SFS 1926:326

260326.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

flsyersk forfitthihassilllins. äiitct im jfj' 836 —339. ä*#- tjtiiom frfin tryckot (icq 7 jnll 192ö. fftes- ■moisigöj nr 326. lag om delning av jord ä landet; given siochholms slott den 18 juni 1926. (cobrlk ooh dntutn trm- cjroa trun prcdlkitolcn,) vi grustaf, med g-uds näde, sveriges, götes och vendes konnng, göra veterligt: att yi, med riksdagen \ funnit gott förordna som följer: 9iin. i avd. om laga skifte. 1 kap. om "vad med laga skifte ock skifte slag förstas, så ock om rätt att söka och erhålla laga sldfte. 1 §.med laga sldfte förstås delning av oskiftade eller omdelning av förut skif tade bgor i ändamål att utan någon delägares förfång åstadkomma en för ägornas brakande så lämplig indelning, aom deras beskaffenhet och belägen het medgiva. j^ga skifte sker utan någon delägares förfång, då skiftet för fastighet, som däri ingår, icke länder till minskning i värde utöver vad i vissa avseenden kan iöranledas av särskilda stadganden i denna lag. är eljest i denna lag såsom villkor för viss åtgärd stadgat, att åtgärden kan ske utan förfång, av ses därmed, att åtgärden icke medför påföljd, varom nu sagts, för fastighet, som berörea av åtgärden. vad i denna lag stadgas om oskiftad jord äge, d^ ej annat sägs, lika till- ^plighet å sämjevis delad som å samiäud jord. lara skifte förrättas å skifteslag. till skifteslag äro att hänföra; 1- enstaka hemman eller lägenhet, som har sitt område genom rågång ^t öän andra ägor; ägor, som eljest äro belägna inom gemensam råg^g; “flor, som, ändå att rågång kring ägorna ej kan påvisas, vid skifte bekandlats bäsom ursprungligt skifteslag; „ „ ögolott, vaken vid lantmäteriförrättning, som faststäute eller eljest är s^^ö,nde, utlagts inom skifteslag, varom under 1 sägs; fastighet, som oudafe genom avsöndring eller därmed jämförlig åtgärd eller genom avstyok- 3 omåde, som vid lantmäteriförrättning undantagits för gemensamt ända- eller eljest lämnats oskiftat euer ock, sedan skifteslag, varom under 1 ’ äifcbdngoiib ejjivoleo 1926: 331. ^~-20002i, svenikför/attningssamiing j926, nr 326 —339. .1 :i' i \ • i > i i ¬ > .■ i i { i -f •r s i ii 568 — 1926. nr 326. — euer 2 är mga, nndergått laga skifte, genom rågångsftjrrättni tillkommit skiftesla^et. jtastighet som bildats ------------------ y a • ^ ^ ® ighet, genom avsöndring eller därmed jämförlic, „ , ias® avstjckning, skall, där stamfastigbeten utgör skifteslap säffs," anses icke ingå i det skifteslag. ^der 2genom - - -eller 3 sägs' skifteslag har skifteslag, som utgjort samfällighet för två eller flera bvni- hemman eller under 1 avsedda lägenheter, skiftats, skall vad av £ ’ till varje by, enstaka hemman eller lägenhet räknas till byn, hemm lägenheten'! dess egenskap av skifte.slag. vad sålunda stadgats ef utgöra hinder för att dylik skiftad samfällighet för sig göret; fill ij ^ för nytt skifte, där sådant eljest lagligen må äga rum. vad i nästföregående stycke är sagt skall äga motsvarande tillämiit,- träffande skifteslag, som varit gemensamt för två eller flera sådnnn wlag, som ovan under 2 avses. skifies- utöver skifteslag, om vilka förut i denna paragraf förmäles knnnn k-u . i särskilda skifteslag, på sätt nedan närmare sägs. fastighet, vilken nnnk mit genom sammauläggning i enlighet med föreskrifterna i lagen om ”1!!.läggning av fastigheter ålandet, skall, där den bildats av thstighetervt' själva utföra skifteslag, anse.s såsom skifteslag, tillhörande den av deiftrs stycket under 1 och 2 angivna grupper, till vilken de i kmmanläjrotii.^ aringående fastigheterna äro att hänltira, dock att där .samtliga äsotte^^s under 1 omförmält skifteslag må vara uppdelat, sammanläggas, den klnudfi utbv mng varom under 2 eller 3 förmäles. s-‘fteslag, 3 tilf ste^^ss?^ omfång blivit bestämt genom särskild indelning, lände dc den förekommer inom^ viss landsdel ägoblandning mellan skilda byalag, ella av lä ftres^lva^s^^d^ särskild_ indelning i skifteslag, ankomme det på konungen att •p..' . , ' or vinnande av lämpligt, och redigt skifte må, där det efter undersökninj äga r a ordning, varom i 4 kap, sögs, finnes kunna ske utan någta å atodelägares förfång: i 6 > 1. ett skifteslag uppdelas i flera skifteslag; okg prn o v. _.-ii r , , . . . ............................ 1 ät skifteslag, skall ^skola undergå laga skifte, sammanföras tiu ett dleiden skifteslag, vilka skola undergå laga skiite, sammm- bonomi vfrf ^ saframt delägare, som äga behörighet att påkauaskike de i flir ^ eslagen, yrka det och det prövas kunna äga rum utan huids gemen har övriga delar av skifteslagen.stödet ^ skilt från ikifi6toaen av skitteslaget utgöra ett skifteslag för sig. denna la^pär^nn^^ ^dl skifteslagete mark ingå i förrättningens dö ej | sådant ti^ pkifip stadgat. under skifteslagets mark inbegripes j8n> {nlikt område körande område, som är täckt med vatten; fv?j sätt. nedan i z f fisket ä området fördelat, där aj.pl ^ir a hör tm skis/"^ bestämmes. . ^ ^ .... ä icke utgör vare sip-^-/i^ 4.^ 2 § under 2 avses, andel i samfuhigket,s id. lantmäteriförrättning för gemensamt ändamål ao felligh ¬ — 1926. 326. — 569 »s» sfte ääget ';lä:i;jrardi??3ää tfa- irtoti 1 _ i? of*- 7 ] 4^ a _ _______ 1 ^ innan så lag-ehö ii*^ """ i.-.oc.xx.lxiaii= uieu siiuresiagets övriga agor i 012 skiftet idgft- g ^ ffib hava vattentäckta områden vid skifte å det skifteslag, däri de ingå, läm- as .nfeoskiftade, eller hava med stöd_ av åldre lag sådana områden skiftats en- £ £ i avseende å omradenas njd;tjande till fiske, utgöra dessa områden icke kt ttt ftir sig ^tan allenast tillsammans ett skifteslag. skall laga skifte härå sa ram, och yrkar delägare, att visst sådant område skau uteslutas från sflek öiä finnes kunna ske utan någon delägares förfång och ,1, ^piigt skifte icke därigenom hindras, detta område frän skiftealaget av- tw fldljas skiftet omfatta allenast övriga vattentäckta områden. rinnas inom eller vid vatten täck t område, som särskilt skiftas, mindre ld!i3 holmar, skär eller strandområden, som äro gemensamma för delägare i det :oiii. taftentöckta området, skola de i den omfattning, sådant finnes nödigt för be- ibh - läande av lämpligt skifte, intagas i skiftet, där det kan ske utan någon del- ilh epares förfång.istj °är vatten täckt område delat, och sker sedan laga skifte av stranden, må iga nämnda område eller del därav intagas i skiftet, därest sådant för vinnande ilh flv lämplig ägoanordning erfordras o(m detta syfte ej kan vinnas genom ägo- nds utbyte. öt. 7 §. 3lng sava förut sanka eller vattentäckta ägor blivit torrlagda genom sjösänk- äon ning eller annat företag, avseende torrläggning av mark i större omfattning, lag, ocb möter för deras ändamålsenliga brukande i detta skick hinder av den in delning de erhållit vid delning, som förrättats före torrläggningen, då må laga skifte kunna äga rum å dessa ägor för sig eller tillika med annan i da den tidigare delningen intagen mark, som med nämnda ägor ligger i sådant saaunanhang, att dess intagande i den nya delningen erfordras för beredande u q av lämplig ägoanordning. . 8 §. ar s^teslag, som i 2 § under 1 eller 2 avses, ej förut genom lantmäteri- iörrfittaing delat, må på yrkande av därtill behörig delägare laga skifte därå ing figa ram, därest för envar delägare kan utläggas ägolott, som med avseende joa d storlek och beskaffenhet samt med hänsyn jämväl till övriga föreliggande ftrhållanden prövas kunna på varaktigt sätt erhålla ändamålsenlig använd- dkg såsom särskild fastighet eller, där skifteslaget utgör samfäuighet för tvä eil wer flera ursprungliga skifteslag, tillsammans med den fastighet, till vilken den lögg^. kan sådan ägolott utläggas allenast för sökanden eller, jämte rf vissa delägare, må jämväl skifte kunna äga rum, for såvittits de a andra än nu omförmälda delägare belöpande andelar kunna utläggas i ^ gsgieasani ägolott av beswffenhet, varom ovan sägs. -år odelat skiftealag, som i denna paragraf avses, i sin helhet i en ägares ^ q^tgöres skifteslaget av två eller flera jordeboksenheter eller delar v sådana, da må på yrkande av ägaren laga skifte till brytande av sam- j^gheten emellan de särskilda jordeboksenheterna ä skifteslaget äga rum. så- 'jj tillämpning av de i första stycket stadgade grander hinder bär- \ skifteslag anses hava blivit genom lantmäteriförrättning delat, där- ' nn inom skifteslaget gjorts till föremål för avstycknmg., elw „ föreskrift i lag eller särskild författning skifte å viss fastighet j ^ icke är tiuåtet, lände dylikt förbud tlu efterrättelse. ri- i . * \v ^ii: t i; ¬ i ■ j5 i f i i i i 570 — 1926. nr 326. — 9 §. behörighet att framställa yrkande om skifte å sådant skiftesk sr första stycket avses, tillkommer den, som i skifteslaget ö^er visq if^rsn ■ utjord, .som icke lyder under hemman, härunder inheotitieii t-nn-sf i cl-iffpialflo-ftf olr nlltid avsöndrad lätrpnlifif t'ingår i skifteslaget för alltid avsöndrad lägenhet eller under hem im iffeeslag lydande utjord eller urfjäll, och hava de till sådan er urfläu hörande ägor spridd och för brukning ogynnsam 0^i onk av äpn,ren till sådan lord framställas vrkondk i. rt* »^1; skiftes! ell ----------------- ---------- -------^ ---------avsöndrad lägenhetttins n 'o “- ^äu, skall, utöver vad i 8 § första stycket stadgas, för bifall fiii fordras, att det sökta skiftet prövas kunna medföra avsevärt ning för sökanden ntan att lända till förfång för övriga delägare * ellff ^ning laget, h'innes ägontbyte, då må 10 §. let, [jder tetens, fsifl t om all skifteslagefa marl är i en ägares hand, pä yrkande fv dst,^® kastas skifte; dock att, där någon delägare yrkw,^att vid den tidkam ningen skall förbliva, laga skifte ej må å det skifteslag företass meftin?iltil kskiftjagets ägor genom skiftet kunfa erhås en l skötsel lämpligare indelning och därigenom uppbrina-as till -nförra oxj!,' ™ ooh hä,y värde samt att fkiftet fdr ilägarn^tsnhal kommerä « föra fördelar som väsentbgen överväga de av skiftet följande kostnader ol om det nn t’ sedan icke underkastas'laga skifte annatgraf omforät skiäg: ^ beträffande i sistnämnda pm u -r ö9tlands län gälla jämväl beträffimde kra ber iröfl ^ konungens den 20 decem-osfats^ "’""’^ställda indelning i skifteslag, där skiftet eilft wigp- kgor, som enligt indelningen utgöra ett emf- nun, m sen f!? 9 “skifte,' genom skifte, vilket enligt kungörel- då laaa slufte blivit ansett och fastställt såsom enskifte. genoq om de innefattar ägostyckning, varå fastställelse meddelate, eller son ^d i hemman eller sasom särskilda brukningsdelar inom by, enstaka ekerrfibzz ieke ej i^denna lag är annorlmido ena sia iordäp-n skifte med mindre i framställt yrkande däron lagakgda ^värde e^wskifteslaget äga jordbruksfastighet, vars saminan. prbvas h^ten av ’^^fbställda fastighetstaxering motsvarar mera k tamt d( fastigheter oeh hiri ^^^t-mgsvärdena å skifteslagets samtliga jordbn^ behö uunlin^ upprättade mantflsläugd elfer eljest tf e^var, ^fgl^r ?nom utgöra minst hälften av ägarna av dyliks att medförrsa^ befinnes. att nytt skifte ko^ sam av ast rösä ^ § ^rsta stycket sägs^ vid