Lag (2019:277) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s för­ord­ning om trans­pa­rens i trans­ak­tio­ner för vär­de­pap­pers­fi­nan­sie­ring och om åter­an­vänd­ning

1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag kom­plet­te­rar Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2015/2365 av den 25 novem­ber 2015 om trans­pa­rens i trans­ak­tio­ner för vär­de­pap­pers­fi­nan­sie­ring och om åter­an­vänd­ning samt om änd­ring av för­ord­ning (EU) nr 648/2012, i denna lag kal­lad EU-​förordningen.

Ter­mer och uttryck i denna lag har samma bety­delse som i EU- för­ord­ningen.

2 §   Av arti­kel 16.1 i EU-​förordningen föl­jer att Finansin­spek­tio­nen är behö­rig myn­dig­het enligt för­ord­ningen.

3 §   För att bekosta Finansin­spek­tio­nens verk­sam­het enligt denna lag ska de före­tag som står under inspek­tio­nens till­syn betala årliga avgif­ter.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om avgif­terna.

2 kap. Utred­nings­be­fo­gen­he­ter och tvångs­me­del

Före­läg­gande om att lämna upp­gif­ter

1 §   För till­sy­nen över att bestäm­mel­serna i EU-​förordningen följs får Finansin­spek­tio­nen före­lägga
   1. en fysisk eller juri­disk per­son att till­han­da­hålla upp­gif­ter, hand­lingar eller annat, och
   2. den som för­vän­tas kunna lämna upp­lys­ningar i saken att inställa sig till för­hör på tid och plats som inspek­tio­nen bestäm­mer.

Första styc­ket gäl­ler inte i den utsträck­ning upp­gifts­läm­nan­det skulle strida mot den i lag regle­rade tyst­nads­plik­ten för advo­ka­ter.

Handräck­ning

2 §   Finansin­spek­tio­nen får begära handräck­ning av Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten för att en kon­troll på plats enligt arti­kel 9.1 i EU-​förordningen ska kunna genom­fö­ras.

Vid handräck­ning gäl­ler bestäm­mel­serna i utsök­nings­bal­ken om verk­stäl­lig­het av för­plik­tel­ser som inte avser betal­nings­skyl­dig­het, avhys­ning eller avlägs­nande. Om Finansin­spek­tio­nen begär det, ska Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten inte i för­väg under­rätta den som kon­trol­len ska genom­fö­ras hos.

Äkt­hets­kon­troll

3 §   Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten är ansva­rig myn­dig­het för sådan äkt­hets­kon­troll som föl­jer av arti­kel 9.1 i EU-​förordningen.

Verk­stäl­lig­het av beslut om avgif­ter och viten enligt EU- för­ord­ningen

4 §   Beslut om avgif­ter eller viten enligt EU-​förordningen får verk­stäl­las enligt utsök­nings­bal­kens bestäm­mel­ser på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft, om inte något annat föl­jer av EU-​förordningen.

3 kap. Ingri­pan­den

Ingri­pan­den mot mot­par­ter

1 §   Finansin­spek­tio­nen ska ingripa mot en mot­part som åsi­do­sät­ter sina skyl­dig­he­ter enligt EU-​förordningen genom att
   1. inte inom före­skri­ven tid rap­por­tera upp­gif­ter om trans­ak­tio­ner för vär­de­pap­pers­fi­nan­sie­ring som denne har ingått samt om varje änd­ring eller avslu­tande av sådana trans­ak­tio­ner till ett trans­ak­tions­re­gis­ter som regi­stre­rats i enlig­het med arti­kel 5 eller god­känts i enlig­het med arti­kel 19 i för­ord­ningen (arti­kel 4.1),
   2. inte hålla upp­gif­ter om alla trans­ak­tio­ner för vär­de­pap­pers­fi­nan­sie­ring som denne har ingått, änd­rat eller avslu­tat arki­ve­rade i minst fem år efter det att trans­ak­tio­nen avslu­tats (arti­kel 4.4),
   3. inte se till att upp­gif­ter om trans­ak­tio­ner för vär­de­pap­pers­fi­nan­sie­ring rap­por­te­ras till Euro­pe­iska värdepappers-​ och mark­nads­myn­dig­he­ten om trans­ak­tions­re­gis­ter sak­nas (arti­kel 4.5), eller
   4. åter­an­vända finan­si­ella instru­ment som till­hör någon annan och som tagits emot inom ramen för ett säker­hets­ar­range­mang trots att vill­ko­ren i arti­kel 15 inte är upp­fyllda.
Lag (2020:910).

