151016.PDF
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
svensk författningssamling
lag
om resolution;
utfärdad den 18 december 2015.
enligt riksdagens beslut
1
föreskrivs
2
följande.
avdelning i. inledande bestämmelser
1 kap. övergripande om lagen
lagens innehåll
1§ i denna lag finns bestämmelser om ett särskilt förfarande under statlig
kontroll för rekonstruktion eller avveckling (resolution) av finansiell verk-
samhet som bedrivs av
1. kreditinstitut och värdepappersbolag,
2. i sverige hemmahörande företag som är
a) finansiella institut som är dotterföretag till ett institut, till ett ees-institut
eller till ett sådant holdingföretag som anges i b, c eller d och som omfattas av
gruppbaserad tillsyn,
b) finansiella holdingföretag,
c) blandade finansiella holdingföretag, och
d) holdingföretag med blandad verksamhet,
3. ees-filialer som är etablerade i sverige.
lagen innehåller också bestämmelser om åtgärder som syftar till att förbe-
reda resolution, förhindra fallissemang och om samarbete med utländska
myndigheter.
2§ innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.
avdelning i. inledande bestämmelser
1 kap. – övergripande om lagen
2 kap. – definitioner
avdelning ii. åtgärder för att förbereda resolution
och undvika fallissemang
3 kap. – resolutionsplaner
4 kap. – minimikravet på nedskrivningsbara skulder
1
prop. 2015/16:5, bet. 2015/16:fiu17, rskr. 2015/16:117.
2
jfr europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/eu av den 15 maj 2014 om inrät-
tande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappers-
företag och om ändring av rådets direktiv 82/891/eeg och europaparlamentets och
rådets direktiv 2001/24/eg, 2002/47/eg, 2004/25/eg, 2005/56/eg, 2007/36/eg,
2011/35/eu, 2012/30/eu och 2013/36/eu samt europaparlamentets och rådets för-
ordningar (eu) nr 1093/2010 och (eu) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen.
sfs 2015:1016
utkom från trycket
den 29 december 2015
2
sfs 2015:1016 5 kap. – ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika fallis-
semang
6 kap. – nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför reso-
lution
7 kap. – värdering
avdelning iii. resolution
8 kap. – inledande av resolution
9 kap. – beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner
10 kap. – följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning
11 kap. – hinder mot exekutiva åtgärder och rättshandlingar knutna till re-
solution
12 kap. – resolutionsåtgärder
13 kap. – beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att
fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshand-
lingar
14 kap. – kompletterande befogenheter
15 kap. – särskild förvaltare
16 kap. – åtgärder mot ägare
17 kap. – försäljningsverktyget
18 kap. – broinstitutsverktyget
19 kap. – avskiljandeverktyget
20 kap. – kompletterande befogenheter vid överföring
21 kap. – skuldnedskrivningsverktyget
22 kap. – de statliga stabiliseringsverktygen
23 kap. – skyddsåtgärder
24 kap. – konkurs, likvidation och avslutande av resolution
25 kap. – verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra
länder inom ees
26 kap. – erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland
27 kap. – finansiering av resolution
avdelning iv. avslutande bestämmelser
28 kap. – samarbete och informationsutbyte
29 kap. – bemyndiganden
30 kap. – överklagande och verkställighet av beslut m.m.
ansvariga myndigheter
riksgäldskontoret
3§ frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av riksgäldskontoret (reso-
lutionsmyndigheten), om inte annat följer av 4 eller 5 §.
om riksgäldskontoret överväger en åtgärd som kan få direkta budget- eller
systemeffekter, ska riksgäldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till re-
geringen överlämna frågan om huruvida åtgärden med hänsyn till risken för
sådana effekter kan godtas.
finansinspektionen
4§ frågor om nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument utanför
resolution enligt 6 kap. prövas av finansinspektionen.
3
sfs 2015:1016regeringen
5§ frågor om användning av de statliga stabiliseringsverktygen enligt
22 kap. prövas av regeringen.
en fråga som överlämnas till regeringen enligt 3 § andra stycket ska prövas
skyndsamt.
resolutionsändamålen
6§ ändamålen med resolution är att
1. säkerställa att kritiska verksamheter upprätthålls,
2. undvika betydande negativa effekter på den finansiella stabiliteten,
3. skydda offentliga medel,
4. skydda insättare enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och in-
vesterare enligt lagen (1999:158) om investerarskydd, och
5. skydda kundmedel och kundtillgångar.
allmänna tillämpningsprinciper
prioritetsordningen ska upprätthållas
7§ resolutionsåtgärder ska tillämpas och resolutionsplaner utformas på ett
sätt som medför att företagets
1. aktie- eller andelsägare bär förluster först, och
2. borgenärer bär, om inte annat anges i denna lag, förluster efter ägarna i
den inbördes ordning som gällt om företaget varit försatt i konkurs.
borgenärernas inbördes ordning ska även följas vid konvertering av skul-
der till kärnprimärkapital.
det ekonomiska utfallet ska inte bli sämre än vid konkurs eller likvidation
8§ det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer ska inte bli sämre vid
resolution eller åtgärder enligt 6 kap. än om företaget i stället hade avvecklats
genom konkurs eller likvidation.
proportionalitet
9§ ett beslut enligt denna lag eller föreskrifter som meddelats i anslutning
till lagen får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men
i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat
motstående intresse.
tillämpningen av denna lag och av föreskrifter som meddelats i anslutning
till lagen ska stå i proportion till arten och omfattningen av det berörda företa-
gets verksamhet och dess komplexitetsgrad.
2 kap. definitioner
1§ i denna lag avses med
anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som ett land inom ees
har anmält till europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten eller till
eftas övervakningsmyndighet,
4
sfs 2015:1016 bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, jul-
afton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,
behörig myndighet: i sverige finansinspektionen och i fråga om övriga län-
der inom ees en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i till-
synsförordningen, inbegripet europeiska centralbanken när det gäller de sär-
skilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (eu) nr 1024/2013
av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till europeiska cen-
tralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga ly-
delsen,
berörd myndighet: i sverige finansinspektionen och i fråga om övriga län-
der inom ees, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i
krishanteringsdirektivet,
betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäck-
ningsdirektivet,
blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i
tillsynsförordningen,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom ees: ett inom ees etablerat
blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) institut eller ett ees-institut som auktoriserats i något land inom ees,
eller
b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföre-
tag som är etablerat i något land inom ees,
dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,
ees: europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
ees-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land
inom ees,
ees-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är
hemmahörande i ett annat land inom ees än sverige,
filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsyns-
förordningen,
finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,
finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,
finansiellt moderholdingföretag inom ees: ett inom ees etablerat finan-
siellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) institut eller ett ees-institut som auktoriserats i något land inom ees,
eller
b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföre-
tag som är etablerat i något land inom ees,
finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader för
resolution som upprättats av ett land inom ees enligt artikel 100 i krishanterings-
direktivet,
förordningen om resolutionsavgifter: europeiska kommissionens delege-
rade förordning (eu) 2015/63 om komplettering av europaparlamentets och
rådets direktiv 2014/59 av den 21 oktober 2014 avseende förhandsbidrag till
finansieringsarrangemang för resolution,
garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgarantin
enligt 4 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen
enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,
5
sfs 2015:1016gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i
flera länder inom ees,
holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel
4.1.22 i tillsynsförordningen,
institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,
kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen,
kapitaltäckningsdirektivet: europaparlamentets och rådets direktiv 2013/
36/eu av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut
och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv
2002/87/eg och om upphävande av direktiv 2006/48/eg och 2006/49/eg, i
lydelsen enligt europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/eu,
koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,
koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings-
direktivet,
kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse,
krisavvärjande åtgärd:
a) en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för
återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansierings-
rörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
b) en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruk-
tion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,
c) en åtgärd som enligt beslut av finansinspektionen är en krisavvärjande
åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller
25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,
d) ett beslut av finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare en-
ligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen
om värdepappersmarknaden, eller
e) nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt
6 kap.,
krishanteringsdirektivet: europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/eu
av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution
av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv
82/891/eeg och europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/eg,
2002/47/eg, 2004/25/eg, 2005/56/eg, 2007/36/eg, 2011/35/eu, 2012/30/eu
och 2013/36/eu samt europaparlamentets och rådets förordningar (eu) nr
1093/2010 och (eu) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,
kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde,
sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,
kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti
som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § i den lagen,
kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i ar-
tiklarna 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,
moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförord-
ningen,
moderföretag inom ees: ett moderinstitut inom ees, ett finansiellt moder-
holdingföretag inom ees eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag
inom ees,
moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholding-
företag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemma-
hörande i ett land utanför ees,
6
sfs 2015:1016 moderinstitut inom ees: ett institut eller ett ees-institut som är ett moder-
företag och som inte självt är ett dotterföretag till ett
a) annat institut eller ett ees-institut, eller
b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som
är etablerat i något land inom ees,
relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supple-
mentärkapitalinstrument,
resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land
utanför ees syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett mo-
derföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgär-
der som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,
resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishante-
ringsdirektivet,
resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,
samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land
inom ees som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land
inom ees som den samordnande tillsynsmyndigheten,
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att
utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom ees och av institut som
kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom ees eller blandade fi-
nansiella moderholdingföretag inom ees,
supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som
uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,
tillsynsförordningen: europaparlamentets och rådets förordning (eu) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepap-
persföretag och om ändring av förordning (eu) nr 648/2012, i lydelsen enligt
europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/eu,
tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäck-
ningsdirektivet,
tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför
ees och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom ees,
värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva vär-
depappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har till-
stånd
a) för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7 och 8 den lagen,
b) att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning och
ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första stycket 1
den lagen, eller
c) att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta vär-
depappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den lagen, och
övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren
i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.
2§ en kvalificerad skuld är en skuld som inte räknas som ett primärkapital-
instrument eller ett supplementärkapitalinstrument, och som inte är
1. en garanterad insättning,
2. en skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av säkerhet,
3. en skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel förutsatt att
kunden är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt förfarande,
7
sfs 2015:10164. en skuld som hänför sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som
innebär att institutet är redovisningsskyldigt för anförtrodda medel,
5. en skuld till ett institut eller ett ees-institut som inte ingår i samma kon-
cern som institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2,
med en ursprunglig löptid som är kortare än sju dagar,
6. en skuld med en kortare återstående löptid än sju dagar, som hänför sig
till system eller operatörer i ett anmält avvecklingssystem eller deras delta-
gare,
7. en skuld till anställda avseende inarbetad lön, pensionsförmåner eller an-
nan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättningen
a) som inte regleras av kollektivavtal, eller
b) som avser en risktagare med väsentlig inverkan,
8. en skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden
hänför sig till att institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket 2 har tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess lö-
pande verksamhet,
9. en skuld till en skatte- eller en socialförsäkringsmyndighet, förutsatt att
myndighetens fordran har förmånsrätt, eller
10. en skuld till garantimyndigheten till följd av avgifter som ska betalas i
enlighet med 12 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
som en kvalificerad skuld räknas även en skuld som enligt lagen i ett annat
land inom ees eller tredjeland inte motsvarar en sådan skuld som anges i för-
sta stycket.
3§ bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck
finns i nedan angivna paragrafer:
– minimikrav på nedskrivningsbara skulder i 4 kap. 1 §
– försäljningsverktyget i 17 kap. 1 §
– broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 §
– broinstitut i 18 kap. 2 §
– avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 §
– tillgångsförvaltningsbolag i 19 kap. 2 §
– skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 §
– statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 §
– arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 §
– arrangemang om säkerheter i 23 kap. 1 §
– arrangemang om säkerhetsöverlåtelser i 23 kap. 1 §
– kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 §
– nettningsarrangemang i 23 kap. 1 §
– partiell överföring i 23 kap. 1 §.
avdelning ii. åtgärder för att förbereda
resolution och undvika fallissemang
3 kap. resolutionsplaner
resolutionsplaner för institut som inte ingår i en finansiell koncern
1§ riksgäldskontoret ska upprätta en resolutionsplan för varje institut. pla-
nen ska ange de resolutionsåtgärder som riksgäldskontoret avser att vidta om
institutet försätts i resolution. riksgäldskontoret ska hålla planen aktuell.
8
sfs 2015:1016 resolutionsplanen ska upprättas efter samråd med finansinspektionen och
resolutionsmyndigheterna i de länder inom ees där institutet har betydande fi-
lialer.
en resolutionsplan ska inte upprättas för institut som tillsammans med
andra koncernföretag inom ees är föremål för gruppbaserad tillsyn.
koncernresolutionsplaner
2§ ett institut som tillsammans med andra koncernföretag inom ees är fö-
remål för gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en av riksgäldskontoret anta-
gen koncernresolutionsplan. planen ska ange vilka åtgärder som riksgälds-
kontoret, eller i förekommande fall en utländsk resolutionsmyndighet, avser
att vidta om institutet eller ett annat koncernföretag försätts i resolution.
av koncernresolutionsplanen ska det också framgå hur resolutionen ska fi-
nansieras. planen ska ange hur kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan reso-
lutionsreserven och de övriga finansieringsarrangemangen.
för en koncern som inte är gränsöverskridande ska koncernresolutionspla-
nen upprättas, och vid behov uppdateras, av riksgäldskontoret efter samråd
med finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom ees där
det finns betydande filialer.
för en gränsöverskridande koncern ska koncernresolutionsplanen upprät-
tas, och vid behov uppdateras, av riksgäldskontoret, om myndigheten är sam-
ordnande resolutionsmyndighet i resolutionskollegiet, tillsammans med be-
rörda resolutionsmyndigheter och efter samråd med relevanta behöriga myn-
digheter.
3§ om riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en
gränsöverskridande koncern, ska myndigheten lämna över den information
som myndigheten fått från moderföretaget inom ees till relevanta utländska
resolutionsmyndigheter. riksgäldskontoret ska därefter inom fyra månader
från det att informationen överlämnats, försöka komma överens med dessa re-
solutionsmyndigheter om att anta koncernresolutionsplanen.
om riksgäldskontoret inte är samordnande myndighet, ska myndigheten
inom fyra månader från det att den samordnande myndigheten har sänt över
informationen, försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndig-
heterna om att anta koncernresolutionsplanen.
om riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska myndig-
heten göra en ny bedömning av planen, om myndigheten underrättas av en re-
solutionsmyndighet i ett annat land inom ees om att den myndigheten bedö-
mer att en omtvistad fråga avseende koncernresolutionsplanen kan få väsent-
lig finanspolitisk inverkan i det landet. riksgäldskontoret ska då också göra en
ny bedömning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap.
4§ om en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra månader
ska riksgäldskontoret, om myndigheten är samordnande resolutionsmyndig-
het, besluta om koncernresolutionsplanen.
när riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter
och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna.
5§ om riksgäldskontoret inte är den samordnande resolutionsmyndigheten
och en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra månader, ska
9
sfs 2015:1016riksgäldskontoret fatta beslut om en resolutionsplan för de dotterföretag som
myndigheten ansvarar för.
när riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter
och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna och från behö-
riga myndigheter.
6§ om någon utländsk resolutionsmyndighet inom fyramånadersfristen i 3 §
har hänskjutit ärendet till europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel
19 i förordning (eu) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande
av en europeisk tillsynsmyndighet (europeiska bankmyndigheten), om änd-
ring av beslut nr 716/2009/eg och om upphävande av kommissionens be-
slut 2009/78/eg, i lydelsen enligt europaparlamentets och rådets förord-
ning 806/2014/eu, ska riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 4 eller
5 § med en månad och invänta det beslut som europeiska bankmyndigheten
kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. riksgäldskontoret ska
följa ett beslut i saken från europeiska bankmyndigheten. detta gäller dock
inte om riksgäldskontoret anser att beslutet kan få väsentlig finanspolitisk in-
verkan i sverige.
riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till europeiska bankmyndig-
heten enligt 28 kap. 7 § efter det att fyramånadersperioden har löpt ut eller en
överenskommelse har träffats.
7§ ett beslut om en koncernresolutionsplan som fattas av en utländsk sam-
ordnande resolutionsmyndighet efter en överenskommelse med en eller flera
resolutionsmyndigheter eller på grund av att resolutionsmyndigheterna inte
har kommit överens, gäller i sverige.
8§ om riksgäldskontoret bedömer att en koncernresolutionsplan som be-
slutats av en utländsk myndighet kan få väsentlig finanspolitisk inverkan i
sverige, ska riksgäldskontoret underrätta den samordnande resolutionsmyn-
digheten.
9§ riksgäldskontoret ska beakta och följa de resolutionsplaner som beslu-
tats, om myndigheten inte med hänsyn till omständigheterna i ett resolutions-
ärende anser att resolutionsändamålen skulle uppnås effektivare med hjälp av
andra åtgärder än de som anges i planen.
möjligheten att rekonstruera eller avveckla institut som inte ingår i en
finansiell koncern
10 § när riksgäldskontoret upprättar en resolutionsplan för ett institut, ska
riksgäldskontoret pröva i vilken utsträckning det är möjligt att rekonstruera
eller avveckla institutet genom konkurs, likvidation eller resolution på ett sätt
som inte leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet i ees. riks-
gäldskontoret får inte förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på särskilda vill-
kor från riksbanken eller någon annan centralbank eller något annat statligt
stöd än medel ur resolutionsreserven.
prövningen ska göras efter samråd med finansinspektionen och resolu-
tionsmyndigheterna i de länder inom ees där institutet har betydande filialer.
10
sfs 2015:1016 möjligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern
11 § när riksgäldskontoret upprättar en koncernresolutionsplan enligt 2 §,
ska riksgäldskontoret pröva i vilken utsträckning det är möjligt att rekonstru-
era eller avveckla koncernföretagen genom konkurs, likvidation eller resolu-
tion eller motsvarande utländska förfaranden på ett sätt som inte leder till en
allvarlig störning i det finansiella systemet i ees. riksgäldskontoret får inte
förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på särskilda villkor från riksbanken
eller någon annan centralbank eller annat statligt stöd än medel ur något fi-
nansieringsarrangemang.
prövningen ska göras efter samråd med de behöriga myndigheterna för dot-
terföretagen och resolutionsmyndigheter i de länder inom ees där koncern-
företagen har betydande filialer. för en gränsöverskridande koncern ska pröv-
ningen göras tillsammans med resolutionsmyndigheterna för andra koncern-
företag.
åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller
avveckla institut som inte ingår i en finansiell koncern
12 § om riksgäldskontoret finner att det finns väsentliga hinder mot att re-
konstruera eller avveckla ett institut, ska riksgäldskontoret underrätta institutet,
finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom ees där
institutet har betydande filialer. riksgäldskontoret ska samtidigt förelägga in-
stitutet att inom fyra månader ange vilka åtgärder som det anser kan undan-
röja eller minska de väsentliga hinder som riksgäldskontoret funnit.
om riksgäldskontoret har funnit att det finns väsentliga hinder mot att re-
konstruera eller avveckla ett institut, får riksgäldskontoret inte upprätta en re-
solutionsplan för institutet förrän åtgärder enligt 13 § har vidtagits eller riks-
gäldskontoret har funnit att sådana åtgärder inte är nödvändiga.
13 § om riksgäldskontoret, efter samråd med finansinspektionen, bedö-
mer att de åtgärder som institutet anger inte effektivt undanröjer eller minskar
de väsentliga hindren mot att rekonstruera eller avveckla institutet, ska riks-
gäldskontoret besluta om vilka andra åtgärder som institutet ska vidta för att
undanröja eller minska dessa hinder. ett sådant beslut får dock bara avse så-
dana åtgärder som anges i 24 §.
när riksgäldskontoret prövar vilka åtgärder som institutet ska vidta, ska
riksgäldskontoret ta hänsyn till det hot som hindren utgör för det finansiella
systemet och den inverkan åtgärderna har på institutet, det finansiella syste-
met, den inre marknaden och samhällsekonomin. åtgärderna ska stå i propor-
tion till de hinder som ska undanröjas eller begränsas.
åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller
avveckla en koncern
14 § om riksgäldskontoret eller en utländsk resolutionsmyndighet under-
rättar ett företag i en gränsöverskridande koncern om att det finns väsentliga
hinder mot rekonstruktion eller avveckling, ska riksgäldskontoret vänta med
beslut om koncernresolutionsplanen till dess processen för att undanröja eller
begränsa de väsentliga hindren avslutats.
11
sfs 2015:101615 § om riksgäldskontoret vid en prövning enligt 11 § finner att det finns
väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gränsöverskridande
koncern, ska riksgäldskontoret samråda med tillsynskollegiet och resolu-
tionsmyndigheterna i de länder inom ees där betydande filialer är belägna
och därefter försöka komma överens med de utländska resolutionsmyndighe-
terna om vilka åtgärder som ska vidtas beträffande samtliga institut i koncer-
nen. riksgäldskontorets bedömning av möjligheten att rekonstruera eller av-
veckla koncernen ska tjäna som utgångspunkt för beslut i frågan om vilka åt-
gärder som ska vidtas.
16 § när riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en
gränsöverskridande koncern och företagen som ingår i koncernen ska bli före-
mål för åtgärder enligt beslut enligt 15 §, ska riksgäldskontoret tillsammans
med den samordnande tillsynsmyndigheten och europeiska bankmyndighe-
ten ta fram en rapport som ska innehålla en analys av de väsentliga hindren
mot att vidta effektiva resolutionsåtgärder beträffande koncernen. rapporten
ska belysa vilka effekter olika åtgärder har på institutets affärsmodell och ge
förslag på sådana proportionella och riktade åtgärder som enligt riksgälds-
kontoret är nödvändiga och lämpliga för att undanröja eller begränsa hindren.
17 § en rapport enligt 16 § ska lämnas till moderföretaget inom ees med
möjlighet att inom fyra månader från mottagandet av rapporten lämna syn-
punkter och föreslå alternativa åtgärder för att undanröja eller begränsa de
hinder som identifierats i rapporten.
18 § när moderföretaget har yttrat sig enligt 17 § eller den tid för yttrande
som anges i den paragrafen har löpt ut, ska riksgäldskontoret, efter samråd
med behöriga myndigheter och med resolutionsmyndigheter i länder inom
ees där moderföretaget, dotterföretag eller betydande filialer till institut i
koncernen finns, försöka komma överens med resolutionsmyndigheterna om
1. vilka väsentliga hinder som finns,
2. hur de åtgärder som föreslagits av moderföretaget inom ees ska bedö-
mas, och
3. vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller begränsa hin-
dren.
överenskommelsen ska träffas inom fyra månader från det att moderföre-
taget yttrat sig över rapporten eller, om moderföretaget inte yttrat sig, vid ut-
gången av den fyramånadersperiod som anges i 17 §.
19 § av en överenskommelse enligt 18 § ska det framgå vad den grundas
på. om riksgäldskontoret är den samordnande resolutionsmyndigheten, ska
myndigheten överlämna överenskommelsen till moderföretaget inom ees.
riksgäldskontoret ska fatta de beslut som följer av överenskommelsen.
20 § om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven
tid och riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska riks-
gäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till
synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta
beslut om åtgärder som ska vidtas på koncernnivå.
12
sfs 2015:1016 21 § om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven
tid och riksgäldskontoret inte är samordnande resolutionsmyndighet, ska
riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn tagen till
synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna fatta
beslut om åtgärder som ska vidtas mot ett institut.
22 § om myndigheterna inte har kommit överens om någon av de åtgärder
som anges i 24 § första stycket 7, 8 eller 10, och någon berörd utländsk reso-
lutionsmyndighet inom tidsfristen i 18 § andra stycket har hänskjutit ärendet
till europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (eu)
nr 1093/2010, i lydelsen enligt europaparlamentets och rådets förordning
806/2014/eu, ska riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 §
med en månad och invänta det beslut som europeiska bankmyndigheten kan
komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. riksgäldskontoret ska
följa ett beslut i saken från europeiska bankmyndigheten.
riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till europeiska bankmyndig-
heten enligt 28 kap. 7 § om fyramånadersfristen i 18 § andra stycket har löpt
ut eller en överenskommelse har träffats.
23 § ett beslut enligt 18 § av en utländsk samordnande resolutionsmyndig-
het gäller i sverige, om det fattats efter en överenskommelse med en eller
flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att de behöriga myndigheterna
inte har kommit överens inom fyra månader.
åtgärder för att undanröja eller minska väsentliga hinder
24 § för att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som har identifierats
enligt 13 eller 18 § får riksgäldskontoret
1. förelägga företaget att skaffa eller se över sina koncerninterna arrange-
mang för finansiering, eller ingå serviceavtal som säkrar att företaget kan till-
handahålla kritiska verksamheter,
2. förelägga företaget att begränsa sina största enskilda eller totala expone-
ringar,
3. införa kompletterande informationskrav som är relevanta för resolu-
tionsändamålen,
4. förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar,
5. förelägga företaget att begränsa eller upphöra med en viss verksamhet,
6. förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling av vissa
affärsområden eller försäljning av vissa produkter,
7. förelägga företaget att minska komplexiteten i de juridiska eller opera-
tiva strukturerna i företaget eller i ett koncernföretag som direkt eller indirekt
står under företagets kontroll för att säkerställa att det går att med resolutions-
verktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter från övriga
verksamheter,
8. förelägga ett institut eller ett moderföretag att inrätta ett finansiellt mo-
derholdingföretag i sverige eller ett finansiellt moderholdingföretag inom
ees,
9. förelägga ett institut eller ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket 2 att öka sina kvalificerade skulder eller att vidta åtgärder för att upp-
fylla minimikravet på nedskrivningsbara skulder, eller
13
sfs 2015:101610. förelägga ett holdingföretag med blandad verksamhet som är moder-
företag till ett institut att inrätta ett finansiellt holdingföretag för att kontrol-
lera institutet, om det är nödvändigt för att underlätta resolution och undvika
att resolutionen får negativ effekt på den icke-finansiella delen av koncernen.
när riksgäldskontoret meddelar ett föreläggande enligt första stycket, ska
myndigheten samtidigt förelägga företaget att inom en månad ta fram en plan
för hur företaget avser att genomföra de åtgärder som föreläggandet avser.
informationsutbyte med institut och moderföretag
25 § på begäran av riksgäldskontoret ska ett institut eller ett moderföretag
inom ees ge riksgäldskontoret det stöd och den hjälp riksgäldskontoret be-
höver för att upprätta en resolutionsplan för institutet eller koncernen.
riksgäldskontoret ska lämna en sammanfattning av resolutionsplanen till
institutet eller moderföretaget.
4 kap. minimikravet på nedskrivningsbara skulder
hur minimikravet beräknas
1§ med minimikravet på nedskrivningsbara skulder avses ett krav, uttryckt
i procent, som anger hur stora företagets medräkningsbara kvalificerade skul-
der och kapitalbas minst måste vara i förhållande till företagets totala skulder
och kapitalbas.
vid beräkningen av de totala skulderna ska derivatskulder tas upp till det
belopp som återstår när hänsyn har tagits till motparters rätt till nettning.
beslut om minimikravets storlek
2§ riksgäldskontoret ska, efter samråd med finansinspektionen, besluta
om det minimikrav på nedskrivningsbara skulder som ska uppfyllas av ett in-
stitut på individuell nivå.
riksgäldskontoret ska dessutom, efter samråd med finansinspektionen, be-
sluta vilket minimikrav på nedskrivningsbara skulder som ska uppfyllas av ett
moderföretag inom ees på gruppnivå. för en gränsöverskridande koncern
ska ett sådant beslut fattas enligt 5–9 §§.
riksgäldskontoret får, efter samråd med finansinspektionen, besluta att ett
svenskt finansiellt institut, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt
holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet ska uppfylla
ett minimikrav på nedskrivningsbara skulder på individuell nivå.
3§ minimikravet på nedskrivningsbara skulder ska beslutas i anslutning till re-
solutionsplaneringen enligt 3 kap. kravet ska fastställas med hänsyn till omstän-
digheterna i det enskilda fallet, i syfte att säkerställa att ett företag, om det för-
sätts i resolution, har kvalificerade skulder och en kapitalbas som tillsammans
är tillräckligt stora för att kunna vidta resolutionsåtgärder som uppfyller reso-
lutionsändamålen.
om minimikravet avser ett institut som ingår i en finansiell koncern eller
moderföretaget inom ees, ska beslutet fattas i enlighet med 5–9 §§.
14
sfs 2015:1016 4§ riksgäldskontoret får besluta att ett företag ska uppfylla minimikravet
med vissa typer av kvalificerade skulder.
beslut om minimikravet beträffande företag som ingår i en
gränsöverskridande koncern
5§ för en gränsöverskridande koncern ska riksgäldskontoret försöka
komma överens med de resolutionsmyndigheter som ansvarar för de ut-
ländska dotterinstituten och, om riksgäldskontoret inte är samordnande reso-
lutionsmyndighet, den samordnande myndigheten, om storleken på minimi-
kravet på nedskrivningsbara skulder för
1. moderföretaget inom ees på gruppnivå, och
2. ett dotterinstitut och utländskt dotterinstitut på individuell nivå.
vid bedömningen enligt första stycket 2 ska riksgäldskontoret beakta det
krav som har fastställts på gruppnivå.
om myndigheterna kommer överens, ska riksgäldskontoret fatta beslut
om minimikravet enligt 1 § i enlighet med överenskommelsen.
6§ om en överenskommelse inte har träffats inom fyra månader ska riks-
gäldskontoret, om myndigheten är samordnande resolutionsmyndighet, fatta be-
slut om minimikravet för moderföretaget enligt 5 § första stycket 1 och för dot-
terinstitut enligt 5 § första stycket 2.
om riksgäldskontoret inte är samordnande resolutionsmyndighet, ska
riksgäldskontoret fatta beslut om minimikravet för dotterinstitut enligt 5 §
första stycket 2.
7§ om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna inom
fyramånadersfristen i 6 § första stycket har hänskjutit ärendet till europeiska
bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning (eu) nr 1093/2010, i
lydelsen enligt europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/eu, ska
riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 6 § med en månad och invänta
det beslut som europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt arti-
kel 19.3 i samma förordning. riksgäldskontoret ska följa ett beslut i saken
från europeiska bankmyndigheten.
riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till europeiska bankmyn-
digheten enligt 28 kap. 7 § efter det att fyramånadersfristen har löpt ut eller en
överenskommelse har träffats.
8§ ett sådant beslut som avses i 5 § gäller i sverige om det fattas av
1. en utländsk samordnande resolutionsmyndighet avseende en eller flera
jurisdiktioner efter en överenskommelse med resolutionsmyndigheten, eller
2. en utländsk resolutionsmyndighet inom dess jurisdiktion på grund av att
de behöriga myndigheterna inte har kommit överens inom fyra månader.
beslutet är bindande för riksgäldskontoret, och det ska ligga till grund för
myndighetens övervakning av om minimikravet på nedskrivningsbara skulder
är uppfyllt.
9§ en överenskommelse som ingåtts enligt 5 § och ett beslut som fattats
enligt 6 § ska ses över och uppdateras regelbundet.
15
sfs 2015:1016undantag för institut som ingår i en koncern
10 § riksgäldskontoret får undanta ett dotterinstitut från att uppfylla mini-
mikravet på nedskrivningsbara skulder på individuell nivå, om
1. institutet är undantaget från tillsyn på individuell nivå enligt artikel 7.1 i
tillsynsförordningen, och
2. moderinstitutet, om det inte också är moderinstitutet inom ees, uppfyl-
ler kravet som ställs på moderinstitutet i sverige och på dotterinstitutet.
11 § riksgäldskontoret får, i egenskap av samordnande resolutionsmyndig-
het, undanta ett moderinstitut inom ees från att uppfylla kravet på individuell
nivå, om moderinstitutet
1. är undantaget från kapitalbaskravet på individuell nivå enligt artikel 7.3 i
tillsynsförordningen, och
2. uppfyller det särskilda kapitalkravet för resolution som har fastställts för
moderföretaget inom ees på gruppnivå.
resolutionsmyndighetens övervakning
12 § riksgäldskontoret ska övervaka att minimikraven på nedskrivnings-
bara skulder uppfylls på individuell nivå och, i förekommande fall, på grupp-
nivå. riksgäldskontoret ska samordna sin övervakning med den tillsyn som
utövas av finansinspektionen.
5 kap. ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och
undvika fallissemang
hinder mot att utöva vissa rättshandlingar
1§ för en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket, gäller
11 kap. 3–6 och 8 §§ beträffande ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller
en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut. det som anges om
ett beslut om resolution eller resolutionsåtgärder ska då avse ett beslut om
krisavvärjande åtgärder.
avtalsvillkor om erkännande av nedskrivning eller konvertering
2§ ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 och 2 ska i avtal som
avser relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder och som omfattas
av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som innebär att skulden kan komma
att skrivas ned eller konverteras och att borgenärerna accepterar
1. en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utestående beloppet,
eller
2. konverteringar eller indragningar som kan bli följden av ett beslut om re-
solution eller av ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta
kapitalinstrument.
kravet enligt första stycket gäller dock inte
1. kvalificerade insättningar från fysiska personer,
2. kvalificerade insättningar från mikroföretag samt små och medelstora
företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i bilagan till kommissio-
nens rekommendation 2003/361/eg av den 6 maj 2003,
16
sfs 2015:1016 3. insättningar genom en filial utanför ees till ett svenskt institut och som
skulle betraktas som insättningar avseende personer eller företag som avses i
1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller
4. om det framgår av tekniska standarder som antagits av europeiska kom-
missionen i enlighet med artikel 55.3 i krishanteringsdirektivet att sådana av-
talsvillkor inte krävs.
3§ riksgäldskontoret får besluta att ett avtal enligt 2 § första stycket inte
behöver innehålla ett sådant villkor som anges där, om det följer av lagstift-
ningen i det land som avtalet omfattas av eller av en bindande överenskom-
melse som ingåtts med det landet att ett beslut om att skriva ned eller konver-
tera skulder får verkställas i det landet.
ett företag som vill ingå ett avtal enligt 2 § första stycket utan sådana vill-
kor ska till riksgäldskontoret lämna de uppgifter som myndigheten behöver
för att pröva ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt.
kontakt med potentiella köpare
4§ när riksgäldskontoret har fått en underrättelse från finansinspektionen
enligt 15 kap. 2 b § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller
25 kap. 2 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, får riksgälds-
kontoret förelägga det företaget att kontakta potentiella köpare i syfte att för-
bereda en resolution av företaget.
upprättande av register
5§ riksgäldskontoret får besluta att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket ska upprätta register över sina finansiella avtal och andra avtal som
kan få väsentlig betydelse vid resolution.
aktiekapitalets storlek
6§ i samband med resolutionsplaneringen ska riksgäldskontoret kontrol-
lera om bolagsordningen för ett bolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1
och 2 medger resolutionsåtgärder som förutsätter en minskning eller ökning
av aktiekapitalet. om det behövs för att underlätta genomförandet av resolu-
tionsåtgärder, får riksgäldskontoret förelägga bolaget att ändra bolagsord-
ningen.
6 kap. nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument
utanför resolution
värdering
1§ när finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller kon-
vertering av relevanta kapitalinstrument utanför resolution, ska inspektionen
se till att det görs en värdering motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. av fö-
retaget eller koncernen i fråga.
värderingen ska ligga till grund för finansinspektionens prövning av om
relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras. värderingen
ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga om
17
sfs 2015:10161. minskning av kärnprimärkapital,
2. omfattning av indragning eller överföring av kärnprimärkapitalinstru-
ment, eller
3. minskning av ägandet för existerande ägare genom konvertering av rele-
vanta kapitalinstrument till kärnprimärkapitalinstrument.
beslut om nedskrivning och konvertering
2§ finansinspektionen ska skyndsamt besluta att relevanta kapitalinstru-
ment som har getts ut av ett institut eller ett sådant företag som avses i 1 kap.
1 § första stycket 2 ska skrivas ned eller konverteras, om
1. företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och
3 §§, och
2. åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra fal-
lissemang i företaget och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig
tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.
3§ när ett dotterföretag som avses i 1 kap. 1 § första stycket har gett ut re-
levanta kapitalinstrument som får beaktas både vid bedömningen av om kapi-
talbaskravet uppfylls på individuell nivå och på gruppnivå, ska finansinspek-
tionen skyndsamt besluta att instrumenten ska skrivas ned eller konverteras,
om inspektionen kommer överens med den samordnande berörda myndighe-
ten enligt 10 § om att
1. koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera, och
2. åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra fal-
lissemang i koncernen och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig
tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.
en koncern ska anses fallera eller sannolikt komma att fallera, om den inte
uppfyller eller om det på objektiva grunder kan fastställas att koncernen i en
nära framtid inte kommer att uppfylla de gruppbaserade tillsynskraven i något
väsentligt avseende.
4§ när ett moderföretag har gett ut relevanta kapitalinstrument som får be-
aktas antingen vid bedömningen av om kapitalbaskravet uppfylls på individu-
ell nivå eller på gruppnivå, ska finansinspektionen, om inspektionen är sam-
ordnande berörd myndighet, skyndsamt besluta att skriva ned eller konvertera
dessa instrument, om
1. koncernen fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 3 § andra
stycket, och
2. åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra fal-
lissemang i koncernen och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig
tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.
5§ om ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket be-
höver statligt stöd, ska relevanta kapitalinstrument som institutet eller företa-
get gett ut skrivas ned eller konverteras.
om det krävs för att stödet ska vara förenligt med unionsrätten, får finans-
inspektionen besluta att andra efterställda skulder än de relevanta kapitalin-
strumenten ska skrivas ned eller konverteras.
nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller andra
efterställda skulder får inte ske, om det statliga stödet uppfyller villkoren i
18
sfs 2015:1016 8 kap. 3 § första stycket 3 och en sådan nedskrivning eller konvertering skulle
hota den finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga resultat.
6§ utöver vad som framgår av 1–4 §§ ska finansinspektionen, när inspek-
tionen är samordnande berörd myndighet och bedömer att det är nödvändigt
för koncernens fortlevnad, skriva ned eller konvertera sådana relevanta kapi-
talinstrument som getts ut av ett utländskt dotterföretag eller moderföretag
och som får beaktas både vid bedömningen av om kapitalbaskravet uppfylls
på individuell nivå och på gruppnivå. är det fråga om instrument som getts ut
av ett utländskt dotterföretag, ska beslut fattas i enlighet med en överenskom-
melse med den berörda myndigheten för dotterföretaget.
beslutsprocessen för en gränsöverskridande koncern
7§ när finansinspektionen överväger att fatta beslut avseende ett dotterfö-
retag enligt 2, 3 eller 5 §, ska inspektionen skyndsamt underrätta den samord-
nande tillsynsmyndigheten och den samordnande berörda myndigheten.
när inspektionen överväger att fatta ett beslut enligt 3 §, ska inspektionen
dessutom skyndsamt underrätta den behöriga myndighet som är ansvarig för
det institut eller företag som har gett ut de relevanta kapitalinstrument som even-
tuellt ska skrivas ned eller konverteras och den berörda myndigheten i samma
land inom ees som den nämnda behöriga myndigheten samt den samord-
nande berörda myndigheten.
av underrättelsen ska det framgå vilket beslut finansinspektionen övervä-
ger att fatta och skälen för detta.
8§ när finansinspektionen har lämnat en underrättelse enligt 7 §, ska in-
spektionen, efter samråd med de underrättade myndigheterna, pröva om det
finns
1. någon alternativ åtgärd till att skriva ned eller konvertera de relevanta
kapitalinstrumenten och om det i så fall är möjligt att vidta den, och
2. realistiska utsikter att den åtgärd som identifierats inom rimlig tid skulle
avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget eller koncernen.
om finansinspektionen tar emot en underrättelse motsvarande den i 7 §,
ska inspektionen medverka i ett sådant samråd som avses i första stycket.
