SFS 1984:694

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

sfs 1984; 694 utkom från tryc­ket den 17juli 198 4 lag om utfär­dad den 20 juni 1984. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs att 7 kap. 16 § och 12 kap. jor­da­bal ken^ skall ha n edan angivna lydelse. 7 kap. 16 efter exe­ku­tiv för­sälj­ning av fas­tig­het gäl­ler upp­lå­telse av nytt­jan derätt, ser­vi­tut eller rätt till elekt­risk kraft mot den nye äga­ren endast om för­sälj­ningen skett under för­be­håll om rät­tig­he­tens bestånd enligt 12 ka p. utsök­nings­bal­ken eller rät­tig­he­ten enligt samma kapi­tel är skyd­dad utan för­be­håll. är fas­tig­he­ten tax­e­rad som annan fas­tig­het och har den vid tax­e­ringen beteck­nats som hyres­hu­sen­het, gäl­ler dock upp­lå­tel­ser som avser hyra av en bostads­lä­gen­het med obe­stämd hyres­tid och som grun­dar sig på en skrift­lig hand­ling all­tid mot den nye äga­ren, om hyres­gäs­ten har i till­trätt lägen­he­ten före den exe­ku­tiva för­sälj­ningen. bestäm­mel­ser om ver­kan av under­lå­ten­het att upp­säga arrende-​​ eller hyres­av­tal som enligt f örsta styc­ket ej gäl­ler mot ny ägare finns i 12 k ap. utsök­nings­bal­ken. 1554 12 kap. hyra inle­dande bestäm­mel­ser 1 §'^ detta kapi­tel avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upp­låts till nytt­jande mot ersätt­ning. detta gäl­ler även om lägen­he­ten upp­lå­tits genom tjäns­te­av­tal eller avtal i anslut­ning till sådant avtal. inne­fat­tar avta­let även upp­lå­telse av jord att nytt­jas till­sam­mans med lägen­he­ten, skall detta kapi­tel tilläm­pas på avta­let, om jor­den skall använ das för träd­gårds­od­ling i mindre omfatt­ning eller för annat ända­mål än jord­bruk. för­e­nas ett tjäns­te­av­tal, som ej är av ringa bety­delse, med upp­lå­telse av såväl lägen­het för bostads­än­da­mål som jord, skall kapit­let tilläm­pas, om upp­lå­tel­sen av lägen­he­ten är mera bety­del­se­full än upp­lå­tel sen av jor­den. med bostads­lä­gen­het avses lägen­het som upp­lå­tits för att helt eller till en inte ovä­sent­lig del använ­das som bostad. med lokal avses annan lägen­het än bostads­lä­gen­het. för­be­håll som stri­der mot en be stäm­melse i detta kapi­tel är utan ver­kan mot hyres­gäs­ten eller den som har rätt att träda i hans stäl le, om ej annat anges. omfat­tar hyres­av­ta­let fler än tio bostads­lä­gen­he­ter, som hyres­gäs­ten skall hyra ut i andra hand, får par­terna avtala om för­be­håll som stri­der mot vad som sägs i detta kapi­tel om sådana lägen­he­ter, under för­ut­sätt­ning att för­be­hål­let inte stri­der mot bestäm­mel­serna om loka­ler och inte hel­ler ' prop. 1983/84; 137, bou 29 , rskr 378. ^ bal­ken omtryckt 1971 : 1209. 12 kap. omtryckt 197 9: 252. ^ senaste lydelse 1981:784. " senaste lydelse 1980:9 5. ¬ éf rät­ten till för­läng­ning av avta­let eller grun­derna för fast­stäl­lande av sfs 1984:694 res­vill­ko­ren i sam­band med sådan för­läng­ning. ett sådant för­be­håll 'ler endast om det god­känts av hyres­nämn­den. god­kän­nande behövs .dock inte om sta­ten, kom­mun, lands­tings­kom­mun, kom­munal­för­bund, jll­män­nyt­tigt bostads­fö­re­tag eller aktie­bo­lag, som helt ägs av en kom­mun .eller lands­tings­kom­mun, är hyresvärd. om upp­lå­telse i vissa fall av bostads­lä­gen­he­ter finns bestäm­mel­ser i bostads­an­vis­nings­la­gen (1980:94). i hyres­av­ta­let 2 § hyres­av­tal skall upp­rät­tas skrift­li­gen, om hyres­vär­den eller hyres gäs­ten begär det. har hyres­av­tal upp­rät­tats skrift­li­gen och trä­der någon i laga ord­ning i hyres­gäs­tens ställe, skall detta på begä­ran anteck­nas på avta­let. föl­jer av ett hyres­för­hål­lande en rätt att använda utrym­men som är avsedda att använ­das gemen­samt av hyres­gäs­terna, får en sådan rätt inte upp­hä­vas eller änd­ras i annan ord­ning än som gäl­ler för änd­ring av hyres vill­kor, även om rät­ten inte är sär­skilt regle­rad i avt alet mel­lan par­terna. hyres­tid och upp­säg­ning 3 § hyres­av­tal gäl­ler för obe­stämd tid, om inte annat föl­jer av andra styc­ket. hyres­av­tal som gäl­ler för obe­stämd tid skall sägas upp för att upp­höra att gälla. hyres­av­tal kan även ingås för bestämd tid. sådana avtal upp­hör att gälla vid hyres­ti­dens utgång, om inte annat har avta­lats. har hyres­för­hål­lan­det varat mer än nio mån ader i följd, skall dock avta­let all­tid sägas upp för att upp­höra att gälla. ett hyres­av­tal, som är ingånget för bestämd tid, anses för­längt på obe stämd tid. 1. om avta­let sa knar bestäm­mel­ser om ver­kan av ute­bli­ven upp­säg­ning och inte sägs upp till hyres­ti­dens utgång trots att upp­säg­ning skall ske, eller 2. om hyre sgäs­ten, trots att avta­let upp­hört att gälla utan upp­säg­ning, fort­satt att använda lägen­he­ten en månad efter hyres­ti­dens utgång utan att hyres­vär­den anmo­dat honom att flytta. för anmo­dan enligt tredje styc­ket 2 gäl­ler vad som före­skrivs om upp säg­ning i 8 §. ytter­li­gare bestäm­mel­ser om sådan anmo­dan finns i 49 § tredje styc­ket. 4 § hyres­av­tal som gäl­ler för obe­stämd tid k an, om inte längre upp­säg nings­tid har avta­lats, sägas upp för att upp­höra att gälla 1. vid det månads­skifte som inträf­far när­mast efter tre måna­der från upp­säg­ningen, när avta­let avser en bostads­lä­gen­het, eller 2. vid det månads­skifte som inträf­far när­mast efter nio måna­der från upp­säg­ningen, när avta­let avser en lokal. skall ett hyres­av­tal för bestämd tid sä gas upp för att upp­höra att gälla och är inte längre upp­säg­nings­tid avta­lad, skall upp­säg­ningen ske senast 1. en dag i för­väg om hyr esti­den är längst två vec­kor, 2. en vecka i för­väg om hyres­ti­den är längre än två vec­kor men längst tre måna­der, 1555 ¬ sfs 1984:694 3. tre måna­der i för­väg om hyre sti­den är längre än tre måna­der och det är fråga om en b ostads­lä­gen­het, 4. tre måna­der i fö rväg om hyres­ti­den är längre än tre måna­der men längst nio måna­der och det är fråga om en lokal, 5. nio måna­der i för­väg om hyres­ti­den är längre än nio måna­der och det är fråga om en lokal. 5 § avser ett hyres­av­tal en bostads­lä­gen­het, får hyres­gäs­ten all­tid säga upp hyres­av­ta­let att upp­höra att gälla vid månads­skifte som inträf­far tidi­gast efter tre måna­der från upp­säg­ningen. om hyres­gäs­ten har avli­dit, får döds­boet också inom en månad från döds­fal­let säga upp avta­let att upp­höra att gälla vid månads­skifte som inträf­far tidi­gast efter en månad från upp­säg­ningen. har bostads­lä­gen­het hyrts av makar gemen­samt och avli­der den ena av dem, till­kom­mer den rätt som angi­vits nu döds­boet och efter­le­vande maken i för­e­ning. 6 § sägs ett hyres­av­tal upp av en orsak som anges i 11-14 eller 16- 18 §§, upp­hör det genast att gälla. det­samma gäl­ler i fall som anges i 42 §, om ej annat föl­jer av 44 §. sägs ett hyres­av­tal upp av någon annan orsak som ger hyresvärd eller hyres­gäst rätt att från­träda avta­let och är det inte fråga om fall som avses i 5 § andra styc­ket gäl­ler, oav­sett vad som har avta­lats om upp­säg­nings­tid, den upp­säg­nings­tid som för varje sär­skilt fall anges i 4 § första styc­ket, om hyres­av­ta­let gäl­ler för obe­stämd tid, eller i 4 § andra sty cket, om hyresav talet gäl­ler för bestämd tid. sker upp­säg­ning innan hyres­gäs­ten till­trätt lägen­he­ten, upp­hör avta­let dock genast att gälla. upp­hör ett avtal om hyra av bostads­lä­gen­het att gälla och finns för­u­tom hyres­av­ta­let ett annat avtal mel­lan hyres­vär­den och hyres­gäs­ten som avser en nyt­tig­het som har ett ome­del­bart sam­band med använd­ningen av lägen heten och som är av mindre bety­delse i jäm­fö­relse med den använd­ningen, upp­hör även det andra avta­let sam­ti­digt att gälla. 1556 7 § när hyres­ti­den har löpt ut skall hyres­gäs­ten senast påföl­jande dag lämna lägen­he­ten och senast kloc­kan 12 den dagen hålla lägen­he­ten till gäng­lig för den som skall till­träda den. infal­ler den dag då lägen­he­ten skall till­trä­das eller läm­nas på en sön­dag, annan all­män helg­dag, lör­dag, mid­som­ma­raf­ton, julaf­ton eller nyårsaf­ton, skall det i stäl­let ske nästa var­dag. första och andra styc­kena gäl­ler ej, om annat avta­lats. 8 § en upp­säg­ning skall vara skrift­lig, om hyres­för­hål­lan­det har varat längre än tre måna­der i fö ljd vid den tid­punkt till vil­ken upp säg­ningen sker. upp­säg­ningen får dock, utom i fall som avses i 58 a § . vara munt­lig, om det är hyres­gäs­ten som säger upp avta­let för upp­hö­rande och hyres­vär­den läm­nar ett skrift­ligt erkän­nande av upp­säg­ningen. upp­säg­ningen får ske hos den som är behö­rig att ta emot hyr a på hyres­vär­dens väg­nar. skrift­liga upp­säg ningar skall del­ges den som s öks för upp­säg­ning i den ord­ning som anges i 8 kap. 8 § andra och tredje styc­kena, om inte annat föl­jer av tredje eller qärde styc­kena i denna p ara­graf. har den som söks för upp­säg­ning hem­vist här i lan­det och är det inte ¬ röm en upp­säg­ning i för­tid enligt 42 § eller en sådan upp­säg­ning som sfs 1984:694 i 58 §, får upp­säg­ningen sän­das i rekom­men­de­rat brev. upp­säg­ning ses då ha skett när den har avläm­nats för post­be­ford­ran under den ktes van­liga adress. har hyres­gäs­ten läm­nat hyres­vär­den upp­gift om en jåd­fess, under vil­ken med­de­lan­den till honom skall sän­das, anses den som hans van­liga adress. i annat fall anses den uthyrda lägen­he­tens adress som hyres­gäs­tens van­liga adress. .5;'0m en hyresvärd eller en hyres­gäst, vars avtal skall sägas upp, inte har något känt hem­vist här i lan­det och om det inte hel­ler finns något känt oni­bud som har rätt att ta emot upp­säg­ning för honom, får upp­säg­ning ske genom kun­gö­relse i post- och inri­kes tid­ningar. en ansö­kan hos dom­stol med yrkande att hyres­för­hål­lan­det skall upphö-​​ ra;eller att hyres­gäst skall avhy­sas gäl­ler som upp­säg­ning när del­giv­ning skett i behö­rig ord­ning. sär­skilda