Lag (1966:314) om kon­ti­nen­tal­soc­keln

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1966:314
Depar­te­ment: Klimat-​ och närings­livs­de­par­te­men­tet RSN
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:964
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1966:314
Depar­te­ment/myn­dig­het: Klimat-​ och närings­livs­de­par­te­men­tet RSN
Utfär­dad: 1966-​06-03
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:964
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


1 §   Med kon­ti­nen­tal­soc­keln för­stås i denna lag havs­bott­nen och dess under­lag inom all­mänt vat­ten­om­råde samt inom de områ­den utan­för sjö­ter­ri­to­riet som fram­går av bilaga 3 till lagen (2017:1272) om Sve­ri­ges sjö­ter­ri­to­rium och mari­tima zoner.

Med kon­ti­nen­tal­soc­kelns natur­till­gångar avses i denna lag mine­ra­liska och andra icke levande natur­till­gångar på havs­bott­nen och i dess under­lag samt sådana levande orga­nis­mer som i det utveck­lings­skede, då de kan bli före­mål för fångst, antingen är orör­liga på havs­bott­nen eller där­un­der eller är oför­mögna till rörelse annat än i stän­dig berö­ring med havs­bott­nen eller dess under­lag.

Inom all­mänt vat­ten­om­råde i havet är denna lag inte tillämp­lig på fångst av sådana levande natur­till­gångar som omfat­tas av svensk lag­stift­ning om fiske. Lag (2017:1275).

2 §   Rät­ten att utforska kon­ti­nen­tal­soc­keln och utvinna dess natur­till­gångar till­kom­mer sta­ten.

2 a §   Vid utforsk­ning av kon­ti­nen­tal­soc­keln och vid utvin­ning av natur­till­gångar från den skall bestäm­mel­serna i 2 kap.
mil­jö­bal­ken gälla även när verk­sam­he­ten bedrivs utan­för ter­ri­to­ri­al­grän­sen. Lag (1998:819).

2 b §   Det som sägs i denna lag om att utforska kon­ti­nen­tal­soc­keln och utvinna dess natur­till­gångar gäl­ler även för
   1. geo­lo­gisk lag­ring av kol­di­oxid, och
   2. under­sök­ning inför utlägg­ning och utlägg­ning av under­vat­tenskab­lar och rör­led­ningar som
      a) dras fram för utforsk­ning av kon­ti­nen­tal­soc­keln eller utvin­ning av dess natur­till­gångar,
      b) dras fram inom eller fort­sät­ter in på svenskt ter­ri­to­rium, eller
      c) dras fram eller används i sam­band med en verk­sam­het på en anlägg­ning, kon­struk­tion eller konst­gjord ö på kon­ti­nen­tal­soc­keln. Lag (2012:431).

3 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela till­stånd för annan än sta­ten att genom geo­fy­siska mät­ningar, borr­ning eller på annat sätt utforska kon­ti­nen­tal­soc­keln och att utvinna natur­till­gångar från denna. Till­stånd får dock inte med­de­las till olje- eller gas­verk­sam­het.

Ett till­stånd ska avse ett bestämt område och en viss tid.
Ett till­stånd till geo­lo­gisk lag­ring av kol­di­oxid behö­ver dock inte bestäm­mas till en viss tid.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om att ett visst slag av verk­sam­het som det får läm­nas till­stånd till enligt första styc­ket får bedri­vas utan till­stånd. Lag (2015:281).

3 a §   Vid pröv­ning av till­stånd att utforska kon­ti­nen­tal­soc­keln eller att utvinna natur­till­gångar från den tilläm­pas 2 kap. och 5 kap. 3-5 §§ mil­jö­bal­ken. Pröv­nings­myn­dig­he­ten ska tillämpa det som sägs om mark- och mil­jö­dom­sto­lens hand­lägg­ning i 22 kap. 13 § mil­jö­bal­ken. Bestäm­mel­ser om att till­stånd krävs för vissa verk­sam­he­ter och åtgär­der finns i 7 kap. 28 a-29 b §§ mil­jö­bal­ken.

Vid pröv­ning av till­stånd att utvinna natur­till­gångar från kon­ti­nen­tal­soc­keln tilläm­pas dess­utom 3 och 4 kap. mil­jö­bal­ken.

