SFS2024-506.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
svensk författningssamling
lag sfs 2024:506
om arbetslöshetsförsäkring publicerad
utfärdad den 20 juni 2024
enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.
1 kap. inledande bestämmelser
lagens innehåll
1 § innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande:
– inledande bestämmelser (1 kap.),
– grundläggande förutsättningar för rätt till arbetslöshetsersättning (2 kap.),
– krav på tidigare inkomster för rätt till arbetslöshetsersättning (3 kap.),
– tid med arbetslöshetsersättning (4 kap.),
– beräkning av arbetslöshetsersättning (5 kap.),
– minskning av arbetslöshetsersättning (6 kap.),
– sanktioner (7 kap.),
– återbetalningsskyldighet och återkrav (8 kap.),
– uppgiftsskyldighet (9 kap.),
– handläggning av ärenden (10 kap.), och
– omprövning och överklagande (11 kap.).
arbetslöshetsförsäkringens syfte och funktion
2 § arbetslöshetsförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring som hand-
has av arbetslöshetskassorna och som syftar till att ge arbetslösa ekonomiskt
stöd under omställning mellan arbeten.
intyg för personer som söker arbete utanför sverige
3 § i europaparlamentets och rådets förordning (eg) nr 883/2004 av den
29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och europa-
parlamentets och rådets förordning (eg) nr 987/2009 av den 16 september
2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (eg) nr 883/2004 finns
bestämmelser om utfärdande av intyg för personer som uppfyller villkoren
för rätt att med bibehållen arbetslöshetsersättning söka arbete i något annat
land.
i 11 kap. 12 § finns bestämmelser om överklagandetiden för beslut om
sådana intyg.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om utfärdande av och
beslut om intyg och om vilken myndighet som utfärdar intygen.
1 prop. 2023/24:128, bet. 2023/24:au9, rskr. 2023/24:267.
den 26 juni 2024
1
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
särskilda bestämmelser vid arbetskonflikt sfs 2024:506
4 § lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt
ska tillämpas på arbetslöshetsersättning enligt denna lag.
2 kap. grundläggande förutsättningar för rätt till
arbetslöshetsersättning
allmänna villkor
1 § för att ha rätt till arbetslöshetsersättning vid arbetslöshet krävs att
sökanden
1. är arbetsför och oförhindrad att ta ett arbete,
2. är anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen, och
3. i övrigt står till arbetsmarknadens förfogande.
2 § för att ha rätt till arbetslöshetsersättning krävs att sökanden har fyllt
20 år. rätten till ersättning upphör vid månadsskiftet före den månad då
sökanden fyller 66 år.
särskilda bestämmelser för vissa sökande
sökande som är tjänstlediga
3 § en sökande kan få arbetslöshetsersättning trots att sökanden är tjänst-
ledig utan lön, om sökanden av hälsoskäl inte kan återgå till sitt tidigare
arbete eller till annat arbete hos sin arbetsgivare men av försäkringskassan
har bedömts ha arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt.
sökanden kan få ersättning enligt första stycket även om arbetsgivaren
har en kvarvarande rehabiliteringsskyldighet, under förutsättning att arbets-
givaren har vidtagit de rehabiliteringsåtgärder som har varit möjliga.
4 § en sökande kan få arbetslöshetsersättning trots att sökanden är tjänst-
ledig utan lön från en deltidsanställning för att arbeta i en annan deltids-
anställning med lika eller högre tjänstgöringsgrad, under förutsättning att
anställningarna inte går att kombinera.
sökande som är företagare
5 § en sökande som är företagare har inte rätt till arbetslöshetsersättning,
utom i det fall som avses i 11 §.
6 § en sökande ska anses vara företagare om sökanden
1. bedriver sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § inkomst-
skattelagen (1999:1229), och
2. personligen utför arbete i och har ett väsentligt inflytande över den
näringsverksamheten.
vid bedömningen av om en sökande ska anses vara företagare enligt första
stycket ska det bortses från
1. nödvändiga åtgärder som har vidtagits i verksamheten på grund av
oförutsedda händelser, och
2. arbete av ideell karaktär i verksamheten.
7 § en sökande som är företagare och som överlåter näringsverksamheten
men fortsätter att utföra arbete i eller ha ett väsentligt inflytande över
verksamheten ska även efter överlåtelsen anses vara företagare. detsamma
gäller när företagandet utgörs av medlemskap i en ekonomisk förening och
medlemskapet i föreningen har upphört. 2
8 § en sökande ska inte längre anses vara företagare när näringsverksam- sfs 2024:506
heten har upphört genom att det inte vidtas några åtgärder i verksamheten.
vid bedömningen av om näringsverksamheten har upphört enligt första
stycket ska det bortses från
1. nödvändiga åtgärder som har vidtagits på grund av oförutsedda händelser,
2. åtgärder som har vidtagits på grund av en skyldighet enligt lag eller
annan författning,
3. avvecklingsåtgärder som inte har varit möjliga att vidta innan verk-
samheten upphörde, och
4. att en lokal eller mark som har nyttjats eller brukats i verksamheten
hyrs ut eller arrenderas ut, under förutsättning att dessa inte tidigare har hyrts
ut eller arrenderats ut i verksamheten.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vad som ska utgöra
åtgärder enligt andra stycket.
9 § om näringsverksamheten har upphört enligt 8 § och därefter åter-
upptas av den sökande eller av en närstående till sökanden, får en ny bedöm-
ning av om verksamheten har upphört genom att det inte vidtas några
åtgärder i den göras tidigast tre år från det att verksamheten återupptogs.
10 § en sökande ska inte anses vara företagare när näringsverksamheten
vid en bedömning av samtliga omständigheter har upphört definitivt.
vid bedömningen av om näringsverksamheten har upphört definitivt
enligt första stycket ska det bortses från sådana åtgärder som avses i 8 §
andra stycket.
