SFS 2003:168 Lag om änd­ring i lagen (1988:1385) om Sve­ri­ges riks­bank

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om änd­ring i lagen (1988:1385) om sve­ri­ges riks­bank; utfär­dad den 16 april 2003. enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs i fråga om lagen (1988:1385) om sve­ri­ges riksbank2 dels att 7 kap. 8 § skall upp­höra att gälla, dels att 6 kap. 5 och 9 §§ samt 11 kap. 3 och 4 §§ skall ha föl­jande lydelse. sfs 2003:168 utkom från tryc­ket den 7 maj 2003 6 kap. 5 § riks­ban­ken får i pen­ning­po­li­tiskt syfte 1. bevilja kre­dit mot betryg­gande säker­het och ta emot inlå­ning, 2. köpa, sälja och för­medla vär­de­pap­per, valuta samt rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter som ankny­ter till sådana till­gångar, 3. ge ut egna skul­debrev. all­mänt gäl­lande rän­te­vill­kor för riks­ban­kens in- och utlå­ning enligt första styc­ket 1 skall offent­lig­gö­ras. 9 §3 efter anmo­dan av riks­ban­ken skall ett finan­sin­sti­tut eller annat före­tag som står under till­syn av finan­sin­spek­tio­nen till riks­ban­ken lämna de upp­gif­ter som riks­ban­ken anser nöd­vän­diga för att 1. följa utveck­lingen på valuta-​​ och kre­dit­mark­na­derna, 2. över­vaka betal­nings­sy­ste­mets sta­bi­li­tet. den som för egen eller annans räk­ning har utfört trans­ak­tio­ner med utländsk mot­part eller hål­lit till­gångar och skul­der med utlands­an­knyt­ning är skyl­dig att till riks­ban­ken lämna de upp­gif­ter som behövs som under­lag för riks­ban­kens betal­nings­ba­lans­sta­tistik och för sta­tistik över utlands­ställ­ningen. riks­ban­ken får utfärda när­mare före­skrif­ter om upp­gifts­skyl­dig­he­ten enligt första och andra styc­ket. om någon inte full­gör före­skri­ven skyl­dig­het får riks­ban­ken före­lägga honom vite. 2002/03:rb3, bet. 2002/03:fiu12, rskr. 2002/03:112. lagen omtryckt 1999:19. senaste lydelse av 7 kap. 8 § 1999:416. 3 änd­ringen inne­bär bl.a. att tredje styc­ket upp­hävs. 2 1 1 sfs 2003:168 11 kap. 3 § den som inte full­gör sin skyl­dig­het enligt 6 kap. 9 § att lämna upp­gif­ter eller visa upp hand­lingar eller som läm­nar orik­tig upp­gift när skyl­dig­he­ten full­görs skall dömas till böter, om gär­ningen inte är belagd med straff i brotts­bal­ken. om ett vite har före­lagts med stöd av 6 kap. 9 § tredje styc­ket, får dock inte dömas till straff för gär­ning som omfat­tas av före­läg­gan­det. i ringa fall skall inte dömas till ansvar. 4 § riks­ban­ken skall utan hin­der av vad som före­skrivs i 8 kap. 8 § sek­re­tess­la­gen (1980:100) under­rätta polis­myn­dig­het eller åkla­gar­myn­dig­het om det i verk­sam­het som avses i dessa bestäm­mel­ser fram­kom­mer upp­gif­ter som ger anled­ning att anta att ett brott har begåtts. om det finns sär­skilda skäl får riks­ban­ken under­låta att lämna sådan under­rät­telse. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2003. 2. äldre bestäm­mel­serna i 7 kap. 8 § skall dock tilläm­pas till och med den 30 juni 2003. på rege­ring­ens väg­nar gun­nar lund carina lind­felt (finans­de­par­te­men­tet) 2 thom­son fakta, tel. 08-​587 671 00 elan­ders gotab, stock­holm 2003