SFS 1979:896

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag sfs 1979:896 om änd­ring i expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719); uifar­dad­den 15 novem­ber 1979. haligl riks­da­gens beslut' före­skrivs i fråga om expro­pri­a­tions­la­gen (1912:719) dfli atl i 3 kap. i och 9 §§. 5 kap. 2 i? och 7 kap. 8 § ordet "konungen" i iilib böj­nings­for­mer skall bytas ut mot "rege­ringen" i mot­sva­rande form, ms au 2 kap. 1 §. 3 kap, 6 § och 5 kap. 1 6- 20 §§ skall ha nedan angivna lul­chc. uap. i §' expro­pri­a­tion får ske för att ge kom­mun möj­lig­het att för­foga över niärk som med hä nsyn till den fram­lida utveck­lingen krä­ves for tätbebyg-​ fdse eller där­med sam­man­häng­ande anord­ning. expro­pri­a­tion för ända­mål som anges i för sta styc­ket får avse endast "i5rk som är belä­gen inom kom­mu­nen s eget område. iiom tät­be­byggt område får expro­pri­a­tion ske endast om det med skäl anta­gas att mar­ken inom översk ådlig tid kom­mer att berö­ras av bygg- lads-​eller anlägg­nings­åt­gärd, som är av väsent­lig bety­delse från all­män i'jnpankt, eller om det till främ­jan de av plan­mäs­sigt bygg­nads­skick elle r annan d ärmed jäm­förli g orsak är ange­lä­get att kom­mu­nen får rådig­hel mar­ken. mot­sva­rande tillämp­ning av första—tredje styc­kena får expropria-​ ske ti ll för mån för lands­tings­kom­mun eller kom­munal­för­bund, som ar sådan ange­lä­gen­het som första styc­ket avser att främja. 1 1979/80; 2, rskr 1979/80:6. "sic lydelse 1976:46. utkom från tryc­ket den 27 novem­ber 1979 2373 ¬ sfs 1979: 896 3 kap. 2374 f, ^ i cxpro­pri­a­tionsti llstånd skall bestäm­mas viss tid inom v ilken , skall fulird­l­jas genom ansö­kan om stäm­ning till dom­stol. före­lig­ger da skäl . kan tiden för­längas. ansö­kan om för­läng­ning skall gö ras före ' gängen av den löpande tids­fris­ten. om fas­tig­hets­ä­ga­ren visar att hans ol' gen­het av att expro­pri­a­tions­frå­gan hål­les öppen har ökat avse­värt, kan' hans begä­ran den bestämda tids­fris­ten för­kor­tas. beslut om ko rtare tiik^ frist får ej med­de­las för­rän ett år för­flu­tit efter det att expro­pri­ai­ions­tiij. stån­det med­de­la­des. bestäm­mel­serna i 1 s äger mot­sva­rande tillämp­ning beträf­fande pröv- ning av fråga om för­läng­ning eller för­kort­ning av tid inom vil­ken saken skall full­föl­jas. om den som e rhål­lit expro­pri­a­tions­till­stånd ej har väckt tala­ni­nom­den bestämda tiden, är till­stån­det för­fal­let, såvida han icke inom samma tid br ansökt om för­läng­ning av tids­fris­ten och ansök­ningen bifal­les. har expro­pri­a­tions­till­stån­det för­fal­lit enligt tredje styc­ket eller enligt 3 kap. 15 § andra styc­ket eller 18 § tred je styc­ket och begä­res där­ef­ter nytt expro­pri­a­tions­till­stånd till eg endo­men av samme sökande och pä samma expro­pri­a­tions­grund som tidi­gare, kan sådant till­stånd bevil­jas endast om sär­skilda skäl före­lig­ger. 5 kap. 16 § har skada upp­stått för sakä­gare på grund av expro­pri­a­tions­anspräk som åter­kal­lats och avskri­ves målet i den delen, skall den expro­pri­e­rande ersätta ska­dan. för sta styc­ket äger mot­sva­rande tillämp­ning när dom­sto­len skil­jer målet från sig med anle dning av att till­stånd till exp ropri­a­tion väg­rats eller till stånd för­fal­lit enligt 18 § tredje styc­ket. innan avskiäv­ning sker på grund av åter­kal­lelse av den expro­pri­e­rande skall han. om han har fått till­stånd till expro­pri­a­tio­nen. hos läns­sty­rel­sen ställa säker­het för ersätt­ning som avses i första styc­ket, såvida icke samtli ga sakä­gare för­kla­rat sig avstå från att yrka sådan ersätt­ning. 17 § är det av väsent­lig bety­delse för den expro­pri­e­rande, får dom­sto­len på yrkande av denne genom beslut medge att egen­dom som skall avstås ge nom expro­pri­a­tion till­trä­des utan hin­der av att expro­pri­a­tio­nen ej har­bl­hii full­bor­dad (enkelt för­hands­till­träde). under samma för­ut­sätt­ningar fa t