beroknig l^o ^ fastighet, tiusammnti/ekola de, vilka med samägan^xätt innehava ^ msom ®ä«; fleilzäfrtär ‘ “ fe?!varder med stöd ew ¥ ^bst. ^ m ' töd av bestämmelserna i 4 § skifte påkallat å allenast ea dd ¬ r — 1926. nr 326. — 571 a rum förbättrad mmt swfteslag, som avses i första stycket, age vad nu stadgats mot- . jo tiliampnmg. tsldftet må komma till stånd, dylik mark uppskattas till vad dirå kan jord sui taxeringsvärde, vid vars bestämmande marken tagits i all skifteslagets mark är i en ägares band, må skifte ej äg 6r rrl mindre skiftet med hänsyn tiu behovet och möjligheten av förbi {^mordning prövas böra komma tiu^s^ånd. behörighet att framställa vrkande om laga skifte å skifteslag, som i 10 ord- dlei 1^ ^ avses, tillkommer den, som inom skifteslaget äger jordbruksfastig- k- let) figaie av för alltid avsöndrad lägenhet eller av ntjord eller uxfjäll, som 103 iviier tinder hemman i annat skifteslag, dock allenast iör det fall, att lägen- iefens, ufjordens euer nrfjäuens ägor hava spridd och för brukning ogynn- fi telmgenhet. ing, 13 §. ikö skifteslag, som i 2 § under 3 avses, må underkastas laga skifte, där sådant i0, e7 delägare yrkas samt skifte prövas utan nå^on delägares förfång medföra lei. ftidekr, vilka överväga olägenheterna av skiftet och de med förrättningen 1e1 foienade kostnader. dn skifteslag, som ntgöres av enli^ denna lag till gemensamhetsskog avsatt m område, må icke underkastas laga skifte, med mindre alla delägare äro därom io^ sist där särskilda skäl, såsom ändrade förhållanden med avseende å möj- m- ligheterna för områdets utnyttjande, därtill föranleda, må skifte ägarnm, även 3oli om det av någon delägare bestrides, där det finnes uppenbart, att skiftet icke 3t3 l&odei honom till förfång, oat . 14 §. k- utgöres skifteslag av fastighet, vilken med hänsyn tiu läge och beskaffen het i övrigt företrädesvis ägnar sig till byggnadsplats eller vars värde till ida hivndsaklig del består i strömfall, fiske eller annan dylik förmån eller i m- by^ader eller andra anläggningar, må, ändå att hinder mr skifte därå eljest ■tt enli^ denna lag icke möter, sådant skifte icke mot delägares bestridande äga ii- med mindre det finnes uppenbart, att skiftet icke länder honom till för- 15 §.;!• då vid skifte å sådant skifteslag, som i 10 eller 11 § avses, fråga uppstår u om delning av vid tidigare lantmäteriförrättning utlagd oskiftad lott, lände ^ ^ ^ första stycket samt i 14 § stadgas därvid i tillämpliga delar tihio ötgrriittelae.lo 16 § v ekifte å sådant skifteslag, varom i 7 § sägs, må öga rnm, där skiftet \n éatntj komma att medföra sådan verkan, som i 10 § första stycket sägs, ; r kn • ändamålet finnes icke kunna uppnås medelst ägoutbyte. ; att framställa yrkande om skifte, varom nu är sagt, tillkommer 1 som äger jord inom de torrlagda ägorna. ^ 17 § i yktfc att framställa och biträda yrkande om laga skifte euer att 3 ord ‘ kldre delnings bestånd, som enligt denna lag tillkommer ägare av , shfteslag, skau ock tillkomma ägare av avgärda hemman eller 00^ i v, a.'pseende å mark, vilken han äger nyttja samfäut med jord- i ° ‘ °olby, innehavare av fastighet under fideikommissrätt samt innehavare i. j • ! . i i- ¬ '! c* 1 ’ ■) ii 1 ii 572 — 192g. nr 326. — fi under ständig besittningsrätt av kronan eller allmän inrättning fiu hemman eller lägenhet. , , „ , ^ yi dylik rätt tillkomme ock boställshavare samt arrendator av n ki-i föiv man euer lägenhet, som icke innehaves såsom boställe eller tmä nrs5 besittningsrätt; dock att, där fråga är om framställande eller ås n yrkande om laga skifte, vad nu är sagt skall gälla allenast i den^^" börande visar sig bava erhållit tillstånd därtill av den myndighet ^^5 ped allmänna vård och inseende fastigheten hör. ^ bundervotg <1^11 18 §. f^soin kan vid laga slcifte av sådant skifteslag, som i 2 § under 3 avs u lagets mark 1cke lämpligen fordelas mellan alla delävarna tna i!5i lv dem eller i sin helhet tilldelas en delävaremellan några av uem oner sm ukmei. uuaeias delävare mot bora tillägges de övriga delägarna genom jämkning av de ävolottpr skifreslaget ntgör .sarafällighet. ’ ^ finnes kostnaden för sådan jämkning ej stå i skäligt förhållande til) t betydelse, det må hava för dessa delägare att undfå vederlag i iord i? ^ skdlle genom jämkning ägoanordningen mellan nyssnämnda ävolns\r mindre lämplig, då må, i den mån vederlaget icke överstiger två nml t det uppskattade ägobelopp, som jämlikt äldre delning tillagts delä^' sättning i penningar i stället för jord tillerkännas denne, där det t a utan nagon delägares förfång. “ ^ “ 19 §. har mark ntbrutits nr skifte.slag annorledes än genom nppdelning enlir § eller genom nagot av de 1 11 § omförmälda slag av delning, skall mv?' nmg.eller laga skifte, som sedermera övergått sådan mark, i?ke foranli' att traga om laga skifte a hela .skitteslaget annorlunda bedömes än som sknllf skett, i handelse delningen av den utbrutna marken icke ägt rum. har, da laga skifte övergår .skifteslag, delägare tidigare genom tegskifif eller storskifte e 1^ genom sadan delning, som i 11 § omförmäles, eller nom kljnmmg enligt 94 § första stycket sista punkten i stadgan om skifts*- h ^ november 1866 eller genom avsöndring eller därmed bi e jämtöriig åtgärd eller genom avstyckning erhållit alla sina ägor i så lämplk här -l skifte mot kostnaden därför svarande nytta ich cviran beredas honom, vatr bön oi ci.-ttt,!,"/, j ____ l «_ : j— ^ om 4 eam * godo * n-j-* » cik'^ cfiji.ki.lc' lt v1 i-lj. i-ig cu skall btgsra 'dekbglgrofd.^^ ’" enligt teg.* ^sisägstsass iej äan vmnas genom ägoutbyte. 1 6 0 6 he?*^ä ^ skifteslaget ingår eller skifteslaget utgöres av ^ola w4r.s.b". “ ä*';- ’lar - « “«" ** £■ visst villkw''^ må"^^ servitnt begränsad till viss tid eller beroende den berättieadp u ^^der enahanda förutsättningar område avsättas, å ' .rättighet ^tt med markägarens utellntande utöva ifrågavarande l^a e l ¬ — 1926. nr 326. — '«! tid loe ” ““ 8*=^ dier att taga f ?e sffs." "6',1. ’ces“ "■» »■ “- “ - <•• *•■ i >i"a.v4 “?™,rv rt?ä ::& t.'s- fc,?ä “ -4äf;.-d;£ä tiderlaget utläggas sasom avstyckad ägovidd frän den fasti|het, varifrån ve- ft«5. eeilaget utbmtits. iilaj vnl i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga ds», om bexvitut, som besvärar fastighet till förmån för annan fastighet i samma ilh elifleslag. . ^ da ar laga skifte sökt och upplyses, att enligt domstols förordnande de ägor 2lla aneökningen avser, skola utbjudas tiu försäljning för delägarnas samfäfida lin iskning, skau med skiftet anstå, tul dess det visat sig, huruvida försälininn- u t fonimer till stånd. ^ ^i at tr.sh 23 §. i de orter av riket, där efter vad därom är eller varder förordnat awitt- nug ekau ske, må laga skifte icke äga rum, förrän skifteslagets ägor blivit nlbrntna genom fastställd avvittring. % . 24 §. lyr- laga skifte må ej äga rum å jord, som ingår i tomtindelning. ik nlli 2 kaf. om förrättningsmän vid laga smfte. 1 §. iå» r ■ta:- laga säifte förrättas efter därtill erhållet förordnande av lantmätare med aed bmde av två gode män. här ■■ ‘ • - ch w läa män ökas ntöver två: dock ”att fe vid laga skifte av större omfattning lantmäteristyrelsen for påskyndande förrättningen finner skäligt sådant medgiva, må antalet biträdande gode i ökas utöver två; dock i detta fau ej flera än två gode män må eamtimgt biträda vid handläggningen av en och samma fråga. k jiode män skola ovillkorligen närvara vid handläggningen av de frågor, som ^ tiu behandling vid skiftets början, ävensom nnder 11 ^'ortgän^ vid handläggningen av följande frågor: bestämmande av i esft 1 omfång och tillsmnd till skifte, bestämmande av gränserna kring ipii ögor, ägornas gradering samt bestämmande av jämförelsetal, f ^ värde i penningar och uppskattning, varom i 11 kap. 2 § andra ' ^ ^ sägs, ävensom bestämmande av skyldighet att utflytta och <ien provisoriska skifteaplanen. «kola av övriga under skiftes foi%ång förekommande frågor kstälfts. if sod® ölån må icke i något fall påfordras vid handläggningen av av som enligt därom meddelade närmare bestämmelser ärofeeslutande teknisk art. i l ¬ t* •i 574 — 1926. nr 326. — tid fiirrättniuff eller åtgärd, som jämlikt denna parairraf vn ^ lantmätare utan biträde av gode män, gäue i tillämpliga delar om i qv li* ’®’vad i denna lag är stadgat om förrättningsmän -uiatmti*... 2 §. len 0i5tti hjljpuppkommer vid laga skifte fråga, fdr vars avgörande fordm fackkunskap, äge förrättningsmännen anlita biträde av eakkunni^^^ jförrättningsmännens beslut om tillkallande av sakkunnigt biträh^^^^^^' ^ä sammanträde. är delägare missnöjd med beslutet, anmäle det lantmätaren, som har att med insändande av protokollet i ärendet ^ ^ frågan lantmäteris^relsens prövning, över stj^elsena beslut må föras. om ersättning tiu sakkunnigt biträde, varom nu är sapt h rättningsmännen. bsmta fijf. jdni» irdel nir£ ngsmännen 3 §. . förordnande för lantmätare att förrätta laga skifte meddelas av d u ^ rande överlantmätaxe. ansökning om dylikt förordnande pörp<3 bör åtföljas av uppgift om dela de ägor, vilkas delning fr i fråaa s®/ ras ägare, dels ägare till mark, vilken gränsar till nämnda ä^or ^ !} bavare av servitut, vilkas rätt må vara beroende av förrättninf^en omförmälda jordägares och servitutsinnebavares postadresser 0 > eie oct jnssne där mga är om skifte av ägor inom två euer flera län, göres ansöknir„r, hos överlantmätaren i ett av länen ocb meddelas förordnandet avden af i lantmätare, bos vilken ansökningen sålunda göres. ^en övei. jot - -år.e: f /"rr lantmätare, eom lar att förrätta laga' ailfte, skall företaga fönättninccii i! si skyndsamt som möjligt, sedan tjänlig årstid infallit. ^ ^ ” ,in2 ä u avpassat antal gode mfc ji, llhst tve och* där ei eonunp'ftn^i hpfnnnino^alvqv^ö-nf^a 4.:n , tivadp rnm j kommunens allmänna angelägenheter röstberät-vd^t deltaganfe^en^rtst.'^^^^''^^ jordbruksfastighet; och tiukomme varje i töds m rj g di^lktfl^fnmf förteckning över gode män inois man eliest avst s tid, för vilken god man utsetts, går till ända eller goi män vnoar ri> oppböxt att vara valbar eller behov av ökat antal gaäe ordföranrifi ^’ ^ur anordnande av val göra anmälan bos kommunalatämniaw fbr var ncb pn ^ode män samt om bostad och postad^ eaininalantmätarpn a-rrp ^ ondenätte kommunalstämmans ordförande distrib^ upplag xsi^en t.zt befallningshavande i länet, som bar atl jämte iefallniud-qbn^^^'^^^^i® därom 1 länskungörelserna. det åbgger dgr- ständig förtppfc-nft, årligen i samma kungörelser låta intaga fad’ hfljj g å gode män för vart lantmäteridistrikt i länet. i tjänstgöring, skall han inför konungens bem' npp^fj lågga denna ed* domaren eller ägodelningsdomaien 0 öppgj^hs qenna ed. jag n. n. lovar ocb svär vid gud osi hans mi 150^: ¬ — 1926. nr s26. — 575 tf- la"" efter mitt bösta förstånd ocb samvete skali fullgöra dea mig md man uppdragna befattning ocb aldrig därvid uppsåtligen göra - rfso® e. vad orsak eller under vad sken det vara må; så sant mig gudk 9 §- -iff ittntmätere ocb god man gäl le dessa .