bestäm­mel­ser om inne­hål­let i upp­säg­ning av hyres­av­tal som gäl­ler loka­ler finns i 58 §. lägen­he­tens skick och hin­der i h yres­rät­ten 9 § på till­trä­des­da­gen skall hyres­vär­den, om inte bättre skick har avta lats, till­han­da­hålla lägen­he­ten i s ådant skick att den enligt den all­männa upp­fatt­ningen i orten är fullt bruk­bar för det avsedda ända­må­let. avtal får dock träf­fas om att lägen­he­ten skall vara i säm re skick, om 1. upp­lå­tel­sen avser en bostads­lä­gen­het för fri­tidsän­da­mål eller en lo kal, eller 2. hyres­av­ta­let inne­hål­ler för­hand­lings­klau­sul enligt hyres­för­hand­lings lagen (1978:304) och bestäm­mel­serna om lägen­he­tens skick har tagits in i en för­hand­lings­ö­ver­ens­kom­melse enligt nämnda lag. 10 § blir lägen­he­ten före till­trä­des­da­gen så för­störd att den inte kan använ­das för det avsedda ända­må­let, för­fal­ler avta­let. är hyres­vär­den vål­lande till hän­del­sen eller läm­nar han ej utan dröjs­mål hyres­gäs­ten med delande om denna, har hyres­gäs­ten rätt till ersätt­ning för skada. med­de­lar en myn­dig­het före till­trä­des­da­gen på grund av lägen­he­tens beskaf­fen­het för­bud mot att använda lägen­he­ten för det avsedda ändamå let, upp­hör avta­let att gälla, även om beslu­tet ej vun­nit laga kraft. om det för­hål­lande som för­an­lett beslu­tet beror på för­sum­melse av hyres­vär­den eller om denne ej utan dröjs­mål läm­nar hyres­gäs­ten med­de­lande om beslu tet, har hyres­gäs­ten rätt till ersätt­ning för skada. 11 § upp­kom­mer före hyres­ti­dens bör­jan ring­are skada på lägen­he­ten än som anges i 10 § första styc­ket och är ska­dan ej avhjälpt när lägen­he­ten skall till­trä­das eller är lägen­he­ten eljest, i annat fall än som avses i 13 §, på till­trä­des­da­gen icke i det skick som hyres­gäs­ten har rätt att fordra, får han avhjälpa b ris­ten på hyres­vär­dens bekost­nad, om hyres­vär­den under­lå­ter att efter till­sä­gelse ombe­sörja åtgär­den så snart det kan ske. kan bris­ten ej avhjäl­pas utan dröjs­mål eller under­lå­ter hyres­vär­den att efter till­sä­gelse ombe­sörja åtgär­den så snart det kan ske, får hyres­gäs­ten säga upp avta­let. upp­säg­ning får dock ske endast om bris­ten är av väsent­lig bety­delse. 1557 ¬ sfs 1984:694 sedan bris­ten bli­vit avhjälpt av hyres­vär­den får avta­let inte sägas upp. för den tid lägen­he­ten är i brist­fäl­ligt skick har hyres­gäs­ten rätt till skä­lig ned­sätt­ning av hyran. i fall som a vses i första styc­ket har hyres­gäs­ten även rätt till ersätt­ning för skada, om hyres­vär­den ej visar att bris­ten icke beror på hans för­sum melse. har lägen­he­ten hyrts ut i befint­ligt skick och är den inte enligt den all­männa upp­fatt­ningen i or ten fullt bruk­bar för det avsedda ända­må­let, gäl­ler första och andra styc­kena, om upp­lå­tel­sen avser en bostads­lä­gen­het för fri­tidsän­da­mål eller en lokal och hyres­gäs­ten inte, när avta­let ingicks, kände till bris­ten eller kun­nat upp­täcka den med van­lig upp­märk­sam­het. 12 § med­de­lar en myn­dig­het före till­trä­des­da­gen på grund av lägenhe tens beskaf­fen­het beslut som leder till att hyres­gäs­ten måste avstå från en del av lägen­he­ten eller att hyres­gäs­ten på annat sätt lider intrång i sin nytt­jan­de­rätt, har han rätt till skä­lig ned­sätt­ning av hyran. inne­bär beslu­tet en väsent­lig inskränk­ning i nytt­jan­de­rät­ten, får hyres­gäs­ten säga upp avta let, även om beslu­tet inte har vun­nit laga kraft. i fråga om ersätt­ning för skada gäl­ler 10 § andra styc­ket andra meningen. 13 § avser hyres­av­ta­let en lägen­het som inte fär­dig­ställts när avta­let ingicks och är lägen­he­ten ännu ej i fär­digt skick när till­träde skall ske, har hyres­gäs­ten rätt till skä­lig ned­sätt­ning av hyran och sådan rätt att säga upp avta­let som anges i 11 §. upp­säg­ning får ske även före den avta­lade till­trä­des­da­gen, om det är uppen­bart att lägen­he­ten då inte kan använ­das för avsett ända­mål. hyres­gäs­ten har även rätt till ersätt­ning för skada, om hyres­vär­den inte visar att dröjs­må­let inte beror på hans för­sum­melse. 14 § är lägen­he­ten ej utrymd i rätt tid av den som skall flytta, har hyres­gäs­ten rätt till skä­lig ned­sätt­ning av hyran för den tid han inte kan använda lägen­he­ten eller en del av den. om hind­ret inte undan­röjs genast efter det att hyres­vär­den har under­rät­tats om för­hål­lan­det, gäl­ler bestäm mel­serna i 11 § om rätt för hyres­gäs­ten att säga upp avta­let på grund av brist i lägen­he­ten. hyres­gäs­ten har även rätt till ersätt­ning för skada, om hyres­vär­den inte visar att hind­ret inte beror på hans för­sum­melse. 15 under hyres­ti­den skall hyres­vär­den hålla lägen­he­ten i sådant skick som anges i 9 § första styc­ket, om ej annat har avta­lats eller föl­jer av andra styc­ket. om lägen­he­ten helt e ller del­vis är uthyrd till bostad, skall hyres­vär­den i bostads­de­len med skä­liga tids­mel­lan­rum ombe­sörja tapet­se­ring, mål­ning och andra sed­van­liga repa­ra­tio­ner med anled­ning av lägen­he­tens för­säm ring genom ålder och bruk. detta gäl­ler dock inte, om något annat har avta­lats och 1. hyres­av­ta­let avser ett enfa­miljs­hus, eller 1558 ' senaste lydelse 1983: 899, ¬ 2. hyres­av­ta­let inne­hål­ler för­hand­lings­klau­sul enligt hyresförhandlings-​​ sfs 1984:694 i . . jagen (1978:304) och de avvi­kande bestäm­mel­serna har tagits in i en i ' för­hand­lings­ö­ver­ens­kom­melse enligt nämnda lag. andra styc­ket 2 gäl­ler endast under tiden den 1 janu­ari 1984-​den 31 decem­ber 1986. föl­jer av ett hyres­för­hål­lande en rätt att använda utrym­men som är avsedda att använ­das gemen­samt av hyres­gäs­terna, skall hyres­vär­den hålla utrym­mena i sådant skick som anges i 9 § första styc­ket, om inte annat har avta­lats. i 16 § bestäm­mel­serna i 10-12 §§ gäl­ler också, om 1. lägen­he­ten ska­das under hyres­ti­den utan att hyres­gäs­ten är ansva­rig för ska­dan, 2. hyres­vär­den bris­ter i sin under­hålls­skyl­dig­het enligt 15 § andra styc­ket, 3. hin­der eller men på annat sätt upp­står i nytt­jan­de­rät­ten utan hyres gäs­tens vål­lande, eller 4. myn­dig­het under hyres­ti­den med­de­lar beslut som avses i 10 § andra styc­ket eller 12 § utan att hyres­gäs­ten givit anled­ning till det, dock ej för­rän beslu­tet län­der till efter­rät­telse. avser hyres­av­ta­let en bostads­lä­gen­het, far hyres­nämn­den i fall som avses i första styc­ket 1 -3 eller om hyres­vär­den inte full­gör sin under­hålls skyl­dig­het enligt 15 § qärde styc­ket på ansö­kan av hyres­gäs­ten ålägga hyres­vär­den att avhjälpa bris­ten (åtgärds­före­läg­gande). i före­läg­gan­det, som får för­e­nas med vite, skall bestäm­mas viss tid inom vil­ken den eller de åtgär­der som avses med före­läg­gan­det skall ha vid­ta­gits. före­lig­ger sär skilda skäl, får tiden för­längas, om ansö­kan om det görs före utgången av den löpande tids­fris­ten. hyres­vär­den och hyres­gäs­ten kan med bin­dande ver­kan träffa avtal om inskränk­ning i rät ten att enligt första styc­ket erhålla ned­sätt­ning av hyran för hin­der eller men i nytt­jan­de­rät­ten till följd av att hyres­vär­den låter utföra arbete för att sätta lägen­he­ten i avta­lat skick eller för att utföra sed­van­ligt under­håll av lägen­he­ten eller fas­tig­he­ten i övrigt eller annat arbete som sär­skilt anges i avta­let. ansö­kan om åtgärds­före­läg­gande kan rik­tas mot de n för vil­ken lag­fart senast är bevil­jad eller sökt, även om denne har över­lå­tit fas­tig­he­ten innan ansö­kan görs. över­låts fas­tig­he­ten sedan ansö­kan har gjorts eller före­lig­ger fall som avses i fjärde styc­ket, gäl­ler rät­te­gångs­bal­kens bestäm­mel­ser om ver­kan av att tvis­te­fö­re­må­let över­låts och om tredje mans del­ta­gande i rät­te­gång. om tvist angå­ende ägan­de­rät­ten är anteck­nad i fas­tig­hets­bo­ken, kan ansö­kan om åtgärds­före­läg­gande rik­tas mot den som inne­har fas­tig­he­ten med ägan­de­rätt­san­språk. 17 § bestäm­mel­serna om skada eller brist i lägenhe ten gäl­ler också om ohyra före­kom­mer i lägen­he­ten till men för hyres­gäs­ten. i fråga om en bostads­lä­gen­het som utgör en del av ett hus är hyres­vär­den skyl­dig att vidta lämp­liga åtgär­der för att utrota ohyra, även om hyres­gäs ten är ansva­rig för att sådan före­kom­mer i lägen­he­ten. är hyres­gäs­ten utan ansvar för ohy­ran, har han rätt till e rsätt­ning för nöd­vän­diga kost­na­der 1559 som han får genom å tgär­der för att utrota ohy­ran. ¬ sfs 1984:694 18 § om hyres­gäs­ten måste avstå någon del av lägen­he­ten på grund av att ett annat för­värv äger före­träde eller till följd av omstän­dig­het som avses i 7 kap. 25 §, har hyres­gäs­ten rätt till skä­lig ned­sätt­ning av hyran. hyres­gäs­ten har även sådan rätt att säga upp avta­let som anges ill §, om han var i god tro när avta­let träf­fa­des. bestäm­mel­ser om ersätt­ning för skada finns i 7 kap . hyran 19 § hyran för bostads­lä­gen­he­ter skall vara till belop­pet bestämd i hy res­av­ta­let eller, om avta­let inne­hål­ler för­hand­lings­klau­sul enligt hyres­för hand­lings­la­gen (1978:304), i för­hand­lings­ö­ver­ens­kom­melse. detta gäl­ler dock inte ersätt­ning för kost­na­der som hän­för sig till lägen­he­tens upp värm­ning, för­se­ende med varm­vat­ten eller elekt­risk ström eller avgif­ter för vat­ten och avlopp 1. om hyres­av­ta­let inne­hål­ler för­hand­lings­klau­sul och beräk­nings­grun den för ersätt­ning­ens stor­lek har fast­ställts genom en för­hand­lings­ö­ver­ens kom­melse eller genom ett beslut enligt 22 eller 25 § hyres­förh and­lingsla gen, 2. om lägen­he­ten är belä­gen i ett en- eller två­fa­miljs­hus, eller 3. om kost­na­den för nyt­tig­he­ten påförs hyres­gäs­ten efter indi­vi­du­ell mät­ning. i fråga om bostads­lä­gen­he­ter, som hyrs ut i an dra hand eller som av upp­lå­ta­ren inne­has med bostads­rätt, får utan hin­der av första styc­ket avta­las att hyran