Lag (2021:709) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser om straff­rätts­ligt sam­ar­bete mel­lan Euro­pe­iska uni­o­nen och För­e­nade kung­a­ri­ket

1 kap. All­männa bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser som kom­plet­te­rar avta­let om han­del och sam­ar­bete mel­lan Euro­pe­iska uni­o­nen och Euro­pe­iska ato­me­ner­gi­ge­men­ska­pen, å ena sidan, och För­e­nade konung­a­ri­ket Stor­bri­tan­nien och Nor­dir­land, å andra sidan, i denna lag kal­lat avta­let.

De delar av avta­let som kom­plet­te­ras är avdel­ning VII om över­läm­nande (artik­larna 596-​632) och avdel­ning XI om frys­ning och för­ver­kande (artik­larna 656-​689) i del 3 om brotts­be­kämp­ning och straff­rätts­ligt sam­ar­bete.

2 §   Ter­mer och uttryck i denna lag har samma bety­delse som i avta­let.

2 kap. Över­läm­nande av miss­tänkta eller dömda per­so­ner till Sve­rige

Behö­rig rätts­lig myn­dig­het

1 §   Behö­rig rätts­lig myn­dig­het enligt arti­kel 598 d i avta­let är åkla­gare.

Åter­fö­rande av en per­son som har över­läm­nats till Sve­rige

2 §   Om en per­son har över­läm­nats till Sve­rige på vill­kor att han eller hon åter­förs till För­e­nade kung­a­ri­ket, tilläm­pas 8 kap. 1 § lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

Trans­port i Sve­rige

3 §   Vid trans­port i Sve­rige av den som över­läm­nats hit tilläm­pas 8 kap. 3 § lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

3 kap. Över­läm­nande av miss­tänkta eller dömda per­so­ner från Sve­rige

Behö­riga rätts­liga myn­dig­he­ter

1 §   Behö­riga rätts­liga myn­dig­he­ter enligt arti­kel 598 c i avta­let är åkla­gare och all­män dom­stol.

Hin­der mot över­läm­nande

2 §   En svensk med­bor­gare får inte över­läm­nas.

3 §   Ett över­läm­nande får väg­ras om den gär­ning som arre­ste­rings­or­dern avser är ett poli­tiskt brott.

Ett över­läm­nande får dock inte väg­ras om den gär­ning som arre­ste­rings­or­dern avser omfat­tas av arti­kel 602.2 i avta­let.

4 §   Över­läm­nande får inte bevil­jas
   1. om den utfär­dande myn­dig­he­ten inte läm­nar sådana garan­tier som enligt arti­kel 604 b i avta­let krävs för att över­läm­nande ska få bevil­jas, eller
   2. om den efter­sökte enligt arti­kel 614 i avta­let ska över­läm­nas eller utläm­nas till en annan stat eller över­läm­nas till Inter­na­tio­nella brott­måls­dom­sto­len.

5 §   I frå­gor om hin­der mot över­läm­nande tilläm­pas 2 kap. 3 § 1, 5 och 6 lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der. Lag (2024:47).

För­fa­ran­det vid över­läm­nande

6 §   Under det inle­dande för­fa­ran­det om över­läm­nande och under utred­ningen tilläm­pas 4 kap. 1 § andra styc­ket och 3 § första styc­ket lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

En efter­lys­ning som är regi­stre­rad i ett system för efter­sök­ning av per­so­ner och som gäl­ler utläm­ning eller över­läm­nande till För­e­nade kung­a­ri­ket ska jäm­stäl­las med en arre­ste­rings­or­der i avvak­tan på att en sådan över­sänds.

Vid utred­ningen tilläm­pas bestäm­mel­serna om för­un­der­sök­ning i brott­mål, om inte annat anges i avta­let eller i denna lag.

Beslut om kom­plet­te­ringar enligt arti­kel 613.2 i avta­let fat­tas av åkla­gare.