^äv; om han själv är delägare, nm ban är med delägare i den skyldskap eller det svågerlag, som en- is nteör jäv mot domare, eller om ban eller någon, som är med bonom 11' 11^ ^5° g^ld eller besvågrad, eljest äger del i saken eller kan vänta syn- b eller skada av förrättningen, eller om han såsom ledamot i ägo- -lprätt deltagit i åtgärd eller be.slut, som rör saken, eller om ban varit ; i saken, eller om ban är i någon delägares tjänst, eller om han delfl'mres vederdeloman eller nppenbare ovän. söker någon, sedan forrätt- begärts, eak med lantmätare eller god man eller tillfogar honom något ^ 3 ord^ eller gärning i nppsåt att därmed göra honom jävig, det skall ej ^an stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande av förrättninga* l usnaen såsom sakkunnigt biträde anutad person. yid ägors mätning ocb andra göromål, som vid laga skifte verkställas ute ^ fi marken, åligge delägarna att tillbaudabålla^ nödig hantlangning. visas tisdsba därntinnan, må lantmätaren antingen, för lega anskaffa arbetsbiträde ella dsrom anlita kronobetjän ingen i orten, ocb svare den tredskande för alla io*. diimv {bianledda kostnader." betalning för arbetsbiträde så ock ersättning för li srriga kostnader, varom nu är sagt, .skall av vederbörande utmätningsman 3t fcos öen tredskande genast uttagas. för den, som allenast i egenskap av ■ gmne har del i förrättningen, skall vad nn är sagt äga giltighet endast såvitt aagår fråga om gränsbestämning ocb ägoutbyte, varav hans fastighet tå beiöres. 11 §. föiraitningsmän, sakkunniga ocb bantlangningsmanskap mä icke hindras s, att övergå ägor eller anbringa märken eller signaler, i vad det finnes erfor- derligt för förrättningen. därvid skall tillses, att skada å väsande gröda så- vitt möjligt undvikes samt att skog ieke onödigt nedhugges. 5j ej må i trädgård, annan därmed jämibrlig plantering eller park utan äga- li isns medgivande träd skadas eller fällas. 1 3 kap. om laga sldftes kungörande ocli fortgång. 1 §. laga skifte företages, skall lantmätaren om tid ocb ställe för första ^manträdet utfärda kungörelse, som skall minst fjorton dagar därfömt ^ifisög i kyrkan för den eller de församlingar, där skifteslaget är beläget, där särskilda förhållanden därtill föranleda, _ minst ^'orton dagar töre ^ttmtoträdet införas i en eller flera av ortens tidningar. . „ jåligge lantmätaren att minst fjorton dagar före sammanträdet befordran med posten avlämna tjänsteakrivelser med kalleke tiu samm^- met till envar, som enligt senaste mantalslängd eller eljest tillgängliga ggäter är delägare i skifteslaget, ävensom till de i ansökningen om sluftet ^er för lantmätaren eljest kända innehavare av servitnt, vilkas beroende av förrättningen. 200024. suc.i3t:f^rfaiintn<jj,amlmg 1926, av ä ' ini ^ "i' . i ; 5 • ) -r i i ‘ v ti ■*. : ji •- v; ‘i j il'g'' fl i‘ ¬ ] 1; f ‘t 576 _ 1926. nr 326. — 'ix någon delägare å okänd ort eller så fjärran, att han ei kan k rätt vid skiftet, och är icke nagon förordnad euer eljest vem,, öo att för honom tala och svara, åligge lantmätaren att för förordnan^ man för den delägare göra sådan anmälan, som avses i h kap ^ gos jjjun om förmjnderskap. ^ ^ lagen jjalld nnngörelse och kallelse, varom nn sagts, skola innehålla anm • besl^ ’ vid sammanträdet förete tillgängliga åtkomsthandlingar, handlinfs fi)rr!l servitut samt kartor och lantmäterihandlingar angående jord, höra ä skifteslaget. ’ lill 2 §. pan finner lantmätaren laga skifte angå fastighet, som står nnder aumiin dighets vård och inseende, skall han i god tid insända nndeirätm^^' ^ skiftet till nonnngens befallningshavande i det län, där fastigheten är bs och åligger det befallningshavanden att förordna allmänt ombnd eller? sådant förordnande bör meddelas av annan myndighet, ofördröilieen n ® lämna underrättelsen till denna myndighet. ^ iproto vederbörande myndighet meddele lantmätaren underrättelse om förordn det, oeh åligge det lantmätaren att, därest underrättelsen om skifteu^k innehållit nnpgift om tid och ställe för första .sammanträdet, därom veim tjänsteskrivelse underrätta ombudet snarast naöjligt ocb, där så ske^ ka minst fjorton dagar före sammanträdet. skall laga skifte äga rum inom san j 11 hälle, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttairai har lantmätaren att minst fjorton dagar förnt underrätta bvkenadsnömjirf^ om tid och ställe för första sammanträdet. " oöb öv 3 §. ‘ill till de gode män, som skola biträda vid förrättningen, utfäxde lantmstatm n-j kallelsebrev sist fjorton dagar före sammanträdet; och böra helst de kalk som bo närmast förrättnings ställ et inom eller utom lantmäteridistiiktet är t”? god man hindrad genom jäv eller laga förfall, sände han ofördrö ligen kcj. lelsebrevet till närmast boende god man, och har denne att i stäl et infiniu si^ erinran om den god man åliggande slcyldighet att i fall, varom na k sagt, bända kallelsebrevet vidare, bör i nämnda brev intagas. mi frå _ kommer ej lantmätaren tillstädes å den för sammanträde utsatta tid otl firg? mfinner han sig ei heller inom tre timmar därefter, då må de, som tilf oh städeskommit, åtskiljas. får lantmätaren laga förfall, underrätte hon si foii ske kan alla vederbörande därom. ™ ®ji medan de tillstädeskomna voro samlade, låtit tilmmii- giva tid för nytt sammanträde, skall han i god tid genom tjänsteskrivek^ q u n och innehavare av servitut till sammanträdet; flii bäaii han tilbka^ i god tid dels till gode män och allmänna ombad og kallelse genom tjänsteskrivelser dels ock i fall, varom i 2 § andra stycfe! underrättelse till byggnadsnämnden om tid och ställe för sac- mail träcigt* öv k yttsammanträde eller eljest under förrättningen. mtf ksa rrskr * ^uefc k^a annan god man av de närmast boende. ^ vid far från lagligen kungjord förrättning, vare det ej lanö dock att, om sökanden, utan att hava nit första sammanträdet och icke någon föietagaude, ansökningen om skiftet anses återksl! och eisätte sökanden alla i ärendet uppkomna kostnader. s^a|: npxs ’ss eu “ ö iei ¬ — 192g. nr 326. _ f)77 6 §.5 förekommer tid varje 4 jmniitrfide under förrättningen. i protokollet skola ^ ? jamiu __ u„„jon onn aniörda aköl =!^.mh m-nnr»- snt. trotokollet skall avfattas i sammanhängande paragrafföljd för hela qtt lllttniugen och inom atto dagar etter sammanträdet å fömt tillkännagivens kt-k-s-snantrsdet; dock att, där närvarande delägarna äro flera än tio eller de eljest ^siom besluta, protokollet skall a deras vägnar undertecknas av tvä nerso- vilka delägarna därtiu utsett. den är utsedd, som erhållit de fle-sta av- »* ..l^r\. m rt ilirft t^j_i t«» -i 'i . . ijd on rivna rösterna; emeuan lika röstetal skdje lotten. vägrar delägare sin under- ra; öt. eller förekommer anmärkning mot protokollet, skall anteckmincr där om ävensom om beslnt, som i anledning av fram.5tälld anmärkning mefdelas iprotokouefc verkställas. träffas förening, där sådant enligt denna lag är medgivet, skall den upp- rjttas skriftligen, undertecknas av delägarna och bestyrkas av gode männen ^ {der, där sådana ej biträda, av lantmätaren samt i huvudskrift biläg^^as ‘oö piotokollet. har förening biträtts av boställsbavare, arrendatur, som i 1 kap ^ 17 § andra stvcket avses, eller sådant ombud, som omförmäles i 2 § i detta bpitel, vare den ej gällande med mindre den godkännes av den myndighet p mder vars allmänna vård och inseende den ifrågavarande fastigheten står- öoli överlämne lantmätaren ofördröjligea sådan förening för vederbörlig åtgärd tiu konungens befalluingshavande i det län, där fastigheten är belägen. ^ vid första sammanträdet under förrättningen nppläse lantmätaren sitt för- , ordnande samt efterhöre, om de biträdande gode männen avlagt föreskriven , ed odi om jäv är att anföra mot någon av förrättnings män nen. 8 §.llenar delägare, att förrättningsman eller såsom biträde tillkallad sakkun- dig tt jävig, anmäle jävet å första sammanträdesdag, då denne tjänstgör. ej im iräga om jäv väckas senare, där ej delägaren varit av laga förfall hindrad ri s ^ nämnda dag eller den omständighet, varå jävet grundas, ill fr h ■ tillkommit eller blivit honom kunnig. i dessa fall skall jävet u beaktande framställas ä den sammanträdesdag, som först in- llev lnd föj^föllet upphörde eller anledningen till jävet uppkom eller 9 §^ jävsanmärkning med dele förrättningsmännen så fort ske ^ framställt jäv, fortfaxe den, mot vilken jävet blivit gjort, med sin aiot lantmätaren lagligen grundat, skall förrättningen genast lantmätaren ofördröjligen förhållandet hos över- vid k befunnen jävig, kalle lantmätaren annan god man. ^ m 'därigenom jävsanmärkning gillas, skall förbliva. sådant beslutverka / t_____ ..it.. _ __ .mit------ j: !ll lait ‘ ^ ^ upphävande av åtgärd eller beslut, som tillkom- en möter binder huruvida finnesskiftet i något av berörda avseenden föreligga, meddele förrätt- ii: 1- ■f: ? ^ i ■r i ¬ ? i ‘ i i 578 — 1926. nr 326. — ningsraflnnen besint att förrättningen ieke kan äga rum, oeh skall ersätta alla i ärendet uppkomna kostnader; dock att tad siuns icke skall äga tillämpning, dör hinder mot skiftet funnits möta 3a att yrkandet om skifte framställts av nagoa, som därtill icke varif mer' berörda yrkande genast biträdes av någon, vilken dylik bel^- ““ hilvntb and kommer. där äga av och kollet anmärka envar delägares tillgängliga åtkomsthandliup-ar till het och utgivningsdag. ^ 11 § i i j tji laga skifte skall anses hava blivit börjat, da första sammanträdet komm-) fi-^oltill stånd. ä sedan laga skifte blivit börjat, skall lantmätaren, där icke laea hind kan s möter, utan uppskov fortsätta förrättningen och bringa den till siat d buet skjutes påbörjat skifte i följd av sådant hinder, skall skiftet åte’r fqmfeik an ’ så snart det kan ske, sedan det hinder, som vållat uppskovet upphört la*" m ej dag för skiftets vidare banmilggning tillkännagivas för delägarna imito ä sammanträde upplöses, och träffas ej vid sammanträdet överenskomn,.!.. fmms sk' beträffande tillkännagivandet av tid och ställe för skiftets fortsättande skall »ende vad i 4 i; andra stycket sägs äga motsvarande tillämpning; dock att betrjf. slnui fande sammanträde, som i 7 eller 8 kap. avses, gäller vad därom i njlnmih kapitel stadgas. eller b männen 21 frågas siuciiga utgang. vila, satramt ej samtliga närvarande delägare påwb skiltets fortsättande eller ägodelning.-rätten jämlikt 21 kap. 33 § annorlmidi enförordnar. ock d m • i 12 §, som ivist om äganderätt eller ständig besittningsrätt till jord må ej, ssvic id jord, s jcke tvistens avgörande äx av betydelse för skiftets behöriga verkstäuande. dfirav talan ^ uppehåll i skiftet, utan äge den, som innehar jorden, därför fli» ägarn yp ias säd^ tvist efter skiftets början, och är dess avgörande av befydeks avglu frövning^^^ behöriga verkstäuande, skall den underställas ägodelningsrättens kn del lag samma vare, där tvist j^ipas allenast därom, av vilken viss äga inne ha ves. där så prövas erforderligt, förordne pä därom gjord anmälan rätten qomaren i orten e-od man off n a __ liy t-j._____________^ intill dess tvisten blivit avgjord, under skifd om fora talan for den jord, varom är fråga. 