9§ om finansinspektionen bedömer att det inte finns några alternativa åt-
gärder som har utsikter att avhjälpa eller förhindra fallissemang i företaget
eller koncernen, får inspektionen fatta beslut enligt 2, 4 eller 5 §.
när finansinspektionen prövar frågan om huruvida det finns några alterna-
tiva åtgärder, ska inspektionen beakta de effekter som beslutet kan få i de be-
rörda länderna inom ees.
10 § finansinspektionen ska försöka komma överens med de berörda myn-
digheterna för dotterföretagen om ett beslut enligt 3 §. om myndigheterna
inte kan enas, får finansinspektionen inte fatta något beslut.
första stycket gäller även när finansinspektionen har tagit emot en under-
rättelse från en utländsk berörd myndighet. om finansinspektionen motsätter
sig ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstru-
ment i ett dotterföretag, ska inspektionen underrätta berörda myndigheter och
ange skälen till detta.
19
sfs 2015:1016verkställande av nedskrivning och konvertering
åtgärder mot innehavare av kärnprimärkapitalinstrument
11 § innan finansinspektionen skriver ned eller konverterar relevanta kapi-
talinstrument, ska inspektionen minska kärnprimärkapitalet i proportion till
förlusterna i företaget.
12 § om företaget har ett positivt värde, får finansinspektionen minska
ägandet för existerande ägare genom att konvertera relevanta kapitalinstru-
ment till kärnprimärkapitalinstrument.
13 § finansinspektionen får i samband med minskning av kärnprimärkapi-
talet enligt 11 § besluta om
1. indragning av befintliga kärnprimärkapitalinstrument, eller
2. överföring av befintliga kärnprimärkapitalinstrument till en borgenär
som har fått sin fordran helt eller delvis nedskriven.
nedskrivning och konvertering av relevanta kapitalinstrument
14 § när kärnprimärkapitalet har minskats i proportion till förlusterna, ska
finansinspektionen skriva ned kapitalbeloppet för relevanta kapitalinstrument
eller konvertera relevanta kapitalinstrument till kärnprimärkapitalinstrument i
den utsträckning som krävs för att företaget eller koncernen inte längre ska
bedömas fallera eller sannolikt komma att fallera.
relevanta kapitalinstrument ska skrivas ned eller konverteras till kärnpri-
märkapitalinstrument i följande ordning:
1. övriga primärkapitalinstrument,
2. supplementärkapitalinstrument.
15 § vid konvertering av relevanta kapitalinstrument gäller följande:
1. de kärnprimärkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska vara
utgivna av företaget i fråga eller av dess moderföretag, beroende på vad
finansinspektionen beslutar. finansinspektionen får dock besluta att instru-
menten ska ges ut av moderföretaget, bara om det har godkänts av resolu-
tionsmyndigheten för moderföretaget.
2. kärnprimärkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan företaget ger ut ak-
tier eller andra äganderättsinstrument i syfte att få kapital från staten eller ett
offentligt organ.
3. kärnprimärkapitalinstrumenten ska tilldelas och överföras utan dröjsmål
efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten.
4. konverteringskursen för de relevanta kapitalinstrumentens konvertering
till kärnprimärkapitalinstrument bestäms enligt de principer som anges i
21 kap. 19 och 20 §§.
16 § ett beslut om nedskrivning eller konvertering är bindande för företaget
och innehavare av kärnprimärkapitalinstrument och relevanta kapitalinstru-
ment. den som berörs av nedskrivningen eller konverteringen förlorar inte sin
rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för ford-
ringen.
20
sfs 2015:1016 en av finansinspektionen beslutad kapitalökning eller kapitalminskning är
fastställd när den har registrerats i aktiebolagsregistret, föreningsregistret eller
bankregistret.
17 § när ett relevant kapitalinstrument som har getts ut av ett dotterföretag
ska skrivas ned eller konverteras, får nedskrivningen eller konverteringen inte
vara mer omfattande eller göras på sämre villkor än för de relevanta kapitalin-
strument med samma prioritet enligt förmånsrättsordningen som har skrivits
ned eller konverterats på moderföretagsnivå.
förberedande åtgärder
18 § finansinspektionen får förelägga ett företag som avses i 1 kap. 1 § för-
sta stycket att se till att styrelsen i företaget har det bemyndigande som krävs
för att företaget ska kunna ge ut ett tillräckligt antal kärnprimärkapitalinstru-
ment.
7 kap. värdering
värdering inför beslut om resolution eller resolutionsåtgärd
1§ innan riksgäldskontoret prövar en fråga om resolution eller resolutions-
åtgärd, ska myndigheten uppdra åt en person som har en oberoende ställning i
förhållande till myndigheter och det företag som ska värderas att göra en rätt-
vis, väl avvägd och realistisk värdering av företagets tillgångar och förpliktel-
ser.
den som genomför värderingen får entledigas innan uppdraget är slutfört
bara om det finns saklig grund för det.
2§ tillgångarna och förpliktelserna ska värderas utifrån försiktiga antagan-
den.
vid värderingen ska eventuella förluster avseende tillgångarna i företaget
redovisas vid den tidpunkt då resolutionsåtgärder vidtas.
3§ värderingen ska ligga till grund för riksgäldskontorets beslut i frågor
om resolution och resolutionsåtgärder.
4§ tillsammans med värderingen ska följande information lämnas såsom
den framgår av företagets räkenskapsinformation:
1. en uppdaterad balansräkning och en rapport över den finansiella ställ-
ningen för företaget,
2. en analys av tillgångarnas bokföringsmässiga värde, och
3. en förteckning över utestående skulder i och utanför balansräkningen,
med angivande av respektive skulds prioritet enligt förmånsrättslagen
(1970:979).
till grund för ett beslut enligt 3 § får vid behov den information som ska
lämnas tillsammans med värderingen enligt första stycket 2 kompletteras med
en analys av värdet av tillgångarna och förpliktelserna i företaget med ut-
gångspunkt i marknadsvärdet.
21
sfs 2015:10165§ värderingen ska innehålla en uppskattning av det ekonomiska utfallet
för ägare och borgenärer, om företaget försätts i konkurs eller går i likvida-
tion.
riksgäldskontoret ska i uppdraget till värderaren ange om uppskattningen
ska avse konkurs eller likvidation.
6§ när de krav som framgår av 1–5 §§ har uppfyllts är värderingen slutlig.
preliminär värdering
7§ om det på grund av brådska inte är möjligt att uppfylla kraven i 4 §
första stycket eller 5 §, ska en preliminär värdering genomföras av riksgälds-
kontoret.
en preliminär värdering som genomförs i enlighet med 8 § utgör tillräcklig
grund för att besluta om resolution eller resolutionsåtgärder.
8§ en preliminär värdering av företagets tillgångar och förpliktelser ska så
långt som möjligt uppfylla kraven i 4 § första stycket och 5 §. en preliminär
värdering ska innehålla en buffert för eventuella ytterligare förluster.
när en slutlig värdering enligt 1–5 §§ har lämnats får en preliminär värde-
ring inte läggas till grund för beslut om resolution eller resolutionsåtgärder.
slutlig värdering
9§ om den slutliga värderingen utvisar ett högre värde än den preliminära
värderingen och riksgäldskontoret med stöd av den preliminära värderingen
har beslutat om nedskrivning eller konvertering av skulder, indragning av ak-
tier eller överföring av tillgångar till broinstitut eller tillgångsförvaltningsbo-
lag, ska riksgäldskontoret
1. fatta beslut om att skriva upp borgenärers skulder och aktieägares kapital
eller ersätta borgenärer och aktieägare, och
2. besluta att broinstitutet eller tillgångsförvaltningsbolaget ska betala yt-
terligare ersättning för tillgångar och förpliktelser till företaget i resolution,
eller för aktier eller andra äganderättsinstrument till ägarna av dessa.
värdering när resolutionsåtgärder vidtagits
10 § i syfte att bedöma om det ekonomiska utfallet för ägare, borgenärer
och insättningsgarantisystemet skulle ha blivit bättre om företaget i stället för
att försättas i resolution hade försatts i konkurs eller gått i likvidation, ska
riksgäldskontoret så snart som möjligt efter det att samtliga resolutionsåtgär-
der har vidtagits uppdra åt en person som har en oberoende ställning i förhål-
lande till myndigheter och det företag som ska värderas, att göra en värdering
som fastställer
1. vilket ekonomiskt utfall ägare och borgenärer skulle ha fått om företaget
i stället hade försatts i konkurs eller gått i likvidation vid den tidpunkt då be-
slutet att försätta företaget i resolution fattades,
2. vilket ekonomiskt utfall ägare och borgenärer faktiskt har fått vid resolu-
tionen av företaget, och
3. vilken skillnaden är mellan det ekonomiska utfallet enligt 1 och 2.
22
sfs 2015:1016 vid värderingen enligt första stycket ska statligt stöd till företaget i resolu-
tion inte beaktas.
riksgäldskontoret ska i uppdraget till värderaren ange om jämförelsen med
utfallet vid resolution ska avse konkurs eller likvidation.
avdelning iii. resolution
8 kap. inledande av resolution
fastställande av fallissemang
1§ finansinspektionen ska på eget initiativ eller på begäran av riksgälds-
kontoret pröva om ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket 1 eller 2 fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 2 och 3 §§.
prövningen ska föregås av samråd med riksgäldskontoret och riksbanken.
om finansinspektionen finner att institutet eller företaget fallerar eller san-
nolikt kommer att fallera, ska inspektionen omgående underrätta riksgälds-
kontoret och andra relevanta myndigheter.
2§ ett institut eller företag ska anses fallera, om finansinspektionen på ob-
jektiva grunder finner att
1. institutet eller företaget åsidosätter sina skyldigheter på ett sätt som med-
för att dess tillstånd ska återkallas,
2. värdet på institutets eller företagets tillgångar understiger värdet på dess
skulder,
3. institutet eller företaget inte kan betala sina skulder i takt med att de för-
faller till betalning, eller
4. institutet eller företaget behöver statligt stöd, utom i de fall som anges i
3§.
ett institut eller företag ska anses sannolikt fallera om finansinspektionen
på objektiva grunder finner att det inom den närmaste framtiden kommer att
befinna sig i en situation som avses i första stycket 1–3.
3§ om statligt stöd till ett institut eller företag krävs för att undvika eller
avhjälpa en allvarlig störning i ekonomin i sverige, ska institutet eller företa-
get inte anses fallera om det inte befinner sig i en sådan situation som avses i
2 § första stycket 1–3 eller andra stycket och det stöd som krävs består av
1. en statlig garanti för likviditetsfaciliteter som tillhandahålls av riksban-
ken,
2. en statlig garanti för nya skuldförbindelser, eller
3. ett tillskott till kapitalbasen eller förvärv av kapitalinstrument på mark-
nadsmässiga grunder, när villkoren i 6 kap. 2–4 §§ inte är uppfyllda och stö-
det är nödvändigt för att åtgärda kapitalunderskott som fastställts i stresstest,
tillgångsöversyner eller motsvarande genomgångar som genomförts av europe-
iska centralbanken, europeiska bankmyndigheten eller finansinspektionen.
stödet som avses i första stycket ska vara tillfälligt och stå i proportion till
omfattningen av den allvarliga störningen. det får inte användas för att kom-
pensera förluster som institutet eller företaget har drabbats av eller inom den
närmaste framtiden sannolikt kommer att drabbas av.
23
sfs 2015:1016beslut om resolution m.m.
4§ riksgäldskontoret ska efter finansinspektionens underrättelse enligt 1 §
tredje stycket pröva om institutet eller företaget ska försättas i resolution en-
ligt 5–10 §§.
om riksgäldskontoret finner att det inte finns alternativa åtgärder som
inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i institutet eller
företaget, ska riksgäldskontoret omgående underrätta finansinspektionen
och andra relevanta myndigheter.
även utan en sådan underrättelse som avses i första stycket får riksgälds-
kontoret besluta om resolution av ett holdingföretag enligt 8 §, om resolu-
tionsförutsättningarna konstaterats vara uppfyllda för ett ees-institut som är
dotterföretag till holdingföretaget, eller om resolution av ett moderföretag en-
ligt 11 § eller om åtgärder mot en ees-filial enligt 12 §.
i fråga om resolution av ett institut eller ett företag som ingår i en gräns-
överskridande koncern ska riksgäldskontoret tillämpa 9 kap.
förutsättningar för resolution
institut
5§ riksgäldskontoret ska försätta ett institut i resolution om
1. finansinspektionen har fastställt att institutet fallerar eller att det är san-
nolikt att institutet kommer att fallera,
2. det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa
eller förhindra fallissemang i institutet, och
3. resolution är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse.
resolution ska anses vara i det allmännas intresse, om
1. åtgärden är nödvändig för att uppnå ett eller flera av ändamålen i 1 kap.
6§,
2. åtgärden står i proportion till ändamålen, och
3. en avveckling av institutet genom konkurs eller likvidation inte skulle
uppnå ändamålen i lika hög grad.
prövningen av villkoret i första stycket 2 ska föregås av samråd med riks-
banken och finansinspektionen.
trots första stycket får riksgäldskontoret besluta att inte försätta institutet i
resolution, om dess moderföretag eller ett institut som omfattas av gruppbase-
rad tillsyn i samma koncern har försatts eller ska försättas i resolution och se-
parata resolutionsåtgärder mot institutet inte bedöms som nödvändiga för att
uppnå något av ändamålen i 1 kap. 6 §.
finansiellt institut
6§ riksgäldskontoret får försätta ett finansiellt institut som avses i 1 kap.
1 § första stycket 2 a i resolution, om dess moderföretag omfattas av gruppba-
serad tillsyn och både det finansiella institutet och moderföretaget uppfyller
de förutsättningar för resolution som anges i 5 §.
i fråga om ett utländskt moderföretag ska den utländska myndighet som an-
svarar för moderföretaget ha konstaterat att förutsättningar för resolution är
uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.
24
sfs 2015:1016 holdingföretag
7§ riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap. 1 §
första stycket 2 b–2 d i resolution, om
1. ett institut, ett ees-institut eller ett tredjelandsinstitut som är dotterföre-
tag till holdingföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution, och
2. holdingföretaget uppfyller de förutsättningar för resolution som anges i
5§.
i fråga om ett ees-institut eller tredjelandsinstitut ska den utländska myn-
dighet som ansvarar för institutet ha konstaterat att förutsättningarna för reso-
lution är uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet.
8§ riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap. 1 §
första stycket 2 b–2 d i resolution trots att det inte uppfyller förutsättningarna
för resolution i 5 §, om
1. ett institut eller ett ees-institut som är dotterföretag till holdingföretaget
uppfyller förutsättningarna för resolution,
2. institutets eller ees-institutets fallissemang hotar koncernen som helhet
eller insolvensrätten kräver att koncernen behandlas som en helhet, och
3. resolutionsåtgärder mot holdingföretaget är nödvändiga för resolutionen
av ett institut eller ett ees-institut eller av hela koncernen.
i fråga om ett ees-institut ska den utländska myndighet som ansvarar för
institutet ha konstaterat att förutsättningarna för resolution är uppfyllda enligt
lagstiftningen i det landet.
9§ riksgäldskontoret får inte försätta ett holdingföretag med blandad verk-
samhet i resolution med stöd av 7 eller 8 §, om institutet eller ees-institutet
innehas direkt eller indirekt av ett mellanliggande finansiellt holdingföretag. i
sådana fall får i stället det finansiella holdingföretaget försättas i resolution.
10 § vid prövningen enligt 7 § första stycket 1 eller 8 § första stycket 1 får
riksgäldskontoret bortse från koncerninterna kapitalöverföringar eller för-
lustdelningsarrangemang.
om holdingföretaget är hemmahörande i ett annat land inom ees eller om
bedömningen avser ett ees-institut, får första stycket endast tillämpas efter
överenskommelse med resolutionsmyndigheten som ansvarar för holding-
företaget eller ees-institutet.
resolution och åtgärder i samband med ett resolutionsförfarande i
tredjeland
moderföretag
11 § riksgäldskontoret får försätta ett företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket 1 eller 2 och som är moderföretag till ett tredjelandsinstitut i resolu-
tion, om
1. relevant myndighet i det land där tredjelandsinstitutet har sitt huvudkon-
tor har beslutat att tredjelandsinstitutet uppfyller förutsättningarna för resolu-
tion enligt lagstiftningen i det landet, och
2. det är nödvändigt med hänsyn till det allmänna intresset enligt 5 § andra
stycket.
25
sfs 2015:1016ees-filialer
12 § om en ees-filial i sverige inte omfattas av ett resolutionsförfarande i
tredjeland eller om riksgäldskontoret inte har erkänt resolutionsförfarandet
enligt 26 kap. 2–4 §§, får riksgäldskontoret vidta åtgärder enligt 15 kap. 1 §,
3 § första stycket 6 samt 4 och 17 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansie-
ringsrörelse eller 25 kap. 1, 6 och 15 §§ lagen (2007:528) om värdepappers-
marknaden mot filialen, om det är nödvändigt med hänsyn till det allmänna
intresset enligt 5 § andra stycket och
1. filialen inte uppfyller eller sannolikt inte kommer att uppfylla villkoren
för filialtillståndet och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid
skulle återställa filialens efterlevnad av villkoren eller förhindra att den falle-
rar,
2. tredjelandsinstitutet saknar vilja eller förmåga, eller sannolikt kommer
att sakna förmåga, att på förfallodagen fullgöra sina förpliktelser mot borge-
närer inom ees, och det är utrett att resolutions- eller annat insolvensförfa-
rande mot tredjelandsinstitutet inte har inletts eller kommer att inledas inom
rimlig tid i det land där det har sitt huvudkontor, eller
3. relevant myndighet i det land där tredjelandsinstitutet har sitt huvudkon-
tor har inlett ett resolutionsförfarande mot tredjelandsinstitutet eller underrät-
tat riksgäldskontoret att den avser att inleda ett sådant förfarande.
riksgäldskontoret ska underrätta den relevanta myndigheten i det land där
tredjelandsinstitutet har sitt huvudkontor om åtgärder som vidtagits med stöd
av denna paragraf.
offentliggörande och registrering
13 § riksgäldskontoret ska så snart som möjligt offentliggöra ett beslut att
försätta ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 i re-
solution.
14 § om ett institut eller ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2
försätts i resolution, ska riksgäldskontoret genast anmäla beslutet till bolags-
verket för registrering. detsamma gäller för riksgäldskontorets beslut att av-
sluta resolutionen. riksgäldskontoret ska även för registrering underrätta bo-
lagsverket när allmän förvaltningsdomstol har upphävt ett beslut att försätta
institutet eller företaget i resolution.
9 kap. beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner
ett dotterföretag uppfyller förutsättningarna för resolution
om riksgäldskontoret ansvarar för dotterföretaget
1§ om ett dotterföretag i en gränsöverskridande koncern uppfyller förut-
sättningarna för resolution enligt 8 kap., ska riksgäldskontoret omgående un-
derrätta medlemmarna i resolutionskollegiet för koncernen om detta och om
de resolutions- eller insolvensåtgärder som riksgäldskontoret anser vara
lämpliga att vidta mot företaget.
2§ åtgärder som riksgäldskontoret underrättat om enligt 1 § får vidtas mot
dotterföretaget, om den utländska samordnande resolutionsmyndigheten be-
26
sfs 2015:1016 dömer att åtgärderna sannolikt inte leder till att förutsättningarna för resolu-
tion uppfylls för en koncernenhet i ett annat land inom ees eller om den sam-
ordnande resolutionsmyndigheten inte har föreslagit en koncernresolutions-
ordning inom 24 timmar från det att den tagit emot underrättelsen eller den
längre tid som riksgäldskontoret godkänt.
