans­kon­trak­tet för en vara, och 2. är nöd­vän­digt för att varan skall tas i bruk. detta undan­tag gäl­ler dock inte om arbe­tet avser bygg­verk­sam­het där bygg­na­der upp­förs, sätts i stånd, under­hålls, byggs om eller rivs. vid beräk­ningen av om utsta­tio­ne­ringen pågår i mer än åtta dagar skall hän­syn tas till om någon annan arbets­ta­gare under det senaste året har varit utsta­tio­ne­rad för samma arbete. 7 § vid utsta­tio­ne­ring gäl­ler i fråga om för­e­nings­rätt och för­hand­lings­rätt 7 och 8 §§ respek­tive 10 § lagen (1976:580) om med­be­stäm­mande i arbets­li­vet. när kol­lek­tivav­tal träf­fats med en svensk arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion gäl­ler även 41 § i samma lag. vid brott mot bestäm­mel­serna i första eller andra styc­ket gäl­ler 54 och 55 §§ samt 60 § första och tredje styc­ket lagen om med­be­stäm­mande i arbets­li­vet. utsta­tio­ne­ringar till andra län­der inom ees 8 § när arbets­gi­vare med hem­vist eller säte i sve­rige utsta­tio­ne­rar arbets­ta­gare till annat land inom ees, skall arbets­gi­va­ren tillämpa de natio­nella bestäm­mel­ser vari­ge­nom det lan­det genom­fört euro­pa­par­la­men­tets och rå2 dets direk­tiv 96/71/eg av den 16 decem­ber 1996 om utsta­tio­ne­ring av arbets­ta­gare i sam­band med till­han­da­hål­lande av tjäns­ter. första styc­ket hind­rar inte att arbets­gi­va­ren tilläm­par bestäm­mel­ser eller vill­kor som är för­mån­li­gare för arbets­ta­ga­ren. sfs 1999:678 infor­ma­tion 9 § arbe­tar­skydds­sty­rel­sen skall vara för­bin­del­se­kon­tor och till­han­da­hålla infor­ma­tion om de arbets-​​ och anställ­nings­vill­kor som kan bli tillämp­liga vid en utsta­tio­ne­ring i sve­rige. för infor­ma­tion om kol­lek­tivav­tal som kan komma att bli tillämp­liga skall arbe­tar­skydds­sty­rel­sen hän­visa till berörda kol­lek­tivav­tals­par­ter. arbe­tar­skydds­sty­rel­sen skall även sam­ar­beta med mot­sva­rande för­bin­del­se­kon­tor i andra län­der inom ees. talans väc­kande 10 § mål om tillämp­ningen av 5 § första styc­ket samt 7 § hand­läggs enligt lagen (1974:371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter. där­vid gäl­ler – 33 § semes­ter­la­gen (1977:480) om pre­skrip­tion, – 23 § andra styc­ket för­äld­ra­le­dig­hets­la­gen (1995:584) om rät­te­gången, – 46–56 §§ jäm­ställd­hets­la­gen (1991:433) om rätt att föra talan, gemen­sam hand­lägg­ning och om pre­skrip­tion m.m., – 37, 38, 40, 41 och 43 §§ lagen (1999:130) om åtgär­der mot etnisk dis­kri­mi­ne­ring i arbets­li­vet om rätt att föra talan och om pre­skrip­tion m.m., – 25, 26, 28, 29 och 31 §§ lagen (1999:132) om för­bud mot dis­kri­mi­ne­ring i arbets­li­vet av per­so­ner med funk­tions­hin­der om rätt att föra talan och om pre­skrip­tion m.m. samt – 24, 25, 27, 28 och 30 §§ lagen (1999:133) om för­bud mot dis­kri­mi­ne­ring i arbets­li­vet på grund av sex­u­ell lägg­ning om rätt att föra talan och om pre­skrip­tion m.m. talan får föras vid tings­rät­ten i ort där arbets­ta­ga­ren är eller har varit utsta­tio­ne­rad. denna lag trä­der i kraft den 16 decem­ber 1999. på rege­ring­ens väg­nar göran pers­son mona sah­lin (närings­de­par­te­men­tet) 3 fakta info direkt, tel. 08-​587 671 00 elan­ders gotab, stock­holm 1999