520167.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
ty-
ler
[an
ks-
fcet.
tan
ist-
ig
ro
ili
ng»
ga
im
iet
jill
nr 167.
lag
om allmänningsskogar i norrland och dalarna;
given stockholms slott den 18 april 1962.
vi gus'l^f adolf, med guds nåde, sveriges, götes och i
gosdnvsom^ljef" -^0 riksdagen", fnnntt
i
allmänna bestämmelser.
1 §•
med allmänningsskog förstås i denna lag område som avsatts till bespa-
nngsskog vid storskifte, i kopparbergs och gävleborgs län eller till allman-ning vid awittring i västerbottens och norrbottens län. i'
' riksdagens skr ivelse 1952: 87,
¬
— . nr 167. — 323
2§.
allmänningsskog tillhör ägarna av de fastigheter för vilka skogen vid
storskifte eller avvittring blivit avsatt eller med vilka, enligt vad vid jord
delning bestämts, är förenad rätt till delaktighet i skogen.
ägarna av nämnda fastigheter åtnjuta delaktighet i skogen, där ej för sär
skilt fall annorlunda bestämts, efter reducerat jordtal eller hemmantal eller,
i fråga om fastigheter för vilka rätten till delajctighet bestärats vid jorddel
ning, efter den därvid stadgade grunden,
i denna lag medför ej rubbning i den rätt till skog som enligt vad särskilt
är stadgat tillkommer lapparna,
i 3 §.
är rätt till delaktighet i allmänningsskog förenad med fastighet som inne-
•haves med ständig eller ärftlig besittningsrätt eller såsom boställe, äge inne-
"^avaren tillgodonjuta sagda rätt samt i frågor rörande allmänningsskogen
*töva rösträtt för fastigheten.
4 §.
i delägare må ej å annan överlåta sin rätt till delaktighet i allmännings-
' skog annorledes än gemensamt med den fastighet varmed rätten är förenad.
' överlåtelse som sker i strid häremot vare ogill.
utan hinder av vad nu stadgats må delägare, där han äger rätt till utdel-
|%ing från allmänningsskogen, å annan överlåta denna rätt. sådan överlå-
[ telse gäller ej mot ny ägare eller innehavare av fastigheten, dock att, där
li öv erlåtelsen skett genom avtal enligt vilket nyttjanderätt upplåtits till fas-
i tigh eten, överlåtelsen skall, om ej annat avtalats, gälla så länge nyttjande-
j rätten äger bestånd, överlåtelse som här avses medför ej befogenhet att ut-
; öva delägaren tillkommande rösträtt i frågor rörande allmänningsskogen. v" . 5§.
i allmänningsskog skall bibehållas oförminskad där ej här nedan annor
lunda stadgas. allmänningsskog må ej belastas med inteckning och ej heller
i'-tagas i mät för annan fordran än sådan för vilken åtnjutes förmånsrätt
i enligt 17 kap. 6 § handelsbalken till betalning ur skogen.
! 6 §.
; delägarnas rätt till allmänningsskog skall, där ej i lag for särskilt fall
•annorlunda stadgas, tillgodogöras för delägarnas eller ortsbefolkningens ge
mensamma räkning enligt vad i denna lag sägs.
v delägare vare ej skyldig att med egna medel bidraga till bestridande av
utgifter för allmänningsskogen. t 7 § .
mom. allmänningsskog jämte vad från skogen härflyter skall förvaltas
^ en av delägarna vald allmänningsstyrelse enligt reglemente, som för varje
allmänningsskog fastställes i den ordning nedan sägs. i reglementet må
dock föreskrivas, att inkomst som härflyter frän skogen eller fond som bil-
j; äats av sådan inkomst skall förvaltas av särskild av delägarna vald ekonomi-
ji nämnd eller av myndighet. i reglementet må ock bestämmas, att en eller
^'erä ledamöter av allmänningsstyrelsen eller ekonominämnd skola utses av
^nsstyrelsen.
allmänningsstyrelsen utövar delägarnas beslutanderätt i alla frågor i
wlka beslutanderätten ej genom lag eller reglementet förbehållits delägarna,
ekonominämnd eller m3nnidighet. i fall då beslutanderätten tillkommer del-
%arna utövas den å allmänningsstämma.
j(•' 2 mom. beträffande förvaltningen av fond som bildats av inkomst från
ibesparingsskogarna inom venjans socken eller från lima eller transtrands
fsockens besparingsskog äger konungen utan hinder av vad i denna lag stad
igas efter vederbörande delägares hörande meddela särskilda bestämmelser..