3§ om den samordnande resolutionsmyndigheten inom den tidsfrist som
anges i 2 § föreslår en koncernresolutionsordning, ska riksgäldskontoret för-
söka komma överens med den samordnande resolutionsmyndigheten och
andra berörda resolutionsmyndigheter om att genomföra koncernresolutions-
ordningen.
om en överenskommelse enligt första stycket inte kan träffas får riks-
gäldskontoret, om myndigheten själv inte haft invändningar mot den före-
slagna koncernresolutionsordningen, komma överens med de resolutions-
myndigheter som inte heller haft invändningar, om en koncernresolutionsord-
ning som omfattar koncernföretag hemmahörande i sverige.
riksgäldskontoret ska fatta beslut i enlighet med en överenskommelse som
myndigheten ingår enligt denna paragraf.
4§ om någon överenskommelse enligt 3 § inte träffas, får riksgäldskonto-
ret försätta dotterföretaget i resolution och vidta resolutions- eller insolvensåt-
gärder mot dotterföretaget.
vid beslut enligt första stycket ska innehållet i den koncernresolutionsplan
som upprättats enligt 3 kap. samt åtgärdernas potentiella effekter på det finan-
siella systemets stabilitet i de berörda länderna inom ees och på andra delar
av koncernen beaktas.
riksgäldskontoret ska underrätta den samordnande resolutionsmyndighe-
ten och de övriga berörda resolutionsmyndigheterna om skälen för sitt beslut
enligt första stycket och om åtgärder som myndigheten avser att vidta.
riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet
5§ om riksgäldskontoret i egenskap av samordnande resolutionsmyndig-
het får en sådan underrättelse som avses i artikel 91.1 i krishanteringsdirekti-
vet från en resolutionsmyndighet i ett land inom ees, gäller 6–8 §§.
6§ riksgäldskontoret ska bedöma effekterna av de resolutionsåtgärder eller
andra åtgärder som anges i underrättelsen för andra koncernföretag hemma-
hörande inom ees.
om riksgäldskontoret anser att meddelade åtgärder sannolikt leder till att
förutsättningarna för resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishanteringsdirek-
tivet uppfylls för ett koncernföretag i ett annat land inom ees än det som
lämnat underrättelsen, ska riksgäldskontoret, senast inom 24 timmar efter det
att myndigheten tagit emot underrättelsen eller den längre tid som godkänns
av den underrättande myndigheten, föreslå en koncernresolutionsordning.
bedömningarna enligt första och andra styckena ska ske efter samråd med
medlemmarna i resolutionskollegiet för koncernen.
7§ riksgäldskontoret ska försöka komma överens med övriga berörda reso-
lutionsmyndigheter om koncernresolutionsordningen. om en överenskommelse
27
sfs 2015:1016träffas, ska riksgäldskontoret fatta ett beslut i enlighet med överenskommel-
sen.
8§ om det inte är möjligt att träffa en överenskommelse, får riksgäldskon-
toret, om förutsättningarna i 8 kap. är uppfyllda, försätta ett företag som myn-
digheten ansvarar för i resolution och vidta resolutions- eller insolvensåtgär-
der mot företaget.
vid beslut enligt första stycket gäller inte kravet på underrättelse enligt
10 §.
riksgäldskontoret ansvarar för ett dotterföretag men är inte underrättande
myndighet
9§ om riksgäldskontoret i andra fall än de som anges i 1 och 5 §§ ansvarar
för ett företag som omfattas av en koncernresolutionsordning, gäller 3 och
4 §§.
moderföretaget uppfyller förutsättningarna för resolution
riksgäldskontoret ansvarar för moderföretaget
10 § om ett moderföretag, som riksgäldskontoret ansvarar för och som in-
går i en gränsöverskridande koncern, uppfyller förutsättningarna för resolu-
tion enligt 8 kap., ska riksgäldskontoret omgående lämna underrättelse om
detta och lämpliga resolutions- eller insolvensåtgärder till medlemmarna i re-
solutionskollegiet för koncernen.
resolutions- eller insolvensåtgärder enligt första stycket får omfatta en
koncernresolutionsordning, om
1. resolutionsåtgärder eller andra åtgärder mot moderföretaget sannolikt le-
der till att förutsättningarna för resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishante-
ringsdirektivet uppfylls för något annat koncernföretag som inte är hemmahö-
rande i sverige,
2. resolutionsåtgärder eller andra åtgärder mot moderföretaget inte är till-
räckliga för att stabilisera situationen eller sannolikt inte kommer att leda till
ett optimalt resultat,
3. en utländsk resolutionsmyndighet inom ees fastställer att förutsättning-
arna för resolution enligt artikel 32 eller 33 i krishanteringsdirektivet är upp-
fyllda för ett eller flera dotterföretag som den ansvarar för, eller
4. resolutionsåtgärder eller andra åtgärder på koncernnivå kommer att om-
fatta dotterföretag på ett sätt som gör att en koncernresolutionsordning är lämplig.
11 § om riksgäldskontoret inte föreslår en koncernresolutionsordning ska
myndigheten, efter samråd med medlemmarna i resolutionskollegiet, fatta be-
slut om resolution och resolutions- eller insolvensåtgärder.
vid beslut enligt första stycket ska riksgäldskontoret följa den koncernre-
solutionsplan som beslutats enligt 3 kap., om det inte bedöms att resolutions-
ändamålen uppnås effektivare med hjälp av andra åtgärder än de som anges i
planen, samt beakta den finansiella stabiliteten i de länder inom ees som be-
rörs.
28
sfs 2015:1016 12 § om riksgäldskontoret föreslår en koncernresolutionsordning, gäller
7 och 8 §§.
riksgäldskontoret ansvarar för ett dotterföretag men inte för det som fallerar
13 § om en utländsk resolutionsmyndighet har lagt fram en koncernresolu-
tionsordning för ett moderföretag till ett dotterföretag som riksgäldskontoret
ansvarar för, gäller 3 och 4 §§.
gemensamma bestämmelser
14 § ett beslut om en koncernresolutionsordning som fattas av en utländsk
resolutionsmyndighet efter överenskommelse med en eller flera resolutions-
myndigheter eller på grund av att resolutionsmyndigheterna inte har kommit
överens, gäller i sverige.
15 § åtgärder enligt detta kapitel ska vidtas så snart som möjligt.
10 kap. följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning
riksgäldskontoret tar kontroll
1§ när riksgäldskontoret har beslutat att ett företag ska försättas i resolu-
tion, övertar myndigheten
1. ägarnas rätt att rösta för aktierna eller andelarna vid stämman, eller
2. i en sparbank, huvudmännens rätt att besluta i ärenden vid sparbank-
stämman.
i syfte att uppnå resolutionsändamålen får riksgäldskontoret vidare utöva
kontroll över företaget genom att ta över ägarnas, huvudmännens, styrelsens
och den verkställande direktörens rättigheter och befogenheter i den utsträck-
ning myndigheten anser nödvändigt.
föreläggande att vidta resolutionsåtgärder
2§ riksgäldskontoret får förelägga företaget i resolution att vidta en eller
flera resolutionsåtgärder.
ledningen i ett företag i resolution
3§ riksgäldskontoret ska utse en ny styrelse och verkställande direktör för
ett företag i resolution. detta gäller dock inte om det är nödvändigt för att
uppnå resolutionsändamålen att en eller flera styrelseledamöter eller den
verkställande direktören behåller sina uppdrag.
11 kap. hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar
knutna till resolution
hinder mot exekutiva åtgärder
1§ under den tid resolution pågår får utmätning eller annan verkställighet
enligt utsökningsbalken inte äga rum mot företaget. handräckning enligt la-
gen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. får inte ske.
29
sfs 2015:1016under den tid resolution pågår, får inte heller beslut om kvarstad eller be-
talningssäkring meddelas mot företaget.
vilandeförklaring av rättsprocesser
2§ när ett företag har försatts i resolution, får riksgäldskontoret ansöka om
att en domstol eller motsvarande organ vilandeförklarar en rättsprocess som
företaget i resolution är part i.
domstolen, eller det motsvarande organet, får vilandeförklara rättsproces-
sen om det krävs för att uppnå resolutionsändamålen.
hinder mot att utöva vissa rättshandlingar
3§ en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket får på
grund av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd, eller en händelse
som har ett direkt samband med ett sådant beslut, inte
1. säga upp eller häva ett avtal med företaget,
2. ändra villkoren i ett avtal med företaget,
3. ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget,
4. kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse
som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har
på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,
5. omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förplik-
telse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettoförpliktelse (nettning),
6. tillämpa en slutavräkningsklausul, eller
7. ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i tillgångar som tillhör
företaget.
ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första stycket utgör
inte ett kollektivt obeståndsförfarande enligt lagen (1999:1309) om system
för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.
första och andra styckena gäller endast om
1. företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet i
förhållande till motparten, eller
2. företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut av
riksgäldskontoret enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 §.
4§ ett avtalsvillkor i strid med 3 § är ogiltigt.
5§ ett förbud enligt 3 § gäller även för en motpart till
1. ett dotterföretag till ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket, om ett företag inom koncernen svarar för fullgörelse av dotterföreta-
gets förpliktelser, eller
2. ett annat företag inom koncernen, om motpartens rätt grundar sig på ett
beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd som riktar sig mot något annat
företag inom koncernen eller på en händelse som har ett direkt samband med
ett sådant beslut.
6§ om riksgäldskontoret har erkänt ett resolutionsförfarande i tredjeland i
enlighet med 26 kap. 2 §, ska ett sådant förfarande betraktas som ett beslut
om resolution eller en resolutionsåtgärd vid tillämpning av 3–5 §§.
30
sfs 2015:1016 7§ bestämmelserna i 3–6 §§ ska anses vara internationellt tvingande regler i
den mening som avses i artikel 9 i europaparlamentets och rådets förordning (eg)
nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (rom
i), i den ursprungliga lydelsen.
12 kap. resolutionsåtgärder
vad som är resolutionsåtgärder
1§ när ett företag har försatts i resolution, får riksgäldskontoret använda
sig av följande resolutionsåtgärder:
1. vidta åtgärder som anges i 10 kap. 2 §, 13 kap. 1, 2, 7, 8, 11 och 12 §§,
14 kap. 2–5 §§, 16 kap. 1, 3 och 4 §§, 17 kap. 7 och 9 §§, 18 kap. 8 och 10 §§,
19 kap. 7 och 9 §§, 20 kap. 1 och 4 §§, 21 kap. 16 och 18 §§ samt 28 kap. 2 §.
2. tillämpa följande resolutionsverktyg:
a) försäljningsverktyget enligt 17 kap.,
b) broinstitutsverktyget enligt 18 kap.,
c) avskiljandeverktyget enligt 19 kap., eller
d) skuldnedskrivningsverktyget enligt 21 kap.
3. tillsätta en särskild förvaltare enligt 15 kap. 1 §.
dessutom får regeringen använda något av de statliga stabiliseringsverkty-
gen under de förutsättningar som anges i 22 kap.
tillämpningsprinciper
2§ riksgäldskontoret ska vidta de resolutionsåtgärder som är nödvändiga
med hänsyn till det allmänna intresset och som bäst uppfyller resolutionsän-
damålen i det enskilda fallet.
när riksgäldskontoret vidtar resolutionsåtgärder, ska myndigheten sträva
efter att minimera resolutionskostnaderna och undvika onödig värdeförstö-
relse.
om resolutionsåtgärder leder till konflikt mellan två eller flera resolutions-
ändamål, ska riksgäldskontoret, om inte annat framgår av denna lag, väga än-
damålen mot varandra med beaktande av omständigheterna i det enskilda fal-
let.
3§ sådana krav på godkännande eller medgivande eller förfarandekrav vid
underrättelser som gäller enligt annan författning, avtal eller på annan grund
ska inte utgöra hinder för riksgäldskontoret att vidta resolutionsåtgärder.
första stycket gäller inte om något annat anges i denna lag eller föreskrifter
som har meddelats i anslutning till lagen.
4§ när resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551) och la-
gen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden inte tillämpas i de delar
som motsvarar
– artikel 5.1 i europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/eg av den
21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/59/eu,
– europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/eg av den 26 oktober
2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, i lydel-
sen enligt europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/eu,
31
sfs 2015:1016– europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/eg av den 11 juli 2007
om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i ly-
delsen enligt europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/eu,
– europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/eu av den 5 april 2011
om fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt europaparlamentets och rådets di-
rektiv 2014/59/eu, och
– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40–42 i
europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/eu av den 25 oktober 2012
om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i ar-
tikel 54 andra stycket i fördraget om europeiska unionens funktionssätt av-
sedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att
bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra
skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen enligt europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/59/eu.
offentliggörande
5§ riksgäldskontoret ska så snart som möjligt offentliggöra ett beslut att
vidta resolutionsåtgärder.
om riksgäldskontoret fattar beslut enligt 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 §, ska
myndigheten även offentliggöra villkoren för åtgärden och den tidsperiod
som åtgärden gäller.
resolutionsåtgärder beträffande ett företag i en koncern
6§ om ett företag ingår i en koncern, ska riksgäldskontoret utforma de re-
solutionsåtgärder som vidtas mot företaget på ett sätt som
1. minimerar påverkan på andra koncernföretag och på koncernen som hel-
het, och
2. minimerar de negativa effekterna på den finansiella stabiliteten inom
ees, särskilt i de länder där koncernen är verksam.
anställda och deras representanter
7§ riksgäldskontorets beslut om resolutionsåtgärder ska inte påverka de
anställdas rätt till arbetstagarrepresentanter i styrelsen enligt lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda.
8§ när riksgäldskontoret vidtar en resolutionsåtgärd som berör de an-
ställda, bör myndigheten informera och samråda med representanter för de
anställda.
det ekonomiska utfallet
9§ när försäljningsverktyget, broinstitutsverktyget eller avskiljandeverkty-
get används för att överföra vissa tillgångar eller förpliktelser från ett företag i
resolution, ska riksgäldskontoret sträva efter att det ekonomiska utfallet för
ägare och borgenärer vars fordringar inte överförts inte blir sämre än om före-
taget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tid-
punkt då beslutet om resolution fattades.
32
sfs 2015:1016 10 § när skuldnedskrivningsverktyget används, ska riksgäldskontoret
sträva efter att det ekonomiska utfallet för ägare och borgenärer vars ford-
ringar har skrivits ned eller konverterats till aktier eller andra äganderätts-
instrument inte blir sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom
konkurs eller likvidation vid den tidpunkt då beslutet om resolution fattades.
11 § när medel från insättningsgarantisystemet tillförs enligt 7 § lagen
(1995:1571) om insättningsgaranti, ska riksgäldskontoret sträva efter att det
ekonomiska utfallet för insättningsgarantisystemet inte blir sämre än om före-
taget i stället hade avvecklats genom konkurs eller likvidation vid den tid-
punkt då beslutet om resolution fattades.
egendom i tredjeland
12 § om riksgäldskontoret har beslutat att vidta en resolutionsåtgärd som
avser tillgångar i tredjeland eller aktier eller andra äganderättsinstrument, rät-
tigheter eller förpliktelser som styrs av lagstiftningen i ett sådant land, ska
myndigheten antingen
1. förvalta aktierna, de andra äganderättsinstrumenten, tillgångarna eller
rättigheterna och uppfylla skyldigheterna för mottagarens räkning, till dess
beslutet får verkan, eller
2. upphäva sitt beslut om det visar sig högst osannolikt att åtgärden kom-
mer att få avsedd verkan.
om ett beslut upphävs enligt första stycket 2, ska transaktioner eller andra
åtgärder som vidtagits för att verkställa det upphävda beslutet återgå eller
återställas.
13 kap. beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud
mot att fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att
företa vissa rättshandlingar
ändring av löptider och räntevillkor
1§ i fråga om kvalificerade skulder och relevanta kapitalinstrument som
tillkommit innan ett företag försatts i resolution får riksgäldskontoret besluta
att
1. ändra löptiden för skulden,
2. ändra den ränta som ska betalas för skulden, eller
3. ändra dagen då räntan förfaller till betalning.
första stycket gäller inte för en skuld som är säkerställd.
förbud mot att fullgöra vissa förpliktelser
2§ riksgäldskontoret får besluta att ett företag som är försatt i resolution
tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller en leveransförpliktelse som föl-
jer av ett avtal som har ingåtts av företaget.
om riksgäldskontoret fattat ett beslut enligt första stycket, behöver inte
heller motparten fullgöra sin betalnings- eller leveransförpliktelse enligt avta-
let.
33
sfs 2015:10163§ ett beslut av riksgäldskontoret enligt 2 § första stycket gäller från of-
fentliggörandet av beslutet enligt 12 kap. 5 § och som längst till klockan
24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggörandet.
4§ om en betalnings- eller leveransförpliktelse skulle ha fullgjorts under
den tid som riksgäldskontoret beslutat om enligt 3 §, ska förpliktelsen fullgö-
ras så snart tiden har gått ut.
5§ ett beslut enligt 2 § första stycket får inte avse
1. kvalificerade insättningar,
2. överföringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansiella
instrument som har lagts in i ett anmält avvecklingssystem,
3. betalnings- eller leveransförpliktelser som ska fullgöras mot centrala
motparter och centralbanker, eller
4. finansiella instrument och medel som omfattas av lagen (1999:158) om
investerarskydd.
6§ om ett företag i resolution fullgör en betalnings- eller leveransförplik-
telse i strid med ett beslut enligt 2 § första stycket, ska betalningen eller leve-
ransen ändå gälla, om riksgäldskontoret inte visar att motparten kände till be-
slutet eller att det förekom omständigheter som gav motparten skälig anled-
ning att anta att riksgäldskontoret hade fattat ett sådant beslut.
förbud mot att ta i anspråk säkerheter
7§ riksgäldskontoret får besluta att en borgenär till ett företag i resolution
inte får ta i anspråk en säkerhet som har ställts ut i tillgångar som tillhör före-
taget.
förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 § och som längst
till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggö-
randet.
8§ om riksgäldskontoret har beslutat att försätta något annat företag inom
samma koncern som företaget enligt 7 § i resolution eller att vidta en sådan åt-
gärd som anges i 12 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 mot ett sådant företag, ska
riksgäldskontoret fatta ett särskilt beslut om förbud mot att ta i anspråk sä-
kerheter med avseende på det företaget. innehållet i beslutet ska motsvara
innehållet i det beslut som fattas enligt 7 §.
9§ ett beslut enligt 7 eller 8 § får inte avse en marginalsäkerhet eller annan
panträtt som har ställts ut i samband med deltagande i ett anmält avvecklings-
system eller som innehas av en centralbank eller en central motpart.
10 § om en borgenär tar i anspråk en säkerhet i strid med ett beslut enligt 7
eller 8 §, ska rättshandlingen ändå gälla, om riksgäldskontoret inte visar att
borgenären kände till beslutet eller att det förekom omständigheter som gav
borgenären skälig anledning att anta att riksgäldskontoret hade fattat ett så-
dant beslut.
34
sfs 2015:1016 förbud mot att utöva vissa rättshandlingar
11 § riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett företag i resolution
inte får
1. säga upp eller häva ett avtal med företaget,
2. ändra villkoren i ett avtal med företaget,
3. ställa in fullgörelsen mot företaget,
4. kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse
som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten har
på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,
5. omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förplik-
telse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettoförpliktelse, eller
6. tillämpa en slutavräkningsklausul.
första stycket gäller endast om företaget fortsätter att fullgöra väsentliga
avtalsförpliktelser i förhållande till motparten.
förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 § och som längst
till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentliggö-
randet.
12 § riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett dotterföretag till ett
företag i resolution inte får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första
stycket beträffande ett avtal med dotterföretaget, om
1. företaget i resolution svarar för fullgörelse av dotterföretagets förpliktel-
ser, och
2. grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget i resolution eller
dess finansiella ställning i övrigt.
vid ett beslut enligt första stycket gäller 11 § andra och tredje styckena.
13 § när riksgäldskontoret har beslutat om en överföring enligt 17 kap.
2 §, 18 kap. 1 § eller 19 kap. 1 §, får myndigheten fatta ett beslut enligt 12 §
endast om
1. samtliga dotterföretagets tillgångar och förpliktelser som är hänförliga
till avtalet har överförts till mottagaren, eller
2. myndigheten ser till att avtalsförpliktelserna säkerställs på annat sätt.