13 §halare skiftes fortgång jord överg-ått till annan ägare eller inne' ^ ^ medgivit elier^go^dkäv"^^^ i^landra val förre ägaren effer innehavaren tuistå«d tm skifte (4 kap f a yttjandefc under skiftet av skog, torvmosse med mera (5 kap.) tnanne ¬ — 1926. nr 326. — 579 cnunntmlasgoiiig fastigheter enligt vad därom är särskilt upprättande (6 kap.), grinande av gränseima kring skifteslaget (7 kap.), ^ sä^al.rinv ’och därmed sammanhörande uppskattningsmgor (l1 kap.), ^ avde«ag ( 2 kap-). ien[ats laa. oadontag av mark mn skifte och bildande av servitut vid skifte (10 kap.), bestämmande av grunderna för ersättningar medan skiftesdelägarne (14 kan )’ stifteslöggning och utflyttning (13 kap ), ^ bestämmande av ersättningsdelopp samt vidräkning mellan ägolottema ^^flsottemas tillträde (15 kap.). /öredragas frågorna i annan än nu angiven ordning, där sådant lagligen ben ske. skall lantmätaren om anledningen härtill gök anteckning i proto kollet. idj ito- en- h .qb laa aumäler ägare av två eller flera fastigheter inom skifteslaget, vilka enligt it må sammanläggas till en fastighet, sin avsikt att göra framställning om /lilc sammanläggning, förelägge lantmätaren honom viss tid, inom vilken 1 vi v\ c:iron rk/'in mrt w» ofl cilrv ^ t___ j *1 ^ i_ „ t_ _jcj kamställningen ekall göras; ocm må med skiftets fortgång, i vad det är be- .._j- ------ 4.; ’h sammanläggningen es. 31 kj ifl elningsrättens prövning, kla^n jämlikt 21 1-ap. 19 § må foras, böra i rj. den mån ske kan företagas till avgörande sålunda, att de samtidigt må kunna m blira föremål för ägodelningsrättens behandling. 15 §. hdilgarda må, om flertalet å sammanträde närvarande därom enar sig, utse en eller flera syssiomän för befordrande av meddelanden mellan lantmätaren ock delägarna, för anskaffande av hanflangning, för tillsyn däröver, att vad 3om dr ibreskrivet eller blivit bestämt angående nyttjandet under skiftet av h jord, skog eller torvmosse noga iakttages, och för beivran av överträdelse .o> därav samt, i den mån delägarna sä besluta, för handhavande av de del- ö hgmas angelägenheter i övrigt, som äga samband med skiftet. -j nji 1 syssloman erhålla ersättning, framställe anspråk därpå före skiftets is otslntanue; och varde ersättningen, där överenskommelse dlirom ej kan melon delägarna träffas, bestämd av förrätta ingsmännen. u 4 kaj. ■' om bestämmande av sklfteslag'ets omfång samt om tillstånd till smfte. i» gjiliomfång bestämmes av förrättningsmännen efter utredning i därom meddelade närmare föreskrifter rörande äldre delningar bfcbyil] \ förhållanden, som jämlikt de i 1 kap. angivna grunder äro av y eme för frågan eller eljest därmed äga samband. fillfitånd till det sökta skittet mä lämnas, avgöres av förrättnings- ö etter utredning angående de omständigheter, vilka enligt de i 1 kap. i : a ¬ i t i 580 _ 1926. nr 326. ftjr varje ssrskllt fau meddelade bestämmelser äro av beskaffenhet att i ^sslsi3äb:?:ess1?. av ålmnda kapitel därtill föranleder. ‘ e3 s-. 158 jgor tlllo hcds ttir eljest 2 skriftlig redogörelse akau upprättas över vad vid utredning, varom i i §§ sägs, förekommit. denna redogörei-se skau biläggas protokollet. ^ på fftund avgruna av utredningen skola förrättniogsmännen meddela utlåtande inn fattande yttrande om skifteslagets omfång samt besked, huruvida tils^ till det sökta skiftet lämnas eller icke. _ har fråga uppkommit om tillämpning av 1 kap. 4 §, skall yttrandet mn -skifteslagets omfång innehålla särskilt yttrande av törrättningsmäunen i denna del. varder tillstånd till det sökta .skiftet lämnat, skali, där skifteslaget fir så dant, varom i 1 kap. 8 § sägs, eller där sådant fall är för handen, aom i lä § av nämnda kapitel avses, utlåtandet angiva i vad mån utläggande av trä eller flere delägares andelar i gemensam ilgolott synes böra äga mm. att, där fråga kan uppkomma om att oberoende av delägares beslut av. sätta skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark till gemensamhetfisw, utlåtandet bör innefatta yttrande i denna fråga, därom är i 10 kap. 5 g stadgat. 4 §. likvsl den fedå odiad litmfli ulior mdon har genom utlåtande, som i 3 § avses, meddelats tillstånd till delning av skifteslag, varom i 1 kap. 7 eller 11 § sägs, eller innefattar utlåtandet be- inn denuppbo fördel stämmelse om avsättande av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig maik eller om tillämpning av 1 kap. 4 §, skall utlåtandettiu gemensambelsskog underställas ägodelningsrättens prövning; äock att, där i sistnämnda fab allenast avses sammanförande till ett skifteslag av områden, vilka inom ur sprungligt* skifteslag vid en eller flera lantmäteriförrättningar undantagifeftr gemensamt ändamål eller elje-st lämnats oskiftade, eller av samtliga ägolote, i vilka skifteslag, varom i 1 kap. 2 § under 1 eller 2 sägs, uppdelats, eller av stamfastigbet ocb avsöndrad lägenhet eller därmed jämförlig fastighet eller avstyckad ägovidd, underställning ej erfordras, där ej sådan åtgärd eljest skall uga rum. ändå att ej sådant fall är för handen, att enligt första stycket under- ställning av utlåtandet skall ske, varde, där någon delägare det yrkar eller förrätfcningsmännen på skäl, vilka \ ty fall skola i protokollet särskilt cri- givas, finna sådant erforderligt, utlåtandet underställt ägodelningsrättens prövning. tjnderställniirg, varom i nästföregående .stycte sägs, må inskränk^ avse allenast viss fråga, ägodelningsrätten emeuertid obetaget att, där den ss finner lämpligt, pröva ärendet i hela dess vidd. ,. itj ma yrkande eller beslut, varom nu är sagt, framställas eller meddeiss senare än a det sammanträde, varå utlåtandet avgives, dock att delägare, grund av laga förfall ej varit vid sammanträdet tillstädes odi ej ammat ombud för biv cfu?iq ^___ mn sjimmantniaei sk ägod yrkflnö utlätan fad andrad göres gemen träffan geno mm e landls oa il eftede dier ny g kap. närmare förmäles. lantmätare vare skyldig att å sammanträde meddela sakägare, baravi » har i den eller t skai ¬ — 1926. nr 326. — 581 ocl s^delfl tesked. ^ ^ no. bestömmes jämlikt i kap. 20 §, att ägor icke skola ingå i skiftet, skola m lifetiil ägornas yttergränser npptagäs å kartan samt ägorna redovisas i hand- iinirama med angivande av areal, ägarens namn och registerheteckninfren ä ttnj deit fastighet, till vilk|n de höra. , i pg, enhgt 1 kap. 4 9 ett skifteslag uppdelas i två eller flera sku'tesla*^ eller cpiigden av olika skifteslae sammanföras till ett skifteslag, skall i s^iftes- tnndlingarna med angivande av ägarens namn och fastighetens registerbe- 15 tockning redovisas fastighet eller del därav, varav bildats särskilt skifteslag rl eller som sammanförts med annat tidigare befintligt skifteslag eller del av sldont 7 §.iv. 1^, innehåller utlåtande, att tillstånd till skifte vägras, skall utlåtandet, för ^ den händelse två eller flera delägare finnas, innefatta yttrande, huruvida de nppkonma kostnaderna ä förrättningen, i den mån de icke gäldas av all- näima medel, skola stanna å sökanden till skiftet eller i vad mån de skola iv fördelas även å andra delägare i skifteslaget. 1, k 8 §.skall _ utlåtande ej enligt bestämmelserna i 4 § första stycket underställas jj sgodelninmrättens prövning och varder det ej heller på girand av delägares jmnde mer forrättningsmänaens beslut sådan prövning underställt, skas vid j uflätendet förbliva. ^ fad sålunda .stadgats skall dock ej utföra hinder mot att på grund av för- i sfldrade äganderättsförhållanden eller andra särskilda omständigheter avvikelse j göujs från vad utlåtande innehåller om utläggande av delä^res andelar i j gsmösam ägolott; skolande vad nn sagts äga motsvarande tillämpning be- wande av ägodelniugsrätten rörande sådan fråga meddelat beslut. genom vad i första stycket sägs göres icke inskränkning i den prövning, f f® denna lag åligger ägodelningsdomaren och ägodelniugsrätten vidtanoiäggiilng av fråga om meddelande av fastställelse ä laga skifte. 5 kåp. ^ inskränkning i rätten att nyttja skiftealagets ägor under laga eldfte. efte 1 §.■fl ^wr verkställd gradering av de ägor, som skola skiftas, och intill dess ^ iotterua tiuträtts, vare det delägare förbjudet att bortföra matjord genom vanhävd försämra jorden. i ^ ^ utlåtande, varom i 4 kap. sägs, tillstånd till skifte meddelats, skall fugj. varom i is kap. stadgas, ofördröjligen bestämmas, huru skog liioiu skifteslaget må nyttjas under skiftet, ^ utlåtande underställas ägodelniagsrättens prövning, må, ändå att till- 1 i »v ■ 7; t i ¬ i i! i li ii, 582 — 192g. nr s2g. — stånd till skiftet vtigrats, frågan upptagas til] behandling dttr ’ om ennr sig minst en fjärdedel av antalet närvarande ddkjjarp * varder efter underställning av utlåtande, enligt vilket till b vägrats, genom domstols beslut avgjort, att skifte skall äea jämlikt nästföregående stycke beslut i frågan redan kommit til?^’ e bestämmande, varom ovan itr sagt, otördräjligen ske. stånd, skaj bestämmelser, som meddelas i här avsead fråga, må icke fna i lag eller särskild författning finnes föreskrivet angående sko må ej innefatta medgivande thl nyttjande av torvmosse tiu i den mån sådant kan ske utan någon delägares förfång ivnm i till stånd, upphöre bestämmelserna att gälla, då do nva loffatn??i,sa skifte ej vad i 7 § stadgas annat föranleder. varder m -kund af ä eller eljest avgjort, att skiftet icke skall äga rum, upphöre omedelbart att gälla. ^ ’ uppäöre bestämmelsen,. 8 §. doh btts duiid avhjfrån det laga skifte blivit börjat och intill dess antingen utlåtnn^ varigenom tillstånd till skiftet vägrats, eller oek be.stämmeber efw ° delats, må avverkning av samfälld skog inom sldfteslaget iekp övrigt skog och torvmosse nyttjas allenast till husbehov^ varder utlåtande, varigenom tillstånd till skifte vä-rats av i tavt och ha™ ej enli^ a s andra stycket beaminmelse°r angäendt^ “vwnä av skog och torvmosse kommit till stånd, skall vad i af pf d!. denna paragraf stadga., .ga ftu.n.p„ing ’frän dc't doulss us s fftsr £er icke ivå lattas, 4 §. sedan viå delning av samfälld skogsmark skogen å viss vid skiftet de\'^ei^^ns ■ ifrågakommande likvid mellan delägmi skifte a? förl\ n ägolotten ä a skiite a\ fornt 1 laga ordning euer säm eris delad ägolott må vid efter tilla b5ro miile kollet bdnt äga rum. av den tid, då avverkningen är avsedd att denheter må ^ den d^ii ^ ^ bestämts, att ersättning skall utgå i skogsfönill- ägltt ’ej å viss vid skiftet utlagd iiet6n att ^ ^ ^^^rkställa avverlinine" i df»n nfs^fruntninrr ^ff mnilifr* äventyras. p5 ^ nsbiii] den fö eom på tt ’ei å äp-nlnffpn^^^^i. skogen till viss vid skiftet utlagd att nr den å ^ utsträckning att möjlig-__ ...yxas. befintliga skogstillgång uttaga sådan ersfittning besnde«v«k._i.g av skog »ksu unses sasom missbruk av rätt i samfälld skog och mark a 1 _ . r r om dnngeu ----------^ uuj4 ulolii* gas icke äga tiu^^p^n^ug^^'^ ^ ägares hand, skall vad i detta kapitel stad- fy ®i«!ttjin|, varom i 14 kap. 6 och 8 §§ slut fastställt, skall va h övrigt blivit genom laga kraft »lagligen beslutas rörat,/ ^ detta kapitel finnes stadgat eller enligt iutas rörande nyttjande av skifteslagets ägor i tiuämpfiga dola^ jör tode h timma parau hålla war, cell ärstr t3l —3 ¬ r. 1 )- i l 3. i 31 l! l i f — 1926. nr 326. — 583 mot beslntet om faststöllelse må föias, beslutet yuunit laga krait ells , j£.ot toi telw 6 kap. om upprättande av ägokarta. 