¬
324 — 1952. nr 1 .
om avyttring ocli införlivning av mark.
8 §.
till allmänningsskog hörande område må avyttras genom försäljning eller
annorledes, om avsevärd förmån för delägarna därigenom vinnes samt av-
yttringen ej länder skogsskötseln å allmänningsskogen till men eller om
eljest synnerliga skäl föreligga till avyttringen. rätt att besluta om dylik
avyttring tillkommer delägarna, men avyttringen blir ej giltig med mindre
den godkännes av konungen eller myndighet som konungen bestämmer.
9 §.
vilja delägarna inköpa mark för allmänningsskogs utvidgning, äga de be
sluta därom. beslutanderätt i sådant avseende tillkommer även allmännings-
styrelsen, om reglementet medgiver det.
10 §.
har mark förvärvats av delägarna i allmänningsskog för medel som här
flutit från skogen eller genom byte mot vederlag av skogen tillhörande mark
eller genom gåva, åligger det allmänningsstyrelsen att inom tre år efter det
förvärvet skedde hos länsstyrelsen göra ansökan om markens införlivning
med allmänningsskogen. länsstyrelsen äger dock i särskilt fall medgiva u
dantag från denna skyldighet.
11 §.
införlivning av mark med allmänningsskog må äga rum under villkor;
1) att marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är skogbärande eller
tjänlig till skogsbörd samt så belägen, att den lämpligen kan förvaltas ge
mensamt med allmänningsskogen, eller ock att den är behövlig för allmän-
ningsskogens bevakning eller skötsel;
2) att marken genom rågång eller genom lantmäteri- eller mätningsför
rättning som fastställts eller eljest är lagligen gällande är skild från annan
mark; 3) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret;
4) att lagfart meddelats å delägarnas fång till marken;
5) att klander ej instämts å fånget, att delägarnas rätt till marken ej
heller eljest finnes tvistig samt att marken ej utmätts;
6) att marken icke besväras av återköpsrätt eller av någon vare sig sökt
eller beviljad inteckning för fordran eller rätt till avkomst eller annan för
mån samt ej heller enligt 11 kap. 2 § jordabalken häftar för fordran eller
sådan rätt; samt 7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servitut^'
rätt som hindrar tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest str^'
der mot det med införlivningen avsedda syftet.
12 §.
finner länsstyrelsen laga hinder ej möta för bifall till ansökningen, skall
länsstyrelsen meddela förordnande om markens införlivning med allmän
ningsskogen. prövas det i 11 § 1) stadgade villkoret för införlivning i fråga om ma
ken vara för handen men möter på grund av bestämmelserna i 11 § 2)—?)
hinder för ansökningens beviljande, förelägge länsstyrelsen sökanden att
inom viss tid, högst tio år, styrka att hindret undanröjts vid äventyr att
ärendet eljest företages till avgörande i befintligt skick.
begär sökanden före utgången av den i föreläggandet stadgade tiden upp
skov med fullgörande därav, äge länsstyrelsen, om skäl äro därtill, bevilja
ytterligare uppskov under tid, ej överstigande tio år.
i
¬
.31'
— . nr 167. — 325
13 §.
i beträffande mark som införlivats med allmänningsskog skola, med un-
dantag som i 14 § sägs, de enligt denna lag för allmänningsskagen gällande
bestämmelserna så ock vad eljest i lag eller författning är stadgat om nytt-
y jande av allmänningsskogen äga tillämpning.
^ vad i första stycket är sagt skall ock gälla i fråga om andel i samfälld
äga, där sådan andel hör till mark som införlivats med allmänningsskog.
iq , 14 §.
lu; 1 mom. införlivning medför ej rubbning i den införlivade markens an
svarighet för fordran eller annan rätt varför marken särskilt häftar.
2 mom. därest efter klander å delägarnas fång till införlivad mark denna
vinnes från delägarna, vare förordnandet om införlivning utan verkan.
^ 3 mom. är med mark som införlivats med allmänningsskog förenad rätt
pill delaktighet i skogen, skall genom införlivningen sagda rätt upphöra att
i gälla. skiljes marken sedermera från skogen, skall rätten åter tillkomma
i marken. ? = " . .
