Lag (1988:1465) om ledig­het för när­stå­en­de­vård

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1988:1465
Depar­te­ment: Arbets­mark­nads­de­par­te­men­tet ARM
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2022:1293
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1988:1465
Depar­te­ment/myn­dig­het: Arbets­mark­nads­de­par­te­men­tet ARM
Utfär­dad: 1988-​12-15
Änd­rad: t.o.m. SFS

2022:1293
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser om rätt till ledig­het för en arbets­ta­gare i sam­band med att han eller hon vår­dar en när­stå­ende svårt sjuk per­son.

Lagen inne­hål­ler också bestäm­mel­ser om vad som gäl­ler i vissa fall när en arbets­ta­gare begär flex­ibla arbets­for­mer av omsorgs­skäl. Lag (2022:1292).

2 §   Avtal är ogil­tiga i den mån de upp­hä­ver eller inskrän­ker en arbets­ta­ga­res rät­tig­he­ter enligt denna lag. Lag (2022:1292).

Rätt till ledig­het

3 §   En arbets­ta­gare har rätt till hel ledig­het från sitt arbete under tid då han eller hon får hel när­stå­en­de­pen­ning enligt 47 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken och till för­kort­ning av arbets­ti­den till en fjär­de­del, till hälf­ten eller till tre fjär­de­de­lar under tid då han eller hon får tre fjär­de­dels, halv eller en fjär­de­dels ersätt­ning.

Under den tid då en arbets­ta­gare skulle ha haft rätt till ersätt­ning enligt nyss­nämnda kapi­tel, om han eller hon inte omfat­tats av bestäm­mel­serna i 37 kap. 3 § soci­al­för­säk­rings­bal­ken, har arbets­ta­ga­ren rätt till ledig­het.
Lag (2022:1292).

4 §   Om en arbets­ta­gare vill utnyttja sin rätt till ledig­het ska han eller hon så snart som möj­ligt under­rätta arbets­gi­va­ren. I sam­band med under­rät­tel­sen ska arbets­ta­ga­ren om möj­ligt ange hur länge ledig­he­ten är pla­ne­rad att pågå.
Lag (2022:1292).

5 §   En arbets­ta­gare får avbryta en påbör­jad ledig­het och åter­uppta arbe­tet i samma omfatt­ning som före ledig­he­ten. Lag (2022:1292).

Begä­ran om flex­ibla arbets­for­mer

6 §   Med flex­ibla arbets­for­mer avses för­änd­ringar av arbets­mönst­ret genom t.ex. distans­ar­bete och flex­i­bel arbets­tid. Lag (2022:1292).

7 §   Om en arbets­ta­gare som vår­dar en svårt sjuk per­son begär flex­ibla arbets­for­mer av omsorgs­skäl, ska arbets­gi­va­ren besvara begä­ran inom skä­lig tid. Om begä­ran avslås eller den begärda för­änd­ringen sena­re­läggs, ska arbets­gi­va­ren moti­vera beslu­tet. Rät­ten till svar gäl­ler om per­so­nen som vår­das är en son, dot­ter, far, mor, make, maka eller regi­stre­rad part­ner till arbets­ta­ga­ren eller bor i samma hus­håll som arbets­ta­ga­ren.

Rät­ten till svar gäl­ler endast om arbets­ta­ga­ren har varit anställd hos arbets­gi­va­ren i sam­man­lagt minst sex måna­der när begä­ran görs.

Om en begä­ran avser ledig­het tilläm­pas i stäl­let lagens bestäm­mel­ser om ledig­het. Lag (2022:1292).

8 §   Om arbets­mönst­ret för­änd­ras till följd av en begä­ran enligt 7 § och för­änd­ringen gäl­ler för en bestämd tid, har arbets­ta­ga­ren rätt att återgå till det ursprung­liga arbets­mönst­ret när tiden löper ut.

Om arbets­ta­ga­ren på grund av änd­rade omstän­dig­he­ter begär att få återgå till det ursprung­liga arbets­mönst­ret innan tiden har löpt ut, ska arbets­gi­va­ren besvara begä­ran inom skä­lig tid.
Lag (2022:1292).

För­bud mot miss­gyn­nande behand­ling och repres­sa­lier

9 §   En arbets­ta­gare får inte sägas upp eller avske­das enbart av det skä­let att arbets­ta­ga­ren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledig­het enligt denna lag eller begär flex­ibla arbets­for­mer eller i övrigt tar sina rät­tig­he­ter enligt 7 och 8 §§ i anspråk.

Om en upp­säg­ning eller ett avske­dande ändå sker enbart av det skä­let att arbets­ta­ga­ren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledig­het enligt denna lag, ska upp­säg­ningen eller avske­dan­det ogil­tig­för­kla­ras om arbets­ta­ga­ren begär det.
Lag (2022:1292).

10 §   En arbets­ta­gare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledig­het enligt denna lag eller begär flex­ibla arbets­for­mer eller i övrigt tar sina rät­tig­he­ter enligt 7 och 8 §§ i anspråk är inte skyl­dig att enbart av detta skäl godta
   1. några andra mins­kade anställ­nings­för­må­ner eller för­säm­rade arbets­vill­kor än sådana som är en nöd­vän­dig följd av ledig­he­ten, eller
   2. någon annan ompla­ce­ring än en sådan som kan ske inom ramen för anställ­nings­av­ta­let och som är en nöd­vän­dig följd av ledig­he­ten.

En arbets­ta­gare som åter­vän­der från ledig­het enligt denna lag har rätt att återgå till samma eller ett lik­vär­digt arbete och har även rätt att ta del av even­tu­ella för­bätt­ringar i arbets­för­hål­lan­dena. Lag (2022:1292).