dom­sto­len genom dom medge att sådan egen­dom skall, innan la gakmf' ägande dom i fråga om expro­pri­a­tions­er­sätt­ningen före­lig­ger, övergå ti den expro­pri­e­rande med samma rätt som om expro­pri­a­tio­nen full­bor a ts (kva­li­fi­ce­rat för­hands­till­träde). dom­sto­len får på yrkande av fas­tig­hets­ä­ga­ren besluta att handstill­träde skall ske, om den expro­pri­e­rande ej visa­ratt till­träde sko' med­föra avse­värd olä­gen­het för honom. om det ej är uppen­bart att expro­pri­a­tions­er­sätt­ningen hhr ehet) skall dom­sto­len på yrkande av den expro­pri­e­rande, fas­tig­hets­ä­ga­ren e annan sakä­gare, vars rätt berö­res av till­trä­det, före­skriva att den crande innan för­hands­till­träde sker utger för­skott pä den exprop­nata'"- satt­ning som slut­ligt fast­stäl­les. •--c:: ¬ dam­sto­len skall vidare före­skriva att den expro­pri­e­rande innan-​för^ sfs 19794896 fiandsi­ill­träde sker stä ller säker­het hos läns­sij­tel­sen får dep,slut­liga >ex- pro­pri­a­tions­er­sätt­ningen, till -den del den. över­sti­ger, för­skott som av ses i irc­die styc­ket, jämte den ränta som kan komma att utgå enligt 6 kap. 16 § första styc­ket. jg § 1 dom eller beslut om med­gi­vande till för­hands­ti­li­träde enligt 17 § första styc­ket skall dom­sto­len ange när med­gi­van­det tidi­gast får utnytt­jas. tiden skall bestäm­mas så. att fas­tig­hets­ä­ga­ren och annan, vars rätt berö- tes. fär skä­ligt råd­rum. med­gi­vande får icke utnytt­jas för­rän den expro­pri erande har fullgjon vad domst olen före­skri­vit enligt 17 § tredje och fjärde siyc­kena. dom­sto­len skall vidare ange den tid inom vil­ken den expro­pri­era nde se nast skal! ha full­gjort vad dom­sto­len har före­skri­vit. har den expro­pri­e­ran de icke in om utsat t tid full­gjort sin a ålig­gan­den, är med­gi­van­det till för handsti­li­träde för­fal­let. . beslut om för­hands­ti­li­träde enligt 17 § andra styc­ket skall dom­sto­len .inge n är till­träde sena.st skall sk e. tiden skall bestäm­mas så, att den ex pro­pri­e­rande och annan, vars rätt berö­res, får skä­ligt råd­rum. dom­sto­len skall vi dare ange den tid inom vil­ken den expro­pri­e­rande senast skall ha full­gjort vad dom­sto­len har före­skri­vit enligt 17 § tredje och qärde stycke na. har­den expro­pri­e­rande icke inom utsatt tid full­gjort sina ålig­gan­den, ärex­pro­pri­a­tions­till­stån­det i den delen för­fal­let. sker enkelt för­hands­ti­li­träde. är inne­ha­vare av sådan sär­skild rätt till fas­tig­he­ten som enligt 1 kap . 3 och 4 §§ rub­bas genom expro­pri­a­tio­nen icke längre berät­ti­gad att utöva rät­tig­he­ten, i den män den avser egen­dom som omfat­tas av för­hands­till­trä­det. 19 fas­tig­hets­dom­sto­len får för­ordna att med­gi­vande till enkelt för handsti­li­träde enligt 17 § första styc­ket får utnytt­jas utan hin­der av alt be slu­tet d ärom i cke har vun­nit laga kraft. sådant för­ord­nande får med­de­las rödast un der för­ut­sätt­ning a tt den expro­pri­e­rande hos läns­sty­rel­sen ställt säker­het för det ska­de­stånd som kan komma alt utgå, om dom­sto­lens be slut änd­ras. 29 § har den ex pro­pri­e­rande till­trätt egen­dom som skall avstås genom r'^pro­pri­a­tion, får dom­sto­len på yrkande av denne, fas­tig­hets­ä­ga­ren eller äonan sakä­gare, vars rätt berö­res av till­trä­det, före­skriva att för­skott skall "igu p å d en éxpro­pri­a­tions­er­sätt­ning som slut­ligt fast­stäl­les. sådan före- '-​krift far med­de­las, om det är uppen­bart att för­skot­tet blir obe­tyd ligt. har beslut i fråga om f örskott med­de­lats pä yrkande av viss sakä­gare. yrkande av denne om för­skott ej upp­ta­gas till pröv­ning för­rän sex oäna­der för­flu­tit sedan det föreg ående beslu­tet vann laga kraft. ^ örskoii som avses i försa styc ket skall beta­las inom en månad från det tiärom vann laga kra ft. e^enna lag trä­der i kraft den i janu­ari 1980. ^'^^h^^nng­ens v ägnar ^'^^jrg­da­nell lars k. beck­man (j usti­tie­de­par­te­men­tet) ¬