skall ankny­tas till den hyra eller års­av­gift som upp­lå­ta­ren beta­lar. hyran för loka­ler skall också vara till belop­pet bestämd i avta­let till den del den inte omfat­tar ersätt­ning som avses i första styc­ket andra meningen. utan hin­der av detta gäl­ler dock för­be­håll i avta­let om att hyran skall utgå med ett belopp som står i visst för­hål­lande till hyres­gäs­tens rörel­se­in­täk­ter eller som bestäms enligt en skrift­lig över­ens­kom­melse mel­lan å ena sidan hyres­vär­den eller hyres­vär­den och en orga­ni­sa­tion av fas­tig­hets­ä­gare, i vil­ken hyres­vär­den är med­lem, och å andra sidan en orga­ni­sa­tion av hyres­gäs­ter. är avta­let träf­fat för bestämd tid och ä r hyres­ti­den längre än ett år, gäl­ler dess­utom för­be­håll om att hyran skall utgå med belopp som bestäms enligt en ann an beräk­nings­grund än som nu har angetts. har avtal träf­fats i strid med första eller tredje styc­ket, skall hyran utg å med ett belopp som är skä­ligt med hän­syn främst till par­ter­nas avsik­ter och övriga för­hål­lan­den när avta­let träf­fa­des. om ogil­tig­het av avtal om hyra för bostads­lä­gen­het i vissa fall när för­hand­lings­ord­ning gäl­ler finns bestäm­mel­ser i hyres­för­hand­lings­la­gen. 1560 20 § har avtal ej träf­fats om tiden för betal­ning av hyra som skall utgå i pengar, skall hyran beta­las senast sista var­da­gen före varje kalen­dermå nads bör­jan eller, om hyran beräk­nas för kor­tare tid än en månad, senast sista var­da­gen före bör­jan av den tid för vil­ken hyran beräk­nas. för bostads­lä­gen­het får dock den hyra som belö­per på en annan kalen­der månad än den första beta­las senast sista var­da­gen före måna­dens bör­jan, även om avtal träf­fats om tidi­gare för­fal­lo­dag. / ¬ . hyran skall beta­las i hyres­vär­dens hem­vist eller under annan adress som sfs 1984:694 anvi­sas av honom. betal­ning får all­tid ske genom pos­tan­vis­ning, post­giro eller bank­giro. skall hyran beta­las på en ort utom riket, är hyres­vär­den skyl­dig att svara för de sär­skilda kost­na­der detta med­för. om hyres­gäs­ten beta­lar hyran på post- eller bank­kon­tor, anses belop­pet ha kom­mit hyres­vär­den till handa ome­del­bart vid betal­ningen. läm­nar hyres­gäs­ten ett betal­nings­upp­drag på hyran till bank-, post- eller giro­kon tor anses belop­pet ha kom­mit hyres­vär­den till handa när betal­nings­upp­dra get togs emot av det för­med­lande kon­to­ret. 21 anser hyres­gäs­ten att han enligt 11 — 14, 16—18 eller 26 § har rätt till ned­sätt­ning av hyran eller till ersätt­ning för skada eller för avhjäl­pande av brist eller att han har någon annan mot­ford­ran hos hyres­vär­den, och vill hyres­gäs­ten dra av mot­sva­rande belopp på hyra som utgår i pengar, får han depo­nera belop­pet hos läns­sty­rel­sen. vad s om sagts nu g äller också när det råder tvist om stor­le­ken av hyra som skall utgå i peng ar men som ej är till belop­pet bestämd i avta­let. när hyres­gäs­ten enligt första styc­ket depo­ne­rar belopp hos läns­sty­rel sen, skall han lämna skrift­lig upp­gift i två ex emplar om hyres­för­hål­lan­det, för­fal­lo­da­gen och grun­den för avdra­get eller tvis­tens beskaf­fen­het samt ställa pant eller bor­gen, som läns­sty­rel­sen fin­ner skä­lig, för den kost­nad hyres­vär­den kan få för att fa ut belop­pet och för ränta på belop­pet. har hyres­gäs­ten depo­ne­rat hyra hos läns­sty­rel­sen, får hyres­vär­den icke göra gäl­lande, att hyres­rät­ten bli­vit för­ver­kad på grund av att det depone rade belop­pet ej beta­lats till honom. beslut av läns­sty­rel­sen med anled­ning av depo­si­tion får över­kla­gas i hov­rät­ten genom besvär. 22 § ' läns­sty­rel­sen skall oför­dröj­li­gen under­rätta hyres­vär­den i rekom men­de­rat brev om depo­si­tion enligt 21 §. visar hyres­vär­den ej inom tre måna­der från det belop­pet för­fal­lit till betal­ning och under­rät­telse om depo­si­tio­nen sänts till honom att han träf­fat över­ens­kom­melse med hyres­gäs­ten om att få lyfta belop­pet eller att han väckt talan därom mot hyres­gäs­ten, har denne rätt att återfå belop­pet. har hyres­vär­den väckt talan inom angi­ven tid, får belop­pet ej lyf­tas, för­rän hyres­vär­dens talan bli­vit slut­ligt avgjord. depo­ne­rat belopp skall oför­dröj­li­gen insät­tas i bank mot ränta. rän­tan skall beta­las till den som får lyfta belop­pet. i hyres­gäs­tens använd­ning av lägen­he­ten 23 § hyres­gäs­ten far inte använda lägen­he­ten för något annat ända­mål än det avsedda. hyres­vär­den får dock inte åbe­ropa avvi­kel­ser som är utan bety­delse för honom. 'senaste lydelse 1981:784. 'senaste lydelse 1981:784, 1561 ¬ sfs 1984:694 24 § hyres­gäs­ten skall under hyres­ti­den väl vår da lägen­he­ten med vad där­till hör. han är skyl­dig att ersätta all skada som upp­kom­mer genom hans vål­lande eller genom vårds­lös­het eller för­sum­melse av någon som hör till hans hus­håll eller gäs­tar honom eller av annan som han inrymt i lägen­he­ten eller som där utför arbete för hans räk­ning. för brand­skada som han själv icke vål­lat är han dock ansva­rig endast om han brustit i den omsorg och till­syn som han bort iakt­taga. upp­kom­mer skada eller visar sig brist som oför­dröj­li­gen måste avhjäl pas för att all­var­lig olä­gen­het icke skall upp­stå, är hyres­gäs­ten skyl­dig att genast lämna hyres­vär­den med­de­lande om ska­dan eller bris­ten. är hyres gäs­ten och med­lem­marna i hans hus­håll borta när ska­dan upp­kom­mer eller bris­ten visar sig och har hyres­gäs­ten berett hyres­vär­den till­fälle att vid behov komma in i lägen­he­ten under bor­to­va­ron, är det dock, om lägenhe ten utgör del av hus, till­räck­ligt att hyres­gäs­ten ome­del­bart efter åter koms­ten läm­nar hyres­vär­den med­de­lande om ska­dan eller bris­ten. medde lande om annan skada eller brist än sådan som angi­vits förut i detta stycke skall läm­nas hyres­vär­den utan oskä­ligt dröjs­mål. för­sum­mar hyres­gäs­ten att under­rätta hyres­vär­den enligt vad som före­skri­vits i de tta stycke, är han ansva­rig för skada som för­an­le­des av hans för­sum­melse. bestäm­mel­serna i första och andra styc­kena om skada eller brist gälle r också om det finns ohyra i lägen­he­ten. har hyres­gäs­ten utan behöv­ligt sam­tycke eller till­stånd över­lå­tit hyres rät­ten eller åt någon annan upp­lå­tit rätt att begagna lägen­he­ten, är hyres gäs­ten ansva­rig för skada som den nye inne­ha­va­ren skulle ha ersatt enligt första, andra eller tredje styc­ket, om lägen­he­ten hade varit hyrd av honom. har i fråga om läge nhet, som upp­lå­tits för att helt eller del­vis använ­das för annat ända­mål än bostad, träf­fats avtal, vari­ge­nom hyres­gäs­tens ansvar utsträckts utö­ver vad som före­skri­ves i första-​​qärde styc­kena, gäl­ler avta­let. 24 a § bostads­hy­res­gäs­ter har rätt att på egen bekost­nad i lägen­he­ten utföra mål­ning, tapet­se­ring och där­med jäm­för­liga åtgär­der. mins­kar där ige­nom lägen­he­tens bruks­värde, har hyres­vär­den rätt till ersätt­ning för ska­dan. avser hyres­av­ta­let ett enfa­miljs­hus som inte är avsett att hyras ut var­ak­tigt eller en lägen­het, vil­ken upp­lå­tits av någon som inne­hade den med bostads­rätt och vil­ken alltjämt inne­has med såd an rätt, gäl­ler första styc­ket endast om inte annat har avta­lats. frå­gan om skyl­dig­het för hyres­gäs­ten att betala ersätt­ning enligt första styc­ket prö­vas av hyres­nämn­den. 1362 25 § hyres­gäs­ten är skyl­dig att när han använ­der lägen­he­ten iaktta allt som fordras för att bevara sund­het, ord­ning och skick inom fas­tig­he­ten. hyres­gäs­ten skall hålla nog­grann till­syn över att detta också iakt­tas av dem för vilka han sva­rar enligt 24 § första styc­ket. gods som enligt vad hyres­gäs­ten vet är eller med skäl kan miss­tän­kas vara behäf­tat med ohyra får inte föras in i lägen­he­ten. 26 § hyres­vär­den har rätt att utan upp­skov få till­träde till lägenh eten för att utöva nöd­vän­dig till­syn eller utföra för­bätt­rings­ar­be­ten som inte kan ¬ upp­skju­tas utan skada. när lägen­he­ten är ledig till uthyr­ning, är hyresgäs-​​ sfs 1984:694 ten skyl­dig att låta den visas på lämp­lig tid. efter till­sä­gelse minst en månad i för­väg får hyres­vär­den i läge nhe­ten låta utföra mindre bråds­kande för­bätt­rings­ar­be­ten som inte vål­lar väsent ligt hind er eller men i nytt­jan­de­rät­ten. sådana arbe­ten får dock inte utan hyres­gäs­tens med­gi­vande utfö­ras under den sista månad som hyres­för­hål lan­det består. vill hyres­vär­den utföra annat arbete i lägen­he­ten, får hyres gäs­ten inom en v ecka från det att han fick med­de­lande om detta säga upp avta­let till upp­hö­rande. sådant arbete får inte utan hyres­gäs­tens med­gi­van de påbö­i­jas för­rän avta­let sålunda kun­nat bringas att upp­höra. bestäm­mel serna i detta stycke gäl­ler inte arbete som hyres­vär­den har utfäst sig att utföra åt hyres­gäs­ten eller som han genom ett åtgärds­före­läg­gande har ålagts att utföra. i fall som anges i första eller andra styc­ket skall hyres­vär­den tillse att hyres­gäs­ten ej för­or­sa­kas större olä­gen­het än nöd­vän­digt. skada som för­or­sa­kas hyres­gäs­ten genom arbete som avses i andra styc­ket skall ersät­tas av hyres­vär­den, även om ska­dan icke beror på hans för­sum­melse. hyres­gäs­ten är skyl­dig att tåla inskränk­ningar i nytt­jan­de­rät­ten, som för­an­leds av nöd­vän­diga åtgär­der för att utrota ohyra i fas­tig­he­ten, även om den av honom hyrda lägen­he­ten inte besvä­ras av ohyra. där­vid gäl­ler 17 § andra styc­ket. under­lå­ter hyres­gäs­ten att bereda hyres­vär­den till­träde till lä gen­he­ten när denne har rätt till d et, kan tings­rät­ten för­ordna om handräck­ning. i fråga om s ådan handräck­ning finns bestäm­mel­ser i 17 § hand räck­ningsla gen (1981:847). 