11 §   Om en arbets­ta­gare gör gäl­lande att han eller hon har bli­vit upp­sagd eller avske­dad av skäl som har sam­band med ledig­het eller en begä­ran om flex­ibla arbets­for­mer enligt denna lag, är arbets­gi­va­ren skyl­dig att på arbets­ta­ga­rens begä­ran uppge de omstän­dig­he­ter som åbe­ro­pas som grund för upp­säg­ningen eller avske­dan­det.

Upp­gif­ten ska vara skrift­lig om arbets­ta­ga­ren begär det och gör gäl­lande ett sam­band med ledig­het. Lag (2022:1292).

12 §   En arbets­gi­vare får inte utsätta en arbets­ta­gare för repres­sa­lier på grund av att han eller hon har anmält eller påta­lat att arbets­gi­va­ren har hand­lat i strid med lagens bestäm­mel­ser. Lag (2022:1292).

Ska­de­stånd

13 §   En arbets­gi­vare som bry­ter mot denna lag ska betala arbets­ta­ga­ren ska­de­stånd för den för­lust som upp­kom­mer och för den kränk­ning som har skett. Om det är skä­ligt, kan ska­de­stån­det sät­tas ned eller helt falla bort. Lag (2022:1292).

Rät­te­gång

14 §   Mål om tillämp­ning av denna lag hand­läggs enligt lagen (1974:371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter.

Om talan förs med anled­ning av upp­säg­ning eller avske­dande ska 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra styc­ket andra meningen, 39-42 §§ och 43 § första styc­ket andra meningen lagen (1982:80) om anställ­nings­skydd gälla i tillämp­liga delar. I fråga om annan talan tilläm­pas 64-66 och 68 §§ lagen (1976:580) om med­be­stäm­mande i arbets­li­vet på mot­sva­rande sätt.
Lag (2022:1293).

Bevis­börda

15 §   Om en arbets­ta­gare visar omstän­dig­he­ter som ger anled­ning att anta att han eller hon har miss­gyn­nats genom att ha bli­vit upp­sagd eller avske­dad av skäl som har sam­band med ledig­het för vård av när­stå­ende, är det arbets­gi­va­ren som ska visa att det inte har före­kom­mit något sådant miss­gyn­nande.
Lag (2022:1292).

Rätt att föra talan

16 §   I en tvist enligt 9 eller 10 § får Dis­kri­mi­ne­rings­om­buds­man­nen föra talan för en enskild arbets­ta­gare. Talan förs vid Arbets­dom­sto­len. När en arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter, får dock ombuds­man­nen föra talan bara om orga­ni­sa­tio­nen inte gör det.

Talan som förs av Dis­kri­mi­ne­rings­om­buds­man­nen behand­las som om talan hade förts på egna väg­nar av arbets­ta­ga­ren. Bestäm­mel­serna i lagen om rät­te­gången i arbets­tvis­ter om den enskil­des ställ­ning i rät­te­gången ska tilläm­pas också när ombuds­man­nen för talan. Lag (2022:1292).

17 §   Har upp­hävts genom lag (2010:1241).

18 §   Har upp­hävts genom lag (2010:1241).

19 §   Har upp­hävts genom lag (2010:1241).

20 §   Har beteck­nats 3 § genom lag (2022:1292).

21 §   Har beteck­nats 2 § genom lag (2022:1292).

22 §   Har beteck­nats 4 § genom lag (2022:1292).

23 §   Har beteck­nats 5 § genom lag (2022:1292).

24 §   Har beteck­nats 9 § genom lag (2022:1292).

25 §   Har beteck­nats 10 § genom lag (2022:1292).

26 §   Har beteck­nats 13 § genom lag (2022:1292).

27 §   Har beteck­nats 14 § genom lag (2022:1292).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1992:274

Denna lag trä­der i kraft den 1juli 1992. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om ersätt­ning som avser tid före ikraft­trä­dan­det.

1992:1705

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1993. Äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas fort­fa­rande i fråga om ersätt­ning som avser tid före ikraft­trä­dan­det.

1993:333

Denna lag trä­der i kraft såvitt avser 4 och 6 §§ den 1 juni 1993 och i övrigt den 1 juli 1993.

19915:1482

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1996.

Äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas på ersätt­ning som avser tid före ikraft­trä­dan­det.

1998:94

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1998. I fråga om ompröv­ning av beslut som med­de­lats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 18 § i sin äldre lydelse.

1999:815
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2001.
   2. Äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas fort­fa­rande i fråga om ersätt­ning för tid före ikraft­trä­dan­det.

2004:818
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2005.
   2. Beträf­fande ompröv­ning eller över­kla­gande av beslut som har med­de­lats av en all­män för­säk­rings­kassa tilläm­pas före­skrif­terna i punkt 4 ikraftträdande-​ och över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (2004:781) om änd­ring i lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring. Vidare tilläm­pas före­skrif­ten i punkt 5 samma ikraftträdande-​ och över­gångs­be­stäm­mel­ser om avvis­nings­be­slut har med­de­lats av en all­män för­säk­rings­kassa.

2007:198
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2007.
   2. De nya bestäm­mel­serna tilläm­pas första gången på sådana åter­krav som har beslu­tats av För­säk­rings­kas­san efter ikraft­trä­dan­det.

2009:992
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2010.
   2. Under åren 2010 och 2011 ska de äldre bestäm­mel­serna fort­fa­rande gälla. Det som sägs om Pre­mie­pen­sions­myn­dig­he­ten ska där­vid i stäl­let gälla Pen­sions­myn­dig­he­ten.

2009:1049

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2010. De nya bestäm­mel­serna tilläm­pas även för vård som har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det.

2010:1241
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2011.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler för för­må­ner som avser tid före ikraft­trä­dan­det.