' avslås ansökan om införlivning av mark med allmänningsskog, skall
® -anarken, där ej delägarnas förvärv av denna för sådan händelse förfaller,
pw allmänningsstyrelsen försäljas då så lämpligen kan ske och i varje fall
då försäljning kan äga rum utan förlust för delägarna.
j,-i ' det åligger allmänningsstyrelsen att sedan försäljning skett ofördröjli-
gen göra anmälan därom till länsstyrelsen samt därvid foga försäljnings-
. jhandlingen i huvudskrift eller bestyrkt avslcrift.
16 §.
1 länsstyrelsen har att övervaka, att allmänningsstyrelse fullgör sina skyl-
digheter enligt 10 och 15 §§. åsidosätter allmänningsstyrelse sådan skyl-
jtj, jdighet, må länsstyrelsen genom vite tillhålla allmänningsstyrelsen att full-
, göra den.
om av kastning och annan inkomst av allmänningsskog.
17 §.
^ till allmänningsskogs avkastning räknas i denna lag all den inkomst in
natura eller i penningar som erhålles genom tillgodogörande av delägarnas
.fij 'tatt till skogen, i den mån sådant tillgodogörande skall ske för gemensam
i : räkning, dock med undantag av kapitalinkomst som härflyter från skogen.
till kapitalinkomst av allmänningsskog hänföras i denna lag medel som
.j "nflyta genom avyttring av mark från skogen, ersättning för mark som ge-
i nom expropriation, inlösen enligt lagen om rätt i vissa fall för nyttjande-
i råttshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område eller annat dylikt
; ^f örfarande skiljes från skogen samt ersättning för nyttjande- eller servi-
e?, /y tutsrätt som genom sådant förfarande upplåtes å skogen ävensom sådan er-
rättning för skada eller intrång genom dylikt förfarande som bestämts att
i ^tgå i penningar på en gång.
18 §.
behållen avkastning må enligt närmare föreskrifter i reglementet använ-
das eller fonderas för betalning av utskylder för de fastigheter med vilka
1; rätt till delaktighet i skogen är förenad, för främjande av jordbruket inom
0 den eller do socknar eller delar av socknar för vilkas jordägare skogen bli-
ji; vit avsatt eller för annat ändamål som är till gagn för delägarna eller för
f befolkningen i sagda socknar eller sockendelar; dock må avkastning från
v -v--*.
¬
326 — 1952. nr 1
svärdsjö och svartnäs socknars besparingsskog, envikens sockens bespa
ringsskog, dorotea övre allmänningsskog, vilhelmina övre allmänniugsskog,
sorsele övre allmänningsskog. tärna och stensele allmänningsskog eller
allmänningsskog som särskilt avsatts för nybyggare användas eller fonderas
för ändamål som sist sagts, allenast där det är till gagn för delägarna i
skogen.
19 §.
rätt att besluta om användningen av behållen avkastning tillkommer del
ägarna.
vilja delägarna använda fonderad avkastning till annat ändamål än det,
för vilket fonderingen ägt rum, vare beslut därom' icke giltigt, med mindre
det biträtts av röstande för ett sammanlagt delaktigbetsbelopp, utgörande
minst två tredjedelar av allmänningsskogens hela delaktighetst^, och god
känts av länsstyrelsen.
20 §.
delägarnas beslutanderätt enligt 19 § må, utom för det fall som avses i
andra stycket, genom reglementet helt eller delvis uppdragas åt allmän-
ningsstyrelsen.
21 §.
kapitalinkomst skall användas eller fonderas för verkställande av grund^i
förbättringar å allmänningsskogen eller för inlröp av mark för skogens ut-^-,i,
vidgning eller för annat dylikt ändamål. det tillkommer länsstyrelsen att på t
framställning av allmänningsstyrelsen meddela närmare föreskrifter i detta
hänseende. ^
har mark som förvärvats för kapitalinkomst ej lagligen införlivats med
allmänningsskogen, skall, där marken försäljes, köpeskillingen anses ut
göra kapitalinkomst.
i fråga om ränta å icapitalinkomst och om avkastning av mark som avses
i andra stycket skall vad i 18—20 §§ är stadgat äga motsvarande tillämp- j
ning. i
om allmänningsstyrelse, ekonominämnd, revisorer
och allmänningsstämma.