14 § ett beslut enligt 11 eller 12 § får inte avse avtal som
1. är hänförliga till ett anmält avvecklingssystem, eller
2. företaget i resolution har ingått med centralbanker eller centrala motpar-
ter.
15 § en motpart till ett företag i resolution eller ett dotterföretag till ett före-
tag i resolution får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första stycket före
utgången av den tid som riksgäldskontoret beslutat om enligt 11 § tredje
stycket, om myndigheten underrättar motparten om
1. att de rättigheter och förpliktelser som omfattas av avtalet inte ska över-
föras till en mottagare, eller
2. att de skulder som omfattas av avtalet inte ska skrivas ned eller konverte-
ras genom användning av skuldnedskrivningsverktyget.
35
sfs 2015:101616 § om de rättigheter och förpliktelser som omfattas av avtalet har över-
förts till en mottagare, får motparten efter utgången av den tid som riksgälds-
kontoret beslutat om enligt 11 § tredje stycket vidta en sådan åtgärd som
anges i 11 § första stycket endast om mottagaren vid eller efter mottagandet
inte fullgör väsentliga avtalsförpliktelser.
17 § om en motpart till ett företag i resolution vidtar en åtgärd i strid med
ett beslut enligt 11 eller 12 §, ska åtgärden ändå gälla, om riksgäldskontoret
inte visar att motparten kände till beslutet eller att det förekom omständighe-
ter som gav motparten skälig anledning att anta att riksgäldskontoret hade
fattat ett sådant beslut.
14 kap. kompletterande befogenheter
1§ när riksgäldskontoret beslutar om resolution eller vidtar en resolutions-
åtgärd, får myndigheten vidta åtgärder som anges i 2–4 §§, om det är nödvän-
digt för att säkerställa verkställigheten av ett beslut om resolution eller en re-
solutionsåtgärd eller för att uppnå ett eller flera resolutionsändamål.
2§ riksgäldskontoret får besluta att en innehavare av aktier i ett företag i
resolution eller av andra äganderättsinstrument som har getts ut av företaget
inte får förvärva ytterligare sådana aktier eller äganderättsinstrument.
3§ riksgäldskontoret får begära att
1. en börs ska avslå en begäran om upptagande till handel på en reglerad
marknad av ett finansiellt instrument som har getts ut av ett företag i resolu-
tion eller besluta att ett sådant finansiellt instrument inte längre ska vara upp-
taget till handel enligt 15 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmark-
naden,
2. en börs med tillstånd enligt 13 kap. 12 § andra stycket 1 lagen om värde-
pappersmarknaden eller ett värdepappersinstitut med tillstånd enligt 2 kap.
1 § 8 samma lag ska avslå en ansökan om att ett finansiellt instrument som
har getts ut av ett företag i resolution ska handlas på en handelsplattform eller
besluta att ett sådant finansiellt instrument inte längre ska handlas på en han-
delsplattform enligt 11 kap. 11 a § samma lag,
3. finansinspektionen utför en prövning enligt 22 kap. 2 a § lagen om vär-
depappersmarknaden.
riksgäldskontoret får även begära att en behörig myndighet i ett annat land
inom ees fattar motsvarande beslut.
4§ riksgäldskontoret får besluta att ett avtal som ett företag i resolution är
part i ska sägas upp med omedelbar verkan eller att villkoren i avtalet ska
ändras.
15 kap. särskild förvaltare
1§ riksgäldskontoret får utse en särskild förvaltare i ett företag som är för-
satt i resolution. när en särskild förvaltare har utsetts, ska riksgäldskontoret
anmäla detta för registrering hos bolagsverket.
36
sfs 2015:1016 2§ den särskilda förvaltaren ska inom sitt uppdrag vidta alla de åtgärder
som främjar de relevanta resolutionsändamålen och genomföra resolutionsåt-
gärder i enlighet med de instruktioner som riksgäldskontoret gett.
om styrelsen eller den verkställande direktören i ett företag som är försatt i
resolution fattar ett beslut eller vidtar en åtgärd utan samtycke från förvalta-
ren, inverkar detta inte på rättshandlingens giltighet.
3§ den särskilda förvaltaren ska ha den insikt och erfarenhet som uppdra-
get kräver och även i övrigt vara lämplig för uppdraget.
förvaltaren får inte stå i sådant förhållande till någon ägare, borgenär eller
någon annan som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet vid
utförandet av uppdraget. det får inte heller i övrigt finnas någon omständighet
som medför att förtroendet för honom eller henne kan rubbas.
förvaltaren ska omedelbart underrätta riksgäldskontoret om omständighe-
ter som kan medföra jäv för honom eller henne.
om förvaltaren begär att få bli entledigad och visar skäl till det, ska riks-
gäldskontoret entlediga förvaltaren.
4§ den särskilda förvaltaren ska upprätta och till riksgäldskontoret lämna
in en skriftlig rapport i samband med att förvaltarskapet inleds och avslutas.
riksgäldskontoret får ange när förvaltaren ska lämna in skriftliga rapporter
under pågående uppdrag.
5§ den särskilda förvaltaren får utses för en period av högst ett år. riks-
gäldskontoret får förlänga uppdraget, om det finns skäl för det.
riksgäldskontoret får, med omedelbar verkan, skilja förvaltaren från sitt
uppdrag.
16 kap. åtgärder mot ägare
1§ om ett företag i resolution är ett aktiebolag, ska riksgäldskontoret,
innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som
kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt
eller delvis konverterad, besluta att bolagets aktiekapital ska minskas i pro-
portion till bolagets förluster enligt en värdering enligt 7 kap.
2§ om företaget i resolution har ett positivt värde, får riksgäldskontoret
besluta att innehavare av skuldförbindelser som företaget har ingått ska byta
sina fordringar mot aktier eller andra andelar i företaget (konvertering). kon-
verteringen ska ske till en omräkningskurs som väsentligt minskar ägarnas
andel i företaget.
3§ riksgäldskontoret får i samband med beslut om att minska aktiekapita-
let enligt 1 § besluta att
1. dra in befintliga aktier, eller
2. överföra befintliga aktier till en borgenär som har fått sin fordran helt
eller delvis nedskriven.
4§ om ett företag i resolution är en medlemsbank eller en ekonomisk för-
ening, ska riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vid-
tar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av för-
37
sfs 2015:1016luster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska an-
delarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt en värdering enligt
7 kap.
5§ beslut som riksgäldskontoret fattar enligt 1–4 §§ är bindande för före-
taget i resolution och för berörda ägare och borgenärer.
en av riksgäldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i aktie-
bolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.
17 kap. försäljningsverktyget
definition av försäljningsverktyget
1§ med försäljningsverktyget avses en sådan överföring som anges i 2 §
från ett företag i resolution eller från någon annan än företaget till en förvär-
vare som inte är ett broinstitut enligt 18 kap. 2 § eller ett tillgångsförvalt-
ningsbolag enligt 19 kap. 2 §.
generellt om överföring
2§ riksgäldskontoret får använda försäljningsverktyget för att
1. från företaget överföra tillgångar eller förpliktelser, eller
2. från någon annan än företaget överföra aktier och andra äganderättsin-
strument som företaget har gett ut.
återföring
3§ riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar eller förpliktel-
ser till företaget eller den förra ägaren eller innehavaren, om överföringen har
genomförts i strid med villkoren i beslutet om överföring eller om riksgälds-
kontoret och förvärvaren har enats om att tillgångarna eller förpliktelserna ska
föras tillbaka.
4§ riksgäldskontorets beslut om överföring ska ange under vilken tid åter-
föring får ske och de villkor i övrigt som ska gälla för återföring.
5§ den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersätt-
ningen om en återföring sker.
den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar
och förpliktelser som förs tillbaka.
rätten till tillgångar och förpliktelser som överförs
6§ vid en överföring förlorar ägarna till företaget och företagets borgenärer
sin rätt till de överförda tillgångarna och förpliktelserna.
7§ skyldigheter eller ansvarsförbindelser som hänför sig till de tillgångar
eller förpliktelser som överförs ska inte gälla mot förvärvaren, om riksgälds-
kontoret särskilt beslutar om det.
första stycket gäller inte för sådana säkerhetsrätter som avses i 23 kap. 4 §.
38
sfs 2015:1016 ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag utgör inte en så-
dan skyldighet eller ansvarsförbindelse som avses i första stycket.
förvärvarens rättsliga ställning efter en överföring
8§ vid en överföring övertar förvärvaren de rättigheter och förpliktelser
som följer med det som överförts. förvärvaren går in som part i stället för fö-
retaget i de avtal som överförs.
medlemskap eller rätt att delta i betalnings-, clearing- och avvecklingssys-
tem, handelsplattformar, reglerade marknader eller system för ersättning till
insättare och investerare får överföras om förvärvaren uppfyller kraven för
medlemskap eller deltagande i sådana system.
om förvärvaren inte har ett tillräckligt kreditbetyg, ska det dock inte utgöra
hinder för överföring av medlemskap eller en rätt att delta i sådana system.
riksgäldskontoret får besluta att förvärvaren får utöva rättigheter enligt
andra stycket i högst 24 månader från det att rättigheten överförts, även om
förvärvaren inte uppfyller kraven för medlemskap eller deltagande. på begä-
ran av förvärvaren får riksgäldskontoret förlänga tiden.
samarbetsskyldighet
9§ riksgäldskontoret får förelägga företaget och förvärvaren att bistå varan-
dra med särskilt angivna informations- och understödsåtgärder.
villkor, försäljningsprocess och ersättning
10 § en överföring ska ske på affärsmässiga villkor. vid bedömningen av
vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts enligt
7 kap. beaktas.
11 § när försäljningsverktyget används, ska riksgäldskontoret bjuda ut
äganderättsinstrument som getts ut av företaget eller dess tillgångar eller för-
pliktelser till försäljning på marknaden.
ett erbjudande om försäljning
1. ska vara öppet för insyn,
2. ska ge en rättvisande bild av företaget och dess tillgångar och förpliktel-
ser samt av äganderättsinstrument som har getts ut av företaget,
3. får inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna potentiella köpare,
4. får inte ge upphov till intressekonflikter,
5. ska beakta behovet av att uppnå en snabb resolution, och
6. ska syfta till att få högsta möjliga pris vid försäljningen.
12 § riksgäldskontoret får använda försäljningsverktyget utan att iaktta
kraven i 11 §, om ett förfarande enligt 11 § första stycket eller uppfyllande av
krav enligt 11 § andra stycket förhindrar eller försvårar att resolutionsända-
målen uppnås.
13 § den ersättning som ska betalas av en förvärvare vid en överföring ska
tillfalla
1. företaget, om överföringen avser företagets tillgångar eller förpliktelser,
och
39
sfs 2015:10162. den förra ägaren eller innehavaren, om överföringen avser aktier eller
andra äganderättsinstrument som ägdes eller innehades av någon annan än fö-
retaget.
från ersättningen får riksgäldskontoret, för sin egen eller för resolutions-
reservens räkning, göra avdrag för kostnader som har uppstått i samband med
överföringen.
prövning av ägares lämplighet
14 § om försäljningsverktyget används för att överföra aktier i sådan om-
fattning att förvärvet kräver tillstånd enligt 14 kap. 1 § lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse eller 24 kap. 1 § lagen (2007:528) om värde-
pappersmarknaden, ska finansinspektionen handlägga ett sådant ärende
skyndsamt.
15 § om aktier överförs utan att finansinspektionen har prövat frågan om
tillstånd för förvärvet, ska rösträtten för aktierna utövas av riksgäldskontoret.
finansinspektionen ska skriftligen meddela riksgäldskontoret och förvär-
varen så snart som möjligt efter det att inspektionen har fattat beslut avseende
tillstånd för förvärvet.
om finansinspektionen beslutar att ge tillstånd till förvärvaren, ska förvär-
varen utöva rösträtten för aktierna från det att denne och riksgäldskontoret
har tagit emot ett sådant meddelande som avses i andra stycket.
16 § om finansinspektionen beslutar att inte ge tillstånd till förvärvaren, får
riksgäldskontoret förelägga förvärvaren att avyttra aktierna inom en frist som
fastställs av myndigheten.
under denna frist får finansinspektionen inte vidta några åtgärder enligt
15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. la-
gen (2007:528) om värdepappersmarknaden mot förvärvaren.
särskilt om tillståndsprövning
17 § om en överföring kräver tillstånd för bank-, finansierings- eller värde-
pappersrörelse, ska finansinspektionen handlägga ett sådant ärende skynd-
samt.
detsamma gäller om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 § lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden.
18 kap. broinstitutsverktyget
definitioner och tillämpningsområde
1§ med broinstitutsverktyget avses att riksgäldskontoret, i syfte att säker-
ställa att kritisk verksamhet upprätthålls, till ett broinstitut överför
1. från ett företag i resolution: tillgångar eller förpliktelser, eller
2. från någon annan än ett företag i resolution: aktier och andra ägande-
rättsinstrument som företaget har gett ut.
40
sfs 2015:1016 2§ med ett broinstitut avses ett aktiebolag som
1. ägs helt eller delvis av staten,
2. har bildats för att ta emot tillgångar eller förpliktelser från företag i reso-
lution och aktier eller andra äganderättsinstrument som har getts ut av företag
i resolution från någon annan än företaget, och
3. avser att fortsätta upprätthålla kritisk verksamhet som har utförts eller er-
bjudits av företaget i resolution, oavsett om detta skett direkt eller indirekt ge-
nom ett dotterföretag.
bolagets syfte och verksamhetsmål enligt första stycket 2 och 3 ska framgå
av broinstitutets bolagsordning.
återföring
3§ riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar eller förpliktel-
ser till företaget eller den förra ägaren eller innehavaren, om överföringen har
genomförts i strid med villkoren i beslutet om överföring.
4§ riksgäldskontorets beslut om överföring ska ange under vilken tid åter-
föring får ske och de villkor i övrigt som ska gälla för återföring.
5§ den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersätt-
ningen om en återföring sker.
den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar
och förpliktelser som förs tillbaka.
6§ när riksgäldskontoret beslutar om en överföring, ska myndigheten se
till att värdet av de skulder som överförs till broinstitutet inte överstiger vär-
det av de tillgångar som samtidigt överförs från företaget i resolution eller
som tillförs från någon annan.
rätten till tillgångar och förpliktelser som överförs
7§ vid en överföring förlorar ägarna till företaget och företagets borgenärer
sin rätt till tillgångarna och förpliktelserna.
8§ skyldigheter eller ansvarsförbindelser hänförliga till tillgångar eller för-
pliktelser som överförs ska inte gälla mot broinstitutet, om riksgäldskontoret
särskilt beslutar om det.
första stycket gäller inte för sådana säkerhetsrätter som avses i 23 kap. 4 §.
ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag utgör inte en så-
dan skyldighet eller ansvarsförbindelse som avses i första stycket.
broinstitutets rättsliga ställning efter en överföring
9§ vid en överföring övertar broinstitutet de rättigheter och förpliktelser
som följer med det som överförts. broinstitutet ska gå in som part i stället för
företaget i de avtal som överförs.
medlemskap eller rätt att delta i betalnings-, clearing- och avvecklingssys-
tem, handelsplattformar, reglerade marknader eller system för ersättning till
insättare och investerare får överföras om broinstitutet uppfyller kraven för
medlemskap eller deltagande i sådana system. om broinstitutet inte har ett
41
sfs 2015:1016tillräckligt kreditbetyg, ska det dock inte utgöra hinder för överföring av med-
lemskap eller en rätt att delta i sådana system.
riksgäldskontoret får besluta att broinstitutet får utöva rättigheter enligt
andra stycket i högst 24 månader från det att rättigheten överförts, även om
broinstitutet inte uppfyller kraven för medlemskap eller deltagande. riks-
gäldskontoret får förlänga tiden på begäran av broinstitutet.
samarbetsskyldighet
10 § riksgäldskontoret får förelägga företaget och broinstitutet att bistå var-
andra med särskilt angivna informations- och understödsåtgärder.
villkor och ersättning
11 § en överföring ska ske på affärsmässiga villkor. vid bedömningen av
vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts enligt
7 kap. beaktas.
12 § den ersättning som ska betalas av broinstitutet vid en överföring ska
tillfalla
1. företaget, om överföringen avser företagets tillgångar eller förpliktelser,
och
2. den förra ägaren eller innehavaren, om överföringen avser aktier eller
andra äganderättsinstrument som ägdes eller innehades av någon annan än fö-
retaget.
från ersättningen får riksgäldskontoret, för sin egen eller för resolutions-
reservens räkning, göra avdrag för kostnader som har uppstått i samband med
överföringen.
tillstånd
13 § finansinspektionen får ge ett broinstitut tillstånd att bedriva bank-, fi-
nansierings- eller värdepappersrörelse utan att broinstitutet uppfyller de krav
som gäller för att få bedriva sådan verksamhet. finansinspektionen ska hand-
lägga ett sådant ärende skyndsamt.
ett tillstånd enligt första stycket gäller under den tid som bestäms av fi-
nansinspektionen.
14 § bestämmelserna i 13 § gäller endast om riksgäldskontoret har
1. bedömt att ett sådant tillstånd krävs för att uppnå resolutionsändamålen,
och
2. lämnat in en begäran till finansinspektionen om att ett beslut enligt 13 §
ska fattas.
15 § om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om vär-
depappersmarknaden, ska finansinspektionen handlägga ett sådant tillstånds-
ärende skyndsamt.
42
sfs 2015:1016 riksgäldskontorets kontroll
16 § riksgäldskontoret ska företräda aktierna vid bolagsstämman i broinsti-
tutet.
verksamheten i ett broinstitut
17 § ledningen i ett broinstitut ska se till att verksamheten bedrivs i syfte
att uppnå resolutionsändamålen.
18 § ledningen i ett broinstitut ska sträva efter att sälja de tillgångar och
förpliktelser som överförts till broinstitutet.
en försäljning ska ske vid lämplig tidpunkt, dock senast vid den tidpunkt
som anges i 21 § första stycket 3 eller 22 §.
styrning av ett broinstitut
19 § riksgäldskontoret får besluta att sälja tillgångar, förpliktelser eller
äganderättsinstrument som överförts till ett broinstitut.
20 § riksgäldskontoret ska
1. godkänna den verkställande direktören i broinstitutet,
2. fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete i enlighet med 8 kap. 6 §
aktiebolagslagen (2005:551), och
3. godkänna broinstitutets strategiska mål och riskstrategi.
avveckling av ett broinstitut
21 § riksgäldskontoret ska avveckla verksamheten i ett broinstitut eller
sälja samtliga aktier i broinstitutet, om
1. broinstitutet inte längre uppfyller villkoren i 2 §,
2. samtliga tillgångar och förpliktelser i broinstitutet säljs eller avvecklas,
eller
3. det har gått två år, eller den längre tid som följer av 22 §, från dagen för
den sista överföringen.
om tillgångar eller förpliktelser har överförts till ett broinstitut från flera
företag, ska avveckling enligt första stycket 2 och 3 ske genom att det som
överförts från respektive företag säljs eller avvecklas när det har gått två år,
eller den längre tid som följer av 22 §, från dagen för den sista överföringen
från företaget.
22 § den tid som anges i 21 § första stycket 3 och andra stycket får för-
längas av riksgäldskontoret med en eller flera ettårsperioder, om
1. det är sannolikt att en förlängning leder till att någon av de omständighe-
ter som anges i 21 § första stycket 1 eller 2 inträffar,
2. det är sannolikt att en förlängning leder till att broinstitutet fusioneras
med ett annat företag, eller
3. en förlängning är nödvändig för att säkerställa att resolutionsändamålen
uppnås.
ett beslut om förlängning får fattas bara om det är motiverat med hänsyn
till marknadsförhållandena och övriga omständigheter.
43
sfs 2015:101623 § en försäljning av ett broinstitut eller dess tillgångar eller förpliktelser
ska ske på affärsmässiga villkor.
från den ersättning som betalas av förvärvaren får riksgäldskontoret, för
sin egen eller för resolutionsreservens räkning, göra avdrag för kostnader som
uppstått i samband med användning av broinstitutsverktyget.