1 §. finnes över ögor, som skola skiftas, karta i sädan skala och av sådan r hesiiflffenbet, att det skäligen kan ifrågakomma att anvönda den vid skiftet : flob yrkar någon delägare, att kartan skall användas, då skall den i delägar- ' nsrvaro jämföras med marken. befinnes därvid kartan riktig och fnll- btundig, eller äro befintliga fel och brister icke stöne än att genom deras avhjälpande kartan erhåller för skiftets verkställande erforderlig tillförlitlig- , bet och fullständighet, och varder kostnaden härför samt för kopiering, där i ddan tarvas, avsevärt mindre än som erfordras för ny kartas npprättande i efter fnllstandig mätning, då skall kartan efter vidtagande av nödiga rättel- eer användas vid skiftet. i annan händelse, likasom då karta över ägorna l^e finnes, skall fullständig mätning verkställas och ny karta upprättas. ^ 2 §. i fråga, huruvida fullständig mätning skall företagas och ny karta upp- l. rattas, avgöres av lantmätaren. anser han sådan erforderlig, nppgive för ddsgama skälen därtill och anteckne dem fullständigt i protokollet jämte delegamas yttranden därom; anmärke ock, i vilken skala han finner kartan bgm upprättas. är någon delägare missnöjd med lantmätarens beslnfi an* miile det genast till lantmätaren, vilken har att ofördxöjligen insända proto kollet och, där karta, finnes, jämväl denna till lantmäteristyrelsen. över dess hdnt må klagan ej föras, löesnöjesanmälan föranlede ej inställande av beslutad mätning, där sådan pjjrkas av en eller flera delägare. finner lantmäteristyrelsen fullständig ffistning icke erforderlig, eller beslutar styrelsen annan skala, skall kostna den för vidtagna åtgärder, i den mån de varda onyttiga, gäldas av delägare, fom påyrkat mätningen. 3 §. om närmare föreskrifter angående ägomätnlng och kartläggning äge ko- mmgen förordna. 7 kap. om bestämmande av gränserna kring sidfteslagets ägor. bestämmande av rågångarna kring akifteslagets ägor skall samman- ®de kåuas med rågrannarna å ömse sidor. amgående kungörelse om sådant faamanträde samt kallelse därtill äge vad i 3 kap. 1 och 2 §§ stadgas _mot- ^rande tillämpning. kungörelse ooh kallelse, varom nu sagts, skola inne* onmaning att vid sammanträdet iörete tillgängliga kartor och hand- kunna lända till upplysning i rägångsfrågan. hava kungörelse sålunda försiggått, skall förrättning verkställas utan hinder av^^gares utevaro. år i laga ordning bestäml,' undersöke förrättningsmämien dess på marken nnder jämförelse med tillgängliga kartor och nand- "äoooa*. bvmhfdrfatttiingttamlintf ]bz0,nr326 —339. c v i ¬ i 584 1926. nr 326. — lingar, bnnes döxvid rågångens rätta sträckning på marken tvduaf- ^ ooh förklaras rågången av samthga närvarande rågrannar osäisf finnes beträffande rågången framställd anmärkning uppenbarligen^ ’ u w varom i sådant fall besked bör av förrättningsmännen meddelä % vidare åtgärd i fråga om samma rågång än att lantmätaren ^ slutar förrättningen, behörigen iständsätter förfallna råmärken ^ nya sådana märken, där det finnes nödigt. ^fsfltter angående sådan undersökning, varom nu sagts, skall lantmätaren * koilet fullständigt anteckna vad i ärendet åtgjorts och därvid särskfif^ grunderna för att r%ång ansetts i laga ordning bestämd, vilka råmsi! tagits samt deras läge och beskaffenhet, iiuruvida rågrannama pod^n ^ labtagna råmärkena, samt vilka råmärken iståudsatts eller utsatts einnes ej tillförlitlig karta över rågång, skall sådan upprättas 3 §. einnes vid sådan undersökning, varom i 2 § sägs. att rägånaen nå icke hävdas i överensstämmelse med tillgängliga kartor och handlinm? rmer osäkerhet angående rågåmgens rätta sträckming, då skall lantoiqts avfetta å karta och i protokollet kesktiva skiljaktighet, som förefinnes m2 ragången pä markan och dess sträckning enligt tillgängliga kartor och li3 lingar, hefanthg otydlighet i fraga om rågången samt aoa godkända ochs' diga råmärken och deras läge ock beskaffenhet ävensom i protokouet nn teckna vad angående de stridiga råmärkena blivit anfört. sedl detta skeä söke förrättningsmännen åvägabringa förening mellan närvarande rå-mumiir angående rå fe ngens sträckning i överensstämmelse med någon av delås upptagna och besk-nyna linjerna euer med en linje med huvudsaklia stracl nmg meuan dessa. inn^ förening undertecknas, utstake lantmätaren dfirei erforcfeas, den antagna rågången. kan ej förening träffas, pröve förrätoink- gar a va cafi 1 går eller b ding ntbjte coin f nmg,hör a f5r ge sidan pröv itycket, av att lantmätaren rågången, där så erfordras. lantme- bhvit bssnd ^ rågången sådan den genom förening eller beskt ^ ordning bestämd rågång, undersöke förrättningsmännen med finm v is ansetts utvisa gränsen, och ten utredning, taren karta över rågången och anteckne i nrnfnknilpi-. p11«tarpn samtliga närvarande rägrannar ostridig, upprätte lantm!!-ver rågången och anteckne i protokollet alla iakttagna niörkea läge och beskaffenhet; utstake ock lantmätaren, där så erfordra?, :u jate därefter rågrannama pndlcännn rå^rnnttpr. ppnnm fttrcninc. ------------- ^1*1. vu. u \ cl samt deras läge ouu oeska fegången och låte därefter kaxta rägiageb, sädl ^ 5 §. läga, förfång. ågou ges göreke däpda agon av en f fråga ådor. red i 3 -äffafee ^ §§ sägs, äligge lantmätaren, däx ej förening be- det sammanträde å wmit till stånd, att inom femton da^k^posten översända ^ ragängsfrå^an meddelats, utgiva ev l:ill den av råotpnrfö^ exemplar av kartan ocs protokollet över förrättning ™ utses ett £otta “rbäl;äy “^'’ de 8 stattnin ■igen bö lislet a öed det tifbytss ^gar, i mg i ii bap u - — licliiuiiiigar. hesfemd, skau lantmätaren å marken nl' samma rågång på tydligt och varaktigt sätt. från m de met k jnat ved ¬ — 1926. nr 326. _ 585 iti 'oi >v. 21 :o. de nm föreslnrifter huru råmärken skola vara beska-ffnrlft • s.äge konungen förordna. oestauade och ragån- xfoa nu ur stadgat om rågångar gälle i tillämnliea delpr jsom tillkommit vid skifte, klyvning, ägostvcirninir ävensom om andra fastighetsgfänsi. ^ avsöndnng ooe av- 8 kap. om ag ’outbyte. 1 §. a dibyte av ött därigenom rubbningj ------i lantmäteriförrättning, varom i första ctvcket } ■ kgoutbyte äga rum, därest det kan ske utan någon deiä|ates1 första stycket {5:&g.i sa tea läsåeäpda äga lägges. 1 asghes\e?a “lfilde" ‘“ : äsirk„±“fidnr a. ä denanaias a sammanträde med delägarna å ömseted i q 1^® knngörelse om sådant sammanträde samt kallelse därtiu äge -^ap- 1 och 2 §§ stadgas motsvarande tillämpning* ^ 2 §.n ^ s*sbittnis^ ^ t titb3rias mot varandra, skola vara av lika upp* us d gradering, verkstähd på sätt i 11 kap. sägs. ,. wjgdr skillnaden i undskattninfrsinnpbåll rmpilnn «o-r.r firtn»unnfrar xik", gractering, verkstäud på i 11 kap. sägs.fen kfin, ^ uppskattnings!nnehåll emellan ägor, som finnas lämp- ifuet nt7 varandra, till högst tvä procent av uppskattningsiane- : qed dpi eller för flera ägolotter samfällt område, varifrån ägovidd ’■tbvtfiq m uppskattningsinnehållet är avsedd att tagas, mä ägorna dock dji^ och vederlag för vad å ena sidan brister lämnas i pen- i prövas kunna ske utan någon delägares förfång. ‘likan 9^ oestämmande av penningersättning, varom nu är sagt, skall vad r- s andra stycket stadgas i tillämplig del gälla. genom ägoutbyte vissa ägolotter i redan skiftat skifteslag, feet kan ’^ ä’ f®^. lämnas i vederlag, iffirdelas i sammanhang med ägout- jord .p-j® ,, ®s®jord ej i bekväm ägoanordning tilläggas ägolott, som frän- vederla!/ ^^°^tbytefc, må den läggas till andra ägolotter inom skifteslaget o genom jämkning av ägolotterna. om sådan jämkning skall vad fl[i t !iil n ( : t i .) t i i' l . j l i i' j 1l ¬ ■! c \i '1 1 bs6 — 1926. ^tr s26. ^ i 1 iiqp. 18 § andra stycket sägs om ersättning i penningar ■ afall äga motsvarande tillämpning. ^ * där avse,j^ 4 §. ^ csst clfflokan vid laga skifte bekvämare ägoanordning vinnas eenom 4-1. i andra fall än de, som omförmälas i 1 §, ocb träffa samtlifyn se sidor därom förening, eller äro de ägor, vilkas ntbvtandp^ip ä ^ öm „ <?ägares band, da må sådant utbyte pä sätt i nämnda^^para^af i a sia där de till utbyte ifrågasatta ägorna hava väsentligeriik? if f nehåll. hör äga, som sådant utbyte avser, till fastighet, som nå pnmd nv oli ning eller eljest häftar för fordran eller annan rättighet, tat a med mindre innehavare av sådan fordran eller rättiehet ste intldärtill eller det är uppenbart, att utbytet icke kan lända hoittmfs,oin 5 §. säadc, vid ägoutbyte gälle i tillämpliga delar vad som stadgas i u nnä t . av denna lag. 6 och lo ^ n -j dadgaurarade, som ingår 1 tomtindelning, må e{ ino-ä i ät7n»fä,r+. v , .1^ i vidare mån än såvitt tomtludeln ingens genoiforafde däh^efo^b^^ ^ jas. 7 §. joffl kenhgt debiha .1?:^ ““ är «ärar: koann^eas befallaiafrsliftvrad.. i län... ...™ ™ gbra anjnglobljmkoanngeas brfallnia^^äava;?? läaet ™ horåt tz .«gn„ nar ögoatbytet vilande till desn konaagen^rjdriäsiti" r,„ i dotta 9 kap. ^ om delnlngsgrund. vid 2 g s3id1d stadgasoedan i denna paragraf eller 3? (je°’g].envar delägare. ’ skifte fördelas efter det andelstal, som tiukoimiei ftrhsset'^'^rdkzdessi bur :t; elfev 5 “delningsgrund. jämlörelsegrund ej finnes, oförmedlade mantalet afg® sunes ägarnas ge^i iff lantmäteriförrättning undantagits för dd- rådet den gmnd till efteirättf ^ området, lände vid skifte av om- fastställts ^rut'deiats genom lantmäteriförrättniagi vare d mellan de vid den s^^^ande, skau, såvitt angår förbåsaijd^^ samma delning utp-ö^ delningen utlagda ägolotterna, innehavet enk^ j eoligt uppskattnin ‘^^^^ögsgrund oeh förty varie sådan lott tilldelas grcgt^ägolotten® vä zzz “s"’ «» “ vid iin förra delniag» «« b en äldre delningen tegskifte, skall vad nu är sagt gälla ak^ lom ¬ — 1926. nr 326. - 587 ^ i don mån ej sådant stadganda om delningsgrund sommå vilzä"dddat 1.1» “b» i ridtolag, bom sull deks, viss jord av delägare ionehaves eå mnd % »y dom --------.p . ------ —cieiagaren vid s liftof ores fina vnd enugt uppskattning svarar mot nämnda jord. jni, us eamma vare, där flera (ielägare innehava var sina till läge ock eränser ii«- istamd» ägor .nom oinräde.^ for vilket viss kmfötelsegtnnd till ntmä^ande|. bsta°md». ägor inom område för vilket viss jämfötelsegtnnd till ande „ ,iikn delaktighet däri e| är känd, så ook där ägolott vid sff sv- id ntlsggö !?'■ äekgire, vars jordinnehav är grnndat på handling, som med * ifjsyn till sm avfattning och svriga omständigheter bör så förstls alt w sj, stv-sa gränser npp åtits, även om visst he®mmantal eller nnnnt' skatä l täa angivits eller asatts. ilt ntläggande av ägolott på grnnd nv handling, varom nyss är sagt, må gfef allenast under viss förutsättning, därom är i 13 kap. 11 § gi«ta stycket stadgat. 