27 § ® om hyres­gäs­ten över­ger lägen­he­ten, får hyres­vär­den genast återta den. om det i en lägen­het som hyres­gäs­ten har läm­nat eller från vil­ken han avhysts eller i ett utrymme som hör till lägen­he­ten finns egen­dom, som kan antas till­höra honom eller någon i hans hus­håll, och om han inte inom tre måna­der från anma­ning eller inom sex måna­der från det han läm­nade eller avhys­tes från lägen­he­ten har avhäm­tat egen­do­men, till­fal­ler den hyresvär den utan lösen. pant eller bor­gen 28 § är pant eller bor­gen ställd till säker­het för att ett avtal om hyra av en loka l full­görs och för­säm­ras säker­he­ten, är hyres­gäs­ten skyl­dig att på anford­ran ställa ny säker­het med vil­ken hyr esvär­den skä­li­gen kan nöja sig. gör han det ej inom en månad, får hyres­vär­den säga upp avta­let. utmät­ning och kon­kurs 29 § om f astig­he­ten bli­vit utmätt före till­trä­des­da­gen, får hyres­gäs­ten säga upp avta­let. han har även rätt till ersätt ning för skada. upp­säg­ning skall dock ske inom en månad från det hyres­gäs­ten fick kän­ne­dom om att ' senaste lydelse 1981; 849. 1563 ¬ sfs 1984:694 fas­tig­he­ten bli­vit utmätt. upp­hävs utmät­ningen eller blir i annat fall frå­gan om fas­tig­he­tens för­sälj­ning inak­tu­ell får inte upp­säg­ning ske där­ef­ter. 30 § bestäm­mel­serna i 29 § gäl­ler också, om hyres­vär­den för­sätts i kon kurs före till­trä­des­da­gen. 31 §' om hyres­gäs­ten för­sätts i kon­kurs, får kon­kurs­boet säga upp avta let. beträf­fande bostads­lä­gen­he­ter fordras dock att gäl­de­nä­ren sam­tyc­ker till upp­säg­ningen. har lägen­he­ten ej till­trätts när kon­kur­sen inträf­far och har ej hyresvär den sådan säker­het för att avta­let full­görs att han skä­li­gen kan nöja s ig, får hyres­vär­den säga upp avta­let om han ej erhål­ler sådan säker­het inom en vecka efter anford­ran. inträf­far i fråga om en lokal kon­kur­sen efter till­trä­det och har ej hyres vär­den sådan säker­het för att avta­let full­görs att han skä­li­gen kan nöj a sig, får hyres­vär­den säga upp avta­let. 1. om inte sådan säker­het ställs inom en månad efter anford­ran, 2. om inte kon­kurs­boet inom samma tid för­kla­rar sig vilja svara för hyres­gäs­tens skyl­dig­he­ter under hyres­ti­den, eller 3. om inte, när hyres­rät­ten får över­lå­tas, över­lå­telse sker i enlig­het med avta­let. sägs avta­let upp enligt första, andra eller tredje styc­ket, har hyres­vär­den rätt till ersätt­ning för skada. över­lå­telse av hyres­rät­ten 32 §'° hyres­gäs­ten får inte över­låta hyres­rät­ten utan hyres­vär­dens sam tycke, om ej annat föl­jer av 34-37 §§. väg­ras sam­tycke utan skä­lig anled­ning eller läm­nar hyres­vär­den ej besked inom tre vec­kor efter det att sam­tycke begär­des, får hyres­gäs­ten säga upp hyres­av­ta­let. om för­bud i vissa fall för hyres­vär­den att med­verka till över­lå­telse av hyres­rät­ten till en bostads­lä­gen­het finns bestäm­mel­ser i 6 § bostads­anv is- nings­la­gen (1980: 94). 33 § bestäm­mel­serna i 32 § om över­låt else av hyres­rät­ten gäl­ler också i fråga om över­gång genom bodel­ning, arv, tes­ta­mente, bolags­skifte eller lik­nande för­värv. har hyres­rät­ten till lägen­het, som varit avsedd att ute­slu­tande eller huvud­sak­li­gen använ­das som gemen­sam bostad för hyres­gäs­ten och hans make. tillagts maken genom bodel­ning eller skifte med anled­ning av bo skill­nad, äkten­skaps­skill­nad eller hyres­gäs­tens död, får dock maken träda i hyres­gäs­tens eller döds­bo­ets ställe. sådan rätt till­kom­mer även efterle vande make som ä r ensam arvinge efter hyres­gäs­ten. 1564 '' senaste lydelse 1979: 341. senaste lydelse 1980: 95. ¬ för tid efter det att hyres­vär­den under­rät­tats om att hyres­rät­ten tillagts sfs 1984:694 hyres­gäs­tens make enligt andra styc­ket sva­rar hyres­gäs­ten eller hans dödsbo ej för sina för­plik­tel­ser enligt hyres­av­ta­let. hyres­gäs­tens make sva­rar jämte hyres­gäs­ten eller hans dödsbo för sådana för­plik­tel­ser enligt avta­let som hän­för sig till tid en före under­rät­tel­sen. andra och tredje styc­kena gäl­ler också när lägen­he­ten har hyrts av makar gemen­samt. andra-​​fjärde styc­kena gäl­ler också när någon har över­ta­git hyres­rätt enligt lagen (1973:651) om ogifta sam­bo­en­des gemen­samma bostad. 34 § en hyres­gäst, som ej avser att använda sin bostads­lä­gen­het, får över­låta hyres­rät­ten till en när­stå­ende som var­ak­tigt sam­man­bor med honom, om hyres­nämn­den läm­nar till­stånd till över­lå­tel­sen. sådant till stånd skall läm­nas, om hyres­vär­den skä­li­gen kan nöja sig med för­ändri ng en. till­stån­det kan för­e­nas med vill­kor. första styc­ket gäl­ler också om hyres­gäs­ten avli­der under hyres­ti­den och döds­boet vill över­låta hyres­rät­ten till sådan döds­bo­de­lä­gare eller annan hyres­gäs­ten när­stå­ende som var­ak­tigt sam­man­bodde med honom. 35 § hyres­gäs­ten får över­låta hyres­rät­ten till sin b ostads­lä­gen­het i syfte att genom byte erhålla en annan bostad, om hyres­nämn­den läm­nar till­stånd till över­lå­tel­sen. sådant till­stånd skall läm­nas, om hyres­gäs­ten har beak- tans­värda skäl for bytet och detta kan äga rum utan påtag­lig olä­gen­het för hyres­vär­den samt inte hel­ler andra sär­skilda skäl talar mot bytet. har hyres­gäs­ten erhål­lit lägen­he­ten genom byte och inne­haft lägen­he­ten mind re än tre år, far till­stånd dock läm­nas endast om synn­ner­liga skäl före­lig ger. till­stån­det kan för­e­nas med vill­kor. första styc­ket gäl­ler ej, om 1. lägen­he­ten hyrs i andra hand, 2. lägen­he­ten utgör en del av upp­lå­ta­rens bostad, 3. lägen­he­ten är belä­gen i ett enfa­miljs­hus som icke är avsett att hyras ut var­ak­tigt eller i ett två­fa­miljs­hus, 4. lägen­he­ten har upp­lå­tits av någon som inne­hade den med bostads­rätt och lägen­he­ten alltjämt inne­has med sådan rätt, eller 5. hyres­av­ta­let avser ett möble­rat rum eller en lägen­het för fri­tidsända mål och hyres­för­hål­lan­det ej yarat längre än nio måna­der i följd. med­ver­kar en kom­mun till att hyres­gäs­ten får annan bostad genom att anvisa eller för­medla denna, får kom­mu­nen göra fram­ställ­ning hos hyres nämn­den om till­stånd som avses i första styc­ket. vad som sagts nu gäl­ler även ko mmu­nal­för­bund, som hand­har bostads­för­med­ling som är gemen sam för två eller flera kom­mu­ner. 36 § den som hyr en lägen­het för att helt eller till väsent­lig del använda den för han­del, hant­verk, indu­stri eller annan för­värvs­verk­sam­het, får över­låta hyres­rät­ten till d en som skall överta verk­sam­he­ten, om hyres nämn­den läm­nar till­stånd till över­lå­tel­sen. sådant till­stånd skall läm­nas, om hyres­vär­den ej har befo­gad anled­ning att mot­sätta sig att hyres­rät­ten över­låts. har hyres­gäs­ten inne­haft lägen­he­ten mindre än tre år, får till stånd dock läm­nas endast om syn­ner­liga skäl före­lig­ger. till­stån­det kan för­e­nas med vill­kor. 1565 ¬ sfs 1984:694 37 §" har en bostads­lä­gen­het upp­lå­tits till en kom­mun, får kom­mu­nen över­låta hyres­rät­ten till lägen­he­ten, om hyres­nämn­den läm­nar till­stånd till över­lå­tel­sen. sådant till­stånd skall läm­nas, om över­lå­tel­sen kan ske utan påtag­lig olä­gen­het för hyres­vär­den. till­stån­det kan för­e­nas med vill­kor. 38 § över­lå­ter hyres­gäs­ten hyres­rät­ten med sam­tycke av hyres­vär­den eller med till­stånd av hyres­nämn­den, är han fri från de för­plik­tel­ser som hyres­av­ta­let åläg­ger honom för tiden efter över­lå­tel­sen, om ej annat vill­kor fogats till samty cket eller till­stån­det. den till­trä­dande hyres­gäs­ten sva­rar jämte den avträ­dande för för­plik­tel­serna enligt avta­let för tiden före överlå tel­sen, om ej annat avta­lats med hyres­vär­den. upp­lå­telse av lägen­he­ten i andra hand 39 §'^ hyres­gäs­ten får ej utan hyres­vär­dens sam­tycke i andra hand up p låta lägen­he­ten i des s hel­het utom i fall som avses i andra styc­ket eller i 40 §. har en bostads­lä­gen­het upp­lå­tits till en kom­mun, får kom­mu­nen upp­låta lägen­he­ten i d ess hel­het i an dra hand. hyres­vär­den skall genast under­rät tas om upp­lå­tel­sen. om för­bud i vissa fall för hyresvär den att med­verka till att en bostadslä gen­het upp­låts i andra hand finns bestäm­mel­ser i 6 § bostadsa nvisningsla-​​ gen (1980:94). 40 § hyres­gäst, som under viss tid ej är i till­fälle att använda sin bostads lägen­het, får upp­låta lägen­he­ten i dess hel­het i andra hand, om hyres­nämn den läm­nar till­stånd till upp­lå­tel­sen. sådant till­stånd skall läm­nas, om hyres­gäs­ten har beak­tans­värda skäl för upp­lå­tel­sen och hyres­vär­den ej har befo­gad anled­ning att vägra sam­tycke. till­stånd enligt första styc­ket kan begrän­sas till viss tid och för­e­nas m ed vill­kor. 41 § hyres­gäs­ten får inte inrymma utom­stå­ende per­so­ner i lägen­hete n, om det kan med­föra men för hyres­vär­den. hyres­rät­tens för­ver­kande 42 §'^ hyres­rät­ten är för­ver­kad och hyres­vär­den berät­ti­gad att säga upp avta­let att upp­höra i för­tid, 1. om hyres­gäs­ten drö­jer med betal­ning av hyra som utgår i pengar utö­ver två var­da­gar efter för­fal­lo­da­gen och annat ej föl­jer av 55 a § qärde-​​ sjätte styc­kena, dock, i fall då hyran skall beta­las i för­skott för längre tid än en månad, endast om hyres­gäs­ten drö­jer med betal­ning av den på en 1566 " senaste lydelse 1980:95 . para­gra­fen erhöll sin nuva­rande lydelse gen om 198 0: 95. " senaste lydelse 1984:401. ¬ kalen­der­må­nad belö­pande hyran utö­ver två var­da­gar efter måna­dens bör- sfs 1984:694 jan eller, såvitt angår hyran för första kalen­der­må­na­den under hyres­för­hål lan­det, efter för­fal­lo­da­gen, 2. om hyres­gäs­ten utan behöv­ligt sam­tycke eller till­stånd över­lå­ter hy res­rät­ten eller annars sät­ter någon annan i sitt ställe eller upp­lå­ter lägenhe ten i andra hand och inte efter till­sä­gelse utan dröjs­mål antingen vid­tar rät­telse eller ansö­ker om till­stånd och får ansö­kan bevil­jad, 3. om lägen­he­ten används i strid med 23 eller 41 § och hyres­gäs­ten icke efter till­sä­gelse vid­tar