SFS 2021:401 Lag om All­männa arvs­fon­den

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om all­männa arvs­fon­den utfär­dad den 27 maj 2021 enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs föl­jande. 1 kap. inle­dande bestäm­mel­ser all­männa arvs­fon­dens ända­mål 1 § all­männa arvs­fon­den har till ända­mål att främja verk­sam­het av ide­ell karak­tär till för­mån för mål­grup­perna barn, ung­do­mar, äldre per­so­ner och per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning. all­männa arvs­fon­dens egen­dom 2 § all­männa arvs­fon­den består av egen­dom som har till­fal­lit fon­den genom – arv, – gåva, – tes­ta­mente, – för­månsta­gar­för­ord­nande i för­säk­rings­av­tal, – ersätt­ning från åter­vin­ning enligt 5 kap. 6 § andra styc­ket begravnings-​​ lagen (1990:1144), – över­läm­nande från en lik­vi­da­tor enligt 7 kap. 11 § stif­tel­se­la­gen (1994:1220), – upp­lös­ning av en vär­de­pap­pers­fond under de för­ut­sätt­ningar som anges i 9 kap. 3 § lagen (2004:46) om vär­de­pap­pers­fon­der, – beslut av bolags­ver­ket enligt 25 kap. 42 eller 44 § aktie­bo­lags­la­gen (2005:551) eller 17 kap. 41 eller 42 § lagen (2018:672) om eko­no­miska för­e­ningar, – skifte enligt 32 kap. 14 § aktie­bo­lags­la­gen, eller – dom­stols­be­slut. det som sägs om egen­dom som har till­fal­lit fon­den genom arv gäl­ler också egen­dom som har till­fal­lit fon­den enligt 1 kap. 11 § i den upp­hävda lagen (1937:81) om inter­na­tio­nella rätts­för­hål­lan­den rörande dödsbo eller enligt 2 kap. 4 § lagen (2015:417) om arv i inter­na­tio­nella situ­a­tio­ner. 2 kap. stöd ur all­männa arvs­fon­den arvs­fonds­de­le­ga­tio­nen 1 § arvs­fonds­de­le­ga­tio­nen beslu­tar om för­del­ning av stöd ur all­männa arvs­fon­den. 1 prop. 2020/21:139, bet. 2020/21:sou29, rskr. 2020/21:307. sfs 2021:401 pub­li­ce­rad den 28 maj 2021 2 sfs om det finns sär­skilda skäl får rege­ringen, efter för­slag från dele­ga­tio­nen, besluta att en annan myn­dig­het under en bestämd tids­pe­riod ska för­dela visst stöd. det som före­skrivs i 5, 7, 8 och 10–14 §§ om dele­ga­tio­nen ska gälla även för en sådan myn­dig­het. 2 § rege­ringen utser leda­mö­terna i arvs­fonds­de­le­ga­tio­nen. i dele­ga­tio­nen ska såväl leda­mö­ter från rege­rings­kans­liet, varav en är ord­fö­rande, som andra leda­mö­ter ingå. en majo­ri­tet av leda­mö­terna ska vara per­so­ner som inte arbe­tar i rege­rings­kans­liet. leda­mö­terna i dele­ga­tio­nen ska ha goda kun­ska­per om barn, ung­do­mar, äldre per­so­ner eller per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning. för­ut­sätt­ningar för stöd 3 § stöd får läm­nas till en verk­sam­het som är utveck­lande för någon av all­männa arvs­fon­dens mål­grup­per och som har för­ut­sätt­ningar att främja mål­grup­pen även efter det att stö­det ur fon­den har upp­hört. stöd får inte läm­nas till en orga­ni­sa­tions löpande verk­sam­het. stöd får också läm­nas för ny-, till- eller ombygg­nad av loka­ler, anlägg-​​ ningar samt utrust­ning i anslut­ning där­till, om loka­lerna eller anläggning-​​ arna ska använ­das för verk­sam­het som upp­fyl­ler kri­te­ri­erna i första styc­ket. vid