För verk­sam­he­ter och åtgär­der som ska prö­vas för ett till­stånd att genom borr­ning eller spräng­ning utforska kon­ti­nen­tal­soc­keln eller att utvinna natur­till­gångar från den ska
   1. bestäm­mel­serna om pla­ner och annat under­lag i 3 kap. 11 och 12 §§ och 5 kap. 18 § mil­jö­bal­ken tilläm­pas,
   2. frå­gan om verk­sam­he­ten eller åtgär­den kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan avgö­ras i ett sär­skilt beslut enligt 6 kap. 26 och 27 §§ mil­jö­bal­ken efter att en under­sök­ning enligt 6 kap. 23-25 §§ har gjorts, om annat inte föl­jer av undan­ta­gen i 6 kap. 23 § andra styc­ket,
   3. en spe­ci­fik mil­jö­be­döm­ning göras, infor­ma­tion läm­nas och sam­ord­ning ske enligt 6 kap. 28-46 §§ mil­jö­bal­ken, om en bety­dande mil­jöpå­ver­kan kan antas, och
   4. ett för­enk­lat under­lag tas fram enligt 6 kap. 47 § mil­jö­bal­ken, om läns­sty­rel­sen beslu­tar att en bety­dande mil­jöpå­ver­kan inte kan antas. Lag (2024:964).

3 b §   Vid pröv­ning av till­stånd till täkt på kon­ti­nen­tal­soc­keln av berg, sten, grus, sand, lera, jord eller andra jordar­ter skall beho­vet av det mate­rial som kan utvin­nas vägas mot de ska­dor på djur- och växt­li­vet och på mil­jön i övrigt som täk­ten kan befa­ras orsaka. Till­stånd får inte läm­nas till en täkt om det kan befa­ras att den kom­mer att för­sämra livs­be­ting­el­serna för någon djur- eller växtart som är hotad, säll­synt eller krä­ver hän­syn av någon annan anled­ning. Lag (2005:574).

3 c §   Gil­tig­hets­ti­den för ett till­stånd att utforska kon­ti­nen­tal­soc­keln för geo­lo­gisk lag­ring av kol­di­oxid ska inte vara längre än vad som bedöms nöd­vän­digt för att genom­föra den avsedda under­sök­ningen.

På ansö­kan av till­stånds­ha­va­ren får gil­tig­hets­ti­den för­längas, om en ända­måls­en­lig under­sök­ning har utförts inom områ­det och den bevil­jade tids­pe­ri­o­den är otill­räck­lig för att slut­föra de nöd­vän­diga under­sök­ning­arna. För att få prö­vas ska en ansö­kan om för­läng­ning ha kom­mit in under till­stån­dets gil­tig­hets­tid.

Om till­stånds­ha­va­ren har ansökt om för­läng­ning inom den angivna tiden, fort­sät­ter till­stån­det att gälla till dess ansö­kan har prö­vats slut­ligt. Lag (2012:431).

3 d §   Om någon har fått ett till­stånd att utforska kon­ti­nen­tal­soc­keln för geo­lo­gisk lag­ring av kol­di­oxid, får inte någon annan ges till­stånd att utforska eller använda områ­det i samma syfte. Lag (2012:431).

4 §   Ett till­stånd skall för­e­nas med de vill­kor som behövs för att skydda all­männa intres­sen och enskild rätt, såsom att skydda män­ni­skors hälsa och mil­jön mot ska­dor och olä­gen­he­ter, främja en lång­sik­tigt god hus­håll­ning med mark och vat­ten och andra resur­ser samt trygga säker­he­ten.

Vill­ko­ren kan bland annat avse åtgär­der för att före­bygga luft- eller vat­ten­för­ore­ningar, skydda djur- och växt­li­vet, bevara fyn­dig­he­ter eller borr­hål eller skydda sjö­far­ten eller fis­ket.
De kan avse sät­tet att leda före­ta­get, utföra arbe­tet, utforma anlägg­ningar på kon­ti­nen­tal­soc­keln för arbe­tena eller använda pro­duk­terna. Vill­ko­ren kan också avse krav på kar­tor över arbe­tena, prov­tag­ningar och rap­por­te­ring av verk­sam­he­ten.
Lag (1998:819).

4 a §   Ett till­stånd får för­e­nas med ytter­li­gare eller änd­rade vill­kor, om det genom verk­sam­he­ten har upp­kom­mit en olä­gen­het av någon bety­delse som inte för­ut­sågs när till­stån­det med­de­la­des eller om verk­sam­he­ten med någon bety­delse med­ver­kar till att en mil­jö­kva­li­tets­norm enligt 5 kap.
mil­jö­bal­ken inte följs.