22 §.
ledamot av albnänningsstyrelse eller ekonominämnd skall vara myndig
och, därest ej konungen för särskilt fall annat medgiver, bär i riket bosatt
svensk medborgare.
ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd må, ändå att de
tid för vilken han bbvit utsedd ej gått till ända, skiljas från uppdra
genom beslut av den eller dem som utsett honom.
avgår styrelse- eller nämndledamot innan den tid för vilken han blivit
utsedd gått till ända och finnes ej suppleant, skall, där den avgångne valts
av delägarna, på föranstaltande av allmänningsstyrelsen val av ny ledamot
för återstående tiden ofördröjligen hållas samt, om den avgångne utsett
av länsstyrelsen, anmälan om avgången genast göras bos denna myndig
för utseende av ny ledamot för samma tid. utan binder av vad nu stadgats
må dock med val av ny ledamot kunna anstå till nästa ordinarie allmän-
ningsstämma, såframt styrelsen eller nämnden är beslutför med kvarstående
ledamöter samt uppskovet ej strider mot bestämmelse i reglementet.
23 §.
allmänningsstyrelse, ekonominämnd eller myndighet som förvaltar del
ägarna tillhörig egendom äge i fråga om den egendom som står under dess
¬
, nr 167. — 327
'li förvaltning att själv eller genom om^ud ej mindre gentemot tredje man
>1 handla å delägarnas vägnar än även inför domstolar och andra myndighe-
^ ter företräda delägarna.
^ angående befogenhet för styrelse- eller nämndledamot att för delägarna
« mottaga delgivning i angelägenheter rörande egendom som styrelsen eller
nämnden förvaltar skall vad i 33 kap. 17 § rättegångsbalken är stadgat äga
motsvarande tillämpning.
q vill styrelsen, nämnden eller myndigheten kära till delägarna, utlyse sty
relsen allmänningsstämma för val av ombud att i tvisten föra delägarnas
il talan. stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman.
i 24 §.
il ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd äge ej deltaga i be-
r^andlingen av fråga rörande avtal mellan honom och delägarna. ej heller
^å han deltaga i behandlingen av fråga angående avtal mellan delägarna och
cij,- tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse som kan vara stri-
ti' dande mot delägarnas. vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning
!, b eträffande rättegång eller annan talan mot ledamoten eller tredje man.
^ k; • . 25 §.
styrelse- eller nämndledamöter som genom att överskrida dem tillkom-
r,i-,ibande befogenhet eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda
delägarna skada svare för skadan en för alla och alla för en. vad nu sagts
^ skall ock gälla, där styrelse- eller nämndledamöter tillskynda tredje man
skada genom överträdelse av denna lag, reglementet eller annan föreskrift,
som myndighet enligt denna lag meddelat eller fastställt.
26 §.
allmänningsstyrelses och ekonominämnds förvaltning och räkenskaper
skola granskas av två eller flera revisorer, som utses av delägarna eller på
annat i reglementet angivet sätt.
ej må den vara revisor, som är befattningshavare hos delägarna eller
tinder det sistförflutna året handhaft bokföring eller medelsförvaltning för
dem eller som intager en underordnad eller beroende ställning till ledamot
av allmänningsstyrelsen eller ekonominämnden eller till befattningshavare
hos delägarna, åt vilken uppdragits att ombesörja bokföringen eller medels-
, förvaltningen eller kontrollen däröver, ej heller styrelse- eller nämndleda-
mots eller sådan befattningshavares make eller den, som med honom är i
rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är hans syskon
, lelle r med honom är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres pj^yskon.
den tid för vilken revisor utses må ej utgå före nästa ordinarie allmän-
. ningsstämma.
revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända,
skiljas från uppdraget genom beslut av den eller dem, som utsett honom.
i^';'!jil|! avgå r av delägarna vald revisor innan den tid för vilken han blivit vald
jii?1^'ått till ända och finnes ej suppleant, åligger det allmänningsstyrelsen att
ofördröj ligen föranstalta om val av ny revisor.
^ 27 §.
0 det åligger allmänningsstyrelse och ekonominämnd beträffande egendom
som av styrelsen eller nämnden förvaltas att årligen inom tid, som angives
i reglementet, till vederbörande revisorer avlämna en av styrelsens eller
nämndens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse för det förflutna
räkenskapsåret tillika med redovisning över inkomster och utgifter.