3 §. im ita- m 1 slpfte ägor,^ vilka mnekavas av delägare på grund av sämjedelnin<r coffl kommit t,0 stand mnan denna lag trätt i kraft, då vare, där antingen eahgt särskild föreskrift för orten eller sedvänja i orten innekavet nt^ör dulnimyaprund eller ock närvarande, deliio-nrti fr-uffo ----- u. ^ k] at- :03 is r^: t -w.uc1 uikc en ligt lor orwn gällande särskilda arssng ägornas avskiljande genom ägo styckning eller jord* 4 §. " för lägenket ej visst andelstal, ock skall ej pä grund av vad fömt (öetta kapitel stadgats innekavet utgöra delningsgrund för lägenketen, akola iomittningsmännen bestämma delningsgrund för lägenketen efter vad som prores motsvara den rätt, lägenketen tillkommer i skifteslagets ägor. 5 §.vid delning av sädan t skifteslag, som enligt 1 kap. 4 § bildats genom ^^anförande av tvä_ eller flera skifteslag euer områden av olika skiftes-w h^-ii • l skinesiag euer områden av olitia sjiittes- § ^ såsom delningsgrund, såvitt angår förkållandet meflan ^ delas ^ områden inbördes, varav bildats det skifteslag, som skall ^ intiflh' trätt i kraft, delägare av oskifto i kärr, mosse eller * indfi off mark med tillstånd av övriga delägare gjort odling, äge kan, ' ‘ ^*^'sång till sådan mark till fullt belopp efter delningsgrunden ej 6 s- 1 där ljuta fnllt fiitnoo ot piu- saaan marii tili imit belopp etter delnmgsgrunde ^eima pi ^ delägare, behålla den sålunda uppodlade marken eller, vederlfiit ' ° mflåggas nonom utan att oreda i skiftet uppkommer, njuta ucmg 1 annan jord. opdodlnf erhållet lov eller utan någon delägares bestridande »jote ilnpt^- mark, gänge den lika med annan oskiftad mark in i skiftet; odli ersättning för odlingen på sätt i 14 kap. stadgas,rnno j , ugen så gammal, att nndorrättalso snknftr om bnrn den tilllrnmmidef gammal, att underrättelse saknas om korn den tillkommit, att anse som om odlingen tillkommit med veterligt lov. ^ vederlae- - - - pöbtakt jon solq omfattningen av dén servitutberättigades ock fastighets- 7 §^^^erlag för sådan rättighet till skogsfång, mulbete, fiske, torv- eller tesvjtf dylikt,^ som omförmäles i 1 kap. 21 §, skall av den fastighet, kä dyj^kt servitut, utbrytas eller avsättas så stort område, ansyn till tningen den ock fastigkets- r, i i 1. ^1 ¬ •i i ( ‘ i i 588 — 1926. nr 326. _ ägarens rätt att förfoga över den naturtillgång rättigheten avser ft, i varje särskilt fall finnes svara emot den förmån röttiehetpn ; ,l3är för vi.sst falt särskild grund för beräkningen är ^efterrättelse. ^ lönde den tin kan förening träffas mellan sakägarna om storleken av a lände sådan förening till efterrättelse, därest det finnes som tillkommer innehavare av fordran, varför säkerhet åtnint inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken, icke ävent^«^^ en in gen, genom % 8 §. eller dcs gat ten ftog diinu fodän iilr ejhå eftej 10 ivak om undantag av mark från sldfte samt om bildande av aervihxf skifte, chffnigolot rm,fing. 1 §.x y. avloppsdiken samt, där sä tarvas hiini.v stallen till kamtn.n^ av sten sand, lera, grus. torv ooh vatten bveiä gi" “vsa«n “i sä“g^ v !?*''■"? itamdragas där markens beskaffenhet oob htnis» foten ® tompligast och om möjligt laggas i gränser mels^ 2 §.om hinder för lämplig oeh redig skiftesläggning icke därigenom föior^akar l “fsäts sas v annat fofdellgarna vemfnåal bxvs • +^11 ^ denna mark undantagas av o.skifto, i den månfissmllässyf fvb' § omilirmales. §nder enahanda vill^.ite res ägolotter läkning dylikt undantag göras mot avräkning å dessadelflga- ct gång riden, nndan vad niork, det skall, komma fsre ' sårskil qtlaton ding; tilm •) 3 §und^an^as°f!^ samföllt strömfall, skall det med nödigt ntm^l förfåno- ^ i\nnn+ ^ räkning, där det kan ske utan någon delägaia avsättas éåsom för område, som är för delägarna sammlt, må ock mfinåof goaiensamt, där sådant prövas för delägarna i all- avsättas éåsom^ föra område, som är för delägarna sammlt, mä mänhet medföm ensamt, prövas för iy ta och kunna ske utan förfång för någon av aem. skett^fönanlaga delning eller enligt sämjedelning, som innan denna lag trätt i kraft, strömfall,^fiske, torvmosse, 'stenbrott eller n -arsäim lägenhet, som icke nto-fir fncfio-hpf. för sie-. oeh kan 5 bgare, riss d verkan denna komma icke tn b skett innnti 1.,^ i. ...7 . . oeijumg eiier eniigr samjeaeinmg, annan =:ådan cn \ strömfall, fiske, torvmosse, stenbrott ellers oset "‘s""- för sig, oeh t;a 5) iuom sotten, ''=>»!, “go'»» aoor,lna°s, att ibgouheteo fiiut; agoioucns_ område, vare eådan ^alöv^av-xa a h ^ v.,, i«,rati}iatan motannan öga av sådan delägare, där utbyte av lägenheten mot lägenhetål ävonrå^^^tt-lämpligen kan ske, berättigad att bebålk at^ålla nödigt i ®^om särskilt undantag mot avräkning å ägolotteo än strömfall^ tillkmn ^^^.'^'äg därtill. år fråga om annan särskild isgenkd gärd för lägenhetens ttlfönöa^-allenast om 5- igodogörande av honom vidtagits. m£kf må, eftl?l\t skogböxande 'eller till skogsbörd företrädesvis ’ etter ty liär nedan sägs, vid skiftet bestämmas, att nämnda morp i mark ti avsa ^itnt, s i^plåte€ ge tded av bkogen, består^ lott, ftå veik lollas. . ^id s bgas ¬ — 1926. nr 326. — ( ; 589 “ v»»»'»'' 61) f!' ii siiogsmark samfuld, skola fisrrllttiiingsmiinaen tillse, om och i vi! j wfattniag b.läande av gemeasamletsskog därav bbr äga ram. sådan ),t & f'“t.’j! ^“ifmarken pruvas ftr delägarna i au- a? tet. skifed där så be- flv nusucauv....^ r.v.r.06-- --- o.öv.w.u. cv.u1 cj tiai-iurumn ager erlorderlie till- gädg till dylik sko^, ävensom att sädana mom skogsmarken befmtligå om- rfden, vilka pä grund av läge, omfång och beskaffenhet lämpa sig för odling nndantagfls såsom inrösningsjord enligt vad i 11 kap. 1 § stadgas. vad om samfälld skogsmark nn sagts skall gälla jämväl om oskiftad skoas- »j mark, som undergått sämjedelning efter det denna lag trätt i kraft. 5j det utlåtande, som fdrrättningsmännen jämlikt 4 kap. 3 § hava att avf^iva 1], skall, där bildande av gemensambetsskog oberoende av delägares beslu “kan komma i fråga, innefatta yttrande dämtinnan. kan erforderlig utredning b. förebringas först i samband med skiftesläggningen, mä dock frågan anstå och shiakilt utlåtande däri meddelas. prövas därvid dylik skog böra bildas, skall ntlåtandet, så fort lämpligen ske kan, nnderställas ägodetningsrättens ’pröv- oing; i annat fall äge vad i 4 kap. 4 § andra stycket stadgas motsvarande tiusmpning. i oavsett huruvida skogsmark är sammld eller delad, vare det de del- fi^re, vilka önska, att den å deras ägolotter belöpande skogsmeirken eller 'r avsättas till gemensambetsskog, obetaget att med lagah wkan därom träffa förening; dock att, där fråga är om samfälld eller efter toina lags ikraftträdande sämjedelad skogsmark, sådan förening icke må komma tm stånd,, innan det blivit avgjort, att den ifrågavarande skogsmarken icke skdl i den ordning, varom under 1 sägs, avsättas till eller ingå i ge- % 1 ] nensamhetsskog. 6 §. skall envar delägare hava andel efter ty han avstått bildande av gemensambetsskog mark, som är föremål för ser- ’wt. _ ____ __________ l±1 ___ j ___ ni. i. ___ "l^i. “eå avsättandet ökstiiir j nppiatits. oenan rarrigneren nppnorc, age uemgarnu vidräkning i avseende å skogen, som av omständigheterna på- vattentäckt område må fisket, där det ej förnt delats, undan - saaom för delägarna gemensamt, där sådant prövas för delägarna i if 3 ¬ i f 590 — 1926. nr 326. ^ allmanliet medföm övervägande nytta ocli knnna sbe utan n-' forfång. _ “^gon dels ägfl. säkerhet npps är så lå^ jande til lig fördel 8 §. iö^dill , .som på grund ev beskaffenhet eller läge icke ban et nppskattn.s i jämförelse med .skifteslagets övriga ä^or ^11 lågt, att kostnaderna för dess skiftande finnas icke stå ’ till värdet, må uteslutas från delningen, där det nrövas iel för delägarna samt icke hindra lämpligt och redigt ^cjtlg_ ^ ° skixte, ftatta å ägolott må till förmån för annan sådan lott lävjras eller tångtäkt, fiottning, landningsplats för båtar, utrymmesjöfoder och fiskredskap eller dylist, dock allenast i dl^ mån fenhet i nrotok-ollet »ver örrattnidgen gamt, i den män gä lämnlieen l.„, l fllderi ilzdl “ omräde f»t se^vkntstk '' 10 §. otkaynä^tages kga skifte ntmäl fj3r anläggning av nya vägar ftrakift,- h“ delägarnas behov eller för omläggning eller ftlrbättring av ridan bess h'" nafen w de«n i’rhl"™ i'. »tfört. i ä i3 ä tjt -»«■> /wfteldemgrrnt delc etftv “”|ieääi'i~lr.ä.s skola deltaga i bvggande avtfi^^. ,, ,försk-et i deif l-n«f upptagas i planen och kostnads- t)å landpt förrättoing enligt lagen om enskildavflgar 4^^,?ådan vffr delägare i skifteslaget för bvggande^ ^ så^an ^äg, skola samtliga skiftesdelägare taga del efter ty i förste sfyckei männen^^^ff ^ avloppsdike undantages, åligger det förrättnings- ligaate eträck^agen £,liffaste sträf^knin^r» r-f ^ undersökning för utrönande av lämp il §skitte av mark, som upptager fornlämning, är särskilt det o • allas ilttna. 11 kap. ad sasom inrosning's- ooli avrosning'sjord räknas oob om sg ’ors radering. bar mark^v^ ‘duglig åker och äng ävensom därtill odliugo beskaffenhet, föge och omfång att med hänsyn tiu desea oah e! ¬ ! — 1926. nr 326. — 591 123 •fiviijrfc förhållanden dess odlande anses kunna ske med fördel* ^ niar^ räknas såsom avrösningsjord. loraei, i| ibiffl loteraos ittge bestämmes, skall yerkställas gradering av skifteslagets «1- 'fwid skoi'» förrättnin^männen besiktiga och undersöka marken samt fjlta saije bgostycke visst gradtal, allt efter de särskilda ägostyckenos olika jfct gradtalen skola si bestämmas att genom deras äsrttende en b“ ä % tilifsrlitlig grnnd tinnes, enli^ vaken tiu godheten olika ägor kunna ^drajäinsras mh genom en därefter lämpad tillökning i areal för sämre padtels isättande ma hänsyn icke tagas till tiufäuira lenast till jle-omas h ä i ntbyte. vid padtels isättande må hänsyn icke tagas till tiufäutm » tiwiiigheter utan auenast ägornas förhandenvarande mtnrliga besk^ “ teiået nr jordhrakssynpnnkt och den behållna avkastning, som på gmnd f liras med ändamålsenlig skötsel och, vad odlingsmarken angår, &ter dess appodling under vanliga förhållanden kan påräknas. graderingen skad verk pj flibas för aua ägor i ett sammanhang eller särskilt för inrösnings- och sär- sblt för avröenmgsjorden, allt efter som i vaije fall befinnes lämpligast där gwderingen verkställes särskilt för inrösnings- och särskilt för avrösningsiorden tflr, dar så prövas erforderligt, bestämmas ett jämförelsetal, angivande inbör des förhållandet emellan uppskattad enhet av inrösnings- ocli avrösningsiorden tillika bor uppskattad enhet av jorden eller, där inrösnings- och avrösnings- , jtjrden raderats var för sig, sådan enhet av såväl inrösnings- som avrösnings- ;; joiden isättas värde i penningar, beräknat enligt den vid gradtalets bestäm- 1 mande tillämpade grund. hava skifteslagets samtliga ägor högre värde i något av de avseenden, var- , om 1 3 § förmäles, än nr jordbrubssynpunkt, skall graderingen ske med hän- ;; sp till sådant värde, ock skall, där så skett, i protokouet meddelas upplys- j ning härom. mentäckt område skall graderas efter den nytta, som kan dragas av , grnnaea och vattnet. hed avseende å mark, som uteslutits från delningen eller förklarats ej stöla ingä i skiftet eller undantagits för gemensamt ändamål, vare gradering q eiforderlig i vidare mån än som kräves för skiftets riktiga verkställande. r. . . 