11 § en sökande som är företagare kan få arbetslöshetsersättning om
1. näringsverksamheten har bedrivits under minst sex månader vid sidan
av ett arbete som motsvarar minst 50 procent av heltid inom den ramtid som
följer av 3 kap. 11–14 §§,
2. inkomsten av förvärvsarbete från verksamheten inom ramtiden i genom-
snitt per månad inte har överstigit en tolftedel av den sammanlagda inkomst
av förvärvsarbete som enligt 3 kap. 2 § första stycket 1 krävs för att uppfylla
ett inkomstvillkor, och
3. tiden i och inkomsterna från verksamheten inte utökas under arbets-
lösheten.
sökande som deltar i utbildning
12 § en sökande som deltar i utbildning har inte rätt till arbetslöshets-
ersättning, utom i de fall som anges i 13–15 §§.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om undantag från första
stycket i fråga om rätt till arbetslöshetsersättning under uppehåll i utbildning.
13 § en sökande kan få arbetslöshetsersättning för högst 20 veckor inom
samma ersättningsperiod samtidigt som sökanden deltar i en utbildning om
högst 50 procent av heltid, om
1. det tidigare arbetet inte har upphört på grund av utbildningen,
2. utbildningen inte finansieras eller har finansierats med studiestöd enligt
studiestödslagen (1999:1395) eller studiestartsstöd enligt lagen (2017:527)
om studiestartsstöd, och
3
3. utbildningen inte finansieras med omställningsstudiestöd enligt lagen sfs 2024:506
(2022:856) om omställningsstudiestöd.
kravet i första stycket 2 gäller inte om utbildningen har bedrivits under
minst 15 veckor vid sidan av ett arbete inom den ramtid som följer av 3 kap.
11–14 §§.
14 § en sökande kan få arbetslöshetsersättning för högst 20 veckor inom
samma ersättningsperiod samtidigt som sökanden fortsätter att delta i en
utbildning om mer än 50 procent upp till heltid, om
1. det tidigare arbetet inte har upphört på grund av utbildningen,
2. utbildningen inte finansieras eller har finansierats med studiestöd enligt
studiestödslagen (1999:1395), studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om
studiestartsstöd eller omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om
omställningsstudiestöd,
3. utbildningen har bedrivits under minst 15 veckor vid sidan av ett hel-
tidsarbete inom den ramtid som följer av 3 kap. 11–14 §§, och
4. utbildningens omfattning inte utökas under arbetslösheten.
15 § en sökande kan få arbetslöshetsersättning för högst 15 ersättnings-
dagar inom samma ersättningsperiod samtidigt som sökanden deltar i en
kortare utbildning eller annan kortare aktivitet som syftar till att
1. ge en orientering om olika yrken och utbildningsvägar, eller
2. underlätta omställning från ett arbete till ett annat.
utbildningen eller aktiviteten får inte finansieras eller ha finansierats med
studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), studiestartsstöd enligt lagen
(2017:527) om studiestartsstöd eller omställningsstudiestöd enligt lagen
(2022:856) om omställningsstudiestöd.
sökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program
16 § en sökande som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program har inte
rätt till arbetslöshetsersättning.
sökande som får avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd
17 § en sökande som på grund av att anställningen har upphört får ett
avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön har inte
rätt till arbetslöshetsersättning för den tid som avgångsvederlaget eller skade-
ståndet avser.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om hur tiden enligt första
stycket ska beräknas.
sökande som får lönegaranti
18 § en sökande som på grund av arbetsgivarens konkurs får betalning för
en fordran på uppsägningslön enligt lönegarantilagen (1992:497) kan få
arbetslöshetsersättning under uppsägningstiden, dock inte för den tid som
betalningen avser.
sökande som har uteslutits ur en arbetslöshetskassa
19 § en sökande som har uteslutits ur en arbetslöshetskassa enligt 37 §
första stycket lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor har inte rätt till arbets-
löshetsersättning under ett år från uteslutningen.
4
3 kap. krav på tidigare inkomster för rätt till sfs 2024:506
arbetslöshetsersättning
krav på inkomster av förvärvsarbete
inkomstvillkor
1 § för att ha rätt till arbetslöshetsersättning krävs att sökanden har upp-
fyllt ett inkomstvillkor som avses i 2 eller 3 §.
när ett inkomstvillkor har uppfyllts ska en ersättningsperiod enligt 4 kap.
och en ersättningsgrundande inkomst enligt 5 kap. fastställas.
2 § ett inkomstvillkor är uppfyllt om sökanden inom den ramtid som följer
av 11–14 §§ har haft
1. en viss minsta sammanlagd inkomst av förvärvsarbete, och
2. en viss minsta inkomst av förvärvsarbete per månad under minst fyra
månader.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om storleken på in-
komsterna enligt första stycket.
3 § om en sökande inte uppfyller kravet på en minsta sammanlagd
inkomst av förvärvsarbete enligt 2 § första stycket 1, är ett inkomstvillkor
ändå uppfyllt om sökanden under minst fyra sammanhängande månader
inom ramtiden har haft den inkomst av förvärvsarbete per månad som krävs
enligt 2 § första stycket 2.
en sökande kan få arbetslöshetsersättning med stöd av första stycket
under två ersättningsperioder. därefter måste sökanden uppfylla ett inkomst-
villkor enligt 2 § för att på nytt få rätt till ersättning.
beräkning för den som har varit företagare
4 § i stället för inkomsten av förvärvsarbete från näringsverksamheten
under de månader som en sökande har varit verksam som företagare inom
ramtiden, får beräkningen grundas på någon av följande inkomster för de
månaderna när ett inkomstvillkor prövas:
1. inkomsten av förvärvsarbete från verksamheten som framgår av det
senaste beslutet om slutlig skatt, eller
2. den genomsnittliga årsinkomsten av förvärvsarbete från verksamheten
under de två år som har föregått det beskattningsår som beslutet i 1 avser.
storleken på sökandens inkomst av förvärvsarbete per månad från verk-
samheten ska beräknas till en tolftedel av den inkomst som följer av första
stycket 1 eller 2.
det alternativ som är mest förmånligt för sökanden ska tillämpas.
inkomster av förvärvsarbete
5 § med inkomster av förvärvsarbete avses sådana ersättningar som en
utbetalare är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för och sådana inkomster
som en fysisk person är skyldig att betala egenavgifter för enligt social-
avgiftslagen (2000:980).
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att även andra ersätt-
ningar och inkomster ska anses som inkomster av förvärvsarbete.
6 § inkomster av förvärvsarbete ska hänföras till den månad då de betalas ut.