7 §   I frå­gor om offent­lig för­sva­rare för den efter­sökte tilläm­pas 4 kap. 8 § och 5 kap. 8 § lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

8 §   I frå­gor om sam­tycke och med­gi­vande tilläm­pas 4 kap. 9 § lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

9 §   Vid pröv­ningen av frå­gan om över­läm­nande tilläm­pas 5 kap. 1 och 2 §§, 4 § första och andra styc­kena, 5 § och 9 § utom första styc­ket första meningen lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

Om garan­tier som avses i arti­kel 604 b i avta­let har läm­nats av den utfär­dande myn­dig­he­ten, ska rät­ten i beslu­tet om över­läm­nande ange att det är ett vill­kor för över­läm­nande att garan­ti­erna kom­mer att upp­fyl­las.

Ett beslut om att inte bevilja ett över­läm­nande enligt arti­kel 601.1 f i avta­let får inte över­kla­gas.

Tvångs­me­del

10 §   I frå­gor om gri­pande, anhål­lande och häkt­ning samt rese­för­bud och anmäl­nings­skyl­dig­het tilläm­pas bestäm­mel­serna i 4 kap. 5 och 6 §§, 5 kap. 7 § och 6 kap. 3 § lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

11 §   I frå­gor om beslag och hus­rann­sa­kan tilläm­pas bestäm­mel­serna i 4 kap. 7 § och 5 kap. 6 § andra styc­ket lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

Verk­stäl­lig­het av beslut om över­läm­nande

12 §   Rät­ten kan i sam­band med ett beslut om att den efter­sökte ska över­läm­nas, bestämma att
   - verk­stäl­lig­he­ten ska skju­tas upp med stöd av arti­kel 621.4 eller arti­kel 622.1 i avta­let, eller
   - den efter­sökte till­fäl­ligt ska över­läm­nas enligt arti­kel 622.2 i avta­let.

Efter att rät­ten har beslu­tat om över­läm­nande kan åkla­ga­ren bestämma att verk­stäl­lig­he­ten ska skju­tas upp med stöd av arti­kel 621.3 eller arti­kel 621.4 i avta­let.

13 §   Vid verk­stäl­lig­het av ett beslut om över­läm­nande tilläm­pas 6 kap. 4 och 5 §§ lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

Över­fö­rande av verk­stäl­lig­het av en fri­hets­be­rö­vande påföljd till Sve­rige

14 §   Verk­stäl­lig­he­ten av en fri­hets­be­rö­vande påföljd ska över­fö­ras till Sve­rige enligt bestäm­mel­serna i 2 § andra styc­ket lagen (1972:260) om inter­na­tio­nellt sam­ar­bete rörande verk­stäl­lig­het av brott­måls­dom om
   - rät­ten med stöd av arti­kel 601.1 f i avta­let väg­rat över­lämna den efter­sökte, eller
   - någon har över­läm­nats från Sve­rige på vill­kor att han eller hon ska åter­fö­ras hit enligt arti­kel 604 b i avta­let.

Vid ett sådant över­fö­rande av verk­stäl­lig­he­ten till Sve­rige ska bestäm­mel­serna i 25 a § första och andra styc­kena och 25 b § lagen om inter­na­tio­nellt sam­ar­bete rörande verk­stäl­lig­het av brott­måls­dom dock inte tilläm­pas. Vid tillämp­ning av 25 c § i den lagen krävs inte någon begä­ran från behö­rig myn­dig­het i För­e­nade kung­a­ri­ket för att tvångs­me­del ska få använ­das.

När rät­ten med stöd av arti­kel 601.1 f i avta­let väg­rat över­lämna den efter­sökte, ska ett beslut om att över­föra verk­stäl­lig­he­ten av den fri­hets­be­rö­vande påfölj­den inte med­de­las om För­e­nade kung­a­ri­ket mot­sät­ter sig att verk­stäl­lig­he­ten över­förs.