Med stöd av denna para­graf får inte med­de­las så ingri­pande vill­kor att verk­sam­he­ten inte längre kan bedri­vas eller att den avse­värt för­svå­ras. Lag (2010:883).

4 b §   När ett till­stånd med­de­las, kan det bestäm­mas vil­ken omfatt­ning en under­sök­ning eller utvin­ning skall få ha för att den rätt som grun­das på till­stån­det skall fort­sätta att gälla.

Till­stånd kan även för­bin­das med vill­kor om att sta­ten skall delta i verk­sam­he­ten eller om att avgif­ter skall beta­las till sta­ten för till­stån­det eller med något annat lik­nande vill­kor.
Avgif­terna skall vara beräk­nade antingen i för­hål­lande till mäng­den eller vär­det av de utvunna pro­duk­terna eller av ande­lar av dessa eller på något annat sätt. Lag (1998:819).

4 c §   Ett till­stånd får för sin gil­tig­het göras bero­ende av att den som avser att bedriva verk­sam­he­ten stäl­ler säker­het för kost­na­derna för att ta bort anlägg­ningar och för andra åtgär­der för åter­ställ­ning. Sta­ten, kom­mu­ner, regi­o­ner och kom­munal­för­bund behö­ver inte ställa säker­het.

Om det kan antas att den ställda säker­he­ten inte är till­räck­lig, får beslut fat­tas om ytter­li­gare säker­het.

I fråga om beskaf­fen­he­ten av säker­he­ten gäl­ler 2 kap. 25 § utsök­nings­bal­ken. Säker­he­ten ska prö­vas av till­stånds­myn­dig­he­ten och för­va­ras av läns­sty­rel­sen i det län där verk­sam­he­ten bedrivs eller som när­maste del av Sve­ri­ges sjö­ter­ri­to­rium lig­ger i. Lag (2019:846).

5 §   I sam­band med till­stånd kan före­skri­vas på vilka vill­kor till­stånds­ha­va­ren äger från­träda till­stån­det eller avstå från en del av det område detta omfat­tar.

Till­stånd får ej över­lå­tas utan med­gi­vande av den som med­de­lat till­stån­det.

Till­stånd kan åter­kal­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som med­de­lat till­stån­det, om före­skrift eller vill­kor för till­stån­det åsi­do­sät­tes eller om syn­ner­liga skäl i annat fall före­ligga.
Åter­kal­las till­stånd utan att inne­ha­va­ren åsi­do­satt före­skrift eller vill­kor för till­stån­det, är denne berät­ti­gad att erhålla ersätt­ning av sta­ten för för­lust till följd av åtgärd som han vid­ta­git med anled­ning av kon­ces­sio­nen. Lag (1974:891).

5 a §   Om ett till­stånd upp­hör att gälla är den som har inne­haft till­stån­det skyl­dig att ta bort anlägg­ningar och vidta andra åtgär­der för åter­ställ­ning, om inte detta är obe­höv­ligt från all­män eller enskild syn­punkt.

Om skyl­dig­he­ten att vidta sådana åtgär­der inte har bestämts genom vill­kor i till­stån­det, skall frå­gan prö­vas av till­stånds­myn­dig­he­ten i sam­band med att till­stån­det upp­hör.

Om den som har haft till­stån­det inte iakt­tar sina skyl­dig­he­ter, får till­syns­myn­dig­he­ten vid vite före­lägga honom att full­göra dem. Lag (1998:819).

6 §   Rege­ringen eller myn­dig­het som rege­ringen utser äger bestämma att till skydd för anlägg­ning för utfors­kande av kon­ti­nen­tal­soc­keln eller utvin­ning av natur­till­gångar från denna skall fin­nas en säker­hets­zon med en utsträck­ning av högst 500 meter från anlägg­ning­ens ytter­sida och med­dela de före­skrif­ter som fordras för att trygga zonen. I den mån annat ej föl­jer av denna lag eller bestäm­melse som med stöd av lagen med­de­las av rege­ringen eller myn­dig­het som rege­ringen utser får far­tyg icke segla in i säker­hets­zon utan med­gi­vande av anlägg­ning­ens ägare. Lag (1974:891).