5
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd sfs 2024:506
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om undantag från första
stycket för utbetalningar som avser mer än en månad.
ersättningar som ska jämställas med inkomster av förvärvsarbete
7 § när sökandens sammanlagda inkomst av förvärvsarbete enligt 2 §
första stycket 1 beräknas ska följande ersättningar jämställas med inkomster
av förvärvsarbete:
1. graviditetspenning, föräldrapenningsförmåner, sjukpenning, rehabili-
teringspenning, smittbärarpenning och närståendepenning enligt socialför-
säkringsbalken, och
2. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att även andra ersätt-
ningar ska jämställas med inkomster av förvärvsarbete.
8 § ersättningar som jämställs med inkomster av förvärvsarbete ska hän-
föras till den månad som de avser.
inkomster och ersättningar som inte får beaktas när ett inkomstvillkor
prövas
9 § när ett inkomstvillkor prövas ska det bortses från inkomster av för-
värvsarbete som hänför sig till
1. näringsverksamhet enligt 2 kap. 11 §,
2. bisyssla enligt 6 kap. 5 §, och
3. arbete inom ramen för andra arbetsmarknadspolitiska program än
sådana som avser särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning
som medför nedsatt arbetsförmåga.
10 § när ett inkomstvillkor prövas ska det bortses från inkomster av för-
värvsarbete och ersättningar som ska jämställas med inkomster av förvärvs-
arbete som har legat till grund för tidigare utbetalad arbetslöshetsersättning.
ramtid för prövningen av ett inkomstvillkor
ramtid
11 § för prövningen av ett inkomstvillkor ska en ramtid fastställas enligt
12–14 §§. när ramtiden fastställs ska det bortses från tid som anges i 15 och
16 §§ (överhoppningsbar tid).
12 § med ramtid avses de tolv månader som närmast föregår den månad
som sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.
13 § om en sökande har förbrukat alla ersättningsdagar i en ersättnings-
period och har haft inkomster av förvärvsarbete under ersättningsperioden,
ska ramtiden avse de tolv månader som räknas bakåt från och med den
senaste månad under ersättningsperioden då sökanden har haft den minsta
inkomst av förvärvsarbete per månad som krävs för att uppfylla ett inkomst-
villkor. det gäller om det är mer förmånligt för sökanden än att fastställa
ramtiden enligt 12 §.
om sökanden inte uppfyller ett inkomstvillkor med tillämpning av den
ramtid som följer av första stycket, ska den tidpunkt som ramtiden ska
räknas från försk
inkomstvillkor är uppfyllt.
jutas bakåt inom ersättningsperioden till dess att ett 6
14 § om en sökande har deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program sfs 2024:506
som en deltagare i programmet kan få aktivitetsstöd för utan att deltagandet
har föregåtts av tid med arbetslöshetsersättning, ska ramtiden avse de tolv
månader som närmast har föregått den månad då programmet påbörjades.
det gäller om det är mer förmånligt för sökanden än att fastställa ramtiden
enligt 12 §.
första stycket gäller endast om det räknat från den månad som ansökan
om arbetslöshetsersättning avser har gått mindre än tolv månader sedan
sökanden avslutade sitt deltagande i programmet. när den tiden beräknas
ska det bortses från månader som utgör överhoppningsbar tid enligt 15 och
16 §§.
överhoppningsbar tid
15 § en månad ska räknas som överhoppningsbar tid om sökanden under
månaden inte har haft den minsta inkomst av förvärvsarbete per månad som
krävs för att uppfylla ett inkomstvillkor och månaden till övervägande del
innehåller tid då sökanden har
1. varit förhindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom,
2. vårdat eget barn som inte har fyllt två år eller vårdat adoptivbarn i två
år efter barnets ankomst i familjen,
3. fått graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken,
4. fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken,
5. fått närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken,
6. genomgått militär utbildning som rekryt inom försvarsmakten,
7. tjänstgjort enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
8. haft uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem som
avses i 6 kap. 6 § första och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453)
samt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
om uppdraget, på socialnämndens begäran, har varit av sådan omfattning att
sökanden har varit tvungen att helt avstå från arbete och mottagandet inte
har bedrivits yrkesmässigt,
9. haft biståndsarbete utomlands som styrelsen för internationellt utveck-
lingssamarbete (sida) eller någon annan statlig myndighet har stått för
lönekostnaderna för,
10. haft arbete som arbetsgivaren har finansierat med särskilt anställnings-
stöd,
11. varit förhindrad att arbeta på grund av ett beslut enligt smittskydds-
lagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av livsmedelslagen, dock inte när det är fråga om
hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 § smittskyddslagen eller avspärrning
enligt 3 kap. 10 § smittskyddslagen,
12. tvångsvårdats enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa
fall,
13. varit förhindrad att arbeta på grund av frihetsberövande inom krimi-
nalvårdens område, eller
14. vistats utomlands när sökanden har följt med sin make, maka eller
sambo vid dennes arbete i utlandet, under förutsättning att makens, makans
eller sambons arbetsgivare har sitt säte i sverige och att lönen betalas ut från
sverige.
16 § om det är mer förmånligt för sökanden ska som överhoppningsbar
tid även räknas en månad då sökanden har
1. deltagit i heltidsutbildning som är avslutad, 7
2. varit företagare, om näringsverksamheten har upphört inom 60 månader sfs 2024:506
från det att den startades,
3. deltagit i korttidsarbete som preliminärt stöd har lämnats för enligt
lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete,
4. deltagit i korttidsarbete som preliminärt stöd kan lämnas för enligt
lagen om stöd vid korttidsarbete, om sökanden har deltagit i korttidsarbete
under en sammanhängande period och preliminärt stöd har lämnats för
någon del av den perioden, eller
5. beviljats del av helt omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om
omställningsstudiestöd.
17 § den överhoppningsbara tiden enligt 15 § 1–13 och 16 § får samman-
lagt vara längst 60 månader.
vid vistelse utomlands som medföljare enligt 15 § 14 får den överhopp-
ningsbara tiden vara längst 120 månader.
den överhoppningsbara tiden enligt första och andra styckena får samman-
lagt inte vara längre än 120 månader.