24 § vid en försäljning av broinstitutet eller dess tillgångar eller förpliktel-
ser ska broinstitutet eller dess tillgångar eller förpliktelser bjudas ut till för-
säljning på ett sätt som är öppet för insyn.
försäljningsprocessen
1. ska ge en rättvisande bild av broinstitutet och dess tillgångar och förplik-
telser, och
2. får inte på ett otillbörligt sätt gynna eller missgynna någon potentiell kö-
pare.
19 kap. avskiljandeverktyget
definitioner och tillämpningsområde
1§ med avskiljandeverktyget avses att riksgäldskontoret till ett tillgångs-
förvaltningsbolag överför tillgångar eller förpliktelser från ett eller flera bro-
institut eller företag i resolution.
avskiljandeverktyget får användas, om
1. förhållandena på marknaden för de tillgångar eller förpliktelser som
överförs är sådana att en omedelbar avyttring av dem skulle få negativa effek-
ter på någon finansiell marknad,
2. en överföring är nödvändig för att verksamheten i företaget eller bro-
institutet ska fungera tillfredsställande, eller
3. överföringen är nödvändig för att intäkterna från avvecklingen av företa-
get ska bli så stora som möjligt.
avskiljandeverktyget får endast användas i förening med ett annat resolu-
tionsverktyg.
2§ med ett tillgångsförvaltningsbolag avses ett aktiebolag som
1. ägs helt eller delvis av staten,
2. har bildats för att ta emot tillgångar eller förpliktelser från företag i reso-
lution eller broinstitut, och
3. avser att förvalta det som överförts i syfte att uppnå högsta möjliga värde
vid en framtida försäljning eller avveckling.
återföring
3§ riksgäldskontoret får föra tillbaka överförda tillgångar eller förpliktelser
till företaget eller broinstitutet om överföringen har genomförts i strid med
villkoren i beslutet om överföring.
4§ riksgäldskontorets beslut om överföring ska ange under vilken tid åter-
föring får ske och de villkor i övrigt som ska gälla för återföring.
5§ den som har fått ersättning vid en överföring ska betala tillbaka ersätt-
ningen om en återföring sker.
44
sfs 2015:1016 den som är mottagare vid en återföring är skyldig att ta emot de tillgångar
och förpliktelser som förs tillbaka.
rätten till tillgångar och förpliktelser som överförs
6§ vid en överföring förlorar ägarna till företaget i resolution eller broinsti-
tutet och dess borgenärer rätten till de överförda tillgångarna och förpliktel-
serna.
7§ skyldigheter eller ansvarsförbindelser hänförliga till tillgångar eller för-
pliktelser som överförs ska inte gälla mot tillgångsförvaltningsbolaget, om
riksgäldskontoret särskilt beslutar om det.
första stycket gäller inte för sådana säkerhetsrätter som avses i 23 kap. 4 §.
ägares och borgenärers rätt till ersättning enligt denna lag utgör inte en så-
dan skyldighet eller ansvarsförbindelse som avses i första stycket.
tillgångsförvaltningsbolagets rättsliga ställning efter en överföring
8§ vid en överföring övertar tillgångsförvaltningsbolaget de rättigheter och
förpliktelser som följer med det som överförts. tillgångsförvaltningsbolaget
ska gå in som part i stället för företaget i de avtal som överförs.
samarbetsskyldighet
9§ riksgäldskontoret får förelägga å ena sidan företaget eller broinstitutet
och å andra sidan tillgångsförvaltningsbolaget att bistå varandra med särskilt
angivna informations- och understödsåtgärder.
villkor och ersättning
10 § en överföring ska ske på affärsmässiga villkor. vid bedömningen av
vad som utgör affärsmässiga villkor ska den värdering som gjorts enligt
7 kap. beaktas.
11 § den ersättning som betalas av ett tillgångsförvaltningsbolag vid en
överföring ska tillfalla företaget eller broinstitutet från vilket överföringen
skedde.
från ersättningen får riksgäldskontoret, för sin egen eller för resolutions-
reservens räkning, göra avdrag för kostnader som uppstått i samband med
överföringen.
tillstånd
12 § finansinspektionen får ge ett tillgångsförvaltningsbolag tillstånd att
bedriva bank-, finansierings- eller värdepappersrörelse utan att bolaget upp-
fyller de krav som gäller för att få bedriva sådan verksamhet. finansinspektio-
nen ska handlägga ett sådant ärende skyndsamt.
ett tillstånd enligt första stycket gäller under den tid som bestäms av fi-
nansinspektionen.
45
sfs 2015:101613 § bestämmelserna i 12 § gäller endast om riksgäldskontoret har
1. bedömt att ett sådant tillstånd krävs för att uppnå resolutionsändamålen,
och
2. lämnat in en begäran till finansinspektionen om att ett beslut enligt 12 §
ska fattas.
14 § om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om vär-
depappersmarknaden, ska finansinspektionen handlägga ett sådant tillstånds-
ärende skyndsamt.
riksgäldskontorets kontroll
15 § riksgäldskontoret ska företräda aktierna vid bolagsstämman i till-
gångsförvaltningsbolaget.
styrning av ett tillgångsförvaltningsbolag
16 § riksgäldskontoret ska
1. godkänna den verkställande direktören i tillgångsförvaltningsbolaget,
2. fastställa arbetsordningen för styrelsens arbete i enlighet med 8 kap. 6 §
aktiebolagslagen (2005:551), och
3. godkänna tillgångsförvaltningsbolagets strategiska mål och riskstrategi.
20 kap. kompletterande befogenheter vid överföring
1§ om verksamhet har överförts enligt 17 kap. 2 §, 18 kap. 1 § eller
19 kap. 1 §, får riksgäldskontoret besluta att företaget i resolution ska tillhan-
dahålla mottagaren de tjänster eller resurser som är nödvändiga för att motta-
garen ska kunna driva den överförda verksamheten effektivt. finansiellt stöd
utgör inte sådana tjänster eller resurser.
ett sådant beslut som avses i första stycket får också riktas mot företag som
ingår i samma koncern som företaget i resolution.
2§ bestämmelserna i 1 § gäller även om det företag som ska tillhandahålla
tjänsterna eller resurserna har försatts i konkurs eller gått i likvidation.
3§ om företaget innan det försattes i resolution ingått ett avtal om att det
ska tillhandahållas tjänster eller resurser som avses i 1 §, ska tjänsterna eller
resurserna tillhandahållas på samma villkor som gällde när företaget försattes
i resolution.
om det inte finns något sådant avtal, ska tjänsterna eller resurserna tillhan-
dahållas på skäliga villkor.
4§ riksgäldskontoret får, på ansökan av en resolutionsmyndighet i ett an-
nat land inom ees, förklara att ett beslut enligt nationell lagstiftning i det lan-
det som genomför artikel 65 i krishanteringsdirektivet ska gälla i sverige.
5§ om tillgångar som finns i tredjeland eller aktier eller andra äganderätts-
instrument, rättigheter eller skyldigheter som omfattas av lagstiftningen i
tredjeland överförs till en mottagare, får riksgäldskontoret begära att motta-
46
sfs 2015:1016 garen vidtar åtgärder för att se till att överföringen eller någon annan resolu-
tionsåtgärd som har beslutats får verkan.
riksgäldskontoret får förelägga den som inte vidtar de begärda åtgärderna
att göra det.
mottagaren har rätt till skälig ersättning för kostnader för arbete och utlägg
som uppkommit i samband med vidtagna åtgärder.
21 kap. skuldnedskrivningsverktyget
definition av skuldnedskrivningsverktyget
1§ med skuldnedskrivningsverktyget avses
1. nedskrivning av det i resolution försatta företagets skulder, eller
2. konvertering av det i resolution försatta företagets skulder till aktier eller
andra äganderättsinstrument i det företaget eller dess moderföretag, ett bro-
institut eller ett tillgångsförvaltningsbolag.
2§ följande skulder får skrivas ned eller konverteras genom skuldnedskriv-
ningsverktyget:
1. relevanta kapitalinstrument, och
2. kvalificerade skulder.
3§ riksgäldskontoret får använda skuldnedskrivningsverktyget för att
1. kapitalisera ett företag i resolution tillsammans med en omstrukturering
av företaget, om det finns rimliga utsikter att detta kommer att återge företa-
get dess långsiktiga livskraft,
2. konvertera skulder som överförs till ett broinstitut till aktier eller andra
äganderättsinstrument eller minska skuldernas kapitalbelopp i syfte att till-
handahålla kapital till broinstitutet, eller
3. inom ramen för försäljningsverktyget eller avskiljandeverktyget konver-
tera skulder till aktier eller andra äganderättsinstrument eller minska skulder-
nas kapitalbelopp.
ombildning av en sparbank
4§ för att använda skuldnedskrivningsverktyget enligt 3 § 1 får riksgälds-
kontoret besluta att en sparbank ska ombildas till ett aktiebolag.
ombildningen ska genomföras genom att sparbankens rörelse överlåts till
ett bankaktiebolag. aktierna i bankaktiebolaget ska utan ersättning överläm-
nas till en stiftelse som har bildats av en eller flera sparbanker och vars hu-
vudsakliga ändamål är att främja sparsamhet i sverige på det sätt som framgår
närmare av stiftelseförordnandet.
omstruktureringsplaner
upprättande av omstruktureringsplan
5§ när skuldnedskrivningsverktyget används enligt 3 § 1, ska företaget
upprätta en omstruktureringsplan. den ska beskriva de åtgärder som ska vid-
tas för att återge företaget dess långsiktiga livskraft.
47
sfs 2015:10166§ planen ska upprättas av företagets styrelse. riksgäldskontoret får ge en
eller flera personer i uppdrag att upprätta planen i stället för styrelsen.
7§ omstruktureringsplanen ska läggas fram för riksgäldskontoret inom en
månad från beslutet att använda skuldnedskrivningsverktyget.
i undantagsfall, om det behövs för att uppnå resolutionsändamålen, får
riksgäldskontoret förlänga tiden med en månad.
om omstruktureringsplanen för verksamheten ska anmälas enligt unions-
rättens regler om statligt stöd, får riksgäldskontoret i stället förlänga tiden
med högst en månad eller fram till den tidsfrist som följer av unionsrättens
regler om statligt stöd, beroende på vad som inträffar först.
granskning av omstruktureringsplan
8§ inom en månad från det att riksgäldskontoret har fått del av omstruktu-
reringsplanen ska myndigheten, efter samråd med finansinspektionen, pröva frå-
gan om att godkänna planen, eller ge företaget tillfälle att ändra planen.
omstruktureringsplanen ska godkännas om den innehåller åtgärder som
bedöms återge företaget dess långsiktiga livskraft.
9§ om omstruktureringsplanen ska ändras, ska den ändrade planen ges in
inom två veckor. riksgäldskontoret ska därefter på nytt fatta beslut enligt 8 §
första stycket. ett sådant beslut ska fattas inom en vecka från det att den änd-
rade planen lämnats in till riksgäldskontoret.
10 § styrelsen eller den eller de personer som utsetts av riksgäldskontoret,
ska genomföra omstruktureringsplanen i enlighet med vad som överenskom-
mits med riksgäldskontoret och finansinspektionen.
styrelsen eller den eller de personer som utsetts av riksgäldskontoret ska
lämna en rapport till riksgäldskontoret minst var sjätte månad. av rapporten
ska det framgå vilka åtgärder som vidtagits och effekterna av åtgärderna i
fråga om genomförandet av planen.
11 § riksgäldskontoret ska, efter samråd med finansinspektionen, besluta att
företagets styrelse eller den eller de personer som utsetts av riksgäldskontoret
ska ändra omstruktureringsplanen. riksgäldskontoret får fatta ett sådant be-
slut, om myndigheten bedömer att genomförandet av den befintliga planen
inte kommer att återge företaget dess livskraft. riksgäldskontoret ska fatta be-
slut om ändringen enligt 8 och 9 §§.
omstrukturering av flera koncernföretag
12 § om skuldnedskrivningsverktyget, eller motsvarande verktyg i ett annat
land inom ees, ska användas för att rekonstruera två eller flera företag i en
koncern som har ett svenskt moderinstitut inom ees som moderföretag, ska
moderinstitutet upprätta en omstruktureringsplan för samtliga företag inom
koncernen.
planen ska ges in till den samordnande resolutionsmyndigheten. om riks-
gäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska riksgäldskontoret
överlämna planen till berörda resolutionsmyndigheter och europeiska bank-
myndigheten.
48
sfs 2015:1016 om riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, gäller 5–
11 §§ för den plan som upprättats av moderinstitutet.
utformningen av nedskrivning och konvertering
det totala belopp som ska skrivas ned eller konverteras
13 § innan riksgäldskontoret använder skuldnedskrivningsverktyget, ska
myndigheten med beaktande av värderingen enligt 7 kap. fastställa det totala
belopp med vilket skulderna måste
1. skrivas ned för att värdet av företaget i resolution ska bli lika med noll,
och
2. konverteras till aktier eller andra äganderättsinstrument så att företaget i
resolution, eller ett broinstitut, uppnår en kärnprimärkapitalrelation som
a) gör det möjligt för företaget att under minst ett års tid uppfylla villkoren
för sitt tillstånd att bedriva rörelse, och
b) ger ett tillräckligt marknadsförtroende för företaget.
för ett broinstitut ska hänsyn tas till eventuella bidrag från resolutionsre-
serven enligt 27 kap. 1 § vid bedömningen av kärnprimärkapitalrelationen.
14 § för ett tillgångsförvaltningsbolag ska det belopp med vilket skulderna
behöver minskas fastställas på grundval av en värdering som inte underskattar
bolagets kapitalbehov.
ordningsföljden
15 § för att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbeloppet
enligt 13 §, ska riksgäldskontoret vidta följande åtgärder:
1. först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas beträffande
aktier eller andelar i företaget i resolution.
2. därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konverte-
ras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:
a) övriga primärkapitalinstrument,
b) supplementärkapitalinstrument.
3. om åtgärderna i 1 och 2 inte är tillräckliga, ska de kvalificerade skul-
derna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderättsinstru-
ment enligt förmånsrättsordningen.
16 § för att skriva ned eller konvertera skulder får riksgäldskontoret be-
sluta att
1. skuldernas kapitalbelopp ska skrivas ned permanent, eller
2. skulder i ett företag i resolution ska konverteras till aktier eller andra
äganderättsinstrument i det företaget, i dess moderföretag eller i ett broinstitut
eller ett tillgångsförvaltningsbolag till vilket tillgångar eller skulder som hör
till företaget överförs.
riksgäldskontoret får besluta om indragning av ett skuldinstrument som
avser en skuld som skrivs ned enligt första stycket. om en skuld endast skrivs
ned delvis, får riksgäldskontoret besluta att företaget i resolution ska ge ut
nya skuldinstrument motsvarande den del av skulden som inte skrivs ned.
49
sfs 2015:101617 § innan riksgäldskontoret skriver ned eller konverterar en skuld som
hänför sig till ett derivat, ska myndigheten avsluta derivatavtalet. riksgälds-
kontoret får då också besluta att ett finansiellt avtal som inte är ett derivatavtal
ska avslutas.
när ett avtal enligt första stycket avslutas, ska riksgäldskontoret fastställa
skuldens storlek. om det finns ett nettningsavtal mellan företaget i resolution
och motparten, ska riksgäldskontoret tillämpa det för att fastställa skuldens
nettobelopp.
18 § riksgäldskontoret får förelägga ett företag i resolution eller dess mo-
derföretag att ge ut nya aktier eller andra äganderättsinstrument.
konverteringskurs
19 § den konverteringskurs som används när skulder konverteras till aktier
eller andra äganderättsinstrument, ska ge borgenärerna kompensation för den
minskning av deras fordringar som konverteringen innebär. om det är möjligt
ska konverteringskursen bestämmas så att den motsvarar det fulla värdet av
borgenärens fordran enligt värderingen och minst motsvarar det fulla värdet
av det belopp som borgenären skulle fått vid en konkurs eller likvidation.
20 § om det behövs för att uppnå resolutionsändamålen och principen om
att ingen borgenär ska få ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller lik-
vidation, får riksgäldskontoret besluta att olika konverteringskurser ska gälla
för borgenärer med olika prioritet enligt förmånsrättsordningen.
om riksgäldskontoret beslutar att olika konverteringskurser ska gälla, ska
efterställda skulder ges en lägre konverteringskurs än övriga skulder.
fastställande av riksgäldskontorets beslut
21 § de beslut som riksgäldskontoret fattar enligt 15–20 §§ är bindande för
företaget i resolution och för berörda ägare och borgenärer. en borgenär förlo-
rar dock inte sin rätt mot en borgensman eller andra som förutom gäldenären
svarar för fordringen.
en av riksgäldskontoret beslutad kapitalökning ska antecknas i aktiebo-
lagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.
ägar- och tillståndsprövning
22 § om skuldnedskrivningsverktyget används för att konvertera skulder i
sådan omfattning att det leder till ett förvärv som kräver tillstånd enligt
14 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 24 kap.
1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ska finansinspektionen
handlägga tillståndsärendet skyndsamt.
23 § om ett sådant förvärv av aktier som avses i 22 § sker utan att finansin-
spektionen har fattat beslut i ärendet om tillstånd för förvärvet, ska rösträtten
för aktierna utövas av riksgäldskontoret.
finansinspektionen ska skriftligen meddela riksgäldskontoret och förvär-
varen om utgången så snart som möjligt efter det att inspektionen har fattat
beslut i ärendet om tillstånd för förvärvet.
50
sfs 2015:1016 om finansinspektionen beslutar att ge tillstånd till förvärvaren, ska förvär-
varen utöva rösträtten för aktierna från det att denne och riksgäldskontoret
har tagit emot ett sådant meddelande som avses i andra stycket.
24 § om finansinspektionen beslutar att inte ge tillstånd till förvärvaren, får
riksgäldskontoret förelägga förvärvaren att avyttra aktierna inom en frist som
fastställs av myndigheten.
fram till utgången av den fristen får finansinspektionen inte vidta några åt-
gärder enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
eller 25 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden mot förvärvaren.
25 § om en konvertering av skulder leder till ett förvärv som kräver till-
stånd för bank- och finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse, ska fi-
nansinspektionen handlägga tillståndsärendet skyndsamt. detsamma gäller
om en konvertering innebär att tillstånd krävs enligt 7 kap. 12 § lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden.
kompletterande åtgärder
26 § för att genomföra en nedskrivning eller konvertering får riksgälds-
kontoret
1. kräva ändring av alla relevanta register, och
2. förelägga ett företag i resolution att ansöka om att uppta aktier, andra
äganderättsinstrument eller skuldinstrument till handel på en reglerad mark-
nad.
för skuldinstrument som omedelbart före en nedskrivning har varit upp-
tagna till handel på en reglerad marknad gäller inte kravet på upprättande av
prospekt enligt 2 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
vid en ansökan om upptagande till handel.
undantag från nedskrivning eller konvertering
förutsättningar för undantag
27 § riksgäldskontoret får helt eller delvis undanta kvalificerade skulder
från nedskrivning eller konvertering, om
1. det inte är möjligt att skriva ned eller konvertera den kvalificerade skul-
den inom rimlig tid,
2. det är nödvändigt och proportionellt för att företaget eller någon som har
övertagit verksamheten från företaget ska kunna upprätthålla kritisk verksam-
het eller affärsverksamhet som är viktig för företagets intjäning eller lönsam-
het,
3. det är nödvändigt och proportionellt för att undvika omfattande sprid-
ning av negativa effekter som leder till en allvarlig störning i det finansiella
systemet, eller
4. det krävs för att undvika värdeförstörelse som innebär att förlusterna för
andra borgenärer blir högre än om skulderna undantas.