Utvid­gat över­läm­nande, vida­reö­ver­läm­nande och vida­reut­läm­ning

15 §   Bestäm­mel­serna i 1-3, 6, 7 och 9 §§ tilläm­pas i frå­gor om till­stånd till utvid­gat över­läm­nande enligt arti­kel 625.4 eller till vida­reö­ver­läm­nande enligt arti­kel 626.3 i avta­let.

Ett till­stånd till vida­reö­ver­läm­nande enligt arti­kel 626.3 i avta­let ska även kunna avse ett över­läm­nande eller en utläm­ning från För­e­nade kung­a­ri­ket till Island eller Norge.

16 §   Vid till­stånd till vida­reut­läm­ning enligt arti­kel 626.5 i avta­let tilläm­pas 6 kap. 9 § lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

Till­stånd till trans­port genom Sve­rige

17 §   Vid en begä­ran om till­stånd till trans­port genom Sve­rige tilläm­pas 8 kap. 2 § lagen (2003:1156) om över­läm­nande från Sve­rige enligt en euro­pe­isk arre­ste­rings­or­der.

4 kap. Verk­stäl­lig­het av beslut om för­ver­kande

Central­myn­dig­het

1 §   Rege­rings­kans­liet är central­myn­dig­het för sam­ar­be­tet om verk­stäl­lig­het av beslut om för­ver­kande enligt avdel­ning XI i avta­let.

Verk­stäl­lig­het i För­e­nade kung­a­ri­ket

2 §   Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten prö­var om det ska begä­ras verk­stäl­lig­het i För­e­nade kung­a­ri­ket av ett svenskt beslut om för­ver­kande.

En fram­ställ­ning om verk­stäl­lig­het av ett svenskt beslut om för­ver­kande över­läm­nas av Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten till Rege­rings­kans­liet.

3 §   Om en fram­ställ­ning om verk­stäl­lig­het av ett svenskt beslut om för­ver­kande har över­läm­nats till För­e­nade kung­a­ri­ket och Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten även verk­stäl­ler beslu­tet i Sve­rige, ska myn­dig­he­ten bevaka att det sam­man­lagda vär­det av det som verk­ställs inte över­sti­ger det belopp som anges i beslu­tet.

4 §   Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten får inte sam­tycka till att ett svenskt beslut om för­ver­kande verk­ställs i För­e­nade kung­a­ri­ket genom omvand­ling enligt arti­kel 665.4 eller genom åtgär­der enligt arti­kel 669 i avta­let.

Verk­stäl­lig­het i Sve­rige

5 §   Rege­rings­kans­liet ska över­lämna en ansö­kan från För­e­nade kung­a­ri­ket om verk­stäl­lig­het av ett beslut om för­ver­kande till åkla­ga­ren för vidare hand­lägg­ning.

6 §   Vid pröv­ning av en ansö­kan om verk­stäl­lig­het av ett beslut om för­ver­kande och vid verk­stäl­lig­het av beslu­tet gäl­ler i tillämp­liga delar föl­jande bestäm­mel­ser i lagen (1972:260) om inter­na­tio­nellt sam­ar­bete rörande verk­stäl­lig­het av brott­måls­dom:
   - 4 § tredje styc­ket,
   - 9 § med bort­se­ende från hän­vis­ning­arna till 19-22 §§,
   - 11 § första styc­ket med bort­se­ende från hän­vis­ning­arna till 12-14 §§,
   - 16 § utom andra styc­ket andra meningen,
   - 24 § första och andra styc­kena med bort­se­ende från hän­vis­ning­arna till 11 § andra styc­ket och 12-14 §§, och
   - 35, 38 och 39 §§.

7 §   I frå­gor om för­fo­gande över för­ver­kad egen­dom tilläm­pas 36 § första styc­ket lagen (1972:260) om inter­na­tio­nellt sam­ar­bete rörande verk­stäl­lig­het av brott­måls­dom.

Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten med­de­lar beslut om för­del­ningen av influtna medel i enlig­het med arti­kel 667.3 i avta­let.

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2024:47
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 mars 2024.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler för ären­den som har inletts före ikraft­trä­dan­det.