7 §   Med­de­las till­stånd enligt denna lag i fråga om viss natur­till­gång på område som omfat­tas av förut med­de­lat till­stånd avse­ende annan natur­till­gång, får arbete för under­sök­ning eller bear­bet­ning som verk­stäl­les på grund av först upp­kom­men rät­tig­het inte hind­ras på grund av rät­tig­het som till­kom­mit senare. Upp­står tvist om hur de sär­skilda sla­gen av arbete skall bedri­vas, skall till­syns­myn­dig­he­ten, med iakt­ta­gande av vill­kor som enligt 4 § har fogats vid till­stån­det, bestämma hur arbe­tena skall ord­nas för att inne­ha­va­ren av äldre rät­tig­he­ter skall kunna driva sitt arbete ända­måls­en­ligt och med minsta för­fång för den senare rätts­in­ne­ha­va­ren.

Det­samma gäl­ler för­hål­lan­det mel­lan ett till­stånd som med­de­lats enligt denna lag och ett till­stånd avse­ende samma område som med­de­lats enligt lagen (1992:1140) om Sve­ri­ges eko­no­miska zon. Lag (1992:1145)

8 §   Till­syn över efter­lev­na­den av före­skrif­ter och vill­kor för till­stånd utövas av myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.

Inne­ha­vare av till­stånd skall på anford­ran lämna till­syns­myn­dig­he­ten de upp­lys­ningar och hand­lingar som fordras för till­sy­nens utö­vande.
Till­syns­myn­dig­he­ten äger med­dela bestäm­mel­ser för att trygga efter­lev­na­den av före­skrift eller vill­kor som gäl­ler för till­stån­det.

Den som har att taga befatt­ning med till­syn äger till­träde till anlägg­ning, far­tyg eller luft­far­tyg, där verk­sam­het som omfat­tas av till­stånd bedri­ves, och får göra sig under­rät­tad om för­hål­lande av bety­delse för tillämp­ningen av före­skrift eller vill­kor för till­stån­det.

Före­skrif­terna i denna para­graf gäl­ler inte vid till­syn enligt 15 c §. Lag (1996:522).

9 §   Sve­ri­ges geo­lo­giska under­sök­ning eller annan myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer skall på begä­ran bere­das till­fälle att följa till­stånds­ha­va­rens arbete i geo­lo­giskt avse­ende och taga del av de geo­lo­giska resul­ta­ten av arbe­tet. Lag (1974:891).

10 §   Inom anlägg­ning och säker­hets­zon utan­för ter­ri­to­ri­al­grän­sen tilläm­pas svensk lag med undan­tag av bestäm­mel­serna i mine­ral­la­gen (1991:45) och lag­stift­ningen angå­ende jakt och fiske. Där­vid anses anlägg­ningen och zonen belägna inom när­maste del av Sve­ri­ges sjö­ter­ri­to­rium.

Om annat inte fram­går av 10 a §, skall till­stånds­pröv­ning enligt mil­jö­bal­ken dock inte ske för utforsk­ning och utvin­ning inom anlägg­ning och säker­hets­zon utan­för ter­ri­to­ri­al­grän­sen, om verk­sam­he­ten har till­stånds­prö­vats av rege­ringen enligt denna lag. Lag (1998:819).

10 a §   Gäl­ler ett till­stånd enligt denna lag en verk­sam­het som skall bedri­vas utan­för ter­ri­to­ri­al­grän­sen, får rege­ringen, om det finns sär­skilda skäl, som vill­kor för till­stån­det ange att till­stånds­pröv­ning enligt 9 kap. mil­jö­bal­ken skall ske hos den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Detta gäl­ler dock endast om till­stånd enligt 9 kap. mil­jö­bal­ken behövs för en mot­sva­rande verk­sam­het innan­för ter­ri­to­ri­al­grän­sen.

Mil­jö­bal­ken skall tilläm­pas på en verk­sam­het som omfat­tas av vill­kor enligt första styc­ket. Rege­ringen skall ange vil­ken myn­dig­het som skall utöva till­syn enligt mil­jö­bal­ken över verk­sam­he­ten. Lag (1998:819).