28 § när riksgäldskontoret prövar frågan om undantag för kvalificerade
skulder enligt 27 §, ska myndigheten beakta
51
sfs 2015:10161. principen att förluster i första hand ska drabba ägarna och därefter borge-
närerna i företaget i resolution i prioritetsordning,
2. vilken förlustabsorberingskapacitet företaget i resolution har kvar, om
skulderna undantas, och
3. behovet av att behålla tillräckliga resurser för finansiering av resolution.
omfördelning av bördan
29 § riksgäldskontoret får besluta att skulder som inte undantagits från
nedskrivning eller konvertering ska skrivas ned eller konverteras för att täcka
de förluster som hänför sig till de undantagna skulderna. det får dock inte
innebära att det ekonomiska utfallet för borgenärerna blir sämre än vad det
hade blivit vid konkurs eller likvidation.
bidrag från resolutionsreserven och alternativa finansieringskällor
30 § om riksgäldskontoret beslutar att undanta kvalificerade skulder, får
myndigheten använda medel från resolutionsreserven eller alternativa finan-
sieringskällor enligt vad som anges i 27 kap. 1 och 6 §§, om det behövs för att
absorbera förluster i eller ge kapitaltillskott till företaget i resolution. det får
dock bara göras om innehavare av aktier eller andra äganderättsinstrument
eller innehavare av relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder, ge-
nom nedskrivning, konvertering eller på annat sätt, har absorberat förluster i
eller bidragit till kapitaliseringen av företaget med ett belopp som minst mot-
svarar
1. 8 procent av totala skulder och eget kapital i företaget i resolution base-
rat på värderingen enligt 7 kap., eller
2. 20 procent av det berörda företagets riskvägda tillgångar, baserat på vär-
deringen enligt 7 kap.
alternativet i första stycket 2 får användas bara om
1. resolutionsreserven har tillgång till ett belopp som anskaffats genom re-
solutionsavgift enligt 27 kap. 13 § motsvarande minst 3 procent av de totala
garanterade insättningarna, och
2. det berörda företagets konsoliderade tillgångar är mindre än motsva-
rande 900 miljarder euro.
31 § de medel som riksgäldskontoret skjuter till får inte överstiga något av
följande belopp:
1. det belopp med vilket de undantagna skulderna skulle ha skrivits ned
eller konverterats om inte något undantag hade gjorts, och
2. det belopp som framgår av 13 §.
32 § riksgäldskontoret får besluta att resolutionsreserven ska bidra med
medel motsvarande högst fem procent av företagets skulder och eget kapital,
baserat på värderingen enligt 7 kap. bidraget får finansieras genom
1. medel som har tillförts resolutionsreserven genom resolutionsavgift en-
ligt 27 kap. 13 §,
2. belopp som får tas ut genom tilläggsavgift enligt 27 kap. 16 § under tre
år, och
3. upplåning enligt 27 kap. 6 §, om de belopp som anges i 1 och 2 inte är
tillräckliga.
52
sfs 2015:1016 33 § riksgäldskontoret får i undantagsfall besluta om ett bidrag som över-
stiger fem procent av företagets skulder och eget kapital baserat på värde-
ringen enligt 7 kap. ett sådant beslut får fattas bara om alla kvalificerade skul-
der utom de kvalificerade insättningarna har skrivits ned eller konverterats
helt.
den del av bidraget som överstiger fem procent av företagets skulder och
eget kapital får finansieras genom
1. medel som har tillförts resolutionsreserven genom resolutionsavgift en-
ligt 27 kap. 13 §, och
2. upplåning enligt 27 kap. 6 §.
underrättelse till europeiska kommissionen
34 § innan riksgäldskontoret beslutar att undanta kvalificerade skulder, ska
myndigheten underrätta europeiska kommissionen. ett beslut att lämna ett bi-
drag enligt 32 eller 33 § får inte fattas, om kommissionen inom 24 timmar
från mottagandet av en sådan underrättelse förbjuder det. riksgäldskontoret
får komma överens med kommissionen om en längre tidsfrist än 24 timmar.
22 kap. de statliga stabiliseringsverktygen
1§ med de statliga stabiliseringsverktygen avses annat statligt stöd än
medel ur resolutionsreserven och som ges av regeringen för att
1. delta i kapitaliseringen av ett företag genom att tillhandahålla medel i ut-
byte mot kärnprimärkapitalinstrument, övriga primärkapitalinstrument eller
supplementärkapitalinstrument (verktyget för kapitalstöd), eller
2. tillfälligt ta över ägandet av ett företag i resolution genom att göra en
eller flera överföringar av aktier till staten eller ett av staten helägt bolag (verk-
tyget för tillfälligt offentligt ägande).
2§ vid en allvarlig störning av det finansiella systemet i sverige får rege-
ringen använda de statliga stabiliseringsverktygen för att uppnå resolutions-
ändamålen, om
1. företaget är försatt i resolution,
2. innehavare av aktier eller andra äganderättsinstrument eller borgenärer
genom nedskrivning, konvertering eller på annat sätt bidragit till förlustabsor-
beringen i, eller kapitaliseringen av, företaget med ett belopp som minst mot-
svarar åtta procent av företagets totala skulder och eget kapital,
3. stödet är godkänt i förväg och slutgiltigt enligt unionsrättens regler om
statligt stöd, och
4. regeringen, efter samråd med riksgäldskontoret, finansinspektionen
och riksbanken, har fastställt att
a) användningen av något annat resolutionsverktyg inte skulle vara tillräck-
ligt för att undvika betydande negativa effekter på den finansiella stabiliteten,
b) andra resolutionsåtgärder inte skulle vara tillräckliga för att skydda det
allmännas intresse efter det att företaget beviljats extraordinärt likviditetsstöd
från riksbanken, eller
c) när det gäller verktyget för tillfälligt offentligt ägande, att andra resolu-
tionsåtgärder inte skulle vara tillräckliga för att skydda det allmännas intresse
efter det att regeringen har använt verktyget för kapitalstöd.
53
sfs 2015:10163§ regeringen ska, i den utsträckning som dess aktieinnehav tillåter det, se
till att företaget förvaltas på marknadsmässiga och professionella grunder.
4§ regeringen ska se till att dess aktieinnehav avyttras till den privata sek-
torn så snart som de marknadsmässiga och finansiella omständigheterna gör
det möjligt.
23 kap. skyddsåtgärder
definitioner
1§ i detta kapitel avses med
1. arrangemang om strukturerad finansiering: avtal eller annat arrange-
mang i enlighet med svensk eller utländsk rätt som omfattar
a) finansiella instrument som ger innehavaren av instrumentet säkerhet i en
viss avskild underliggande säkerhetsmassa, eller
b) sådana finansiella instrument som används för att minimera ränte- och
valutarisker i arrangemanget och har samma rätt till säkerhetsmassan som
gäller för säkerställda obligationer,
2. arrangemang om säkerheter: avtal eller annat arrangemang i enlighet
med svensk eller utländsk rätt som medför panträtt eller annan säkerhetsrätt i
sådan egendom som överförs, oavsett om säkerhetsrätten
a) gäller i viss egendom, eller
b) avser en andel i den överförda förmögenhetsmassan eller bestäms på an-
nat likartat sätt,
3. arrangemang om säkerhetsöverlåtelser: avtal eller annat arrangemang
(inklusive återköpsavtal) i enlighet med svensk eller utländsk rätt enligt vilket
en äganderätt till, eller en rätt att förfoga över, en finansiell tillgång överförs,
för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av vissa förpliktelser
på villkor att äganderätten återgår om dessa förpliktelser fullgörs,
4. kvittningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med
svensk eller utländsk rätt som innebär att två eller flera ömsesidiga fordringar
eller förpliktelser som ett företag i resolution och en motpart har kan kvittas
mot varandra,
5. nettningsarrangemang: avtal eller annat arrangemang i enlighet med
svensk eller utländsk rätt som innebär att ett antal fordringar eller förpliktelser
kan omvandlas till en enda nettofordran eller nettoförpliktelse, inklusive slut-
avräkningsklausuler, och
6. partiell överföring: överföring av vissa, men inte alla, tillgångar eller
förpliktelser i ett företag i resolution.
tillämpningsområde
2§ bestämmelserna i 3–6 §§ ska tillämpas när riksgäldskontoret
1. beslutar om en partiell överföring enligt 17 kap. 2 §, 18 kap. 1 § eller
19 kap. 1 §, eller
2. utövar de befogenheter som anges i 14 kap. 4 §.
första stycket gäller även för partiella överföringar som sker från ett broin-
stitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag till en annan mottagare, om överfö-
ringen sker genom användning av ett resolutionsverktyg. det som anges om
54
sfs 2015:1016 företag i resolution i 3–6 §§ ska då vara tillämpligt på broinstitut eller till-
gångsförvaltningsbolag.
skydd för arrangemang om strukturerad finansiering
3§ om riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som avses i 2 §
första stycket 1 eller andra stycket, ska samtliga tillgångar och förpliktelser
som följer av ett arrangemang som avses i 1 § 1 överföras samtidigt.
riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 14 kap. 4 § be-
träffande ett finansiellt instrument som avses i 1 § 1. riksgäldskontoret får
inte heller utöva de befogenheterna beträffande ett arrangemang som avses i
1 § 1 om det får till följd att säkerheten för de finansiella instrumenten för-
sämras.
skydd för arrangemang om säkerheter
4§ om riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som avses i 2 §
första stycket 1 eller andra stycket, får myndigheten inte beträffande sådana
arrangemang som avses i 1 § 2 överföra
1. en tillgång som utgör säkerhet för en viss förpliktelse om inte den för-
pliktelsen och säkerhetsrätten också överförs,
2. en förpliktelse för vilken säkerhet har ställts om inte säkerhetsrätten
också överförs, eller
3. en säkerhetsrätt om inte förpliktelsen för vilken säkerheten har ställts
också överförs.
riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 14 kap. 4 § be-
träffande ett arrangemang som avses i 1 § 2, om det får till följd att säkerheten
upphör.
skydd för arrangemang om säkerhetsöverlåtelser, kvittning och nettning
5§ när riksgäldskontoret beslutar om en sådan överföring som avses i 2 §
första stycket 1 eller andra stycket, får myndigheten inte överföra tillgångar
eller förpliktelser som följer av ett arrangemang som anges i 1 § 3, 4 eller 5
om det innebär att en motpart till företaget i resolution inte får
1. kvitta en fordran som företaget i resolution har på motparten, eller en
förpliktelse som företaget i resolution ska fullgöra mot motparten, mot en
fordran som motparten har på företaget i resolution, eller en förpliktelse som
motparten ska fullgöra mot företaget i resolution,
2. omvandla en fordran som motparten har på företaget i resolution, eller
en förpliktelse som företaget i resolution ska fullgöra mot motparten, till en
nettofordran eller en nettoförpliktelse, eller
3. tillämpa en slutavräkningsklausul.
riksgäldskontoret får inte utöva befogenheter som anges i 14 kap. 4 § be-
träffande sådana arrangemang som avses i 1 § 3, 4 eller 5, om det innebär att
rättigheter eller förpliktelser som följer av arrangemanget upphävs eller änd-
ras.
55
sfs 2015:1016skydd för anmälda avvecklingssystem
6§ en sådan överföring som avses i 2 § första stycket 1 eller andra stycket
eller utövandet av en sådan befogenhet som anges i 14 kap. 4 §, får endast ske
om det inte påverkar användningen av ett anmält avvecklingssystem eller de
regler som gäller för sådana system.
undantag från skyddsreglerna
7§ om det är nödvändigt för att säkerställa att de garanterade insättning-
arna är tillgängliga för insättarna, får riksgäldskontoret trots 3–5 §§
1. överföra garanterade insättningar som omfattas av ett arrangemang som
avses i 1 § 1–5 utan att samtidigt överföra andra tillgångar eller förpliktelser
som omfattas av samma arrangemang,
2. överföra tillgångar eller förpliktelser som omfattas av ett arrangemang
som anges i 1 § 1–5 utan att samtidigt överföra garanterade insättningar som
omfattas av samma arrangemang, eller
3. upphäva eller ändra villkor som rör sådana tillgångar eller förpliktelser.
riksgäldskontoret får utöva de befogenheter som anges i 11 kap. 3–8 §§
och 13 kap. 2–17 §§ trots bestämmelserna i 3–6 §§.
ersättning vid sämre ekonomiskt utfall
8§ om det av en värdering enligt 7 kap. 11 § framgår att det ekonomiska
utfallet för någon ägare, borgenär eller för insättningsgarantisystemet har bli-
vit sämre än vad det hade blivit om företaget i stället hade avvecklats genom
konkurs eller likvidation, har en sådan ägare eller borgenär eller insättnings-
garantisystemet rätt till ersättning ur resolutionsreserven för mellanskillna-
den.
om riksgäldskontoret har använt skuldnedskrivningsverktyget tillsam-
mans med något annat resolutionsverktyg, har ägare och borgenärer endast
rätt till ersättning till följd av myndighetens användning av skuldnedskriv-
ningsverktyget.
24 kap. konkurs, likvidation och avslutande av resolution
konkurs
1§ inkommer en ansökan om konkurs till tingsrätten avseende ett företag
som omfattas av denna lag, ska rätten underrätta riksgäldskontoret och fi-
nansinspektionen om ansökan.
om riksgäldskontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot
underrättelsen meddelar rätten att företaget är försatt eller ska försättas i reso-
lution, ska konkursansökan avvisas.
2§ bestämmelserna i 1 § gäller inte om riksgäldskontoret ansöker om att
ett företag ska försättas i konkurs.
likvidation
3§ bestämmelser om förfarandet vid likvidation av ett företag som omfat-
tas av denna lag finns i
56
sfs 2015:1016 – 25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551),
– 10 kap. 31 § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansierings-
rörelse,
– 9 kap. 1 a och 4 b §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
– 6 kap. 1 a och 2 b §§ sparbankslagen (1987:619), och
– 11 kap. 21 och 22 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
avslutande av resolution
4§ när det inte längre finns behov av resolutionsåtgärder, ska riksgälds-
kontoret avsluta resolutionen.
riksgäldskontoret ska inom rimlig tid efter att resolutionen har avslutats
ansöka om att företaget ska försättas i konkurs eller gå i likvidation. detta gäl-
ler dock inte om syftet med resolutionsåtgärderna är att företaget ska drivas
vidare.
en konkursansökan av riksgäldskontoret enligt andra stycket ska vid pröv-
ningen behandlas som en ansökan av gäldenären enligt 2 kap. konkurslagen
(1987:672).
återvinning vid efterföljande konkurs
5§ bestämmelserna om återvinning i 4 kap. konkurslagen (1987:672) ska
inte tillämpas på tillgångar eller förpliktelser som genom en resolutionsåtgärd
överförts från ett företag i resolution eller ett broinstitut till någon annan.
ersättning för kostnader och utlägg
6§ ett företag i resolution ska ersätta riksgäldskontoret för skäliga kostna-
der och utlägg som har uppkommit i samband med beslut om att försätta före-
taget i resolution och vidtagande av resolutionsåtgärder.
25 kap. verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter
i andra länder inom ees
1§ en överföring som har beslutats av en resolutionsmyndighet i ett annat
land inom ees har verkan och ska genomföras i sverige när överföringen av-
ser aktier eller andra äganderättsinstrument, tillgångar, eller förpliktelser som
finns i sverige eller som svensk lag är tillämplig på. talan som avser det ut-
ländska beslutet får inte föras i sverige.
2§ om en resolutionsmyndighet i ett annat land inom ees utövar nedskriv-
nings- eller konverteringsbefogenheter avseende instrument eller förpliktelser
som svensk lag är tillämplig på eller skulder till borgenärer som är hemmahö-
rande i sverige, har beslutet verkan och ska genomföras här. talan som avser
det utländska beslutet får inte föras i sverige.
26 kap. erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland
1§ detta kapitel ska tillämpas på resolutionsförfaranden i ett tredjeland, om
inte annat följer av ett gällande avtal mellan europeiska unionen och det lan-
det.
57
sfs 2015:10162§ riksgäldskontoret får erkänna ett resolutionsförfarande i tredjeland för
ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag i tredjeland som har
1. ett dotterföretag, som är ett institut, eller en betydande filial i sverige,
eller
2. tillgångar och förpliktelser som finns i sverige eller som svensk lag är
tillämplig på.
om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda och tredjelandsinstitutet
eller moderföretaget även uppfyller motsvarande förutsättningar i ett annat
land inom ees, gäller 3 och 4 §§.
3§ om det finns ett europeiskt resolutionskollegium, ska riksgäldskontoret
försöka komma överens med övriga resolutionsmyndigheter i kollegiet om
huruvida resolutionsförfarandet i tredjeland ska erkännas.
en sådan överenskommelse är bindande för riksgäldskontoret och ska
verkställas i sverige. riksgäldskontoret ska fatta de beslut som behövs i en-
lighet med överenskommelsen.
4§ om riksgäldskontoret inte kan komma överens med övriga resolutions-
myndigheter i det europeiska resolutionskollegiet eller om det inte finns något
sådant kollegium, ska myndigheten besluta om resolutionsförfarandet i tredje-
land ska erkännas.
vid beslut enligt första stycket ska riksgäldskontoret beakta intressena i
varje land inom ees där ett tredjelandsinstitut eller ett moderföretag i tredje-
land verkar.
5§ när riksgäldskontoret har erkänt ett resolutionsförfarande som avses i
2 §, får myndigheten verkställa förfarandet genom att
1. vidta resolutionsåtgärder beträffande
a) tillgångar som tredjelandsinstitutet eller moderföretaget har i sverige
eller som svensk lag är tillämplig på,
b) rättigheter eller förpliktelser som ett tredjelandsinstitut har bokfört i en
betydande filial i sverige eller som svensk lag är tillämplig på eller om ford-
ringar på sådana rättigheter och förpliktelser kan göras gällande i sverige,
2. vidta eller förelägga någon annan att vidta åtgärder för att överföra aktier
eller andra äganderättsinstrument i ett institut i sverige som är dotterföretag
till tredjelandsinstitutet eller moderföretaget,
3. vidta en åtgärd i 13 kap. 2, 7, 8, 11 eller 12 § gentemot en motpart till en
enhet som anges i 2 § första stycket 1, om det är nödvändigt för att verkställa
resolutionsförfarandet, och
4. förbjuda att rättshandlingar som anges i 13 kap. 11 § första stycket vid-
tas såvitt avser avtal som ingåtts av och avtalsrättigheter som tillkommer en
enhet som anges i 2 § första stycket 1 eller andra koncernenheter, om rätten
att vidta sådana rättshandlingar är en följd av att resolutionsåtgärder har vidta-
gits mot ett tredjelandsinstitut, sådana enheters moderföretag eller andra kon-
cernföretag och väsentliga avtalsförpliktelser i förhållande till motparten fort-
farande fullgörs.
6§ riksgäldskontoret får vägra att erkänna eller att verkställa ett resolutions-
förfarande i tredjeland, om
1. resolutionsförfarandet skulle ha negativ effekt på den finansiella stabili-
teten i sverige eller i ett annat land inom ees,
58
sfs 2015:1016 2. det är nödvändigt att vidta separata åtgärder mot en ees-filial enligt
8 kap. 12 § för att uppnå ett eller flera resolutionsändamål,
3. borgenärer inte skulle få samma behandling som borgenärer med lik-
nande rättigheter i det tredjeland där resolutionsförfarandet beslutats,
4. erkännandet eller verkställigheten skulle få avsevärda budgetkonsekven-
ser för sverige, eller
5. effekterna av erkännandet eller verkställigheten skulle strida mot svensk
rätt.
27 kap. finansiering av resolution
åtgärder för att finansiera resolution
1§ i samband med resolution får riksgäldskontoret besluta att
1. utfärda garantier avseende tillgångar och förpliktelser för ett företag i re-
solution eller dess dotterföretag, ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltnings-
bolag,
2. ge lån till ett företag i resolution eller dess dotterföretag, ett broinstitut,
eller ett tillgångsförvaltningsbolag,
3. förvärva tillgångar från ett företag i resolution,
4. skjuta till medel till ett broinstitut eller ett tillgångsförvaltningsbolag,
5. ersätta ägare eller borgenärer eller insättningsgarantisystemet som till
följd av resolutionen har fått ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller
likvidation, eller
6. lämna medel som kompensation till ett företag i resolution i syfte att
gottgöra den förlust som skulle ha burits av de borgenärer som riksgäldskon-
toret beslutar att undanta från nedskrivning eller konvertering vid tillämpning
av skuldnedskrivningsverktyget.