4 kap. tid med arbetslöshetsersättning
ersättningsperiod
1 § med ersättningsperiod avses det antal dagar som en sökande som mest
kan få arbetslöshetsersättning för utan att på nytt uppfylla ett inkomstvillkor.
2 § en pågående ersättningsperiod måste förbrukas innan en ny ersättnings-
period kan påbörjas.
en ersättningsperiod är pågående om det återstår ersättningsdagar i
perioden och sökanden har fått arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd
någon gång under de tolv månader som närmast har föregått den månad som
ansökan om arbetslöshetsersättning avser. när tiden beräknas ska det bortses
från månader som enligt 3 kap. 15 och 16 §§ utgör överhoppningsbar tid.
karenstid
3 § en ersättningsperiod får inte påbörjas innan en karenstid om två dagar
med arbetslöshet har förflutit. i karenstiden räknas endast de dagar in som
sökanden skulle ha fått arbetslöshetsersättning för. karenstiden ska fullgöras
inom tolv månader från och med den månad då karenstiden inleddes.
ersättningsperiodens längd
4 § ersättningsperioden för en sökande som har uppfyllt ett inkomstvillkor
enligt 3 kap. 2 § är
1. 300 ersättningsdagar om sökanden under minst elva månader inom
ramtiden har haft den minsta inkomst av förvärvsarbete per månad som
krävs för att uppfylla inkomstvillkoret,
2. 200 ersättningsdagar om sökanden under minst åtta men mindre än elva
månader inom ramtiden har haft den minsta inkomst av förvärvsarbete per
månad som krävs för att uppfylla inkomstvillkoret, och
3. 100 ersättningsdagar om sökanden under minst fyra men mindre än åtta
månader inom ramtiden har haft den minsta inkomst av förvärvsarbete per
månad som krävs för att uppfylla inkomstvillkoret.
5 § ersättningsperioden för en sökande som har uppfyllt ett inkomstvillkor
enligt 3 kap. 3 § är 66 ersättningsdagar. 8
6 § en månad med hel arbetslöshetsersättning motsvarar 22 ersättnings- sfs 2024:506
dagar.
en dag som en sökande har fått ersättning för ska räknas som en förbrukad
ersättningsdag.
7 § en dag som en sökande har fått aktivitetsstöd för ska, från och med
månaden som följer på den ramtid som har fastställts för prövningen av ett
inkomstvillkor, räknas som en förbrukad ersättningsdag.
5 kap. beräkning av arbetslöshetsersättning
hur arbetslöshetsersättning beräknas
1 § sökandens arbetslöshetsersättning ska beräknas per månad utifrån
sökandens ersättningsgrundande inkomst och ersättningsnivå enligt bestäm-
melserna i detta kapitel. i 6 kap. finns bestämmelser om minskning av
ersättningen.
ersättningsgrundande inkomst
2 § den ersättningsgrundande inkomsten ska motsvara en tolftedel av
sökandens sammanlagda inkomst av förvärvsarbete inom ramtiden.
om en sökande har uppfyllt ett inkomstvillkor enligt 3 kap. 3 §, ska den
minsta sammanlagda inkomst av förvärvsarbete som krävs för att uppfylla
ett inkomstvillkor enligt 3 kap. 2 § räknas som sökandens sammanlagda
inkomst av förvärvsarbete inom ramtiden.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att den högsta ersätt-
ningsgrundande inkomsten ska vara lägre än vad som följer av första stycket.
3 § om en sökande har förbrukat alla ersättningsdagar i en ersättnings-
period och på nytt har uppfyllt ett inkomstvillkor, ska den senast fastställda
ersättningsgrundande inkomsten användas för den nya ersättningsperioden.
det gäller om det är mer förmånligt för sökanden än att fastställa en ny
ersättningsgrundande inkomst enligt 2 § och sökanden
1. har uppfyllt inkomstvillkoret med tillämpning av den ramtid som anges
i 3 kap. 13 §, eller
2. har haft de inkomster av förvärvsarbete som krävs för att uppfylla
inkomstvillkoret inom tolv månader från den månad då sökanden avslutade
sitt deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att endast vissa arbets-
marknadspolitiska program ska omfattas av första stycket 2.
ersättningsnivå
fastställande av ersättningsnivå
4 § ersättningsnivån ska vara 80 procent av den ersättningsgrundande
inkomsten om
1. sökanden har varit medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa
under hela ramtiden,
2. medlemskapet eller anslutningen har bestått under en sammanhängande
tid av minst tolv månader, och
3. sökanden fortfarande är medlem eller ansluten under den månad som
sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.
9
5 § ersättningsnivån ska vara 60 procent av den ersättningsgrundande sfs 2024:506
inkomsten om
1. sökanden har varit medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa
under minst de sista sex månaderna av ramtiden,
2. medlemskapet eller anslutningen har bestått under en sammanhängande
tid av minst sex men mindre än tolv månader,
3. sökanden har haft den minsta inkomst av förvärvsarbete per månad som
krävs för att uppfylla ett inkomstvillkor under minst fyra av månaderna med
medlemskap eller anslutning inom ramtiden, och
4. sökanden fortfarande är medlem eller ansluten under den månad som
sökanden ansöker om arbetslöshetsersättning för.
6 § ersättningsnivån ska vara 50 procent av den ersättningsgrundande
inkomsten om sökanden inte uppfyller kravet på medlemskap eller
anslutning enligt 4 eller 5 §.
7 § när en tidigare fastställd ersättningsgrundande inkomst används för en
ny ersättningsperiod enligt 3 § ska ersättningsnivån vara 5 procentenheter
lägre än den senast fastställda ersättningsnivån.
om sökandens tidigare ersättningsnivå har fastställts enligt 4 eller 5 §
krävs det, för att sökanden ska få den ersättningsnivå som följer av första
stycket, att sökanden fortfarande är medlem i eller ansluten till en arbetslös-
hetskassa under den månad som sökanden ansöker om arbetslöshets-
ersättning för.
beräkning av tid med medlemskap eller anslutning i vissa fall
8 § när tiden med medlemskap eller anslutning beräknas enligt 4 eller 5 §
ska det bortses från avbrott i medlemskapet eller anslutningen som under-
stiger en månad, om den sammanlagda avbrottstiden inte överstiger åtta
veckor. det gäller dock inte avbrott till följd av ett beslut om uteslutning
enligt 37 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.