10 b §   Bestäm­mel­serna i 8 b-8 d §§ lagen (1978:160) om vissa rör­led­ningar ska tilläm­pas på rör­led­ningar för trans­port av kol­di­oxid utan­för ter­ri­to­ri­al­grän­sen, om led­ning­arna
   1. fort­sät­ter in på svenskt ter­ri­to­rium, eller
   2. avser trans­port av kol­di­oxid till en lag­rings­plats på kon­ti­nen­tal­soc­keln.

Det som i 8 b-8 d §§ lagen om vissa rör­led­ningar sägs om kon­ces­sions­ha­va­ren ska utan­för ter­ri­to­ri­al­grän­sen gälla den som för rör­led­ning­arna har till­stånd enligt denna lag.
Lag (2012:431).

11 §   Den som utan lov utfors­kar kon­ti­nen­tal­soc­keln eller utvin­ner natur­till­gångar från denna eller vid­ta­ger åtgärd för sådan utforsk­ning eller utvin­ning dömes till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

Till samma straff döms den som
      1) bry­ter mot ett vill­kor som har med­de­lats med stöd av 4 eller 4 a §,
      2) under­lå­ter att efter­komma vad till­syns­myn­dig­het ford­rar eller före­skri­ver med stöd av 8 § andra eller tredje styc­ket eller
      3) vid full­gö­rande av upp­gifts­skyl­dig­het som är för­bun­den med till­stånd eller som är före­skri­ven i eller som ålagts enligt 8 § andra styc­ket upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het läm­nar orik­tig upp­gift.

Den som över­trä­der för­bu­det i 6 § att segla in i säker­hets­zon eller före­skrift som utfär­dats för tryg­gande av sådan zon dömes till böter. Lag (1998:819).

12 §   Har en inne­ha­vare av ett till­stånd inte följt de vill­kor som har med­de­lats med stöd av 4 eller 4 a § eller vad han eller hon är skyl­dig att göra enligt 9 § eller inte följt en anford­ran eller före­skrift som en till­syns­myn­dig­het har med­de­lat med stöd av 8 § andra eller tredje styc­ket, får till­syns­myn­dig­he­ten före­lägga honom eller henne vid vite att full­göra sina skyl­dig­he­ter.

Med­för det uppen­bar fara för all­mänt intresse att ett vill­kor inte följs, får till­syns­myn­dig­he­ten för­bjuda arbe­tets fort­satta bedri­vande och genom Polis­myn­dig­he­tens försorg låta vidta rät­telse på till­stånds­ha­va­rens bekost­nad.
Lag (2014:715).

13 §   Har upp­hört att gälla genom lag (1980:202).

14 §   Svensk dom­stol är behö­rig att döma över brott som avses i 11 § även om det inte finns doms­rätt enligt 2 kap. 3 § brotts­bal­ken.

Röjer någon upp­gift som han eller hon är skyl­dig att hem­lig­hålla enligt före­skrift som gäl­ler till­syn enligt denna lag och som har med­de­lats med stöd av 30 kap. 23 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) tilläm­pas första styc­ket. Lag (2021:1020).

15 §   Beslut av Sve­ri­ges geo­lo­giska under­sök­ning i ären­den som avses i 7 § och i ären­den om åter­kal­lelse av till­stånd på grund av att före­skrif­ter eller vill­kor för till­stån­det har åsi­do­satts samt till­syns­myn­dig­he­ters beslut enligt 12 § och 15 c § får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Annat beslut av myn­dig­het enligt denna lag över­kla­gas hos rege­ringen.

Beslu­tet gäl­ler även om det över­kla­gas, om inte annorlunda för­ord­nats. Lag (1996:522).

15 a §   För utläg­gande av under­vat­tenskab­lar och rör­led­ningar på kon­ti­nen­tal­soc­keln utan­för ter­ri­to­ri­al­grän­sen krävs till­stånd av rege­ringen eller den myn­dig­het rege­ringen bestäm­mer.

Ett till­stånd skall för­e­nas med de vill­kor som behövs för att
   1. möj­lig­göra utforsk­ning av kon­ti­nen­tal­soc­keln och utvin­ning av dess natur­till­gångar,
   2. för­hindra, begränsa och kon­trol­lera för­ore­ningar från rör­led­ningar, och
   3. skydda möj­lig­he­ten att använda och repa­rera redan befint­liga under­vat­tenskab­lar och rör­led­ningar.

Om till­stån­det avser utläg­gande av rör­led­ningar, skall i beslu­tet anges den sträck­ning av rör­led­ningen på kon­ti­nen­tal­soc­keln som till­stån­det avser. Lag (1996:522).