rät­telse utan dröjs­mål, 4. om hyres­gäs­ten eller någon annan, till vil­ken hyres­rät­ten över­lå­tits eller lägen­he­ten upp­lå­tits, genom vårds­lös­het är vål­lande till att ohyra före­kom­mer i lägen­he­ten eller genom under­lå­ten­het att under­rätta hyres vär­den om detta bidrar till att ohy­ran sprids i fas­tig­he­ten, 5. om lägen­he­ten på annat sätt van­vår­das eller hyres­gäs­ten eller annan, till vil­ken hy res­rät­ten över­lå­tits eller lägen­he­ten upp­lå­tits, åsi­do­sät­ter nå got av vad som enligt 25 § skall iakt­tag as vid lägen­he­tens begag­nande eller bris­ter i den till­syn som enligt nämnda para­graf ålig­ger hyres­gäst och rät­telse icke utan dröjs­mål sker efter till­sä­gelse, 6. om i strid med 26 § till­träde till lägen­he­ten väg­ras och hyres­gäs­ten ej kan visa gil­tig ursäkt, 7. om hyres­gäs­ten åsi­do­sät­ter avtal­sen­lig skyl­dig­het, som går utö­ver hans ålig­gan­den enligt detta kapi­tel, och det måste anses vara av syn­ner­lig vikt för hyres­vär­den att skyl­dig­he­ten full­gö­res, eller 8. om lägen­he­ten helt eller till väsent­lig del används för närings­verk sam­het eller där­med likar­tad verk­sam­het, vil­ken u tgör eller i vil­ken till ej ovä­sent­lig del ingår brotts­ligt för­fa­rande eller används för till­fäl­liga sexu ella för­bin­del­ser mot ersätt­ning. hyres­rät­ten är icke för­ver­kad, om det som lig­ger hyres­gäs­ten till last är av ringa bety­delse. sägs avta­let upp har hyres­vär­den rätt till ersätt­ning för skada. 43 §''' är hyres­rät­ten för­ver­kad på grund av för­hål­lande som avses i 42 § första styc­ket 1-3,5 eller 6 men sker rät­telse innan hyres­vär­den gjort bruk av sin rätt att säga upp avta­let, kan hyres­gäs­ten inte där­ef­ter skil­jas från lägen­he­ten på den grun­den. det­samma gäl­ler om hyres­vär­den inte har sagt upp avta­let inom två måna­der från det han fick kän­ne­dom om för­hål­lande som avses i 42 § f örsta styc­ket 4 eller 7 eller hyres­vär­den inte inom två måna­der från de t han erhöll vet­skap om för­hål­lande som avses i nämn da stycke under 2 sagt till hyres­gäs­ten att vidta rät­telse. en hyr esgäst kan skil­jas från lägen­he­ten på grund av för­hål­lande som avses i 42 § fö rsta styc­ket 8 endast om hyres­vär­den har sagt upp avta­let inom två måna­der från det att han fick kän­ne­dom om för­hål­lan­det. om den brotts­liga verk­sam­he­ten har angetts till åtal eller för­un­der­sök­ning rörande denna annars har inletts inom samma tid, har hyres­vär­den dock kvar sin rätt att säga upp avta­let intill dess att två måna­der har för­flu­tit från det att domen i brott­må­let har vun­nit laga kraft eller det rätts­liga för­fa­ran­det har avslu­tats på annat sätt. "senaste lydelse 1980:893. ,5^-7 ¬ sfs 1984:694 44 § '' är hyres­rät­ten enligt 42 § först a styc­ket 1 för­ver­kad på grund av dröjs­mål med betal­ning av hyran och har hyres­vär­den med anled­ning därav sagt upp avta­let, får hyres­gäs­ten inte på grund av dröjs­må­let skil­jas från lägen­he­ten, om hyran beta­las på det sätt som anges i 20 § andra eller tredje styc­ket eller depo­ne­ras hos läns­sty­rel­sen enligt 21 § se nast tolfte var­da­gen efter det att hyres­gäs­ten del­getts under­rät­telse om att han genom att betala hyran på angi­vet sätt får till­baka hyres­rät­ten samt, i fråga om bostads­lä­gen­het, med­de­lande om upp­säg­ningen och anled­ningen till denna läm­nats soci­al­nämn­den i den kom­mun dä r lägen­he­ten är belä­gen. i avvak tan på att hyres­gäs­ten visar sig ha full­gjort vad som så lunda fordras för att fa till­baka hyres­rät­ten får beslut om avhys­ning inte med­de­las för­rän qor­ton var­da­gar för­flu­tit från det att hyres­gäs­ten del­getts under­rät­tel­sen och, i fråga om bostads­lä­gen­het, med­de­lan­det läm­nats soci­al­nämn­den. första styc­ket gäl­ler ej, om skyl­dig­het att flytta inträ­der inom kor­tare tid än en månad efter det att hyres­rät­ten för­ver­ka­des. rege­ringen elle r myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer fast­stäl­ler for mulär till under­rät telse och med­de­lande som avses i första styc­ket. för­läng­ning av hyres­av­tal för bostads­lä­gen­he­ter 45 § bestäm­mel­serna i 46 -52 §§ gäl­ler vid upp låtel­ser av bostads­lä­gen heter, om inte 1. hyres­av­ta­let avser ett möble­rat rum eller en lägen­het för fri­tidsända mål och hyres­för­hål­lan­det upp­hör innan det varat längre än nio måna­der i följd, 2. lägen­he­ten utgör en del av upp­lå­ta­rens egen bostad, eller 3. hyres­vär­den säger upp hyres­för­hål­lan­det att upp­höra i för­tid på den grun­den att hyres­rät­ten är för­ver­kad och annat inte föl­jer av 47 eller 48 §. har hyres­vär­den och hyres­gäs­ten i sär­skilt upp­rät­tad hand­ling över­ens kom­mit, att hyres­rät­ten icke skall vara för­e­nad med rätt till för­läng­ning, är över­ens­kom­mel­sen gäl­lande. har över­ens­kom­mel­sen träf­fats innan hyres för­hål­lan­det varat längre än nio måna­der i följd, gäl­ler den dock endast om den god­känts av hyres­nämn­den. hade make som ej har del i hyres­rät­ten sin bostad i lägen­hete n när över­ens­kom­mel­sen träf­fa­des, gäl­ler över­ens kom­mel­sen mot den maken endast om han eller hon har god­ta­git den. vad som i andra styc­ket tredje meningen före­skrivs om make gäl­ler också sådana sam­bo­ende som enligt lagen (1973:651) om ogifta sam boen­des gemen­samma bostad har rätt att överta hyres­rät­ten vid uppl ös ning av sam­lev­na­den. 46 § om h yres­vär­den har sagt upp hyres­av­ta­let eller, i fall som avses i 3 § första styc­ket 2, anmo­dat hyres­gäs­ten att flytta, har hyres­gäs­ten rätt till för­läng­ning av avta­let, utom när 1. hyres­rät­ten är för­ver­kad utan att hyres­vär­den har sagt upp avta­let att upp­höra i för­tid , 2. hyres­gäs­ten i ann at fall åsi­do­satt sina för­plik­tel­ser i så hög grad att avta­let skä­li­gen icke bör för­längas. 1568 senaste lydelse 1981: 784. ¬ 3. huset skall rivas och det ej är oskä­ligt mot hyres­gäs­ten att hyresför-​​ sfs 1984:694 hål­lan­det upp­hör, 4. huset skall undergå större ombygg­nad och det icke är uppen­bart att hyres­gäs­ten kan sitta kvar i lägen heten utan nämn­värd olä­gen­het för ge nom­fö­ran­det av o mbygg­na­den samt det ej är oskä­ligt mot hyres­gäs­ten att hyres­för­hål­lan­det upp­hör, 5. lägen­he­ten ej vidare skall använ­das som bostad och det ej är oskä­ligt mot hyres­gäs­ten att hyres­för­hål­lan­det upp­hör, 6. avta­let avser en lägen­het i en- eller två­fa­miljs­hus och upp­lå­ta­ren har sådant intresse att för­foga över lägen­he­ten att hyres­gäs­ten skä­li­gen bör flytta, 6 a. avta­let avser en lägen­het som upp­lå­tits av någon som inne­hade den med bostads­rätt och lägen­he­ten alltjämt inne­has med sådan rätt samt bostads­rätts­ha­va­ren har sådant intresse att för­foga över lägen­he­ten att hyres­gäs­ten skä­li­gen bör flytta, 7. hyres­för­hål­lan­det beror av sådan anställ­ning i stat­lig eller kom­mu­nal verk­sam­het som är för­e­nad med bostads­tvång eller av anställ­ning inom lant­bru­ket eller av ann­nan anställ­ning, om den är av sådan art att det är nöd­vän­digt för arbets­gi­va­ren att för­foga över lägen­he­ten för upp­lå­telse åt anställ­ning­ens inne­ha­vare, samt anställ­ningen har upp­hört, 8. hyres­för­hål­lan­det i annat fall än som avses i 7 beror av anställ­ning för sköt­sel och till­syn av fas­tig­het samt anställ­ningen har upp­hört och det ej är oskä­ligt mot hyres­gäs­ten att även hyres­för­hål­lan­det upp­hör, 9. hyres­för­hål­lan­det beror av annan anställ­ning än som avses i 7 eller 8 och som upp­hört och det ej är oskä­ligt mot hyres­gäs­ten att även hyres­för hål­lan­det upp­hör samt, om hyres­för­hål­lan­det varat längre än tre år, hyres vär­den har syn­ner­liga skäl för att upp­lösa hyres­för­hål­lan­det, eller 10. det i annat fall icke stri­der mot god sed i hyres­för­hål­lan­den eller eljest är oskä­ligt mot hyres gäs­ten att hyres­för­hål­lan­det upp­hör. om hyres­vär­dens intresse blir till­go­do­sett genom att hyres­gäs­ten läm­nar endast en del av lägen­he­ten och avta­let lämp­li­gen kan för­längas såvitt avser lägen­he­ten i övrigt, har hyres­gäs­ten utan hin­der av första styc­ket rätt till sådan för­läng­ning. läm­nar en bostads­hy­res­gäst sin lägen­het eller en del av den med anled ning av att huset skall undergå större ombygg­nad, skall hyres­gäs­ten om möj­ligt bere­das till­fälle att efter ombygg­na­den hyra en lik­vär­dig lägen­het i huset. 