< ••"t"
¬
328 — 1952. nr 1
28 §.
allmänningsstyrelse och ekonominärand skola bereda revisor tillfälle att
när som helst inventera de kontanta medel och övriga tillgångar som stå
under styrelsens eller nämndens förvaltning samt granska alla till förvalt
ningen hörande böcker, räkenskaper och andra handlingar. av revisor be
gärd upplysning angående förvaltningen må ej av styrelsen eller nämnden
vägras.
vid fullgörande av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efter
rättelse de särskilda föreskrifter som av delägarna meddelas och ej avse in
skränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller
författning eller mot reglementet.
det åligger revisorerna eller, där enligt reglementet särskilda grupper re
visorer utsetts, envar sådan grupp att för varje räkenskapsår inom tid som
bestämmes i reglementet avgiva och till allmänningsstyrelsen överlämn
en av revisorerna eller gruppen underskriven berättelse över granskningen.
29 §.
hava revisorer i sin berättelse eller annan handling som framlägges å
allmänningsstämma mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller upp-
såtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling so
av dem granskats, eller hava de vid fullgörandet av sitt uppdrag visa
vårdslöshet, vare de som låtit sådant komma sig till last delägarna ansva
riga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.
30 §.
i reglementet må bestämmas att delägarnas beslutanderätt å allmän
ningsstämma skall utövas genom distriktsombud, utsedda på delägarstäm-
mor för särskilda distrikt.
31 §.
a delägarstämma äge envar ägare eller i 3 § omförmäld innehavare av
fastighet inom distriktet, med vilken rätt till delaktighet i allmänningssko-
gen är förenad, rösträtt efter grunden för sagda delaktighet, där ej nedan i
denna paragraf annorlunda stadgas.
för omyndig delägare röstar förmyndare som har vederbörande fastighet
under sin förvaltning eller, där flera sådana förmyndare finnas, den som
de bland sig utse. för oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet må
ej mera än en person utöva rösträtt.
frånvarande delägares rösträtt må å stämman utövas genom ombud. ej
må dock någon på grund av fullmakt rösta för mera än en delägare.
ej må någon å delägarstämma för egen eller annans räkning utöva röst
rätt för mera än en tiondel av hela det delaktighetstal som är företrätt å
stämman eller den mindre del därav, som må vara bestämd i reglementet.
32 §.
vad i 31 § är stadgat angående delägarstämma skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om allmänningsstämma, varå beslutanderätten utöva
omedelbart av delägarna. 33 §.
ä allmänningsstämma, där beslutanderätten utövas genom distriktsom-
bud, äge sådant ombud utöva rösträtt för det delaktighetstal beträffande
allmänningsskogen som sammanlagt tillkommer delägarna i det distrikt för
vilket ombudet utsetts. företrädes å stämman distrikt av flera ombud, äge
dessa rösta för lika andel av sagda tal. enskild delägare vare dock obeta
get att, själv eller genom ombud, å stämman utöva rösträtt för honom till-
¬
2. nr 167. — 329'
kommande delaktighetstal, som i så fall avräknas från vederbörande di-
striktsombuds röstetal.
'3 34 §.
ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan å
^ allmänningsstämma deltaga i behandlingen av fråga rörande avtal mellan
^ honom och delägarna. ej heller må han deltaga i behandling av fråga an
gående avtal mellan dessa och tredje man, där han i frågan äger ett väsent-
|3 ligt intresse som kan vara stridande mot delägarnas. vad sålunda stadgats
(f äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot
honom eller tredje man.
ledamot av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd må ej deltaga i be
ts slut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig,
ar eller i val av revisor.
%•- 35 §.
oi ordinarie allmänningsstämma skall hållas en gång om året å tid, som
bestämmes i reglementet.