15 b §   Bestäm­mel­serna i 15 a § gäl­ler inte vid utläg­gande av under­vat­tenskab­lar och rör­led­ningar
   1. i syfte att utforska kon­ti­nen­tal­soc­keln eller utvinna dess natur­till­gångar,
   2. som fort­sät­ter in på svenskt ter­ri­to­rium, eller
   3. som dras fram eller används i sam­band med en verk­sam­het på en anlägg­ning, kon­struk­tion eller konst­gjord ö på kon­ti­nen­tal­soc­keln. Lag (2012:431).

15 c §   Till­sy­nen över efter­lev­na­den av 15 a § och vill­kor som har med­de­lats med stöd av den para­gra­fen utövas av den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Till­syns­myn­dig­he­ten får med­dela de före­läg­gan­den som behövs för att 15 a § och vill­kor som har med­de­lats med stöd av den para­gra­fen skall efter­le­vas. Lag (1996:522).

16 §   När­mare före­skrif­ter för tillämp­ningen av denna lag med­de­las av rege­ringen. Lag (1974:891).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1966:314

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1966.

I fråga om dess­förin­nan skedd upp­lå­telse från kro­nan av rätt till sand-, grus- eller sten­täkt inom all­mänt vat­ten­om­råde gälla sär­skilda bestäm­mel­ser.

Avser till­stånd enligt denna lag område som omfat­tas av kon­ces­sion enligt lagen angå­ende sten­kols­fyn­dig­he­ter m.m. eller uran­la­gen eller av under­sök­nings­till­stånd enligt sist­nämnda lag, äga bestäm­mel­serna i 7 § för det fall att till­stånd avser område som är inmu­tat enligt gruv­la­gen mot­sva­rande tillämp­ning.

1971:585

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1972.

Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om talan mot beslut som med­de­lats före den 1 janu­ari 1972.

1974:343

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1974.

I fråga om inmut­nings­rätt som bevil­jats inom all­mänt vat­ten­om­råde i havet efter ansö­kan som kom­mit in före lagens ikraft­trä­dande, och om utmål, som där till­kom­mit på grund av sådan inmut­nings­rätt före­skri­ves i 14 kap. gruv­la­gen (1974:342). Beträf­fande arbete inom område vil­ket omfat­tas av såväl inmut­nings­rätt eller utmål som nyss nämnts som till­stånd enligt lagen om kon­ti­nen­tal­soc­keln gäl­ler 7 § i sin äldre lydelse.

1991:49

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1992.

Äldre före­skrif­ter skall fort­fa­rande tilläm­pas i ären­den som anhäng­ig­gjorts före ikraft­trä­dan­det.

1992:1145
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1993.
   2. Bestäm­mel­serna i 10 a § skall inte tilläm­pas i fråga om till­stånd som med­de­las i enlig­het med ett före ikraft­trä­dan­det av denna lag bevil­jat till­stånd.

1995:18

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 1995. Beslut som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det över­kla­gas enligt äldre bestäm­mel­ser.

1998:819
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1999.
   2. Ett ärende skall hand­läg­gas och bedö­mas enligt äldre bestäm­mel­ser, om ären­det har inletts före denna lags ikraft­trä­dande. Bestäm­mel­serna om mil­jö­kva­li­tets­nor­mer i mil­jö­bal­ken skall dock tilläm­pas ome­del­bart.
   3. Bestäm­mel­sen i 5 a § skall tilläm­pas även när till­stån­det har med­de­lats före denna lags ikraft­trä­dande.
   4. Den nya lydel­sen av 10 a § skall inte tilläm­pas i fråga om till­stånd enligt denna lag som har med­de­lats i enlig­het med ett före ikraft­trä­dan­det av denna lag bevil­jat till­stånd. Har till­stånd med­de­lats i enlig­het med ett efter den 31 decem­ber 1992 bevil­jat till­stånd skall i stäl­let äldre lydelse av 10 a § tilläm­pas.

2017:957
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2018.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för hand­lägg­ningen och pröv­ningen av ären­den som har inletts före ikraft­trä­dan­det.
   3. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om beslut att en verk­sam­het eller åtgärd inte kan antas med­föra en bety­dande mil­jöpå­ver­kan som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det och i fråga om sam­råd som har skett före ikraft­trä­dan­det.