åtgärderna i första stycket får även beslutas i förhållande till en köpare vid
tillämpning av försäljningsverktyget.
resolutionsreserven
2§ för att finansiera de åtgärder som anges i 1 § ska en resolutionsreserv upp-
rättas.
resolutionsreserven ska utgöras av medel på ett räntebärande konto i riks-
gäldskontoret och andra tillgångar som anges i 5 § första stycket 5.
3§ om en åtgärd innebär att förluster som drabbat företaget i resolution di-
rekt eller indirekt förs över till resolutionsreserven, gäller 21 kap. 30 §.
finansieringsplan
4§ om riksgäldskontoret i en koncernresolutionsordning har kommit över-
ens med de utländska resolutionsmyndigheterna om en finansieringsplan, får
medel ur resolutionsreserven användas i enlighet med planen för att finansiera
sådana åtgärder som avses i 1 § och motsvarande åtgärder som har vidtagits
beträffande utländska företag som omfattas av koncernresolutionsordningen.
resolutionsreserven får också användas för att utfärda garantier för lån som
tagits upp av andra finansieringsarrangemang.
59
sfs 2015:1016tillgångar som ska föras till resolutionsreserven
5§ till resolutionsreserven ska det föras
1. resolutionsavgifter enligt 13 §,
2. tilläggsavgifter enligt 16 §,
3. riskavgifter enligt 18 §,
4. dröjsmålsränta enligt 21 och 22 §§ samt artikel 13.4 i förordningen om
resolutionsavgifter, och
5. tillgångar, återbetalningar, ersättning, ränta eller annan kompensation som
riksgäldskontoret får avseende åtgärder som vidtagits enligt denna lag och fi-
nansierats med medel ur resolutionsreserven.
om kostnaderna för en koncernresolution enligt en överenskommen kon-
cernresolutionsordning fördelas mellan flera länders finansieringsarrange-
mang, ska intäkter enligt första stycket 5 fördelas mellan resolutionsreserven
och de utländska finansieringsarrangemangen i enlighet med bidragen till fi-
nansieringen.
lån till resolutionsreserven
6§ i den utsträckning medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de
åtgärder som anges i 1 eller 4 §, eller för att riksgäldskontoret ska kunna full-
göra det myndigheten har åtagit sig enligt en koncernresolutionsordning, får
myndigheten med högst det belopp som riksdagen har beslutat i ett särskilt
bemyndigande ta upp lån för resolutionsreserven enligt 7–9 §§.
7§ för resolutionsreservens räkning får lån tas upp i riksgäldskontoret. detta
gäller även om det finns andra tillgångar i reserven. lånen ska betalas tillbaka
efter hand som nya medel förs till resolutionsreserven.
8§ för resolutionsreservens räkning får lån från en tredje part tas upp, om
ett sådant lån är ekonomiskt mer fördelaktigt än ett lån i riksgäldskontoret.
9§ för resolutionsreservens räkning får lån från annat finansieringsarrange-
mang inom ees tas upp, om
1. medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de åtgärder som
anges i 1 eller 4 §,
2. det inte är möjligt att omedelbart tillföra resolutionsreserven ytterligare
medel genom avgifter, och
3. det inte är möjligt för resolutionsreserven att ta upp lån till skäliga vill-
kor enligt 7 eller 8 §.
lån till annat finansieringsarrangemang
10 § riksgäldskontoret får, efter regeringens tillåtelse, låna ut medel ur resolu-
tionsreserven till ett annat finansieringsarrangemang inom ees. sådana lån får
lämnas endast om villkoren i artikel 106.1 i krishanteringsdirektivet är upp-
fyllda.
resolutionsreservens fordran på ett annat finansieringsarrangemang inom
ees är en sådan tillgång som avses i 5 § första stycket 5.
vid beslut enligt denna paragraf ska förfarandet i 1 kap. 3 § andra stycket
och 5 § andra stycket följas.
60
sfs 2015:1016 villkor för lån mellan finansieringsarrangemang
11 § om lån tas upp enligt 9 § eller lämnas enligt 10 §, ska riksgäldskonto-
ret komma överens med de deltagande finansieringsarrangemangen inom
ees om villkoren för lånet. lånen från varje deltagande finansieringsarrange-
mang ska motsvara andelen garanterade insättningar i landet för det finansie-
ringsarrangemanget i förhållande till de totala garanterade insättningarna i
länderna för de deltagande finansieringsarrangemangen och ha samma villkor,
om inte riksgäldskontoret och de deltagande finansieringsarrangemangen
kommer överens om något annat.
avgiftsuttag
avgiftsskyldiga
12 § institut och ees-filialer med tillstånd att bedriva verksamhet i sverige
ska betala avgifter i enlighet med detta kapitel.
resolutionsavgift
13 § avgiftsskyldiga ska betala årliga resolutionsavgifter. de sammanlagda
resolutionsavgifterna för ett år ska uppgå till 0,09 procent av det totala under-
lag för samtliga avgiftsskyldiga som beräknas enligt 14 § (avgiftsunderlaget).
om inte annat följer av tredje stycket fastställs den resolutionsavgift som
en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med förordningen om resolutionsavgif-
ter.
det som i artiklarna 4.1, 6–9, 12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i förordningen
om resolutionsavgifter anges om metoden för riskjustering av resolutionsav-
gift och om uppgiftsskyldighet, ska inte tillämpas för ees-filialer och värde-
pappersbolag som omfattas av definitionen i artikel 96.1 a eller b i tillsynsför-
ordningen eller som bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt a i bilaga i till europa-
parlamentets och rådets direktiv 2004/39/eg, men som inte bedriver verk-
samheterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt i den bilagan. för en sådan
avgiftsskyldig ska riskjustering av resolutionsavgift ske i enlighet med de kri-
terier som anges i artikel 103.7 i krishanteringsdirektivet och föreskrifter som
har meddelats med stöd av 29 kap. 1 § 8.
resolutionsavgift ska betalas så länge som behållningen i resolutionsreser-
ven vid utgången av det år avgiften avser understiger tre procent av de garan-
terade insättningarna.
avgiftsunderlaget
14 § avgiftsunderlaget är summan av den avgiftsskyldiges skulder med av-
drag för garanterade insättningar, skulder som anges i artikel 5.1 i förord-
ningen om resolutionsavgifter och de skulder som får ingå i den avgiftsskyldi-
ges kapitalbas enligt tillsynsförordningen.
om inte annat följer av artikel 5.2–5.4 i förordningen om resolutionsavgif-
ter, ska skulderna beräknas på det sätt som gäller för upptagande av skulder i
balansräkning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag.
61
sfs 2015:1016höjd avgift
15 § om behållningen i resolutionsreserven vid utgången av det år avgiften
avser understiger 0,67 procent av de garanterade insättningarna, ska resolu-
tionsavgiften höjas, om det är nödvändigt för att återställa behållningen i reso-
lutionsreserven till 1 procent av de garanterade insättningarna inom sex år
från den tidpunkt behållningen först understeg 0,67 procent av de garanterade
insättningarna.
den höjda avgiften ska bestämmas till en procentandel av avgiftsunderla-
get som medför att summan av alla avgiftsskyldigas resolutionsavgifter upp-
går till ett belopp som beräknas vara tillräckligt för att inom sex år från den
tidpunkt behållningen först understeg 0,67 procent av de garanterade insätt-
ningarna återställa behållningen i resolutionsreserven till 1 procent av de ga-
ranterade insättningarna.
om behållningen i resolutionsreserven under den tidsperiod som avses i
andra stycket minskar ytterligare på grund av ytterligare utbetalningar ur re-
solutionsreserven, ska en ny sexårsperiod för beräkning av höjd grundavgift
börja löpa.
tilläggsavgift
16 § om det uppstår ett underskott i resolutionsreserven, ska de avgiftsskyl-
diga betala en tilläggsavgift. de totala tilläggsavgifterna ska motsvara under-
skottet. om underskottet inte, på grund av 17 § andra och tredje styckena, kan
täckas med tilläggsavgifter under ett år, ska tilläggsavgifter tas ut tills dess att
summan av de tilläggsavgifter som betalats uppgår till det ursprungliga un-
derskottet, med eventuella tillägg enligt andra stycket, och den finansierings-
kostnad som belastat resolutionsreserven avseende underskottet.
om behållningen i resolutionsreserven under den tid då tilläggsavgift ska
betalas minskar ytterligare på grund av ytterligare utbetalningar ur resolu-
tionsreserven, ska ett belopp som motsvarar den minskning av resolutionsre-
servens behållning som utbetalningen medför, läggas till det ursprungliga
underskottet. detta tillägg ska dock inte överstiga resolutionsreservens under-
skott vid den tidpunkt när utbetalningen från resolutionsreserven har genom-
förts.
17 § tilläggsavgift ska, om inte annat följer av tredje stycket, beslutas i sam-
band med att den årliga resolutionsavgiften beslutas.
en avgiftsskyldigs tilläggsavgift ska uppgå till en andel av underskottet, in-
klusive den upplupna finansieringskostnaden, som motsvarar den avgiftsskyl-
diges andel av de totala resolutionsavgifterna enligt det beslut avseende reso-
lutionsavgifter som tas i samband med att tilläggsavgifterna beslutas. till-
läggsavgiften under ett år får inte överstiga tre gånger företagets resolutions-
avgift i enlighet med 13 §.
om det finns särskilda skäl, får riksgäldskontoret besluta om tilläggsavgift
vid en annan tidpunkt än den som avses i första stycket. ett sådant beslut ska
baseras på uppgifter från det närmast föregående avgiftsbeslutet avseende re-
solutionsavgiften.
62
sfs 2015:1016 riskavgift
18 § när behållningen i resolutionsreserven överstiger tre procent av garan-
terade insättningar, ska i stället för resolutionsavgift en årlig riskavgift tas ut.
riskavgiften ska för varje avgiftsskyldig spegla den förväntade kostnad
som kan komma att belasta resolutionsreserven avseende den avgiftsskyldige.
riskavgiften får sättas till noll om sannolikheten att en avgiftsskyldig kom-
mer att försättas i resolution är mycket låg.
19 § om någon har varit avgiftsskyldig bara för en del av ett kalenderår, ska
avgift enligt 18 § bestämmas med hänsyn till hur stor del av kalenderåret som
avgiftsskyldighet förelegat.
uppgiftsskyldighet
20 § den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till riksgäldskonto-
ret som myndigheten behöver för att fastställa den avgiftsskyldiges avgift.
uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i
enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. 1 § lagen
(1995:1570) om medlemsbanker, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller
8 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
21 § om den som är skyldig att betala riskavgift trots påminnelse inte kom-
mer in med sådana uppgifter som avses i 20 §, får riksgäldskontoret upp-
skatta avgiftsunderlaget för den avgiftsskyldige och basera avgiftsbeslutet på
det uppskattade avgiftsunderlaget.
om det i efterhand visar sig att den riskavgift som fastställts utifrån det
uppskattade avgiftsunderlaget understeg den avgift som skulle ha betalats om
den avgiftsskyldige gett in ett korrekt avgiftsunderlag, ska den avgiftsskyl-
dige betala mellanskillnaden. dröjsmålsränta enligt 22 § andra stycket ska be-
talas från tidpunkten när avgiften skulle betalats till dess betalning sker.
om det finns synnerliga skäl och om den avgiftsskyldige kan styrka att den
riskavgift som fastställts utifrån det uppskattade avgiftsunderlaget i väsentlig
mån överstiger den avgift som skulle ha betalats utifrån ett korrekt avgifts-
underlag, får riksgäldskontoret betala tillbaka mellanskillnaden till den av-
giftsskyldige.
avgiftsbeslut
22 § riksgäldskontoret beslutar om resolutionsavgift, tilläggsavgift och
riskavgift för varje avgiftsskyldig. avgiften ska betalas inom en månad från
dagen för myndighetens beslut.
dröjsmålsränta ska tas ut på riskavgift som inte betalas i rätt tid. dröjs-
målsräntan ska beräknas enligt en räntefot som per år motsvarar den av riks-
banken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen
(1975:635) med ett tillägg av åtta procentenheter.
23 § om det finns särskilda skäl, får riksgäldskontoret sätta ned resolu-
tionsavgiften eller riskavgiften.
riksgäldskontoret får bevilja anstånd med betalning av tilläggsavgift enligt
16 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till företagets finansiella ställ-
63
sfs 2015:1016ning. anståndet får beviljas för en tid av högst sex månader. på ansökan av
företaget får denna tid förlängas.
24 § det som i 13 och 16 §§ anges om de totala resolutionsavgifterna och
tilläggsavgifterna behöver inte tillämpas när avgiften för ett enskilt företag
1. bestäms enligt 23 § eller enligt artikel 12.1 eller 17.1 i förordningen om
resolutionsavgifter,
2. bestäms genom omprövning enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223),
eller
3. efter överklagande bestäms av allmän förvaltningsdomstol.
25 § riksgäldskontorets beslut att ta ut resolutionsavgift, tilläggsavgift eller
riskavgift får verkställas, om avgiften är obetald trots att den skulle ha beta-
lats. verkställighet får ske även om avgiftsbeslutet har överklagats. bestäm-
melser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-
ringar m.m. vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
avdelning iv. avslutande bestämmelser
28 kap. samarbete och informationsutbyte
uppgiftsskyldighet för institut och koncernföretag
1§ ett institut och ett företag som ingår i samma koncern som institutet ska
lämna riksgäldskontoret de upplysningar om sin verksamhet och därmed
sammanhängande omständigheter som myndigheten begär för sin verksamhet
enligt denna lag.
om ett institut eller företag som ingår i samma koncern som institutet har
åsidosatt sina skyldigheter enligt första stycket, ska finansinspektionen in-
gripa mot institutet eller företaget enligt 15 kap. lagen (2004:297) om bank-
och finansieringsrörelse eller 25 kap. lagen (2007:528) om värdepappers-
marknaden.
befogenhet att kräva information
2§ för att kunna förbereda och fatta beslut om resolutionsåtgärder får riks-
gäldskontoret begära att
1. företaget i resolution eller någon annan tillhandahåller uppgifter, hand-
lingar eller annat, och
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken lämnar sådana
upplysningar på tid och plats som myndigheten bestämmer.
första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida
mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
riksgäldskontoret får förelägga den som inte följer en begäran enligt första
stycket att fullgöra sin skyldighet.
tystnadsplikt
3§ den som deltar eller har deltagit i verksamhet enligt denna lag får inte
obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon genom sitt deltagande fått veta
om enskilds affärs- eller driftförhållanden, ekonomiska eller personliga förhål-
64
sfs 2015:1016 landen eller planering och förberedelser för eller hantering av fredstida krissitu-
ationer.
i det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets- och sekretess-
lagen (2009:400).
samarbete och informationsutbyte mellan myndigheter
4§ riksbanken och finansinspektionen ska på riksgäldskontorets begäran
lämna de uppgifter som myndigheten behöver för sin verksamhet enligt denna
lag. inom riksgäldskontoret gäller motsvarande uppgiftsskyldighet för den
del av myndigheten som inte bedriver verksamhet enligt denna lag, gentemot
den del av myndigheten som bedriver den verksamheten.
5§ riksgäldskontoret och finansinspektionen ska samarbeta och utbyta in-
formation med varandra, med motsvarande myndigheter inom ees och med
europeiska bankmyndigheten i den utsträckning som följer av krishanterings-
direktivet. riksgäldskontoret ska också lämna regeringen de uppgifter som
behövs för regeringens verksamhet enligt denna lag.
upplysningar till konkursförvaltare och likvidator
6§ om ett företag som har varit föremål för resolution försätts i konkurs,
ska riksgäldskontoret på begäran av konkursförvaltaren för företaget lämna
de upplysningar som konkursförvaltaren behöver för att upprätta konkursbo-
uppteckningen enligt 7 kap. 13 § konkurslagen (1987:672) och berättelsen en-
ligt 7 kap. 15 § samma lag.
om ett företag som har varit föremål för resolution går i likvidation, ska
riksgäldskontoret på begäran av likvidatorn för företaget lämna de upplys-
ningar som likvidatorn behöver för att genomföra likvidationen.
ärenden till europeiska bankmyndigheten
7§ riksgäldskontoret får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en an-
nan behörig myndighet inom ees till europeiska bankmyndigheten för tvist-
lösning i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirektivet:
– 13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.
– 18.6 tredje stycket och 18.7 andra stycket.
– 45.9 tredje stycket och 45.10 femte stycket.
8§ riksgäldskontoret får begära att europeiska bankmyndigheten ska bistå
myndigheterna att nå en överenskommelse i de fall som framgår av följande
artiklar i krishanteringsdirektivet:
– 13.4 tredje stycket.
– 18.5 andra stycket.
– 91.7 andra stycket.
– 92.3 andra stycket.
29 kap. bemyndiganden
1§ regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om
65
sfs 2015:10161. vilka kvalificerade skulder som är medräkningsbara vid beräkningen av
om minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 § är uppfyllt,
2. vilka kriterier som ska ligga till grund för ett beslut om storleken på mi-
nimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 3 §,
3. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna
till riksgäldskontoret och när den ska lämnas,
4. undantag enligt 5 kap. 3 § från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa
villkor i avtalen för sina skulder,
5. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad regist-
ren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal,
6. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,
7. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap.
17 § ska beräknas,
8. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje
stycket samt riskavgiftens storlek och hur den ska bestämmas enligt 18 §
samma kapitel,
9. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till riksgäldskontoret enligt
27 kap. 20 §, och
10. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna
till riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag.
2§ regeringen får meddela föreskrifter om
1. innehållet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt
3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom när de ska
upprättas och hur ofta de behöver uppdateras,
2. vilka omständigheter riksgäldskontoret ska beakta vid sin prövning av
en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 §§, och
3. när och var ett beslut om resolution enligt 8 kap. 13 § och ett beslut om
resolutionsåtgärder enligt 12 kap. 5 § ska offentliggöras och vad offentliggö-
randet ska innehålla.
30 kap. överklagande och verkställighet av beslut m.m.
1§ riksgäldskontorets och finansinspektionens beslut enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. detta gäller dock inte beslut i
ärenden som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).
prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
riksgäldskontorets beslut om resolution enligt 8 kap. 5–9 och 11 §§ och
om resolutionsåtgärder som anges i 12 kap. 1 § första stycket gäller omedel-
bart.
riksgäldskontoret och finansinspektionen får bestämma att beslut om kris-
avvärjande åtgärder enligt denna lag, eller förelägganden, förbud eller beslut
om återkallelse som meddelats med stöd av lagen, ska gälla omedelbart.
förelägganden enligt denna lag får förenas med vite.
regeringens beslut enligt denna lag får inte överklagas.
2§ en värdering som utförs enligt 7 kap. får endast överklagas i samband
med överklagande av det beslut om åtgärd för vilken värderingen ligger till
grund.
66
sfs 2015:1016
wolters kluwer
elanders sverige ab, 2015
3§ mål som gäller resolution enligt 8 kap. 5–9 eller 11 § eller resolutionsåt-
gärder som anges i 12 kap. 1 § första stycket ska handläggas skyndsamt.
4§ endast om det är förenligt med det allmännas intresse, får den domstol
som ska pröva ett överklagat beslut om resolution enligt 8 kap. 5–9 eller 11 §
eller om resolutionsåtgärder som anges i 12 kap. 1 § första stycket, besluta att
det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla.
1. denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.
2. bestämmelserna i 5 kap. 2 § ska tillämpas på kapitalinstrument och
skuldförbindelser som emitterats eller ingåtts från och med den 1 februari
2016.
3. avgifter enligt 27 kap. tas ut första gången 2016. avgiften för 2016 ska
reduceras till hälften.
på regeringens vägnar
margot wallström
per bolund
(finansdepartementet)
Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten
Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Viktiga lagar inom bank- och finansmarknadsrätten
Konsumentkreditlag (2010:1846)Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Lag (2010:751) om betaltjänster
Lag (1995:1571) om insättningsgaranti
Lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer
Lag (2004:46) om värdepappersfonder
Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt
JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt
Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.