9 § när tiden med medlemskap eller anslutning beräknas enligt 4 eller 5 §
ska det bortses från medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa
under tid då en sökande har omfattats av en annan stats lagstiftning enligt
europaparlamentets och rådets förordning (eg) nr 883/2004 av den 29 april
2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.
nedtrappning av ersättningsnivåer
10 § ersättningsnivåerna i 4–7 §§ ska trappas ner med 10 procentenheter
efter 100 ersättningsdagar i ersättningsperioden och med ytterligare 5 pro-
centenheter efter 200 ersättningsdagar.
6 kap. minskning av arbetslöshetsersättning
när arbetslöshetsersättningen ska minskas för en del av en månad
1 § om en sökande för en del av en månad inte har rätt till arbetslös-
hetsersättning ska ersättningen minskas. ersättningen ska minskas med 1/22
för en dag som sökanden inte har rätt till ersättning för. om sökanden inte
har rätt till ersättning för en del av en dag ska ersättningen minskas pro-
portionellt. ersättningen får dock inte minskas med mer än 5/22 per vecka.
ersättningen ska inte minskas enligt första stycket för
10
1. tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkrings- sfs 2024:506
balken i den omfattning som sökanden i genomsnitt har haft sådan ersättning
under ramtiden, eller
2. tid med arbete som sökanden har haft inkomst av förvärvsarbete för.
när arbetslöshetsersättningen ska minskas på grund av inkomst av
förvärvsarbete
2 § om en sökande har haft inkomst av förvärvsarbete som avser arbete
under en del av den månad som ansökan avser, ska arbetslöshetsersättningen
minskas. ersättningen ska minskas med en lika stor andel av ersättningen
som inkomstens andel av en tolftedel av sökandens sammanlagda inkomst
av förvärvsarbete inom ramtiden.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om till vilken månad
som inkomst av förvärvsarbete ska hänföras om inkomsten avser arbete
under mer än en månad.
3 § arbetslöshetsersättningen ska inte minskas på grund av inkomst av
förvärvsarbete som hänför sig till en näringsverksamhet enligt 2 kap. 11 §.
4 § vid inkomst av förvärvsarbete som hänför sig till en bisyssla enligt 5 §
ska arbetslöshetsersättningen endast minskas till den del den inkomsten
överstiger en tolftedel av den sammanlagda inkomst av förvärvsarbete som
krävs för att uppfylla ett inkomstvillkor enligt 3 kap. 2 §.
5 § för att ett arbete ska anses som en bisyssla krävs att
1. arbetet har utförts under minst sex månader vid sidan av ett annat arbete
på heltid inom ramtiden,
2. inkomsten av förvärvsarbete från bisysslan inom ramtiden i genomsnitt
per månad inte har överstigit en tolftedel av den sammanlagda inkomst av
förvärvsarbete som enligt 3 kap. 2 § första stycket 1 krävs för att uppfylla
ett inkomstvillkor, och
3. tiden i arbetet inte utökas under arbetslösheten.
när det prövas om ett arbete ska anses som en bisyssla enligt första stycket
ska det bortses från arbete som har utförts i en näringsverksamhet.
6 § en sökande kan få arbetslöshetsersättning vid sidan av sådana inkomster
av förvärvsarbete som minskar ersättningen enligt 2–4 §§ för högst 14 månader
inom en ersättningsperiod.
när arbetslöshetsersättningen ska minskas med andra ersättningar
7 § om en sökande har fått allmän pension eller annan pension som
lämnas på grund av arbete under samma månad som sökanden ansöker om
arbetslöshetsersättning för, ska ersättningen minskas med pensionen.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om hur pension som
avser annan tid än en månad ska räknas om till ett månadsbelopp.
8 § om en sökande har fått ersättning på grund av arbetslöshet från någon
annan än arbetslöshetskassan under samma månad som sökanden ansöker
om arbetslöshetsersättning för, ska arbetslöshetsersättningen minskas.
ersättningen ska minskas endast om summan av den arbetslöshetsersättning
som sökanden har rätt till och den ersättning som har betalats ut från någon 11
annan än arbetslöshetskassan överstiger det belopp som sökanden skulle ha sfs 2024:506
kunnat få i arbetslöshetsersättning om de föreskrifter som regeringen kan
meddela enligt 5 kap. 2 § tredje stycket inte beaktas. ersättningen ska minskas
med det belopp som överstiger den arbetslöshetsersättning som sökanden
hade kunnat få.
hur ersättningsdagar förbrukas när arbetslöshetsersättningen har
minskats
9 § om en sökandes arbetslöshetsersättning har minskats förbrukas ersätt-
ningsdagar i ersättningsperioden med en lika stor andel av 22 ersättnings-
dagar som den andel av sökandens hela arbetslöshetsersättning som sökan-
den har rätt till efter minskningen. antalet förbrukade ersättningsdagar ska
avrundas till närmaste hel dag. en halv dag avrundas uppåt.
första stycket gäller inte till den del arbetslöshetsersättningen har minskats
med andra ersättningar enligt 7 eller 8 § eller minskats på grund av att
sökanden har frånkänts rätt till arbetslöshetsersättning enligt 7 kap. 12 §.
7 kap. sanktioner
de olika sanktionerna i lagen
1 § i denna lag finns sanktionerna varning, avstängning från rätt till
arbetslöshetsersättning och frånkännande av rätt till arbetslöshetsersättning.
ett beslut om avstängning från rätt till arbetslöshetsersättning och från-
kännande av rätt till arbetslöshetsersättning innebär att sökanden inte har rätt
till ersättning under ett visst antal dagar. vid frånkännande förbrukas dessa
dagar i en pågående eller efterföljande ersättningsperiod.
varning och avstängning från rätt till arbetslöshetsersättning
när sökande missköter arbetssökandet
2 § en sökande ska varnas om sökanden inte aktivt har sökt lämpliga
arbeten.