ä sådan stämma skola allmänningsstyrelsens och ekonominämnds för-
valtningsberättelser för det förflutna räkenskapsåret jämte därvid fogade
redovisningar samt den eller de berättelser, som avgivits av revisorerna för
-a'samma år, framläggas, och skola å stänunan frågorna om beviljande av an-
i;ö' svarsfribet åt styrelsen och nämnden för den tid förvaltningsberättelserna
omfatta företagas till avgörande,
a med sådan fråga skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag, minst
fyra och högst åtta veckor därefter, om så påfordras av röstande för ett
sammanlagt delaktigbetsbelopp, utgörande minst en tiondel av allmännings-
skogens hela delaktigbetstal. utöver sagda tid vare uppskov ej medgivet.
val av ledamöter av allmänningsstyrelse eller ekonominämnd samt revi
sorer må företagas endast å ordinarie stämma, dock att fyllnadsval varom
i 22 § sista stycket och 26 § femte stycket stadgas må äga rum å extra
ds stämma.
it 36 §.
allmänningsstyrelsen äge, när den finner lämpligt, utlysa extra allmän
ningsstämma.
ddi revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med
angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra stämma att
0 hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske.
hava jämlikt reglementet särskilda grupper revisorer utsetts, äge varje
grupp samma rätt. efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påford-
ran, äge revisorerna eller vederbörande grupp utlysa stämma. råder ej
j," enighet om stämmas utlysande, gäller den mening, varom de flesta förena
' sig, eller vid lika röstetal deras mening som anse extra stämma böra hållas.
extra stämma skall ock av styrelsen utlysas då det för uppgivet ändamål
skriftligen påfordras av ekonominämnd, myndighet som i 7 § 1 mom. första
stycket avses eller delägare med sammanlagt delaktigbetsbelopp, utgörande
i^^ä minst en tiondel av allmänningsskogens hela delaktigbetstal eller den mindre
del därav som må vara bestämd i reglementet.
länsstyrelsen äge ock, när så finnes nödigt, anmoda allmänningsstyrel
sen att utlysa extra stämma. efterkommer allmänningsstyrelsen ej inom
iji en vecka sådan anmodan, må länsstyrelsen själv utlysa stämma.
% §•
underlåter allmänningsstyrelsen att i föreskriven ordning utlysa ordina-
rie allmänningsstämma eller bar styrelsen ej senast två veckor efter på-
fordran som i 36 § tredje stycket sägs utlyst extra stämma att hållas så
* 94—52002^f, svensk författningssamling 1952, nr 166—170.
¬
330 — 1952. nr 16
snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, har länsstyrel
sen att, på anmälan av ekonominämnd, myndighet som 1 7 § 1 mom. första
stycket avses eller delägare, ofördröjligen utlysa stämma.
vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, därest delägarstämma
ej utlyses i föreskriven ordning.
om reglemente.
38 §.
reglemente för allmänningsskog skall, utöver vad som följer av stadgan-
dena här ovan, angiva:
den ort där allmänningsstyrelsen skall hava sitt säte;
huru styrelsen och, i förekommande fall, ekonominämnd skola samman
sättas, den tid för vilken de skola utses samt grunderna för deras beslut-é
förhet och för omröstning;
antalet revisorer samt för vilken tid dessa skola utses;
tiden för räkenskäpsavslutning;
platsen för hållande av ordinarie allmänningsstämma;
det sätt varpå kallelse till allmänningsstämma skall ske och den tid före^f
stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna; samté'
i vilka fall å allmänningsstämma må företagas ärende som ej angivits i '
kallelsen.
skall enligt reglementet delägarnas beslutanderätt å allmänningsstämma
utövas genom distriktsombud, skall reglementet tillika innehålla föreskrifter
om den ordning, i vilken dessa skola utses.
39 §.
förslag till reglemente skall uppgöras av delägarna. förslaget insändes
till länsstyrelsen, som med eget yttrande överlämnar förslaget till konungen
för prövning och fastställelse. konungen, prövar förslagets överensstäm- i
melse med lag och dess ändamålsenlighet samt äger vidtaga de ändringar
däri som må finnas påkallade.
40 §. .
ändring av fastställt reglemente må efter förslag av länsstyrelsen, del- ^
ägarna eller den minoritet av dem, som bestämts i reglementet, medgivas
av konungen. väckes förslag om sådan ändring av delägarna eller av mine- p
ritet som nyss sagts, skall om behandling av förslaget gälla vad i 39 §
stadgats; dock skall länsstyrelsen innan utlåtande över minoritetsförslag |
avgives bereda delägarna tillfälle att yttra sig. delägarna skola, ock horas
över ändringsförslag som väckts av länsstyrelsen,
om talan mot allmänningsstyrelse, ekonominämnd ooli revisorer.