2 §   Ett ingri­pande enligt 1 § sker genom beslut om
   1. före­läg­gande att inom en viss tid upp­höra med över­trä­del­sen,
   2. före­läg­gande att inom en viss tid begränsa rörel­sen i något avse­ende, minska ris­kerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situ­a­tio­nen,
   3. för­bud att verk­ställa beslut, eller
   4. anmärk­ning.

Om över­trä­del­sen är all­var­lig, ska auk­to­ri­sa­tio­nen åter­kal­las eller, om det är till­räck­ligt, var­ning med­de­las, om mot­par­ten är
   1. en cen­tral mot­part som har auk­to­ri­se­rats av Finansin­spek­tio­nen enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-​derivat, cen­trala mot­par­ter och trans­ak­tions­re­gis­ter, eller
   2. en vär­de­pap­per­s­cen­tral som har auk­to­ri­se­rats av Finansin­spek­tio­nen enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om för­bätt­rad vär­de­pap­pers­av­veck­ling i Euro­pe­iska uni­o­nen och om vär­de­pap­per­s­cen­tra­ler samt änd­ring av direk­tiv 98/26/EG och 2014/65/EU och för­ord­ning (EU) nr 236/2012.

Ett beslut om åter­kal­lelse får för­e­nas med för­bud att fort­sätta rörel­sen. Lag (2020:910).

3 §   Om auk­to­ri­sa­tio­nen för en cen­tral mot­part eller en vär­de­pap­per­s­cen­tral åter­kal­las enligt 2 § andra styc­ket, får Finansin­spek­tio­nen besluta om hur avveck­lingen av rörel­sen ska ske.

4 §   Om beslut om anmärk­ning eller var­ning enligt 2 § har med­de­lats, får Finansin­spek­tio­nen besluta att mot­par­ten ska betala en sank­tions­av­gift.

Sank­tions­av­gif­ten får beslu­tas bara om den som avgif­ten gäl­ler, inom två år från det att över­trä­del­sen ägde rum, har del­getts en upp­lys­ning om att frå­gan om sank­tions­av­gift har tagits upp av Finansin­spek­tio­nen. Lag (2020:910).

Ingri­pan­den mot vissa före­trä­dare för mot­par­ter

5 §   Om en mot­part som har åsi­do­satt de skyl­dig­he­ter som anges i 1 § är en juri­disk per­son, ska Finansin­spek­tio­nen ingripa mot den som ingår i den juri­diska per­so­nens sty­relse eller är dess verk­stäl­lande direk­tör, eller ersät­tare för någon av dem. Ingri­pande får ske genom en eller båda av föl­jande sank­tio­ner:
   1. att den fysiska per­so­nen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara sty­rel­se­le­da­mot eller verk­stäl­lande direk­tör i den juri­diska per­so­nen, eller ersät­tare för någon av dem, eller
   2. sank­tions­av­gift.

Ett ingri­pande får bara ske om den juri­diska per­so­nens över­trä­delse är all­var­lig och den fysiska per­so­nen i fråga upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het orsa­kat över­trä­del­sen.
Lag (2020:910).

5 a §   Om en mot­part som har åsi­do­satt de skyl­dig­he­ter som anges i 1 § är ett utländskt före­tag som hör hemma utan­för Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det och dri­ver verk­sam­het från filial i Sve­rige, ska Finansin­spek­tio­nen ingripa mot den eller de fysiska per­so­ner som har ansva­ret för led­ningen av fili­a­len. Ingri­pande får ske genom en eller båda av föl­jande sank­tio­ner:
   1. att den fysiska per­so­nen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara ansva­rig för led­ningen av fili­a­len, eller
   2. sank­tions­av­gift.

Ett ingri­pande får bara ske om det utländska före­ta­gets över­trä­delse är all­var­lig och den fysiska per­so­nen i fråga upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het orsa­kat över­trä­del­sen.
Lag (2020:910).

6 §   Frå­gor om ingri­pande mot fysiska per­so­ner enligt 5 eller 5 a § tas upp av Finansin­spek­tio­nen genom sank­tions­före­läg­gande.

