SFS 2000:573 Lag om änd­ring i lagen (1994:569) om Sve­ri­ges sam­ar­bete med de inter­na­tio­nella tri­bu­na­lerna för brott mot inter­na­tio­nell huma­ni­tär rätt

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling sfs 2000:573 lag om änd­ring i lagen (1994:569) om sve­ri­ges sam­ar­bete med de inter­na­tio­nella tri­bu­na­lerna för brott mot inter­na­tio­nell huma­ni­tär rätt; utfär­dad den 31 maj 2000. enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs i fråga om lagen (1994:569) om sve­ri­ges sam­ar­bete med de inter­na­tio­nella tri­bu­na­lerna för brott mot inter­na­tio­nell huma­ni­tär rätt dels att 11 och 12 §§ skall upp­höra att gälla, dels att rubri­ken när­mast före 12 § skall utgå, dels att i 2 § ordet ”utri­kes­de­par­te­men­tet” skall bytas ut mot ”justi­tie­de­par­te­men­tet”, dels att nuva­rande 12 a § skall beteck­nas 11 §, dels att rubri­ken när­mast före 12 a § skall sät­tas när­mast före nya 11 §, dels att 9 §, 10 §, nya 11 § och 14 § samt rubri­ken när­mast före 9 § skall ha föl­jande lydelse, dels att det i lagen skall infö­ras två nya para­gra­fer, 9 a och 12 §§, av föl­jande lydelse. utkom från tryc­ket den 26 juni 2000 rätts­lig hjälp 9 § om inte annat fram­går av denna lag läm­nas rätts­lig hjälp på begä­ran av tri­bu­na­lerna enligt bestäm­mel­serna i lagen (2000:562) om inter­na­tio­nell rätts­lig hjälp i brott­mål. 9 a § föl­jande bestäm­mel­ser i lagen (2000:562) om inter­na­tio­nell rätts­lig hjälp i brott­mål skall inte tilläm­pas, – 2 kap. 2 § om dub­bel straff­bar­het, – 2 kap. 14 § om vissa grun­der för avslag, – 2 kap. 15 § om pröv­ning av ansö­kan och beslut om avslag, och – 4 kap. 15, 16 och 21 §§ om rät­tens pröv­ning av kvar­stad eller beslag. rätts­lig hjälp som avses i lagen om inter­na­tio­nell rätts­lig hjälp i brott­mål får läm­nas även om den gär­ning ansö­kan avser inte mot­sva­rar brott enligt svensk lag. om den åkla­gare eller dom­stol som hand­läg­ger ansö­kan fin­ner att de för­ut­sätt­ningar eller vill­kor som enligt 2 kap. 1 § nämnda lag i övrigt gäl­ler beträf­fande den begärda åtgär­den inte är upp­fyllda skall ären­det över­läm­nas till rege­ringen som beslu­tar om ansö­kan skall avslås. 1 prop. 1999/2000:61, bet. 1999/2000:juu19, rskr. 1999/2000:216. 1 sfs 2000:573 10 § sedan hand­lägg­ningen av ett ärende om beslag avslu­tats skall riks­å­kla­ga­ren över­lämna ären­det till rege­ringen. i beslag tagen egen­dom över­läm­nas till tri­bu­na­len efter beslut av rege­ringen. har beslag verk­ställts, får den som drab­bats av åtgär­den begära att rät­ten prö­var besla­get. rät­ten skall så snart det kan ske hålla för­hand­ling i frå­gan. om för­hand­lingen gäl­ler bestäm­mel­serna i 24 kap. 17 § andra styc­ket rät­te­gångs­bal­ken. 11 §2 har en svensk med­bor­gare eller en utlän­ning med hem­vist i eller på annat sätt stark anknyt­ning till sve­rige av tri­bu­na­len dömts till fäng­else, kan rege­ringen besluta att straf­fet får verk­stäl­las i sve­rige. rege­ringen får i varje enskilt beslut med­dela de före­skrif­ter som behövs för verk­stäl­lig­he­ten här. vid verk­stäl­lig­he­ten tilläm­pas 25 § lagen (1972:260) om inter­na­tio­nellt sam­ar­bete rörande verk­stäl­lig­het av brott­måls­dom. verk­stäl­lig­he­ten skall upp­höra, om tri­bu­na­len upp­ly­ser att den har bevil­jat den dömde nåd eller med­de­lat något annat avgö­rande som inne­bär att den utdömda påfölj­den inte längre får verk­stäl­las. frå­gor om vill­kor­lig fri­giv­ning prö­vas av rege­ringen sedan tri­bu­na­len beretts till­fälle att yttra sig. rege­ringen får i dessa fall besluta att vill­kor­lig fri­giv­ning skall ske vid en senare tid­punkt än som föl­jer av brotts­bal­ken. i fråga om trans­port genom sve­rige av en per­son som berö­vats fri­he­ten enligt ett avgö­rande av tri­bu­na­len tilläm­pas 40 § lagen om inter­na­tio­nellt sam­ar­bete rörande verk­stäl­lig­het av brott­måls­dom. 12 § före­trä­dare för tri­bu­na­len eller den tri­bu­na­len utser för att under­söka behand­lingen av den som avtjä­nar straff utdömt av tri­bu­na­len, har rätt att besöka den plats där per­so­nen är pla­ce­rad. den som ansva­rar för någon som avtjä­nar ett sådant straff, skall lämna den som genom­för under­sök­ningen det biträde som denne behö­ver för att kunna full­göra sina upp­gif­ter. 14 §3 om tri­bu­na­len begär att en åtgärd skall vid­tas beträf­fande den som miss­tänks eller har åta­lats eller dömts för brott, skall denne, om han begär det, biträ­das av en offent­lig för­sva­rare. i fråga om sådan gäl­ler rät­te­gångs­bal­kens bestäm­mel­ser. denna lag trä­der i kraft den 1 okto­ber 2000. på rege­ring­ens väg­nar laila frei­valds lena moore (justi­tie­de­par­te­men­tet) 2 2 3 senaste lydelse 1995:1306. änd­ringen inne­bär att andra styc­ket upp­hävs. fakta info direkt, tel. 08-​587 671 00 elan­ders gotab, stock­holm 2000