41 §. å'
varder talan å allmänningsstyrelses eller ekonominämnds förvaltning un- ,
der den tid förvaltningsberättelse omfattar ej anställd inom sex månader från
det berättelsen framlades å allmänningsstämma, vare så ansett som om an
svarsfrihet blivit styrelsen eller nämnden beviljad.
utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvalt
ningen, som grundas därpå att styrelse- eller nämndledamot begått brotts
lig handling, kunna anställas mot honom, där ej ansvarsfriheten uppenbar
ligen avsett även den handlingen.
¬
^rmi67. — 331
: 42 §.
talan mot revisor enligt 29 § må ej anställas sedan två år förflutit från
det revisorernas berättelse framlades å allmänningsstämma, utan så är att
talan grundas därpå, att brottslig handling blivit begången.
om be hörig myndighet.
43 §.
delägarna i allmänningsskog skola i de mål, för vilka ej annorlunda ge-
nom lag stadgas, lyda under allmän underrätt i den ort varest allmän-
ningsstyrelsen eller, där målet angår egendom som förvaltas av ekonomi
nämnd eller myndighet, denna har sitt säte.
si. är allmänningsskog belägen inom två eller flera län skola de uppgifter
1, som enligt denna lag eller reglementet tillkomma länsstyrelse eller skogs
vårdsstyrelse i fråga om sådan skog handhavas av länsstyrelsen eller skogs
vårdsstyrelsen i det län där allmänningsstyrelsen har sitt säte.
ansvarsbestämmelse.
45 §.
ledamot av allmänningsstyrelse eller av ekonominämnd och hos sådan
s styrelse eller nämnd anställd befattningshavare äro med avseende å sina
fä åligganden underkastade det ansvar som i lag stadgas beträffande ämbets
man.
om full följd av talan. äc
isi: 46 §. 1 mom. menar delägare att heslut som fattats å delägar- eller allmän-
'j. ningsstämma icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot lag
eller författning eller mot reglementet, må han hos länsstyrelsen föra talan
mot heslutet genom besvär, vilka jämte heslutet skola hava inkommit inom
en månad efter heslutets dag. försummas det, vare rätt till talan förlorad,
lö ändå att talan föres mot heslutet, skall det gå i verkställighet, där ej läns-
styrelsen annorlunda förordnar.
'sf utslag varigenom delägar- eller allmänningsstämmas heslut upphävts eller
rji,, ändrats gälle jämväl för de delägare som ej klagat.
2 mom. mot heslut som länsstyrelse meddelat enligt denna lag må talan
jiijl? föras hos konungen genom besvär, som skola hava inltommit till jordbruks
departementet inom en månad från den dag klaganden erhöll del av he
slutet.
övergångsbestämmelser.
j(^ denna lag träder i kraft den 1 januari 1954; dock må redan dessförinnan
j. förslag till reglemente i enlighet med lagens bestämmelser uppgöras och
'p fastställas.
k genom denna lag upphäves lagen den 17 juni 1938 (nr 297) om allmän-
ningsskogar i norrland och dalarna. nämnda lag skall likväl fortfarande
,5 äga tillämpning i fråga om brott mot lagen som b^egåtts före den 1 januari
'il 1954.
äger enligt avtal, som träffats före den 1 januari 1940, arrendator av
kronan tillhörig jordhruksegendom eller ecklesiastikt boställe rätt att till-
¬
332 ~ 1952. nr 167 ocli
godonjuta till egendomen eller bostället hörande andel i allmänningsskog,
vare arrendatorn berättigad att under den tid avtalet gäller utöva jordäga
ren tillkommande rösträtt i frågor rörande skogen.
där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,
som ersatts med bestämmelse i nya lagen, skall den bestämmelsen i stället
tillämpas.
det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. till yttermera
visso hava vi detta med egen hand underskrivit och med vårt kungl. sigill
bekräfta låtit.
stockholms slott den 18 april 1952.
gustaf adolf.
(l. s.)
(jordbruksdepartementet.) . sam. b. norup.
h \
it-, /
4 k
t' a
%
1
¬
Viktiga lagar inom fastighetsrätten
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)
Viktiga lagar inom fastighetsrätten
Anläggningslag (1973:1149)Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)
JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster
JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster
För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.