bedöm­ningen av om stöd enligt första eller andra styc­ket ska läm­nas ska hän­syn tas till om mål­grup­pen del­tar i pla­ne­ringen eller genom­fö­ran­det. 4 § stöd får läm­nas endast till en orga­ni­sa­tion som bedri­ver ide­ell verk- sam­het. om det finns sär­skilda skäl, får stöd enligt 3 § första styc­ket läm­nas även till en offent­lig huvud­man. stöd får inte läm­nas till en orga­ni­sa­tion som har skul­der för svenska skat­ter eller avgif­ter hos kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten eller som är i lik­vi­da­tion eller för­satt i kon­kurs. ansö­kan om stöd 5 § en ansö­kan om stöd ska göras skrift­li­gen hos arvs­fonds­de­le­ga­tio­nen. ansö­kan ska inne­hålla de upp­gif­ter som behövs för att bedöma sökan­dens för­ut­sätt­ningar att få stöd. ansö­kan ska vara egen­hän­digt under­teck­nad av sökan­den eller den­nes ombud. dele­ga­tio­nen får tillåta att ansö­kan under­teck­nas med en sådan avan­ce­rad elektro­nisk under­skrift som avses i arti­kel 3 i euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eu) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektro­nisk iden­ti­fi­e­ring och betrodda tjäns­ter för elektro­niska trans­ak­tio­ner på den inre mark­na­den och om upp­hä­vande av direk­tiv 1999/93/eg, i den ursprung­liga lydel­sen. vill­kor vid stöd 6 § ett beslut om stöd ska för­e­nas med de vill­kor som behövs. dessa ska framgå av beslu­tet. 7 § den som bevil­jas stöd för en lokal eller en anlägg­ning ska för­binda sig att under minst tio år använda den för det ända­mål och på de vill­kor som med­de­la­des när stö­det bevil­ja­des. om loka­len eller anlägg­ningen inne­has med nytt­jan­de­rätt, får förbindel-​​ sen omfatta minst fem år om det finns sär­skilda skäl för en kor­tare för- bin­delse än vad som anges i första styc­ket. 2021:401 3 sfs arvs­fonds­de­le­ga­tio­nen ska som vill­kor för stö­det före­skriva att loka­len eller anlägg­ningen ska vara anpas­sad för per­so­ner med funktionsnedsätt-​​ ning, om inte något hind­rar det eller om det av sär­skilda skäl inte behövs. 8 § efter ansö­kan från den som har bevil­jats stöd kan arvsfondsdelega-​​ tio­nen, om det finns sär­skilda skäl, besluta om undan­tag från den för­bin­delse eller från de vill­kor som anges i 7 § första och andra styc­kena. skyl­dig­het att hålla medel avskilda 9 § den som har tagit emot stöd ska, om inte annat anges i beslu­tet, vara skyl­dig att hålla med­len avskilda. änd­rade för­hål­lan­den 10 § den som ansö­ker om eller har bevil­jats stöd ur all­männa arvs­fon­den ska utan dröjs­mål till arvs­fonds­de­le­ga­tio­nen anmäla sådana änd­rade för- hål­lan­den som kan påverka rät­ten till eller stor­le­ken av stö­det. redo­vis­ning 11 § den som har bevil­jats stöd ska före­läg­gas att inom viss tid efter mot- tagan­det av med­len skrift­li­gen redo­visa hur med­len har använts och på be- gäran av arvs­fonds­de­le­ga­tio­nen lämna det under­lag som behövs för gransk-​​ ningen av redo­vis­ningen. hin­der mot utbe­tal­ning 12 § om den som har bevil­jats stöd inte upp­fyl­ler de krav som föl­jer av 3 § första styc­ket andra meningen, 4, 6, 7 och 9–11 §§, ska