47 § har lägen­he­ten hyrts av flera gemen­samt och har de på grund av att en av dem sagt upp hyres­av­ta­let eller till följd av annan omstän­dig­het, som hän­för sig till endast en av dem, ej gemen­samt rätt till för­läng­ning av hyres­av­ta­let, är en med­hy­res­gäst berät­ti­gad att få hyres­av­ta­let för­längt för egen del, om hyres­vär­den skä­li­gen kan nöja sig med honom som h yres­gäst. vad som sagts nu gäl­ler ej när hyres­rät­ten är för­ver­kad utan att hyresvär den har sagt upp av talet att upp­höra i för­tid. är med­hy­res­gäs­ten make till den som sagt u pp avta­let eller eljest för­an­lett att hyres­gäs­terna ej gemen samt har rätt till för­läng­ning av av talet, har han eller hon en sådan rätt till för­läng­ning även när hyres­rät­ten är för­ver­kad på annan grund än dröjs­mål med betal­ning av hyran. detta gäl­ler också när hyres­vär­den har sagt upp hyres­av­ta­let att upp­höra i för­tid på grund av för­ver­kan­det. i 50-​sfs 1984 ¬ sfs 1984:694 om en hyres­gäst, som är gift och vars make ej har del i hyres­rät­ten, säger upp hyres­av­ta­let eller vid­tar någon annan åtgärd för att få det att upp­höra eller om han eller hon i an nat fall inte har rätt till för­läng­ning av avta­let, har maken, om han eller hon har sin bostad i lägen­hete n, rätt att överta hyres­rät­ten och fa hyres­av­ta­let för­längt för egen del, såvida hyres vär­den skä­li­gen kan nöja sig med honom eller henne som hyres­gäst. vad som sagts nu gäl­ler också när hyres­vär­den har sagt upp hyres­av­ta­let på grund av för­ver­kande. har hyres­gäs­ten avli­dit, till­kom­mer samma rätt hans eller hen­nes efter­le­vande make, om döds­boet sak­nar rätt till för­läng ning och detta inte har för­an­letts av den efter­le­vande maken. bestäm­mel serna i 4 9-52 §§, 55 § samt 55 a § fjärde-​​sjätte styc­kena om hyres­gäst gäl­ler även i fråga om h yres­gästs make. för­längs ett hyres­av­tal i fall som avses i andra styc­ket, sva­rar båda makarna respek­tive den efter­le­vande maken och den avlidne makens dödsbo för för­plik­tel­serna enligt avta­let för tiden före för­läng­ningen, om ej annat har avta­lats med hyres­vär­den. 48 § bestäm­mel­serna i 47 § om make gäl­ler även i fråga om den som enligt lagen (1973:651) om ogifta sam­bo­en­des gemen­samma bostad har rätt att vid upp­lös­ningen av sam­lev naden överta hyres­rät­ten. 49 § har hyres­vär­den sagt upp hyres­av­ta­let och före­lig­ger tvist om för läng­ning av avta­let enligt 46 § elle r 47 § först a styc­ket, är upp­säg­ningen utan ver­kan, om inte hyres­vär­den senast en månad efter hyres­ti­dens utgång hän­skju­ter tvis­ten till hyres­nämn­den eller hyres­gäs­ten ändå flyt­tat senast vid hyres­ti­dens utgång. vill hyres­vär­den inte sam­tycka till för­läng­ning av h yres­av­ta­let enligt 47 eller 48 §, skall han senast inom en månad efter det att hyres­för­hål­lan­det med hyres­gäs­ten upp­hörde anmoda den som enligt nämnda bestäm­mel­ser kan ha rätt till för­läng­ning att flytta. för anmo­dan gäl­ler vad som före skrivs om upp­säg­ning i 8 §. en sådan anmo­dan är utan ver­kan, om inte hyres­vär­den inom en månad där­ef­ter hän­skju­ter tvis­ten till hyres­nämn­den eller den som har anmo­dats ändå flyt­tar innan tiden för hän­skju­tande gått ut. har anmo­dan skett tidi­gare än en månad före hyres­ti­dens utgång, far hän­skju­tande dock ske fram till hyres­ti­dens utgång. andra styc­ket tredje och qärde mening­arna gäl­ler också i fall som avses i 3 § tredje styc ket 2. 50 § är frå­gan om för­läng­ning av hyres­av­ta­let ännu ej avgjord när hyres tiden går ut, har hyres­gäs­ten rätt att bo kvar i lägen­he­ten till dess frå­gan är slut­ligt avgjord. för den tid som hyres­gäs­ten sålunda bor kvar i lägen­he­ten skall de förut gäl­lande hyres­vill­ko­ren tilläm­pas till dess hyres­vill­ko­ren för samma tid blir slut­ligt b estämda. 1570 51 § bifalls inte hyres­vär­dens talan om att hyres­av­ta­let skall upp­höra att gälla, skall för den fort­satta uthyr­ningen fast­stäl­las samma vill­kor som förut tilläm­pats, om inte par­terna kom­mer över­ens om att andra vill­kor skall gälla. öns­kar hyres­vär­den änd­ring av hyres­vill­ko­ren för det fall att hans talan inte bifalls, skall han sam­ti­digt som han hän­skju­ter för­läng nings­tvis­ten till hyresn ämn­den ansöka om änd­ring av hyres vill­ko­ren. ¬ beslut om för­läng­ning anses som avtal om fort­satt uthyr­ning. mot hyres-​​ sfs 1984:694 för­hål­lan­det får ej åbe­ro­pas omstän­dig­het som kun­nat åbe­ro­pas i målet eller ären­det. 52 § bifalls hyres­vär­dens talan om att hyres­av­ta­let skall upp­höra att gälla, far i be slu­tet skä­ligt upp­skov med­ges med avflytt­ningen, om hyres vär­den eller hyres­gäs­ten begär det. är hyres­rät­ten för­ver­kad utan att hyres­vär­den har sagt upp avta­let att upp­höra i fö rtid, får på begä­ran av hyres­gäs­ten upp­skov dock med­ges endast om hyres­vär­den sam­tyc­ker till det. avgörs för­läng nings­tvis­ten efter hyres­ti­dens utgång eller med­ges upp skov med avflytt­ningen, gäl­ler 51 § första styc­ket i fråga om hyres­vill­ko­ren för tiden från det av talet upp­hörde till avflytt­ningen. i pröv­ning av hyran och andra hyres­vill­kor för bostads­lä­gen­he­ter 53 § bestäm­mel­serna i 5 4-55 a §§ gäl­ler vid upp­lå­tel­ser av bostadslä gen­he­ter, om inte 1. hyres­av­ta­let avser ett möble­rat rum eller en lägen­het för fri­tidsända mål och an sökan till hyres­nämn­den enligt 54 § görs innan hyres­för­hål­lan det har varat nio måna­der i följd, eller 2. lägen­he­ten utgör en del av upp­lå­ta­rens egen bostad. om en för­hand­lings­ord­ning enligt hyres­för­hand­lings­la­gen (1978:304) gäl­ler för lägen­he­ten, tilläm­pas 54—55 a §§ endast om det föl­jer av nämnda lag. 54 § vill hy res­vär­den eller hyres­gäs­ten att hyres­vill­ko­ren skall änd­ras, skall han skrift­li­gen med­dela detta till mot­par­ten. om över­ens­kom­melse inte kan träf­fas, har han rätt att hos hyres­nämn­den ansöka om änd­ring av hyres­vill­ko­ren. ansö­kan får göras tidi­gast en månad efter det att medde lan­det läm­nats till mot­par­ten. om det finns sär­skilda skäl, får hyres­nämn­den pröva även hyres­vill­kor som har sam­band med vill­kor som angetts i ansök­ningen. beslut om änd­ring av hyres­vill­ko­ren anses som avtal om vill­kor för fort­satt uthyr­ning. 55 § om hyres­vär­den och hyres­gäs­ten tvis­tar om hyrans stor­lek, skall hyran f ast­stäl­las till skä­ligt belopp. hyran är här­vid inte att anse som skä­lig, om den är påtag­ligt högre än hyran för lägen­he­ter som med hän­syn till bruks­vär­det är lik­vär­diga. vid pröv­ning enligt första styc­ket skall främst beak­tas hyran för lägen heter i hus som ägs och för­val­tas av all­män­nyt­tiga bostads­fö­re­tag. om en jäm­fö­relse inte kan ske med lägen­he­ter på orten, får i stäl­let b eak­tas hyran för lägen­he­ter på en annan ort med jäm­för­bart hyresläge och i övrigt likar­tade för­hål­lan­den på hyres­mark­na­den. har ombyggnads-​​, ändrings-​​ eller under­hålls­ar­be­ten eller åtgär­der av där­med jäm­för­lig bety­delse bekos tats av en hyres­gäst, får för­bätt­ringen till­go­do­räk­nas hyres­vär­den endast om det finns sär­skilda skäl. 1571 ¬ sfs 1984:694 om tvis­ten gäl­ler något annat vill­kor än hyran, skall vill­kor som hyres vär­den eller hyres­gäs­ten har ställt upp gälla i den mån det är skä­ligt med hän­syn till hyres­av­ta­lets inne­håll, omstän­dig­he­terna vid avta­lets till­komst, senare inträf­fade för­hål­lan­den och omstän­dig­he­terna i övrigt. hyres­ti­den skall vara obe­stämd, om inte bestämd hyres­tid av sär­skild anled­ning är lämp­li­gare. om hyres­vär­den och hyres­gäs­ten kom­mer över­ens om vill­ko­ren för fort­satt uthyr­ning i en tvist enligt första eller tredje styc­ket, gäl­ler de över­enskomna vill­ko­ren, oav­sett vad som före­skrivs i nämnda styc­ken, i den mån inte annat föl­jer av bestäm­mel­serna i övrigt i denna balk. 1572 55 a § gäl­ler hyres­av­ta­let för obe­stämd tid och har avta­let sagts upp, får beslut om änd­ring av hyres­vill­ko­ren inte avse tiden före den tid­punkt till vil­ken upp­säg­ning skett. har frå­gan om vill­kor­sänd­ring utan upp­säg­ning hän­skju­tits till hyres­nämn­den, får beslu­tet inte avse tiden före det månads skifte som inträf­far när­mast efter tre måna­der från dagen för ansök­ningen. beslut om änd­ring av hyres­vill­ko­ren får dock inte i något av de fall som nu angetts avse tiden innan sex måna­der för­flu­tit efter det att de förut gäl­lande vill­ko­ren böl­jade tilläm­pas. är hyres­av­ta­let ingånget för bestämd tid och har avta­let sagts upp, får beslut om änd­ring av hyres­vill­ko­ren inte avse tiden före den tid­punkt till vil­ken upp­säg­ning skett. har frå­gan om vill­kor­sänd­ring utan upp­säg­ning hän­skju­tits till hyres­nämn­den, får beslut om änd­ring av hyres­vill­ko­ren inte avse tiden före den tid­punkt till vil­ken avta­let tidi­gast hade kun­nat sägas upp, om upp­säg­ning skett när ansök­ningen ingavs till hyres­nämn­den. är hyres­ti­den längre än ett år och sker änd­ring av hyres­vill­ko­ren på grund av ansö­kan av hyres­gäs­ten, får beslu­tet lik­väl avse tiden efter det månads­skif te som inträf­far när­mast efter tre måna­der från dagen för ansök­ningen, dock tidi­gast sedan hyres­för­hål­lan­det varat ett år i följd. hyres­nämn­den får, när det finns sär­skilda skäl, för­ordna att beslut om vill­kor­sänd­ring får verk­stäl­las även om det inte har vun­nit laga kraft. skall hyr esgäs­ten enligt hyres­nämn­dens eller bostads­dom­sto­lens beslut betala högre hyra för för­flu­ten tid än som sko­lat utgå förut, är hyres­rät­ten inte för­ver­kad på grund av dröjs­mål med betal­ningen av det över­skju­tande belop­pet, om betal­ningen sker inom en månad från den dag då beslu­tet vann laga kraft. vad som sagts nu gäl­ler inte, om skyl­dig­het att flytta inträ­der för hyres­gäs­ten inom kor­tare tid än två måna­der efter nämnda dag. på över­skju­tande belopp skall hyres­gäs­ten betala ränta som om belop­pet för­fal­lit till betal­ning sam­ti­digt med den förut utgå­ende hyran. rän­tan beräk­nas enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) för tiden innan beslu­tet vun­nit laga kraft och enligt 6 § rän­te­la­gen för tiden där­ef­ter. i beslu­tet får anstånd med­ges med betal­ningen av det över­skju­tande belopp jämte ränta som avses i femte styc­ket. med­ges anstånd, får det bestäm­mas att ränta till för­fal­lo­da­gen skall beräkn as enligt 5 § rän­te­la­gen . om hyran sänks för för­flu­ten tid genom hyres­nämn­dens eller bostads dom­sto­lens beslut, skall hyres­vär­den sam­ti­digt åläg­gas att till hyres­gäs­ten betala till­baka vad han till följd därav har upp­bu­rit för myc­ket jämte ränta. rän­tan skall beräk­nas enligt 5 § rän­te­la­gen för tiden från dagen för belop pets mot­ta­gande till dess beslu­tet vun­nit laga kraft och en ligt 6 § rän­te­la­gen för tiden där­ef­ter. ¬ i vissa bestäm­mel­ser om loka­ler sfs 1984:694 56 § bestäm­mel­serna i 57-60 §§ gäl­ler för upp­lå­tel­ser av loka­ler, om inte 1. hyres­för­hål­lan­det upp­hör innan det varat längre än nio måna­der i följd, eller 2. hyres­för­hål­lan­det upp­hör på den grund att hyres­rät­ten är för­ver­kad eller för­hål­lande som avses i 28 § före­lig­ger. har hyres­vär­den och hyres­gäs­ten i sär­skilt upp­rät­tad hand­ling över­ens kom­mit om vill­kor som stri­der mot 57-60 §§, är över­ens­kom­mel­sen gäl