3 §• byggnads- eller upplagsplats, eller kan den nyttjas till 1] sten- eller mineralbrott, som icke är föremål för inmutning, grus- annat, som icke har samband med ägans tjänlighet tör jord- ur ^ värde, ägan i sådant avseende har, högre än ägans värde ptibi- ^ ^^^i'p^akt, som varit bestämmande vid graderingen, skall, aär ej över- träffas, det överskjutande värdet särskilt uppskattas i pen- för ändamål, varom i u kap. 11 § sägs. ^ ^ ^ § ■nmas lantmätaren att under fortgången av de åtgärder, som omför- derna ^ delägarna om innebörden av de vidtagna åtgär- 5 §. skola skiftas, graderade vid förut verkställd lantmäteriför- pröve 11 uågon delägare, att den gradering skall följas vid skiftet, kan ^^^^^s^^knnen, om samma gradering är av den beskaffenhet att oiorändrad euer efter vissa rättmer användas vid förrättningen. ägorna blivit verkställd, upprätte lantmätaren ägobe- l3s.^on.. ^ kartan upptagna ägo figurer. 6 §. ^0002i. svetuh/irfattninge»nmung 1926, ^■r326 —3:^9. ■i t i . ¬ t i 592 — 1p26. kr 326. _ 7 §. fi sedan «gobeskrivning npprättats i de delar, som icke ber ning, skall lantmätaren å sammanträde med delägarna annuii*^ v och hälla den för dem tillgänglig ävensom rörande innebållet i lämna de npplysningar, som av delägare påkallas. ^ 6 §. kännare föreskrifter om vad såsom inrosnings- ocb avrösn ’ * ^nas, om ägors gradering ocb uppskattning samt om äeoheqw?^^®^'^ av konungen. g«oesimvnuig meddelas ^ 12 kap. groadovor hävda vilken om liävdeförteckning. delägare vissa ägor, skall lantmätaren unnrätta ,upptagas dels för varje delägare och för va? äffolotf de därunder hävdade ägofigorer dels ock särskilt de äeofiomrpr av tva eller flera delägare gemensamt eller av skifteslaget su i hävdeförteckningen skola angivas iämväl servitnt tmm-rv, i . ädfl\ “grbeie “r“” «<> euerlfls skhft^skåll ?ådan7iivl aadmskrivaa. tftgrar delägare sin nnder- märmare filreskr.fter aogående havdeförteckning meddelas av eoaaag dfsrrfi ai fö isg^ hduet aanla ägobel go kan dering, jod. till fgosla fsrdei eänii bdlland det ka hilasjn amgai laga d fflindre aotänd 13 eatp. om skifte släggning octi utflylitnliig. ski jgomas gradering, skifteslagets samtliga ägor, vilka nndergfitt aamt eller ^ensiffu^^klu^ som skola undantagas för gemen- ittet för deras avräknit^i ^pp®^^^^* “ssimiehållet av nämnda ägor ävedeoin den eller de _ ... s ■ de bö dflne d böra g genom sättet avräkn^n^e ^^^^^^^^' g^sinuehållet ävedeoffl för vane äp'olaf+ - -----•j’l ^ d eke u uvar av dem, samt ^ a det ägobélopp, som skau fördelas en<^ mer ägdottem^^^*^ ^ppgiift å det ägobelopp, som efter delningsgrand tillko®' .ägolo %a 0 uttaga i ^at skall ¬ 1926. nr 326. — a93 2 §. ji- 5^1 vaije agolott skall geflom skiftet läggas det ägobelopp, som tillkommer ‘för lämplig skiftesläg^ing av synnerlig vikt att till ä^olott af ^ägar, större diken^ elleripmres viesi- ^gkigiauser, vagar, större diken eller . sssä“ i-ää• “ ,"!.;ik.i.s;. en".t fids,"s.r ‘ ’is" •■» “■e":rid scinej i»guh b-gui jamni svarat mot vad den enugb delninss- r''i''5.^tnit° “™o;dt«iotow awikike mn fet !s 5. agolott tillkommande ägobelopp, som därigenom uppkommer, ickl över stiger tvd procent av sai^a belopp och sadan avvikelse icke länder till någon ielflgarea förfång. där mga är om delning av område, som vid lantmäteri- jjrrfittning undantagits lör gemensamt ändamål eller eljest lämnats oskiftat nä isr fastighet, som vid skiftet i området erhåller del, avvikelsen utgöra ji5g5t två proceut av det ägobelopp, som motsvaras av nppskattningsinne- , muet av fastighetens andel efter delningsgmnd i det skiftade området sam- j fflcalagt med det fastigheten vid tidigare laga delning tillagda nppskattade jgobelopp. gottgörelse iör den minskning i ägovälde, delägare efter vad ovan sägs ina få vidkännas, skau utgå i penningar och beräknas med ledning av v^- deridg, varom i 11 kap. 2 § andra stycket förmäles. 3 §. till varje ägolott skall läggas behörig andel enligt delningsgrund av olika fgoslag, så i inrösnings- som avrösuingsjorden, med i möjligaste mån jämn isrdbliuiig mellan de olika ägo lotterna av bättre och sämre mark, förrättnings- ffiännen emellertid obetaget att, där sådant med hänsyn till särskilda iför- hälknden prövas lämpligt, härutinnan vidtaga skälig jämkning i den mån det kan ske utan någon delägares förfång. särskilt akau, såvitt det med m vid skiftet tillämpad delningsgrund låter sig göra, vid ägotilldel- didga iakttagas, att icke någon ägolott, för vilken ägor tidigare utlagts vid jb^ delning eller sämjevis, vid skiftet erhåller sådan sammansättning, att den ma d skiftet ägnar sig för den art av hnshållning, vartill ägolotten 4 §.skiftesläggningen skall verkställas sä, att varje ägolott erhåller en för jomas ändamålsenliga brukande lämplig ägoanordning. göras formliga samt i övrigt bekväma att bruka och hägna, dij anordnas, att gränserna så långt möjligt är utgöras av vägar,^'ken och varaktiga naturliga skillnader, i den män detta ei kan ske, ^ möjligaste mån räta. 1 delning av skogsmark tillses, att skifte ej utlägges, somö belägenhet eller form varder olämpligt att skötas för sig. 1 och är stranden förut skiftad, skall till envar6>bh+^ ^ggas det område, som är beläget vid hans strand, såvitt det kan bten någon delägares förfång. ^ ■‘itläggas i allenast ett skifte, om skifteslagets ägor äro så he- jämförliga förhållande till varandra, att det kan ske med ^ annntr n delägares rätt ooh utan avsevärd olägenhet för någon.skie • tillåtna. i något fall oundgängligen fordras undantag rfån vad sålnnda stad- • i: !■ t i i ¬ t ■5 i, 594 — 1926. nr 326. — då må tiu ägolofi isggns tre eller liera skiften, efter vad i. till ägornas beskaffenhet och belägenhet fordras. flätibyn 8 §. vid skiftesiäggningen skall tiuses, att varje ägolott kommer „ till nödiga vägar. rutt 9 §. är skifteslag eller del därav föremål för sådant servitut, varom ' i 21 § sägs, och varder ej servitntet utbrutet, då böra, i den mån så t- kan ske, föreskrifter meddelas om servitutets utövande på sådant därigenom ej föranledes större inträng än av servitutets art ock betingas. .tämvul må för vinnande av lämpligt skifte servitnt, somähi i visst område, förflyttas till annat område, som är jämgott för ändamålet \ icke avsevärt svårare att begagna. 10 §. är område för viss tid euer för livstid avsöndrat från fastigket, som inm i laga skifte, ock kan lämpligt skifte ej vinnas utan att området fr£^ inneh?'^ ”’''"^ öä ct-nll till öpnnp. nt.liicrfrnc flnnnf iöi-nnr.*- 4- som lehavaren, då skall till denne utläggas annat jämgott område av de n vid skiftet läggas till stamfastigheten. ° är sådan läge^et avsöndrad från skifteslaget i dess helhet eller från trå eller flera ägolotter, och kan den ej utan men för innehavaren utläggag nei viss del å varje ägolott efter dess delaktighet i lägenheten, då skau jämgott penningar. om beloppet av i penningar utgående ersättning äga vederböraäe delägare att träffa förening. -n • . §• för varje särskilt jordregisternummer ntlägges en ägolott, i den mån ej nedan annorlunda stadgas. innehar delägare på grund av olika fång sär.skilda i jordregistret ieke redo visade andelar av en nnder visst jordregisternummer upptagen fastighet, nt- lä^as dessa andelar i en ägolott. piunaa tv4 eller flera delägare i en under ett och samma jordregistemmn* m^er upptagen fastighet, utlägges för varje delägares andel en ägolott, nton sa är att jämlikt föreskrift eller medgivande, som enligt denna lag lämnate,a vissa delägare belöpande andelar skola utläggas i gemensam ägolott. delägare åtkomsthandling, som, vare sig hemmantm eller annat säattetal däri angivits ^ eller icke, finnes böra så förstås, att genom åtkomst- npplåtits^ visst till gränserna bestämt område inom skifteslflgat oc begär han att på grund av samma handling erhålla ägolott åt sig ntlngd, mä det ske, dock allenast under förutsättning att mot områdets avskiljande mnder icke finnes möta i vad i denna lag stasgas angående avstyckning 12 §^gor, vilka utgöra samfälligbev för vid en och samma la^ delninp ägolotter, skall skiftet eke i anslutning till den vidtisi-äo • j.r,, »liuu skiirer ene i ansiurniugförda fömttnmg tillkomna indeluing. belönlt^l? ägolotterua själv undergått laga delning, skau vad av ägo^ äi “elfan de lotter, i vilka ägolotten at ^ sg ’ar a elte otatt lä^äsi°±,?'‘ aie utan nägoas icrfidg, euor « deki^ ”'‘““ p^ stund av atadgande i 1 kap, fnna under mäta 15d1 flv fasti ficra a tan ligttaro gas fo snn de fö denfl ioien ning tid ddan att u piö k skokj föra lltfl vggn vad andra av ■ hed rättnib plan eller e i eljest i knvn lian lika i t “ j ots.j ¬ i. 1 > j 1 t r 1 t i — x926. nr 326. — 595 bfilnnda i nästföregående stycke stadgats skall äga motsvarande till- fau, där eamfäuda ägor skiftas meuan skifteslajr, undergått laga delning. 07 13 §. •rpffära delägare i en under ett ock samma jordregistemummer upptagen (set att erkålla sina ägor i gemensam ägolott, skail det ske. skifteslag, varom i 1 kap. 2 § under 3 sägs, mä jämväl å fl iordiegistemummer belöpande andelar på vederbörande delägares begäran s4as i gemensam ägolott, såvitt lämpligt skifte för övriga delägare därav 5 u §. innehar delägare i skifteslaget ägor under dera jordregistemummer, vare hbn berättigad att få de särskilda ägolotterna lagda intill varandra, om lämp ligt skifte för övriga delägare därav ej hindras. är fråga om skifteslag, i 1 kap. 2 § under 3 sägs, skall tillika vad i 13 § andra stycket stad gas figä motsvarande tillämpning. 15 §. fordias för begränsning av antalet skiften eller för åstadkommande av fönnänkg ägoanordning i övrigt att en eller flera delägare utflytta, och prövas do fördelar, som av utflyttningen vinnas, med hänsyn till bmkningsförhällan- deiia iaom skifteslaget vara av större betydelse än de med nämnda åtgärd förenade kostnader ocb olägenheter, då ske^ utflyttning ske i den utsträck ning sådan prövas nödig, 16 §. yid avgörande av frågan vilka delägare skola utflytta skall tillses å ena ; lämnlist skifte så lånst sig; eöra låter beforoijaöan att lämpligt långt sig göra befordras och ä andra sidan ett atflyttningskostnaden icke uppgår till oskäligt belopp. pröraa med hänsyn till vad sälunda stadgats förhållandena ställa sig lika löt flera delägare, ocli träffa de ej överenskommelse vilken eller vilka av dem skoh utflytta, skall frågan härom avgöras genom^ lottning. ej må delägare förpliktas utflytta, där utflyttningen prövas för honom med föra hinder i hans näring eller eljest iända honom till iörfång. 17 §. utflyttande delägares ägolott skall utläggas så, att därå finnas lämplig tyggaadsplats och tillgäng till gott vatten. 18 §.vad om utflyttning nu är sagt gälle såväl flyttning av alla byggnader och aadm nyttiga anläggningar å en ägolott som ock i tillämpliga delar flyttning fiv visaa byggnader och anläggningar eller delar av dem. 19 §.