arvsfondsdele-​​ gatio­nen besluta att stö­det helt eller del­vis inte ska beta­las ut. beslu­tet gäl­ler ome­del­bart. innan dele­ga­tio­nen fat­tar ett beslut enligt första styc­ket får dele­ga­tio­nen ge den som bevil­jats stöd till­fälle att avhjälpa bris­ten. åter­be­tal­nings­skyl­dig­het och åter­krav 13 § stöd ska beta­las till­baka om 1. stö­det inte har använts inom angi­ven tid eller för avsett ända­mål, 2. mot­ta­ga­ren inte inom före­skri­ven tid har läm­nat redo­vis­ning eller under­lag enligt 11 §, 3. mot­ta­ga­ren genom att lämna orik­tiga upp­gif­ter eller på annat sätt har orsa­kat att stöd ur all­männa arvs­fon­den har läm­nats fel­ak­tigt eller med ett för högt belopp, eller 4. stö­det av något annat skäl har läm­nats fel­ak­tigt eller med ett för högt belopp och mot­ta­ga­ren borde ha insett detta. för stöd för en lokal eller en anlägg­ning gäl­ler dess­utom att stö­det ska åter­be­ta­las helt eller del­vis, om loka­len eller anlägg­ningen säljs eller an- vänd­ningen av den änd­ras utan dele­ga­tio­nens med­gi­vande inom den tids- period som enligt 7 § första och andra styc­kena gäl­ler för stö­det. 14 § om arvs­fonds­de­le­ga­tio­nen anser att mot­ta­ga­ren bör betala till­baka stöd ur all­männa arvs­fon­den, ska ären­det över­läm­nas till kam­mar­kol­le­giet som beslu­tar i frå­gan. kam­mar­kol­le­giet får, om det finns sär­skilda skäl, be- sluta att mot­ta­ga­ren helt eller del­vis ska befrias från återbetalningsskyldig-​​ het. 2021:401 4 sfs 3 kap. för­valt­ning av all­männa arvs­fon­den han­te­ringen av all­männa arvs­fon­dens egen­dom 1 § all­männa arvs­fon­dens egen­dom för­val­tas av kam­mar­kol­le­giet som en sär­skild fond. 2 § all­männa arvs­fon­dens rätt till egen­dom beva­kas av kam­mar­kol­le­giet. kam­mar­kol­le­giet för fon­dens talan i mål och ären­den som rör fon­den. 3 § medel som till­fal­ler all­männa arvs­fon­den ska över­läm­nas till kam- mar­kol­le­giet. kam­mar­kol­le­giet ska ta emot och granska redo­vis­ning för för- valt­ning av egen­dom som till­fal­ler fon­den. 4 § all­männa arvs­fon­dens kapi­tal får tas i anspråk för fon­dens ända­mål även till den del det redo­vi­sas som bun­det. 5 § rege­ringen beslu­tar varje år hur stor del av all­männa arvs­fon­dens sam­lade till­gångar som ska vara till­gäng­lig för utdel­ning det när­mast följ- ande året och anger sam­ti­digt beräk­nad nivå för de två därpå föl­jande åren. rege­ring­ens beslut får inte med­föra att fon­dens lång­sik­tiga för­valt­ning och fort­lev­nad även­ty­ras. medel som har gjorts till­gäng­liga för utdel­ning, men som inte har för­de­lats under året, ska återgå till fon­dens sam­lade till­gångar. 6 § högst en tion­del av de medel som rege­ringen har beslu­tat enligt 5 § får för­de­las till verk­sam­he­ter till för­mån för äldre per­so­ner. gåvor och tes­ta­men­ten 7 § om ett tes­ta­mente eller en gåva till för­mån för all­männa arvs­fon­den har för­e­nats med vill­kor, beslu­tar kam­mar­kol­le­giet om egen­do­men ska tas emot. 8 § ett tes­ta­mente till någon annan än all­männa arvs­fon­den får god­kän­nas av kam­mar­kol­le­giet, om det inte finns någon anled­ning