en sökande ska också varnas om sökanden utan godtagbart skäl
1. inte har medverkat till att upprätta en individuell handlingsplan hos
arbetsförmedlingen,
2. inte har lämnat en aktivitetsrapport till arbetsförmedlingen inom utsatt
tid,
3. inte har besökt eller tagit kontakt med arbetsförmedlingen, eller en
leverantör som utför arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av arbets-
förmedlingen, vid en bestämd tidpunkt, eller
4. inte har sökt ett lämpligt arbete som har anvisats av arbetsförmedlingen.
om sökanden missköter arbetssökandet enligt första eller andra stycket
vid upprepade tillfällen inom samma ersättningsperiod, ska sökanden stängas
av från rätt till arbetslöshetsersättning i 1 ersättningsdag vid det andra till-
fället, i 5 ersättningsdagar vid det tredje tillfället och i 10 ersättningsdagar
vid det fjärde tillfället. om det upprepas en femte gång inom samma
ersättningsperiod, upphör rätten till arbetslöshetsersättning för återstående
ersättningsdagar i den ersättningsperioden.
när sökande förlänger tiden i arbetslöshet
3 § en sökande ska stängas av från rätt till arbetslöshetsersättning i
5 ersättningsdagar, om sökanden utan godtagbart skäl
1. har avvisat ett erbjudet lämpligt arbete,
12
2. genom sitt uppträdande uppenbarligen har orsakat att en anställning sfs 2024:506
inte har kommit till stånd, eller
3. har avvisat en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program som
en deltagare i programmet kan få aktivitetsstöd för.
om sökanden förlänger tiden i arbetslöshet enligt första stycket i anslut-
ning till eller inom samma ersättningsperiod, ska sökanden stängas av från
rätt till arbetslöshetsersättning i 10 ersättningsdagar vid det andra tillfället
och i 45 ersättningsdagar vid det tredje tillfället. om det upprepas en fjärde
gång inom samma ersättningsperiod, upphör rätten till arbetslöshets-
ersättning för återstående ersättningsdagar i den ersättningsperioden.
när sökande orsakar sin arbetslöshet
4 § en sökande ska stängas av från rätt till arbetslöshetsersättning i
45 ersättningsdagar, om sökanden
1. utan giltig anledning har lämnat sitt arbete,
2. på grund av otillbörligt uppförande har skilts från sitt arbete,
3. utan giltig anledning har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program
som en deltagare i programmet kan få aktivitetsstöd för, eller
4. har uppträtt på ett sådant sätt att arbetsförmedlingen har återkallat en
anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program som en deltagare i
programmet kan få aktivitetsstöd för.
sökanden ska i stället stängas av i 20 ersättningsdagar om högst 10 dagar
kvarstår av arbetet eller om det kan antas att arbetet skulle ha varat högst
10 dagar. detsamma ska gälla om det kvarstår högst 10 dagar av ett arbets-
marknadspolitiskt program eller om programmet skulle ha pågått i högst
10 dagar.
om sökanden orsakar sin arbetslöshet enligt första stycket en andra gång
i anslutning till eller inom samma ersättningsperiod, ska sökanden på nytt
stängas av från rätt till arbetslöshetsersättning enligt vad som sägs i första
och andra styckena. om det upprepas en tredje gång inom samma ersätt-
ningsperiod, upphör rätten till arbetslöshetsersättning för återstående ersätt-
ningsdagar i den ersättningsperioden.
5 § bestämmelserna om avstängning i 4 § första stycket 1 och 2 ska inte
tillämpas om arbetet har upphört
1. enligt en överenskommelse som har träffats sedan arbetsgivaren har
tagit initiativ till att skilja sökanden från arbetet, eller
2. genom en uppsägning från arbetsgivarens sida och uppsägningens
giltighet är föremål för prövning i domstol eller en förhandling enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligt kollektivavtal.
lämpligt arbete
6 § ett arbete ska anses lämpligt om
1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen har tagits skälig hänsyn
till sökandens förutsättningar för arbetet och andra personliga förhållanden,
2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som arbetstagare
som omfattas av kollektivavtal får eller, om något kollektivavtal inte finns,
är skäliga i förhållande till de förmåner som arbetstagare med likvärdiga
arbetsuppgifter och kvalifikationer får i jämförliga företag,
3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där arbetskonflikt råder till
följd av stridsåtgärder som är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och
13
4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar det som anges i författning sfs 2024:506
eller myndighetsföreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa eller
olycksfall.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om lämpligt
arbete.
förtroendeuppdrag
7 § med lämpligt arbete i 2 och 3 §§ och med anställning i 3 § avses inte
förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning.
godtagbart skäl och giltig anledning
8 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vad som ska
anses utgöra godtagbart skäl i 2 och 3 §§ och giltig anledning i 4 §.
sammanläggning av sanktionsgrunder
9 § när det prövas om en sökande ska varnas eller stängas av från rätt till
arbetslöshetsersättning får upprepade fall av misskötsamhet med arbets-
sökandet enligt 2 §, förlängning av tid i arbetslöshet enligt 3 § eller orsakande
av arbetslöshet enligt 4 § läggas samman till grund för en sanktion.
en sammanläggning får endast göras av sanktionsgrundande förhållanden
som omfattas av samma paragraf och som har inträffat innan en sökande har
informerats av arbetsförmedlingen eller arbetslöshetskassan om att sökanden
kan komma att varnas eller stängas av från rätt till arbetslöshetsersättning.
om det finns särskilda skäl får sanktionsgrundande förhållanden läggas
samman även efter att sökanden har informerats av arbetsförmedlingen eller
arbetslöshetskassan.
avstängningstiden
10 § avstängningstiden ska räknas från och med den dag då det som ligger
till grund för avstängningen inträffade. om något som medför avstängning
inträffar under en pågående avstängningstid, ska den nya avstängningstiden
räknas från utgången av den föregående avstängningstiden.
i avstängningstiden ingår dagar som
1. skulle ha utgjort karenstid enligt 4 kap. 3 §,
2. sökanden skulle ha fått arbetslöshetsersättning för om avstängning inte
hade skett, och
3. sökanden har arbetat.
antalet avstängningsdagar enligt andra stycket får vara högst fem per
vecka.