Ett sank­tions­före­läg­gande inne­bär att den fysiska per­so­nen före­läggs att inom en viss tid god­känna en sank­tion som är bestämd till tid eller belopp.

När före­läg­gan­det har god­känts, gäl­ler det som ett dom­stols­av­gö­rande som fått laga kraft. Ett god­kän­nande som görs efter den tid som angetts i före­läg­gan­det är utan ver­kan.
Lag (2020:910).

7 §   Ett sank­tions­före­läg­gande ska inne­hålla upp­gift om
   1. den fysiska per­son som före­läg­gan­det avser,
   2. över­trä­del­sen och de omstän­dig­he­ter som behövs för att kän­ne­teckna den,
   3. de bestäm­mel­ser som är tillämp­liga på över­trä­del­sen, och
   4. den sank­tion som före­läggs per­so­nen.

Före­läg­gan­det ska också inne­hålla en upp­lys­ning om att ansö­kan om sank­tion kan komma att ges in till dom­stol, om före­läg­gan­det inte god­känns inom den tid som Finansin­spek­tio­nen anger.

8 §   Om ett sank­tions­före­läg­gande inte har god­känts inom angi­ven tid, får Finansin­spek­tio­nen ansöka hos dom­stol om att sank­tion ska beslu­tas. En sådan ansö­kan ska göras hos den för­valt­nings­rätt som är behö­rig att pröva ett över­kla­gande av Finansin­spek­tio­nens beslut om ingri­pande mot den juri­diska per­so­nen för samma över­trä­delse.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

9 §   Ett sank­tions­före­läg­gande enligt 6 § är utan ver­kan, om före­läg­gan­det inte har del­getts den som det rik­tas mot inom två år från den tid­punkt då över­trä­del­sen ägde rum. I ett sådant fall får inte hel­ler någon sank­tion enligt 8 § första styc­ket beslu­tas. Lag (2023:833).

Sank­tions­av­gif­ter

10 §   Sank­tions­av­gif­ten för en juri­disk per­son ska fast­stäl­las till högst det högsta av
   1. ett belopp som per den 12 janu­ari 2016 i svenska kro­nor mot­sva­rade fem mil­jo­ner euro, vid över­trä­del­ser som avses i 1 § 1-3,
   2. ett belopp som per den 12 janu­ari 2016 i svenska kro­nor mot­sva­rade 15 mil­jo­ner euro, vid över­trä­del­ser som avses i 1 § 4,
   3. tio pro­cent av den juri­diska per­so­nens omsätt­ning när­mast före­gå­ende räken­skapsår eller, i före­kom­mande fall, mot­sva­rande omsätt­ning på kon­cern­nivå, eller
   4. tre gånger den vinst som den juri­diska per­so­nen gjort till följd av över­trä­del­sen, om belop­pet går att fast­ställa.

Sank­tions­av­gif­ten får inte bestäm­mas till ett lägre belopp än 5 000 kro­nor.

Om över­trä­del­sen har skett under den juri­diska per­so­nens första verk­sam­hetsår eller om upp­gif­ter om omsätt­ningen annars sak­nas eller är brist­fäl­liga, får omsätt­ningen upp­skat­tas.

Avgif­ten till­fal­ler sta­ten.

11 §   Sank­tions­av­gif­ten för en fysisk per­son ska fast­stäl­las till högst det högsta av
   1. ett belopp som per den 12 janu­ari 2016 i svenska kro­nor mot­sva­rade fem mil­jo­ner euro, eller
   2. tre gånger den vinst som den fysiska per­so­nen gjort till följd av över­trä­del­sen, om belop­pet går att fast­ställa.

Avgif­ten till­fal­ler sta­ten.

Val av ingri­pande

12 §   Vid valet av ingri­pande ska Finansin­spek­tio­nen ta hän­syn till hur all­var­lig över­trä­del­sen är och hur länge den pågått. Sär­skild hän­syn ska tas till över­trä­del­sens kon­kreta och poten­ti­ella effek­ter på det finan­si­ella syste­met, ska­dor som upp­stått och gra­den av ansvar.