till klan­der. ett tes­ta­mente som kan antas vara ett rik­tigt uttryck för arv­lå­ta­rens yttersta vilja får god­kän­nas även om det finns anled­ning till klan­der. kam­mar­kol­le­gi­ets redo­vis­ning till rege­ringen 9 § kam­mar­kol­le­giet ska varje år till rege­ringen lämna en redo­vis­ning för för­valt­ningen av all­männa arvs­fon­den som avser det senast avslu­tade räken-​​ skaps­å­ret. redo­vis­ningen ska läm­nas i sam­band med kam­mar­kol­le­gi­ets års- redo­vis­ning. riks­re­vi­sio­nen ska i enlig­het med vad som före­skrivs i 5 § lagen (2002:1022) om revi­sion av stat­lig verk­sam­het m.m. granska redovis-​​ ningen. arvs­av­stå­ende 10 § arv eller för­säk­rings­be­lopp som har till­fal­lit all­männa arvs­fon­den får helt eller del­vis avstås till någon annan om det med hän­syn till utta­lan­den av arv­lå­ta­ren eller till andra sär­skilda omstän­dig­he­ter kan anses stämma över­ens med arv­lå­ta­rens yttersta vilja. även i annat fall får arv eller för­säk­rings­be­lopp avstås till arv­lå­ta­rens sambo eller någon annan som genom bero­en­de­för­hål­lande har stått arv- låta­ren nära, om det kan anses skä­ligt. vid skä­lig­hets­be­döm­ningen ska sär- 2021:401 5 sfs skilt beak­tas gra­den av bero­en­de­för­hål­lande mel­lan arv­lå­ta­ren och sökan­den och om sökan­den har behov av egen­do­men. 11 § arv som utgörs av sådan egen­dom som är av väsent­lig bety­delse från kul­tur­hi­sto­risk syn­punkt eller från natur-​​ eller kul­tur­vårds­syn­punkt får av- stås till en juri­disk per­son som har sär­skilda för­ut­sätt­ningar att ta hand om egen­do­men på lämp­ligt sätt. om det finns sär­skilda skäl får ett belopp av det arv som till­fal­lit all­männa arvs­fon­den till­sam­mans med sådan egen­dom avstås till mot­ta­ga­ren av egen- domen att använ­das för sådana ome­del­bara åtgär­der som är nöd­vän­diga för att bevara den. 12 § kam­mar­kol­le­giet beslu­tar om avstå­ende av arv och försäkrings-​​ belopp. 13 § den som vill att ett arv eller ett för­säk­rings­be­lopp som har till­fal­lit all­männa arvs­fon­den ska avstås helt eller del­vis, ska ansöka om det hos kam­mar­kol­le­giet. kam­mar­kol­le­giet får upp­dra åt läns­sty­rel­sen att utreda frå­gan. en ansö­kan om arvs­av­stå­ende ska göras senast tre år efter döds­fal­let eller efter det att arvet genom pre­skrip­tion har till­fal­lit fon­den. om ansö­kan har kom­mit in för sent ska den avvi­sas. 4 kap. han­te­ring av döds­bon anmäl­nings­skyl­dig­het vid döds­fall 1 § om det vid ett döds­fall inte finns någon annan arvinge än all­männa arvs­fon­den eller om fon­den är tes­ta­ment­s­ta­gare, ska den som har boet i sin vård anmäla detta till kam­mar­kol­le­giet. god man 2 § om det vid ett döds­fall inte finns någon annan arvinge än all­männa arvs­fon­den eller om fon­den är tes­ta­ment­s­ta­gare, ska kam­mar­kol­le­giet för- ordna en god man att före­träda fon­den vid bout­red­ningen. 3 § god man behö­ver inte för­ord­nas 1. om all­männa arvs­fon­den har ute­slu­tits från arv genom tes­ta­mente och kam­mar­kol­le­giet bedö­mer att det inte finns någon anled­ning till klan­der, 2. om boet har större skul­der än till­gångar och det inte behövs en god man för att ta vård om egen­do­men, eller 3. om egen­dom som har till­fal­lit fon­den som legat utgörs av pengar. 