Lag (1922:382) angå­ende ansva­rig­het för skada i följd av luft­fart

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1922:382
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L3
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2021:1135
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1922:382
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L3
Utfär­dad: 1922-​05-26
Änd­rad: t.o.m. SFS

2021:1135
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


1 §   För skada, som i följd av luft­far­tygs begag­nande i luft­fart till­fo­gas per­son eller egen­dom, som inte befordras med luft­far­ty­get, är luft­far­ty­gets ägare ansva­rig, även om äga­ren inte är vål­lande till ska­dan.

Om vål­lande på den ska­de­li­dan­des sida har med­ver­kat till ska­dan, gäl­ler 6 kap. 1 § ska­de­stånds­la­gen (1972:207).

Sär­skilda bestäm­mel­ser om radi­o­lo­gisk skada finns i lagen (2010:950) om ansvar och ersätt­ning vid radi­o­lo­giska olyc­kor.
Lag (2010:969).

2 §   Har i följd av luft­fart med två eller flera luft­far­tyg upp­stått skada, för vil­ken deras ägare svara enligt denna lag, åligge ansva­rig­het dem en för alla och alla för en; och skola de sinse­mel­lan taga del i ersätt­ning­ens gäl­dande efter ty rät­ten med hän­syn till omstän­dig­he­terna prö­var skä­ligt.

Upp­står i följd av sådan luft­fart skada å något­dera luft­far­ty­get eller å per­son eller egen­dom, som befordras med något­dera luft­far­ty­get, skall vad i 1 § stad­gas icke äga tillämp­ning å sådan skada.

3 §   Bru­kar någon utan lov annans luft­far­tyg, svare bru­ka­ren i äga­rens ställe för skada, som där­un­der inträf­far.

3 a §   När ett luft­far­tyg inne­has på grund av kre­dit­köp med för­be­håll om åter­ta­gan­de­rätt, är köpa­ren ansva­rig enligt denna lag.

När ett luft­far­tyg inne­has med nytt­jan­de­rätt, är nytt­jan­de­rätts­ha­va­ren i stäl­let för äga­ren ansva­rig, om
   1. äga­ren och nytt­jan­de­rätts­ha­va­ren har träf­fat avtal om att ansva­ret skall vila på nytt­jan­de­rätts­ha­va­ren,
   2. nytt­jan­de­rät­ten avser en bestämd tid om minst ett år,
   3. nytt­jan­de­rätts­ha­va­ren enligt avta­let har rätt att skaffa förare eller befäl­ha­vare eller att använda far­ty­get för luft­fart i för­värvs­syfte, och
   4. anteck­ning om nytt­jan­de­rät­ten har gjorts i luft­far­tygs­re­gist­ret.
Lag (1986:167).

4 §   När ett luft­far­tyg inne­has med nytt­jan­de­rätt men 3 a § andra styc­ket inte är tillämp­ligt, är nytt­jan­de­rätts­ha­va­ren soli­da­riskt med äga­ren ansva­rig enligt denna lag, om han
   1. enligt nytt­jan­de­rätts­av­ta­let har rätt att skaffa förare eller befäl­ha­vare, eller
   2. trots att han sak­nar sådan rätt använ­der sig av en annan förare eller befäl­ha­vare än den som äga­ren har anställt och ska­dor inträf­far vid ett sådant till­fälle.

Den ersätt­ning äga­ren kan ha gett ut i ett sådant fall som avses i första styc­ket får han kräva åter av nytt­jan­de­rätts­ha­va­ren. Lag (1986:167).

5 §   Ska­de­stånd, som enligt denna lag skall utgå i fall, där någon lju­tit döden eller lidit kropps­skada, skall bestäm­mas enligt de i 6 kap. 2 och 4 §§ straff­la­gen stad­gade grun­der.

6 §   Talan å ska­de­stånd enligt denna lag skall anhäng­ig­gö­ras inom två år från det ska­dan timade. Vill den, mot vil­ken anspråk på ska­de­stånd gjorts gäl­lande, mot annan föra talan, som i 2 eller 4 § sägs, skall denna anhäng­ig­gö­ras inom ett år från det ska­de­stån­det blev gul­det, där­est detta skett utan rät­te­gång, men i annat fall från det han genom dom, som mot honom vun­nit laga kraft, för­plik­tats att gälda ska­de­stånd.

För­sum­mas vad nu är sagt, vare rätt till talan för­lo­rad; dock må, där på grund av samma olycks­fall ömse­si­diga ska­de­stånds­an­språk före­ligga, det ena ansprå­ket, utan hin­der av sådan för­sum­melse, kvit­tas mot det andra.

7 §   Rätt dom­stol för upp­ta­gande av tvist, varom ovan för­mä­les, vare all­män under­rätt i den ort, där olycks­fal­let inträf­fat eller där den, som sökes, har sitt bo och hem­vist.

8 §   Vad ägare eller annan utgi­vit enligt denna lag äge han söka åter av den, som vål­lat ska­dan.
Vik­tiga lagar inom ersätt­nings­rät­ten

Vik­tiga lagar inom ersätt­nings­rät­ten

För­säk­rings­av­talslag (2005:104)
Ska­de­stånds­lag (1972:207)
JP Info­nets tjäns­ter inom ersätt­nings­rätt

JP Info­nets tjäns­ter inom ersätt­nings­rätt

Arbe­tar du med ersätt­nings­rätt? I JP Info­nets tjäns­ter hit­tar du det juri­diska grund­ma­te­rial du behö­ver som besluts­un­der­lag samt den senaste prax­isut­veck­lingen snabbt ana­ly­se­rad och kom­men­te­rad. Se allt inom ersätt­nings­rätt.