Lag (2014:307) om straff för pen­ning­tvätts­brott

Lagens tillämp­nings­om­råde

1 §   Denna lag inne­hål­ler straff­rätts­liga bestäm­mel­ser om pen­ning­tvätt.

I lagen (2017:630) om åtgär­der mot pen­ning­tvätt och finan­sie­ring av ter­ro­rism finns bestäm­mel­ser om åtgär­der som den som bedri­ver finan­si­ell verk­sam­het och annan närings­verk­sam­het är skyl­dig att vidta för att för­hindra att verk­sam­he­ten utnytt­jas för pen­ning­tvätt eller finan­sie­ring av ter­ro­rism. Lag (2017:660).

2 §   Med brott i 3 och 4 §§ avses
   1. gär­ning som utgör brott enligt svensk lag, eller
   2. gär­ning som utgör brott enligt utländsk lag och som mot­sva­rar brott enligt svensk lag.

Ansvar

3 §   För pen­ning­tvätts­brott döms, om åtgär­den syf­tar till att dölja att pengar eller annan egen­dom här­rör från brott eller brotts­lig verk­sam­het eller till att främja möj­lig­he­terna för någon att till­go­do­göra sig egen­do­men eller dess värde, den som
   1. över­lå­ter, för­vär­var, omsät­ter, för­va­rar eller vid­tar annan sådan åtgärd med egen­do­men, eller
   2. till­han­da­hål­ler, för­vär­var eller upp­rät­tar en hand­ling som kan ge en sken­bar för­kla­ring till inne­ha­vet av egen­do­men, del­tar i trans­ak­tio­ner som utförs för skens skull, upp­trä­der som bul­van eller vid­tar annan sådan åtgärd.

Straf­fet är fäng­else i högst två år.

4 §   För pen­ning­tvätts­brott döms även den som, utan att åtgär­den har ett sådant syfte som anges i 3 §, otill­bör­li­gen främ­jar möj­lig­he­terna för någon att omsätta pengar eller annan egen­dom som här­rör från brott eller brotts­lig verk­sam­het.

5 §   Är brott som avses i 3 eller 4 § grovt, döms för grovt pen­ning­tvätts­brott till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år.

Vid bedö­mande av om brot­tet är grovt ska det sär­skilt beak­tas om gär­ningen avsett bety­dande vär­den, om de brotts­liga åtgär­derna har ingått som ett led i en brotts­lig­het som utö­vats sys­te­ma­tiskt eller i större omfatt­ning eller i annat fall varit av sär­skilt far­lig art.

6 §   Är brott som avses i 3 eller 4 § ringa, döms för pen­ning­tvätts­för­se­else till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

För pen­ning­tvätts­för­se­else döms även den som i fall som avses i 3 eller 4 § inte insåg men hade skä­lig anled­ning att anta att egen­do­men här­rörde från brott eller brotts­lig verk­sam­het.

7 §   Den som, i närings­verk­sam­het eller såsom led i en verk­sam­het som bedrivs vane­mäs­sigt eller annars i större omfatt­ning, med­ver­kar till en åtgärd som skä­li­gen kan antas vara vid­ta­gen i sådant syfte som anges i 3 §, döms för närings­pen­ning­tvätt till fäng­else i högst två år.

Är brot­tet grovt, döms till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år.

Är brot­tet ringa, döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der. Till samma straff döms den som i annat fall än som anges i första styc­ket med­ver­kar till en åtgärd som skä­li­gen kan antas vara vid­ta­gen i sådant syfte som anges i 3 §.

8 §   För för­sök, för­be­re­delse eller stämp­ling till pen­ning­tvätts­brott, grovt pen­ning­tvätts­brott eller närings­pen­ning­tvätt som inte är ringa, döms det till ansvar enligt 23 kap. brotts­bal­ken.

9 §   Har upp­hävts genom lag (2024:874).

10 §   Har upp­hävts genom lag (2024:874).

Sär­skilda bestäm­mel­ser om för­ver­kande

11 §   För­ver­kande av egen­dom som har varit före­mål för brott enligt denna lag får ske hos gär­nings­man­nen eller hos den som har med­ver­kat till brot­tet, även om egen­do­men till­hör någon annan. Lag (2024:874).

12 §   Har upp­hävts genom lag (2024:874).

13 §   Har upp­hävts genom lag (2024:874).