4 § har egen­dom till­fal­lit all­männa arvs­fon­den genom gåva som inte endast utgörs av pengar ska kam­mar­kol­le­giet för­ordna en god man att ta hand om egen­do­men. 5 § kam­mar­kol­le­giet ska över­vaka att den gode man­nen full­gör sina upp- gif­ter. i fråga om god man enligt denna lag gäl­ler vad som är före­skri­vet om sysslo­män i 18 kap. han­dels­bal­ken. 2021:401 6 sfs för­sälj­ning av all­männa arvs­fon­dens egen­dom 6 § kam­mar­kol­le­giet beslu­tar om för­sälj­ning av fast egen­dom eller tomt- rätt som har till­fal­lit all­männa arvs­fon­den. 7 § annan lös egen­dom än tomträtt ska, om god man har för­ord­nats, av denne säl­jas på offent­lig auk­tion, om kam­mar­kol­le­giet inte med­ger annat. ford­ringar får säl­jas endast om de inte kan dri­vas in. om sär­skilda före­skrif­ter har läm­nats genom ett tes­ta­mente, ska de tilläm-​​ pas. 8 § om det i ett dödsbo finns egen­dom som för­val­tas av en god man enligt 11 kap. 3 § för­äld­ra­bal­ken och som har till­fal­lit all­männa arvs­fon­den, gäl­ler 6 och 7 §§ i fråga om egen­do­mens för­sälj­ning. 5 kap. kost­na­der 1 § kost­na­der för för­del­ning av stöd ska beta­las ur all­männa arvs­fon­den enligt de grun­der som rege­ringen bestäm­mer. 2 § kam­mar­kol­le­gi­ets kost­na­der för att för­valta och före­träda all­männa arvs­fon­den ska beta­las ur fon­den enligt de grun­der som rege­ringen bestäm-​​ mer. 6 kap. övriga bestäm­mel­ser över­kla­gande 1 § beslut enligt 2 kap. 12 § första styc­ket och kam­mar­kol­le­gi­ets beslut enligt 2 kap. 14 § och 3 kap. 13 § andra styc­ket får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. andra beslut enligt denna lag får inte över­kla­gas. pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. redo­vis­ning till riks­da­gen 2 § rege­ringen ska varje år före juni månads utgång lämna en redo­vis­ning till riks­da­gen för hur all­männa arvs­fon­den har för­val­tats och hur stöd har för­de­lats under det före­gå­ende räken­skaps­å­ret och även ange den kom­mande inrikt­ningen av stö­det. kam­mar­kol­le­gi­ets redo­vis­ning enligt 3 kap. 9 § ska bifo­gas redovis-​​ ningen till riks­da­gen. del­giv­ning 3 § när del­giv­ning ska ske med all­männa arvs­fon­den är che­fen för kam- mar­kol­le­giet, eller någon annan per­son som är behö­rig att ta emot delgiv-​​ ningen för kam­mar­kol­le­gi­ets räk­ning, del­giv­nings­mot­ta­gare. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2021. 2. genom lagen upp­hävs lagen (1994:243) om all­männa arvs­fon­den. 3. den upp­hävda lagen gäl­ler dock fort­fa­rande för beslut om stöd som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det. 4. rege­ringen får efter ikraft­trä­dan­det besluta hur stor del av all­männa arvs­fon­dens sam­lade till­gångar som ska vara till­gäng­lig för utdel­ning för peri­o­den 1 juli 2021–31 decem­ber 2021 och sam­ti­digt ange beräk­nad nivå för 2022 och 2023. 2021:401 7 sfs på rege­ring­ens väg­nar ste­fan löfven arda­lan she­ka­rabi (soci­al­de­par­te­men­tet) 2021:401