11 § en avstängning får inte pågå längre än 112 kalenderdagar räknat från
och med den dag då det som ligger till grund för avstängningen inträffade.
om något som medför avstängning inträffar under en pågående avstäng-
ningstid, får den nya avstängningen inte pågå längre än 112 kalenderdagar
räknat från utgången av den föregående avstängningstiden.
frånkännande av rätt till arbetslöshetsersättning
12 § en sökande ska frånkännas rätt till arbetslöshetsersättning om sökan-
den medvetet eller av grov vårdslöshet har
1. lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller 14
2. låtit bli att anmäla ändrade förhållanden till arbetslöshetskassan om sfs 2024:506
något som är av betydelse för sökandens rätt till eller storleken på arbets-
löshetsersättningen.
om sökanden är medlem i eller ansluten till en arbetslöshetskassa får
sökanden frånkännas rätt till arbetslöshetsersättning endast om arbetslös-
hetskassan vid prövning enligt 37 § första stycket lagen (1997:239) om
arbetslöshetskassor har bedömt att sökanden inte ska uteslutas ur arbets-
löshetskassan.
13 § ett beslut om frånkännande ska avse 130 ersättningsdagar. om det
finns särskilda skäl får beslutet avse färre eller fler dagar, dock lägst 45 och
högst 195 ersättningsdagar.
14 § ett beslut om frånkännande ska gälla från och med den dag då arbets-
löshetskassan inledde utredningen av det som ligger till grund för beslutet
och längst fem år från den dagen.
ett beslut om frånkännande får inte grundas på något som ligger längre
bakåt i tiden än fem år, räknat från och med den dag då arbetslöshetskassan
inledde utredningen.
i beslutet ska det anges vilken dag arbetslöshetskassan inledde utredningen.
8 kap. återbetalningsskyldighet och återkrav
förutsättningar för återbetalningsskyldighet
1 § en mottagare av arbetslöshetsersättning är återbetalningsskyldig om
1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte lämna de
uppgifter och göra de anmälningar som mottagaren är skyldig att göra eller
på något annat sätt har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med
ett för högt belopp,
2. ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp
och mottagaren har insett eller skäligen borde ha insett detta, eller
3. mottagaren senare har fått lön eller ekonomiskt skadestånd som mot-
svarar lön för samma tid som den utbetalda ersättningen.
återkrav
2 § om en mottagare av arbetslöshetsersättning är återbetalningsskyldig,
ska arbetslöshetskassan besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.
ett beslut om återkrav ska innehålla uppgifter om det belopp som ska betalas
tillbaka och när beloppet senast ska betalas.
avbetalning och anstånd
3 § arbetslöshetskassan får träffa avtal med den återbetalningsskyldige
om avbetalning av ett återkrav av arbetslöshetsersättning eller bevilja den
återbetalningsskyldige anstånd med betalningen.
ränta ska tas ut på det obetalda beloppet från den dag då avtalet om
avbetalningsplan träffades eller anståndet beviljades, dock inte för tid innan
det återkrävda beloppet har förfallit till betalning. ränta ska tas ut efter en
räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två
procentenheter.
dröjsmålsränta
4 § om ett belopp som har återkrävts inte har betalats i rätt tid, ska
dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på det obetalda beloppet. 15
detsamma gäller när den återbetalningsskyldige har träffat avtal om en sfs 2024:506
avbetalningsplan eller har beviljats anstånd med betalningen och betalning
inte sker inom den tid som följer av avtalet eller beslutet om anstånd.
avstående från återkrav
5 § om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller
ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för
det, får arbetslöshetskassan besluta om att helt eller delvis avstå från ett krav
på återbetalning eller ränta.
avdrag på arbetslöshetsersättning
6 § vid återkrav får arbetslöshetskassan, vid en senare utbetalning av
arbetslöshetsersättning till den som är återbetalningsskyldig, dra av ett
skäligt belopp i avräkning mot det krävda beloppet. avdrag får även göras
för ränta som den återbetalningsskyldige ska betala.
exekutionstitel
7 § arbetslöshetskassans beslut om återkrav av arbetslöshetsersättning,
ränta och dröjsmålsränta ska anses som ett sådant beslut av en förvaltnings-
myndighet som utgör en exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § första stycket 6 a
utsökningsbalken.
9 kap. uppgiftsskyldighet
uppgiftsskyldighet för myndigheter
1 § arbetsförmedlingen, centrala studiestödsnämnden, försäkringskassan
och pensionsmyndigheten ska till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter
om en enskild som behövs för ett ärende hos arbetslöshetskassan enligt
denna lag.
uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassor
2 § en arbetslöshetskassa ska till arbetsförmedlingen, försäkringskassan
och pensionsmyndigheten lämna de uppgifter om en enskild som behövs för
ett ärende hos den mottagande myndigheten.
3 § en arbetslöshetskassa ska till en annan arbetslöshetskassa lämna de
uppgifter om en enskild som behövs för ett ärende hos den mottagande
arbetslöshetskassan enligt denna lag.
uppgiftsskyldighet för arbetsgivare och uppdragsgivare
4 § en arbetsgivare eller uppdragsgivare ska på begäran till en arbetslös-
hetskassa lämna de uppgifter om en enskilds anställnings- och uppdragsför-
hållanden som behövs för ett ärende hos arbetslöshetskassan enligt denna lag.
föreskrifter om uppgiftsskyldighet
5 § regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka uppgifter
som enligt 1–4 §§ ska lämnas av eller till en arbetslöshetskassa.
16
10 kap. handläggning av ärenden sfs 2024:506
förvaltningslagens tillämpning
1 § förvaltningslagen (2017:900) ska tillämpas när arbetslöshetskassan
handlägger ärenden enligt denna lag, om inte något annat följer av bestäm-
melserna i detta kapitel eller av bestämmelserna om omprövning och över-
klagande i 11 kap. när förvaltningslagen tillämpas ska arbetslöshetskassan
jämställas med en myndighet.
ansökan om arbetslöshetsersättning
2 § en ansökan om arbetslöshetsersättning ska göras hos arbetslöshets-
kassan.
ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs i ärendet. sökanden ska
på heder och samvete intyga att lämnade uppgifter om faktiska förhållanden
är riktiga.
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om ansökan.
3 § en ansökan om arbetslöshetsersättning ska avse en månad och göras
senast tre månader efter utgången av den månad som ansökan avser. en
ansökan som görs efter den tiden ska avvisas, om det inte finns särskilda
skäl.