13 §   Utö­ver det som anges i 12 § ska det i för­svå­rande rikt­ning beak­tas om mot­par­ten eller den fysiska per­son som är före­trä­dare för mot­par­ten tidi­gare har begått en över­trä­delse. Vid denna bedöm­ning ska sär­skild vikt fäs­tas vid om över­trä­del­serna är likar­tade och den tid som har gått mel­lan de olika över­trä­del­serna.

I förmild­rande rikt­ning ska det beak­tas om
   1. mot­par­ten eller den fysiska per­so­nen i väsent­lig utsträck­ning genom ett aktivt sam­ar­bete har under­lät­tat Finansin­spek­tio­nens utred­ning, och
   2. mot­par­ten snabbt upp­hört med över­trä­del­sen eller den fysiska per­so­nen snabbt ver­kat för att över­trä­del­sen ska upp­höra, sedan den anmälts till eller påta­lats av Finansin­spek­tio­nen. Lag (2020:910).

14 §   När sank­tions­av­gif­tens stor­lek fast­ställs, ska sär­skild hän­syn tas till sådana omstän­dig­he­ter som anges i 12 och 13 §§, samt till mot­par­tens eller den fysiska per­so­nens finan­si­ella ställ­ning och, om det går att bestämma, den vinst som mot­par­ten eller den fysiska per­so­nen gjort till följd av över­trä­del­sen. Lag (2020:910).

15 §   Finansin­spek­tio­nen får avstå från ingri­pande om
   1. en över­trä­delse är ringa eller ursäkt­lig,
   2. mot­par­ten gör rät­telse,
   3. den fysiska per­son som är före­trä­dare för mot­par­ten ver­kat för att mot­par­ten gör rät­telse eller om någon annan myn­dig­het eller något annat organ har vid­ta­git åtgär­der mot mot­par­ten eller den fysiska per­so­nen och dessa åtgär­der bedöms till­räck­liga, eller
   4. det annars finns sär­skilda skäl.
Lag (2020:910).

Verk­stäl­lig­het av beslut om sank­tions­av­gift

16 §   En sank­tions­av­gift ska beta­las till Finansin­spek­tio­nen inom 30 dagar efter det att ett beslut eller en dom om att ta ut avgif­ten har fått laga kraft eller sank­tions­före­läg­gan­det god­känts eller den längre tid som anges i beslu­tet eller före­läg­gan­det.

17 §   Finansin­spek­tio­nens beslut om sank­tions­av­gift får verk­stäl­las enligt utsök­nings­bal­ken, om avgif­ten inte har beta­lats inom den tid som anges i 16 §.

18 §   Om sank­tions­av­gif­ten inte har beta­lats inom den tid som anges i 16 §, ska Finansin­spek­tio­nen lämna den obe­talda avgif­ten för indriv­ning.

1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m.">1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m.">Bestäm­mel­ser om indriv­ning finns i lagen (1993:891) om indriv­ning av stat­liga ford­ringar m.m.

19 §   En sank­tions­av­gift som har beslu­tats fal­ler bort i den utsträck­ning verk­stäl­lig­het inte har skett inom fem år från det att beslu­tet eller domen om att ta ut avgif­ten fick laga kraft eller sank­tions­före­läg­gan­det god­kän­des.

4 kap. Över­kla­gande, beslut som ska gälla ome­del­bart och vite

1 §   Finansin­spek­tio­nens beslut om sank­tions­före­läg­gande får inte över­kla­gas.

Andra beslut som Finansin­spek­tio­nen med­de­lar enligt denna lag får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

2 §   Finansin­spek­tio­nen får bestämma att ett beslut av inspek­tio­nen om för­bud, före­läg­gande eller åter­kal­lelse enligt EU-​förordningen eller enligt denna lag ska gälla ome­del­bart.

3 §   Ett före­läg­gande eller för­bud enligt denna lag får för­e­nas med vite.

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2019:277
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juni 2019.
   2. Ingri­pande enligt 3 kap. 1 § 1 eller 3 får inte ske för över­trä­del­ser som har ägt rum innan arti­kel 4.1 i EU- för­ord­ningen har bör­jat tilläm­pas.
   3. Ingri­pande enligt denna lag får inte ske för över­trä­del­ser som har ägt rum före ikraft­trä­dan­det.

2020:910
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 decem­ber 2020.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler för över­trä­del­ser som har ägt rum före ikraft­trä­dan­det.