lande. har över­ens­kom­mel­sen träf­fats innan hyres­för­hål­lan­det varat längre än nio måna­der i föl jd, gäl­ler den dock endast om den god­känts av hyres­nämn­den. 57 § har hyres­vär­den sagt upp hyres­av­ta­let och väg­rar han att för­länga hyres­för­hål­lan­det eller kom­mer för­läng­ning i annat fall ej till stånd på den grund att hyres­vär­den för för­läng­ning krä­ver hyra som ej är skä­lig eller stäl­ler upp annat vill­kor som stri­der mot god sed i hyresf örhål­lan­den eller eljest är oskä­ligt, skall han i skä­lig omfatt­ning ersätta hyres­gäs­ten den­nes för­lust på grund av att hyres­för­hål­lan­det upp­hör, om inte 1. hyres­gäs­ten åsi­do­satt sina för­plik­tel­ser i så hög grad att det icke skä­li­gen kan fordras att hyres­vär­den för­länger hyres­för­hål­lan­det, 2. huset skall rivas eller undergå sådan större ombygg­nad att hyres­gäs ten uppen­bar­li­gen icke kan sitta kvar i lägen­he­ten utan nämn­värd olä­gen het för ombygg­na­dens genom­fö­rande samt där­jämte antingen hyres­vär­den anvi­sar annan lägen­het med vil­ken hyres­gäs­ten skä­li­gen kan nöjas eller hyres­av­ta­let inne­hål­ler vill­kor om att hyres­för­hål­lan­det skall upp­höra på grund av riv­ning eller ombygg­nad av huset och riv­ningen eller ombyggna den skall påbör­jas inom fem år från vill­ko­rets till­komst, eller 3. hyres­vär­den i annat fall har befo­gad anled­ning att upp­lösa hyres­för hål­lan­det. första styc­ket gäl­ler också, om hyres­gäs­ten har sagt upp avta­let i annat fall än som avses i 6 § och i upp­säg­ningen begärt för­läng­ning av avta­let på änd­rade vill­kor. för­lust för hyres­gäs­ten som har sam­band med att denne bekostat änd ring av lägen­he­ten skall beak­tas när ersätt­ningen bestäms endast om hyres vär­den sam­tyckt till änd­ringen eller hyres­gäs­ten träf­fat hyres­av­ta­let under för­ut­sätt­ning att han skulle få utföra änd­ringen. för­lus­ten beräk­nas i sådant fall till högst det belopp var­med lägen­he­ten genom änd­ringen ökat i värde som hyreslä­gen­het, 57 a § vid tillämp­ningen av 57 § är hyra som hyres­vär­den krä­ver för för­läng­ning ej att anse som skä­lig, om den över­sti­ger den hyra som lägen heten vid hyres­ti­dens utgång kan antas betinga på öppna mark­na­den (mark­nads­hyra). vid be stäm­mande av mark­nads­hy­ran skall dock bort­ses från hyresan­bud eller hyres­av­tal som ej är rim­ligt med hän­syn till det all­männa hyreslä­get i orten för när­mast jäm­för­liga lägen­he­ter. endast om sär­skilda skäl före­lig­ger får hän­syn tas till ökning av lägen­he­tens värde, som hyres­gäst åstad­kom­mit. i tvist om ersätt­ning enligt 57 § får ytt­rande av hyres­nämn­den från­gås endast om det visas eller eljest är uppen­bart 1573 ¬ sfs 1984:694 1. när ytt­ran­det avser mark­nad shy ran, att denna är påtag­ligt högre eller lägre än hyres­nämn­den angi­vit, 2. när ytt­ran­det avser anvi­sad lägen­het, att hyres­nämn­dens bedöm­ning icke varit rik­tig. har i fall som avses i an dra styc­ket 1 hyresv ärden vid tiden för hyres nämn­dens ytt­rande fått anbud eller träf­fat avtal om uthyr­ning av lägenhe ten utan att han under med­lingen läm­nat upp­gift om det , får anbu­det eller avta­let beak­tas vid pröv­ningen en dast om syn­ner­liga skäl före­lig­ger. 58 § vill hyres­vär­den säga upp avta­let, skall han i upp­säg­ningen under rätta hyres­gäs­ten om de vill­kor han u ppstäl­ler för att för­länga hyres­för­hål lan­det eller om orsa­ken till att han väg­rar medge för­läng­ning. upp­säg­ning en skall dess­utom inne­hålla under­rät­telse att hyres­gäs­ten, om han icke går med på att flytta utan att få ersätt­ning enligt 57 §, har att inom två måna­der från upp­säg­ningen hän­skjuta tvis­ten till hyres­nämn­den för med­ling. under­lå­ter hyres­vär­den att full­göra vad som ålig­ger honom enligt första styc­ket, är upp­säg­ningen utan ver­kan. har hyres­vär­den full­gjort vad som ålig­ger honom enligt första styc­ket och vill hyres­gäs­ten icke lämna lägen­he­ten utan att få ersätt­ning enligt 57 §, har hyres­gäs­ten att hän­skjuta tvis­ten till hyre snämn­den inom den i första styc­ket angivna tiden. lakt­ta­ges ej denna, för­fal­ler rät­ten till ersätt ning. vad som har sagts nu gäl­ler ej, om inom sam ma tid tvist hän­skju­tes till nämn­den enligt 58 a § första styc­ket. innan med­lingen har av slu­tats får hyres­vär­den för för­läng­ning av hyres för­hål­lan­det inte kräva högre hyra eller något annat vill­kor som är oför mån­li­gare för hyres­gäs­ten än vad han har angett i upp­säg­ningen. gör han det och kom­mer för­läng­ning inte till stånd, har hyres­gäs­ten all­tid rätt till ersätt­ning enligt 57 §. 58 a § har hyres­gäs­ten sagt upp avta­let och i upp­säg­ningen begärt för läng­ning av avta­let på änd­rade vill­kor, skall han inom två måna­der från upp­säg­ningen hä nskjuta tvis­ten till hyres­nämn­den för med­ling och där­vid ange den änd­ring han öns­kar i de avta­lade vill­ko­ren. under­lå­ter hyres­gäs­ten att hän­skjuta tvis­ten till hyres­nämn­den inom den i första styc­ket angivna tiden eller åter­kal­lar han före hyres­ti­dens utgång sin ansö­kan om med­ling, är upp­säg­ningen utan ver­kan. har han ej angett de änd­ringar han öns­kar i de avta­lade vill­ko­ren, skall nämn­den före­lägga honom att kom­plet­tera ansök­ningen inom viss tid. följs inte före­läg­gan­det, skall ansö­kan om med­ling avvi­sas. har hyres­gäs­ten full­gjort vad som ålig­ger honom enligt första styc­ket, skall hyres­nämn­den före­lägga hyres­vär­den att uppge de vill­kor han stäl­ler upp för att för­länga hyres­för­hål­lan­det eller orsa­ken till att han väg­rar medge för­läng­ning. iakt­tar hyres­vär­den ej före­läg­gan­det och är avta­let ej upp­sagt enligt 57 § första styc­ket, skall avta­let anses för­längt på de av hyres­gäs­ten öns­kade vill­ko­ren. en upp­lys­ning om detta skall tas in i före­läg­gan­det. för­läng­ningen anses som avtal om fort­satt uthyr­ning. 1574 59 § skall hyres­för­hål­lan­det upp­höra efter upp­säg­ning som gjorts av hyres­vär­den eller, i fall som avses i 57 § andra styc­ket, av hyres­gäs­ten, får hyres­nämn­den på begä­ran av hyres­vär­den eller hyres­gäs­ten medge upp- ¬ sköv med avflytt­ningen under skä­lig tid, dock högst ett år från hyres­ti­dens sfs 1984:694 utgång. upp­skov får ej med­ges, om hyres­vär­den, hyres­gäs­ten eller någon annan där­i­ge­nom skulle orsa­kas bety­dande skada eller olä­gen­het eller om avflytt ningen med hän­syn till omstän­dig­he­terna utan olä­gen­het kan ske vid den tid­punk­ten då avta­let upp­hör. med­ges upp­skov, skall hyres­nämn­den fast­ställa skä­liga hyres­vill­kor för tiden från det att avta­let upp­hört till dess hyres­gäs­ten skall flytta. 60 § i mål om ersät tning enligt 57 § skall rät­ten på yrkande av hyres­gäs ten, om hyres­vär­den med­ger skyl­dig­het att betala ersätt­ning eller sådan skyl­dig­het fast­ställts genom dom som vun­nit laga kraft, för­plikta hyresvär den att betala för­skott i avräk­ning på den ersätt­ning som kan komma att bestäm­mas. första styc­ket gäl­ler inte, om det är uppen­bart att för­skot­tet blir obe­tyd ligt. har beslut i fråga om för­skott med­de­lats, får nytt yrkande om för­skott inte tas upp till pröv­ning för­rän tre måna­der för­flu­tit sedan det före­gå­ende beslu­tet vann laga kr aft. beslut i fråga om för­skott far med­de­las utan huvud­för­hand­ling. innan beslut med­de­las, skall par­terna bere­das till­fälle att yttra sig. beslut som med­de­lats under rät­te­gången skall över­kla­gas sär­skilt. hov­rät­tens beslut får inte över­kla­gas. har hyres­gäs­ten upp­bu­rit för­skott som över­sti­ger den slut­ligt bestämda ersätt­ningen, är han skyl­dig att till hyres­vär­den betala till­baka det över skju­tande belop­pet jämte ränta. rän­tan beräk­nas enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) för tiden från dagen för belop­pets mot­ta­gande till dess ersätt ningen bli­vit slut­ligt bestämd genom dom som vun­nit laga kraft och enligt 6 § rän­te­la­gen för tiden där­ef­ter. sär­skilda bestäm­mel­ser 61 § hyresvärd eller hyres­gäst, som vill fram­ställa ford­rings­an­språk på grund av hyres­för­hål­lande, skall väcka talan därom inom två år från det hyres­gäs­ten läm­nade lägen­he­ten. iakt­tas ej denna tid, är rät­ten till talan för­lo­rad, om ej annat avta­lats. har den ena par­ten väckt talan i rätt tid, har den andra par­ten rätt till kvitt­ning, fastän hans rätt till talan är för­lor ad. 62 § vite som före­lagts med stöd av detta kapi­tel utdö­mes av hyres nämn­den. nämn­den skall själv­mant ta upp frå­gan om utdö­mande. har ända­må­let med vitet för fal­lit, får vitet inte dömas ut. vite som före­lagts med stöd av detta kapi­tel får inte för­vand­las till fäng­else. 63 § har med­de­lande som avses i 10, ii, 14, 24 eller 33 §, i 42 § första styc­ket 2, 3 eller 5 eller i 44 eller 54 § avsänts i rekom­men­de­rat brev under mot­ta­ga­rens van­liga adress, skall avsän­da­ren anses ha full­gjort vad som ankom­mer på honom. i fall som avses i 24 § är det dock till­räck­ligt a tt med­de­lan­det är avsänt på annat ända­måls­en­ligt sätt. har hyres­gäs­ten eller hyres­vär­den läm­nat upp­gift om en adress under vil­ken med delan­den till honom skall sän­das, anses den som hans van­liga i575 jr.-.; ¬ sfs 1984:694 1576 adress. hyres­gäs­ten får dock all­tid sända med­de­lan­den till den som är behö­rig att ta emot hyra på hyres­vär­dens väg­nar. har hyres­gäs­ten inte läm­nat någon sär­skild adress­upp­gift, får hyres­vär­den sända med­delanden under den uthyrda lägen­he­tens adress. 64 § om en hyresvärd inte på begä­ran läm­nar ut de upp­gif­ter om hyran för hans lägen­he­ter som kan behö­vas för en pröv­ning enligt 55 § första styc­ket, får hyres­nämn­den efter ansö­kan före­lägga hyres­vär­den att lämna upp­gif­terna till nämn­den. i förelä ggan­det, som får för­e­nas med vite, skall bestäm­mas en viss tid, inom vil­ken upp­gif­terna skall ha kom­mit in till nämn­den. har hyres­vär­den läm­nat upp­gif­ter till hyres­nämn­den enligt första styc­ket, får inom ett år efter avläm­nan­det något nytt före­läg­gande inte med­de­las beträf­fande de lägen­he­ter som avsågs med de läm­nade upp­gif terna. 