4 § om arbetslöshetskassan förelägger en sökande att avhjälpa en brist i
en ansökan får det ske genom delgivning.
skyldighet att medverka i utredningen och att anmäla ändrade
förhållanden
5 § den enskilde är skyldig att
1. medverka till att ett ärende blir utrett genom att lämna de uppgifter som
är av betydelse för ett ärendes avgörande, och
2. anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken på
arbetslöshetsersättningen.
en anmälan enligt första stycket 2 ska göras så snart som möjligt och
senast 14 dagar efter det att den enskilde fick kännedom om förändringen.
om arbetslöshetskassan begär det, ska den enskilde lämna uppgifter om
faktiska förhållanden på heder och samvete.
interimistiska beslut
6 § arbetslöshetskassan får besluta i fråga om arbetslöshetsersättning för
tid fram till dess att ett ärende har avgjorts slutligt, om det
1. inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om sökanden har rätt till
arbetslöshetsersättning,
2. är sannolikt att sökanden har sådan rätt, och
3. är av väsentlig betydelse för sökanden.
ett beslut enligt första stycket får meddelas även när det står klart att
sökanden har rätt till arbetslöshetsersättning men ersättningens storlek inte
kan bestämmas utan betydande dröjsmål.
när beslut gäller
7 § ett beslut gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet
eller bestämts av den instans som ska ompröva beslutet eller pröva över-
klagandet. 17
när beslut senast får rättas eller ändras sfs 2024:506
8 § en rättelse eller ändring av ett beslut får inte göras senare än två år från
den dag då beslutet meddelades.
ett beslut får rättas eller ändras även efter två år, om det först därefter har
kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt
underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.
11 kap. omprövning och överklagande
omprövning av beslut
1 § arbetslöshetskassan ska ompröva sitt beslut om det begärs av den
enskilde som beslutet angår. det gäller inte om arbetslöshetskassan redan
har ändrat beslutet enligt 37 eller 38 § förvaltningslagen (2017:900).
vid omprövning får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.
2 § en begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till
arbetslöshetskassan inom två månader från den dag då den som begär om-
prövning fick del av beslutet genom arbetslöshetskassan. i begäran om
omprövning ska den enskilde ange vilket beslut som avses och på vilket sätt
som den enskilde vill att beslutet ska ändras.
3 § arbetslöshetskassan ska underrätta den enskilde om hur den enskilde
kan begära omprövning av ett beslut. en sådan underrättelse ska innehålla
information om vilka krav som ställs på form och innehåll, vad som gäller i
fråga om ingivande och inom vilken tid en begäran om omprövning ska ha
kommit in till arbetslöshetskassan. underrättelse får ske genom delgivning.
4 § arbetslöshetskassan prövar om begäran om omprövning har kommit
in i rätt tid. om begäran har kommit in för sent ska den avvisas.
en begäran ska dock inte avvisas om
1. förseningen beror på att arbetslöshetskassan inte har lämnat den enskilde
en korrekt underrättelse om hur man begär omprövning, eller
2. begäran har kommit in inom tidsfristen till den domstol som ska pröva
ett överklagande av arbetslöshetskassans omprövningsbeslut.
överklagande av beslut
till vilken domstol överklagas beslut?
5 § en arbetslöshetskassas beslut i ärenden om arbetslöshetsersättning
enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om inte
något annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid
arbetskonflikt.
prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
6 § arbetslöshetskassans beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom
vars domkrets den enskilde var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet. om
det inte finns någon sådan behörig förvaltningsrätt överklagas beslutet till
den förvaltningsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken fattades.
omprövning före överklagande
7 § arbetslöshetskassans beslut får inte överklagas av den enskilde innan
det har omprövats av arbetslöshetskassan. om ett beslut överklagas innan
det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. 18
första stycket gäller inte beslut som har ändrats med stöd av 37 eller 38 § sfs 2024:506
förvaltningslagen (2017:900). den enskildes begäran om omprövning av ett
sådant beslut ska anses som ett överklagande.
inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens rätt att överklaga
8 § inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får överklaga en arbetslös-
hetskassas och en domstols beslut enligt denna lag.
motpart i överinstans
9 § i ett mål där en enskild har överklagat en arbetslöshetskassas beslut är
arbetslöshetskassan den enskildes motpart, om inte annat följer av 10 §.
10 § inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får överta en arbetslös-
hetskassas uppgift att i förvaltningsrätten och kammarrätten föra det all-
männas talan.
i högsta förvaltningsdomstolen är det inspektionen för arbetslöshets-
försäkringen som för det allmännas talan.
överklagandetiden
11 § ett överklagande av ett beslut enligt denna lag ska ha kommit in till
den arbetslöshetskassa eller domstol som har meddelat beslutet inom två
månader från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom
arbetslöshetskassan eller domstolen.
ett överklagande från inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen eller
arbetslöshetskassan ska dock ha kommit in inom två månader från den dag
då beslutet meddelades.
12 § ett överklagande av ett beslut om ett sådant intyg som avses i 1 kap.
3 § ska ha kommit in till den myndighet eller domstol som har meddelat
beslutet inom två månader från den dag då den som överklagar fick del av
beslutet genom myndigheten eller domstolen.
ett överklagande från den myndighet som har beslutat om intyget ska
dock ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
1. denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.
2. genom lagen upphävs lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
3. den upphävda lagen gäller dock fortfarande för den som har en pågå-
ende ersättningsperiod vid ikraftträdandet.
4. bestämmelserna i 35–36 §§ i den upphävda lagen gäller dessutom
fortfarande till och med den 30 september 2026 för företagare som omfattas
av 6 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring i dess lydelse
enligt förordningen (2011:9) om ändring i förordningen (1997:835) om
arbetslöshetsförsäkring.
på regeringens vägnar
ebba busch
paulina brandberg
(arbetsmarknadsdepartementet)
19
Viktiga lagar inom arbetsrätten
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
JP Infonets arbetsrättsliga tjänster
Hanterar du arbetsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd för såväl arbetsrättsjurister och fackliga ombudsmän som chefer och personalansvariga. Här hittar du allt för att hålla dig uppdaterad inom arbetsrättens område. Se allt inom arbetsrätt.