65 § upp­stäl­ler någon upp­såt­li­gen vill­kor om sär­skild ersätt­ning för upp låtelse av bostads­lä­gen­het eller för över­lå­telse av hyres­rät­ten till sådan lägen­het, skall han dömas till böter eller fäng­else i högst sex måna­der. i ringa fall skall dock ej dömas till straff. är brot­tet grovt, döms till fäng­else i högst två år . vid bedö­mande av om brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas om det utgjort ett led i en verksa mhet som bedri­vits yrkes­mäs­sigt eller i större omfatt­ning eller om gär­ning sman nen eljest i avse­värd mån har miss­bru­kat sin ställ­ning som ägare eller för­val­tare av fas­tig­het. vill­kor som avses i fö rsta styc­ket är ogil­tiga. den som har ställt upp vill­ko­ret är skyl­dig att lämna till­baka vad han tagit emot. 65 a § ingen får ta emot, träffa avtal om eller begära ersätt­ning av hyres-​​ sökande för anvis­ning av bostads­lä­gen­het. sådan ersätt­ning får dock utgå vid yrkes­mäs­sig bostads­för­med­ling enligt grun­der som före­skrivs av rege ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. den som upp­såt­li­gen bry­ter mot första styc­ket döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der. är brot­tet grovt, döms till fäng­else i högs t två år. den som har upp­bu­rit otillå­ten ersätt­ning är skyl­dig att betala till­baka den. sak­nar hyres­gäs­ten, när hyres­av­ta­let avser en bostads­lä­gen­het, rätt till för­läng­ning enligt 45 §, första styc­ket 1 eller 2 eller andra styc­ket och begag­nar sig hyre svär­den upp­såt­li­gen av detta för­hål­lande till att ta ut en hyra som är uppen­bart oskä­lig med hän­syn till läg enhe­tens bruks­värde, döms hyres­vär­den till böter eller fäng­else i högst sex måna­der. är brot­tet grovt, döms till fäng­else i högst två år. hyres­vär­den är dess­utom skyl­dig att lämna till­baka vad han tagit emot i den mån det över­sti­ger skä­lig hyra för lägen­he­ten jämte ränta på detta belopp. rän­tan beräk­nas enligt 5 § rän­te­la­gen (1975:635) för tiden från dagen för belop­pets mot­ta­gande till dess domen vun­nit laga kraft och enligt 6 § rän­te­la­gen för tiden där­ef­ter. 66 § avtal mel­lan hyresvärd och hyres­gäst, att fram­tida tvist med anled ning av hyres­för­hål­lan­det skall hän­skju­tas till avgö­rande av skil­jemä n utan ¬ ior­be­håll om rätt för par­terna att klandra skil­je­do­men, får ej göras gäl­lande sfs 1984:694 ^i fråga om hyres­gäs­tens rätt eller skyl­dig­het att till­träda eller behålla lägen­he­ten, fast­stäl­lande av hyres­vill­kor i fall som av ses i 51, 52 eller 55 § eller bestäm­mande av ersätt­ning enligt 57 §. i övrigt gäl­ler skil­jeav­ta­let ej såvitt där­i­ge­nom skil­je­män utsetts eller bestäm­melse med­de­lats om skilje män­nens antal, sät­tet för deras utse­ende eller för­fa­ran­det vid skil­je­nämn den. i berörda hän­se­en­den skall lagen (1929:145) om skil­je­män tilläm­pas. vad som sagts nu utgör dock ej hin­der för att i sk iljeav­ta­let utse hyres nämn­den till skil­je­nämnd e ller bestämma kor­tare tid för s kiljemannaåtgär-​​ dens avslu­tande än den tid om sex måna­der som anges i nä mnda lag. 67 § över­ens­kom­melse om vill­kor i frå ga om hyres­för­hål­lande som be ror av anställ­ning gäl­ler mot hyres­gäs­ten eller den som har rätt att träda i hyres­gäs­tens ställe även om över­ens­kom­mel­sen stri­der mot bestäm­melse i 4, 3 3-35, 37, 40, 46-54, 55a eller 66 §, såvida över­ens­kom­mel­sen har for­men av k ollek­tivav­tal och på arbets­ta­gar­si­dan har slu­tits eller god­känts av orga­ni­sa­tion som enligt lagen (1976:580) om med­be­stäm­mande i arbets livet är att anse såsom cen­tral arbets­ta­gar­or­ga­ni­sa­tion. för­fa­ran­det i hyres­tvis­ter 68 § i varje län skall fin­nas en hyres­nämnd. rege­ringen får dock bestäm ma, att annat område än ett län skall utgöra verk­sam­hets­om­råde för hyres­nämn­den. 69 § hyres­nämn­den har till upp­gift att medla i hyres­tvis­ter samt att pröva frå­gor som enligt detta kapi­tel ankom­mer på nämn­den. nämn­den kan även vara skil­je­nämnd i hyre svis­ter. när­mare bestäm­mel­serom hyres nämnd med­de­las i sär­skild lag. 70 beslut av hyres­nämn­den i frå­gor som avses i 16 § and ra styc­ket, 24a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 62 eller 64 § över­kla­gas gen om besvär inom tre vec­kor från den dag beslu­tet med­de­la­des. beslut av hyres­nämn­den i frå­gor som avses i 1 § fem te styc­ket, 35, 40, 45, 56 eller 59 § får inte över­kla­gas. 71 §'^ hyres­tvis­ter som ej enligt 69 § skall prö­vas av hyres­nämn­den och inte hel­ler rör kol­lek­tivav­tal skall tas upp av den fas­tig­hets­dom­stol inom vars område fas­tig­he­ten är belä­gen. om laga dom stol i t vis­ter med anled­ning av till­fäl­lig up plå­telse av hus eller del av hus för upp­ställ­ning av for­don finns bestäm­melse i 10 kap. 10 § rät­te­gångs­bal­ken. beträf­fande laga dom­stol i hyres­tvis­ter som skall prö­vas enligt lagsök­nings­la­gen (1946:808) eller handräck­nings­la­gen (1981:847) finns bestäm­mel­ser i dessa lagar. över­kla­gande som avses i 70 § tas upp, om den rör kol­lek­tivav­tal, av arbets­dom­sto­len och i annat fall av bostads­dom­sto­len. besvärs­hand­lingen skall ges in till den dom­sto l som har att ta upp besvä­ren. senaste lydelse 1980:95. " senaste lydelse 1981: 849. 1577 ¬ sfs 1984:694 72 § i fråga om hand­lägg­ningen av besvärs­mål vid arbets­dom­sto­len gäl ler 18, 22, 28 o ch 30 §§ lagen (1974:1082) om bostads­dom­stol, i övrigt gäl­ler i tillämp­liga delar vad som i lagen (1974:371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter före­skrivs om rät­te­gången i mål som över­kla­gats till arbets dom­sto­len genom besvär. besvärs­mål kan dock även före­tas till avgö­rande efter huvud­för­hand­ling. 73 § i hyres­tvis­ter som avses i 49 eller 54 § och i mål om åtgärds före­läg gande enligt 16 § andra styc­ket eller om utdö­mande av vite enligt 62 § skall var­dera par­ten svara för sin rät­te­gångs­kost­nad i bostads­dom­sto­len eller arbets­dom­sto­len, om inte annat föl­jer av 18 kap. 6 § rät­te­gångs­bal­ken. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1985. 2. äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas i fråga om hyres­av­tal som har ingåtts före ikraft­trä­dan­det, om inte något annat före­skrivs i det föl­jande. 3. om inte något annat föl­jer av punk­terna 4-9, tilläm­pas den nya lydel­sen av 7 kap. 16 § samt 12 kap. 1 och 2 §§. 3 § andra-​​qärde styc­kena, 4-8 §§, 15 § fjärde styc­ket, 16, 20, 26, 28, 35, 42, 45-​55a, 63 och 67 § § även i fråga om hyres­av­tal som har ingåtts före ikraft­trä­dan­det. om ett hyres­av­tal har sagts upp före ikraft­trä­dan­det, tilläm­pas fort­fa­ran de äldre bestäm­mel­ser om upp­säg­nings­tid och tid för hyres­av­tals upphö rande samt hän­skju­tande av tvist till hyres­nämnd även om hyres­ti­den går ut först efter ikraft­trä­dan­det. äldre bestäm­mel­ser om upp­säg­nings­tid till- läm­pas också för hyres­av­tal, som har ingåtts för bestämd tid, om upp­säg nings­ti­den är längre enligt de nya bestäm­mel­serna och upp­säg­ning sker före utgången av janu­ari 1985. inne­hål­ler ett hyres­av­tal, som har ingåtts före ikraft­trä­dan­det, vill­kor som stri­der mot bestäm­mel­serna i 12 kap. 19 § i des s nya lydelse, gäl­ler vill­ko­ret mot hyres­gäs­ten till utgången av år 1986 eller, om avta­let inte kan sägas upp till upphö rande vid den tid­punk­ten, till den s enare tid­punkt då avta­let på grund av upp­säg­ning tidi­gast kan fr ånträ­das av båda par­ter. 4. har ett avtal om hyra av en bostads­lä­gen­het ingåtts för bestämd tid före ikraft­trä­dan­det, skall hyres­ti­den ändå anses vara obe­stämd, om inte par­terna har kom­mit över­ens om något annat senast vid den tid­punkt till vil­ken avta­let efter ikraft­trä­dan­det tidi­gast kan sägas upp av båda par­ter. en sådan över­ens­kom­melse gäl­ler mot en ny ägare av fas­tig­he­ten, om hyres­av­ta­let har upp­rät­tats skrift­li­gen och över­ens­kom­mel­sen har anteck nats på hyres­vär­dens exem­plar av hand­lingen. 5. bestäm­mel­sen i punk­ten 3 andra styc­ket första meningen om ver­kan av att hyres­av­ta­let har sagts upp före ikraft­trä­dan­det gäl­ler inte om avta­let efter upp­säg­ningen har för­längts för tid efter ikraft­trä­dan­det. 6. om ett hyres­av­tal som har ingåtts före ikraft­trä­dan­det är träf­fat på obe­stämd tid eller med för­be­håll för såväl hyres­vär­den som hyres­gäs­ten att säga upp avtale t och en upp­säg­ning, sedan lagen har trä tt i kraft, inte sker till den tid­punkt avta­let på grund av sådan upp­säg­ning tidi­gast kan från­trä das, skall de nya bestäm­mel­serna med undan­tag av 12 kap. 19 § tilläm­pas på avta­let från den tid­punk­ten, även om det inte föl­jer av någon annan över­gångs­be­stäm­melse. detta gäl­ler även om upp­säg­ning sker men avta­let för­längs. 1578 / ¬ 7. om det före­lig­ger sär­skilda skäl, kan läns­sty­rel­sen ge en för­e­ning sfs 1984:694 eller ett aktie­bo­lag som avses i punkt 16 i över­gångs­be­stäm­mel­serna till bostads­rättsla­gen (1971:479) till­stånd att tillämpa avtalsklau­sul som stri­der mot 12 kap. 15 § and ra styc­ket första meningen eller 19 §. till­stånd som har med­de­lats enligt äldre bestäm­mel­ser gäl­ler även efter ikraft­trä­dan­det. 8. hyres­tvis­ter som har anhäng­ig­gjorts vid dom­stol eller hyres­nämnd före ikraft­trä­dan­det prö­vas enligt äldre bestäm­mel­ser. 9. vid tillämp­ning av bestäm­mel­sen om far­dag i 11 § lagen (1963:583) om avveck­ling av fide­i­kom­miss gäl­ler, såvitt angår hyra, 12 kap. 4 § tredje styc­ket i dess äldre lydelse även efter ikraft­trä­dan­det. på rege­ring­ens väg­nar hans gustafs­son lars uno didön (bostads­de­par­te­men­tet) ¬