^ed iakttagande av de för skiftesläggningen stadgade grunder hava for- låttuingsmännen att efter överläggning med delägarna upprätta provisionell tiu skiftet och att utvisa denna saväl å kartan som. ock, där det begäres ®11» eljest anses erforderligt, ä marken. . i anledning av de anmärkningar, som därvid må förekomma, eller om s^ fljest föreligger, må skiftesplanen jämkas i de delar, där det erfordras för taredande av rättvist och lämpligt skifte. , ^ 1 protokollet skall redogörelse lämnas för de förhållanden, som utövat ^vndsakligt inflytande vid skiftesplanens utarbetande. enligt skiftesplanen utlagd ägolott med lika bekvämugbet och till jfa fördel för lämplig skiftesanordning läggas till flera delägare, och kunnaae ej er"- — ^ ^................... . ......— ' " " ' —-------wttniiig^ enas om vem"^lotten "skall tiuäg^, skau frågan avgöras genom öls. t ¬ ii- ! 4 s96 — 1926. nr 326. 21 §. ^nderna för skiftets verkställande blivit bestämda 1 räkna och å kartan ntmärka ägolotterna samt upprätta ^bna. ig delningsbeskrivning, däri redigt angives, vuka otii i behov, vilka servitut vila å 1 varje ägolott, i vilka skiftenjer delaktighet i mark, som avsattefm^f^ i 4 ^ sedan tåren nträ fallständig för gemensamt eller enskilt helhet, vilka ägor tilldelats v vad mån med ägolott fäljer deiaiingnec j mara, avsatts till” i hetsskog eller eljest un dantagits från skiftet, samt vilka rörande servitut vid skiftet bestämts eller eljest efter skift^f särskilt har jämlikt bestämmelse i denna lag till ägolott i stället för sättning i penningar, varde det ock i delningsbeskrivnineen närmare föreskrifter angående delningsbeskrivning meddelas av §" 22 §, kännagivits för delägarna, i noggrann överensstämmelse med kartan ntmärka gränserna mellan lotterna pä sätt särskilt är stadgat ^ ®mken 23 §. ingå 3 skifte ägor, hörande tiu skilda socknar eller andra forvaltainocn^ råden, och innebär planen för skiftesläggningen överflyttande av^^^tf « förvaltningsområde till annat sådant om?åde^skau angående ägoutbvte äga motsvarande tillämpning. ^ § är stadgat 14 kap. om ersättningar mellan skiftesdelägare. stsdase skola utgöras at samhip åsgef sfr ei bäskr »lytta uarje delägare yfaaer av atäyf svai ter?nga?^s^°andra^ nvw?a^a^n^^^^ kostnad för flyttning av byggnader, pkn- och vattenlednitid ’^ir ^5, ' p^^^ss^^ogar samt för anordnande av bnmnör såväl de gamla som ’de n^fbyggnrasp^ate^^^^^^^ iordningställande av :ss^mflv?sn°7^i verkstäuande av flsre-^ikrlrrkn ■ ror värdera kostnac ______ pöreligger ved'^erhlftst^ utflyttningen prövas npp^ bvggnadens awttrflns^ mlösa byggnad tiu visst pris, och prövas avyttrande tiu sadant pris ochjämgod bveanarf uppförande i dess ställe av ny aing betäfnflc arcb-ff ^mdre kostnad för skitteslaget än byggnadens flytt- me| avdrag av det kostnaden för uppförande av ny byg^dmed avdraff av . nostnaden för upp..r..r.r.r.^ att ^ombyggnad eife^bhh* byggnad sä gammal euer eljestw den deräknade bättrande av brister ändå varit av nöden, varde därefter jämkad. 4 §. am l'eröl.'s' ’^'sf''pberäknade ntflytlningskostnaden ntläggas s{isåfda*^?d-nwr *^®^seningar gemensamt flera delägare, åt vflkfl ningat lämplip-en för^ ^btter, ocb kunna de med euer utan m^anrift 1 p^' plateen tillllats nå^on^a delägare, eller fimies, där wgaads- elier delvis inlösas lämpligt, att övriga delägares andefc bdt kommelse mellan dpluf^o söke förrättningsmännen åvägabringa äver^'mellan delägarna om fördelning euet inlösen av %ggnadenia eker 1 dinhos egen v sin ning 00hy ago a om giva till i ski kostn lika bbvd erslltt ersst varde vid1^- avkas 8 gmn att s vänd skall, ningg inn ring till e denna dä iniös styck pinför b inom ¬ •4- ;• 5 \ — 1926. kr 326. — 597 .nlilrrgniflgarna. kunna ej delkgarna enas härom, skola förrättningsmännen , i frdgan, dock att delägare icke må mot sitt bestridande åläggas l ila flera euer större byggnader eller anläggningar än för bruket av ^fns »sa ”dena sådana att gemensamma byggnader eller anläggningar i d ismpa 81g för fördelning eller iq^^sen, efter vad nu sagts, hänvise fönrätt- , mngs^isnnen delägarna att enligt förskrifterna i lagen om samäganderätt [; fos domstol begära förordnande, som där avses, i fråga om den gem^samma > esendomeu. ^ ^ vid skiftet skau bestämmas, inom vilken tid beslutad niftyftning skall vara dndord.'^har delägare förpliktats att ftytta byggnad, plantering eller annan anlägg ning, som ej lämphgeu kan iivttas inora sådan tid, att ftyttningen är fus- gjord, då de nya lotterna tillträdas, må ban i vissa är bibehållas vid samma rggnod, plantering eller anläggning mot skälig ersättning till den, vars ^ffolott därav besväras. ‘’angående beloppet av ersättningen bestämme förrättningsmännen, där del- sirama ei enas därom. “ 6 §. har delägare vid laga skifte i inrösningsjorden tilldelats äga, som i fråga om odling och hävd icke befinner sig i det skick, att den omedelbart kan giva en mot dess grad värde svarande behållen avkastning, vare han berättigad till ersättning för de kostnader, som måste nedläggas för ägans försättande i ekick, som svarar mot dess gradvärde. envar delägare skau härvid påföras kostnaden för iståndsättande av ägor till den omfattning, att dessa ägor till lika med hans förutvarande innehav i fullständigt odlad jord fri från van- hsvd motsvara hans andel enligt delningsgrunden i inrösningsjorden. ersilttning efter ty i första stycket sägs om ersättning för odling. har deläga,re vid laga skifte tillaelats äga, vari finnes tillfälligt hävde- vme, tiu vilket jämlikt bestämmelserna i 11 kap. 2 § hänsyn idie tagits vid graderingen, vare tillträdaren skyldig att härför lämna avträdaren ersätt- nmg. i fall, som i första stycket avses, skall ersättning ntgå jämväl för minskad avkastning under den tid, som åtgår, till dess jorden försatts i skick, som svarw mot dess gradvärde, och skall sådan ersättning gäldas efter samma gi^d, som där sägs. enahanda ersättning må kanna utgå även i det fall, w agovälde blir sammansatt av ägor, som med hänsyn till föregående an- rt n kunna omedelbart läggas i sedvanligt bruk. dylik ersättning . ’ ej omständigheterna annat föranleda, påföras delägarna efter del- »nogsgrnnden i inrösningsjorden. innehavare av äga i inrösningsjorden, varå verkställts odling, grnndförbätt- dg eller dylikt, som genom skiftet kommer annan till godo, vare berättigad den därför, i den mån han ej erhåller sådan till följd av ovan i då ^ p^&^af meddelade bestämmelser. ersättning, som här avses, skall, ^ga är om gmndförhättring, påföras delägarna efter delningsgrunden i g(^^^ “s^j03:den, men eljest gäldas på sätt om odlingsersättning i första ii ii ¬ 598 — 1926, nr 326. — inrebavare av fordran, varför säkerhet åtnjntes pä grund av iämlikt 11 kap. 2 § jordabalken, icke ävent^y^ras genom föreningen. ^ närmare föreskrifter angående beräknande av er.sättningar, som ; a paragraf avses, meddelas av konungen.^ ^ o ‘ pen.ne ersättningar, som skola ntgä enligt 1 —6 §§, skola bestämmas i ningar. ^ mister delägare vid laga skifte ståndskog, växtlig ungskog eller nlanbri eller mark, varå företagits skogskulturåtgärder, eller erhåller delägare^! delning av samiuhd mark mindre av växande skog eller av mark, mensamt utförts skogskulturåtgärder, än pä hans lott belöper, skall ersättnf därför tilläggas honom. s lag samma vare, där delägare före skiftet hävdat vissa ägor i skogsmoiv som avsättes till gemensamhetsskog, och ej varje delägare avträder matk varä befintlig skog i förhållande till skogsbeståndet i dess helhet i värde mot svarar den andel i gemensambeteskogen, som jämlikt 10 kap. 6 § fömfe stycket tillkommer honom, eller ock den av olika delägare avträdda maik icke befinner sig i samma kulturtillständ. vad nu sagts gälle i tillämpliga delar även om torvmosse.9 i ersättning, varom i 8 § sägs, kör efter av förrättningsmännen företagen besiktning och uppskattning bestämmas att utgå i penningar att betalas aa. tingen na en gäng eller genom avbetalningar under viss tid, högst tio åi, efter vad beslutas därom via bestämmande av grunderna för ersättningen. anses för visst fall ersättningens utgörande i naturaförmåner medföra av- sevärd fördel, må dock ersättningen bestämmas att delvis eller i sin helkö utgå i skogsfömödenheter eller, där fråga är om torvmosse, i förnödenheter, som från sådan kunna erhållas, att uttagas inom viss tid, högst fem år, vad skogsfömödenheter angår på det sätt och i den mån av%mrkningen jämlikt for orten gällande föreskrifter angående skogens vård må äga rum; och skeo ersättningen ändå av förrättnin^männen uppskattas i penningar. kan er- sättoing, som bestämts att utgå i skogsfömödenheter, enligt gällande före skrifter icke i sin helhet uttagas inom den bestämda tiden, skall vid denna tids utgång återstoden utgöras i penningar enligt den verkställda nppskaä- ningen. 10 §.med bestämmande av ersättningar, om vilka bär ovan i 6 och 8 §§ mäles, må anstå till dess skiftet i övrigt blivit genom laga kraft ägande be- slnt faststäut. om sådant anstånd beslutas, har lantmätaren att, så en^ skiftets fastställande kan ske, företaga för ändamålet erforderligför- tiu denna utfärda kungörelse och kallelser på sätt i 3 kap. 1 ooli äga, som han innehaft enligt laga delning och som nndö- gått särskild uppskattning enligt 11 kap. 3 §, niute han ersättning i aingax enhgt nämnda uppskattning. ^ innehaft ägan på grund av sämjedelmng grund vid ssf^t såvitt honom angår utgöra debnng de^sen^?sämjedelningen icke utgöra delningsgr^d, ^ iflgaren på gmnd av stadgiidet i 10 kap, 4 § eller eljest behålla ägtai, juid 7 an s : va1 tjens data kv liktl och b enligt u k vidifi har a mot d för eller, h om av fö de ^end leke dgand taitxs bgod fil avbäi fu ved 13s ¬ — 1926. nr 326. 599 let lei da ? i stycbet sägs. ^ %å i l^irste stycket stadgats skau äga motsvarande tiuämpnin.r där del^ lä spe^: *^'^sava.ande beskaffenhet be,?o»»=„t n'dt 12 §. 'g t a k har ekättning jämlikt detta kapitel bestämts att ntgä för äga hörande tni „„“alet, «om araöndrate fdr visa t d eller livstid, esl stolm be “ämm^ j vad ffian sådan ersättning skall fördelas mellan lägenhetsinnehavaren ^ch jfjynfastighetens ägare. 13 §. träffa d^ägare för beräkning av ersättninpbelopp förening därom att vissa ngflstbarheter euer matenalier eller dylikt skola värderas tiu visst pris eller 2nta de förening om att viss ersättning skall utgå med överenskommet be- k, lopp i pennmgar eller om kvittande av ersättningar, lände sådan förening k. é efterrättelse, därest det tinnes uppenbart, att rätt, som tillkommer ione- ‘ lievare av fordran, varför säkerhet ätnjntes på grund av inteckning elleriäm- likt 11 kap. 2 § jordabalken, icke äventyras genom föreningen 14 §. sedan vid skiftet mellan delägarna förekommande utflyttnings-, odlings- och hävdeersättningar, ersättningar för minskad avkastning samt ersättningar enligt 1 kap. 18 § andra stycket, 8 kap. 2 och 3 §§, 13 kap. 2 och 10 is, 14 kap.^ 11 § och 16 kap. 6 § blivit bestämda, .skall lantmätaren upprätta vidiskning mellan samtliga ägolotter, utvisande vad ägaren av envar av dem kr att emottaga och utgiva samt vad, efter verkstäud avräkning av det ena mot det andra, för vaije ägolott återstår att uppbära eller erlägga. för vad enligt denna avräkning skall gäldas skall utsättas viss förfallodag eller, om det anses nödigt att betalningsskyldigheten fördelas pä längre tid wer lämpade förfall o dagar. e o ^ §■ om beräkning och fördelning av den ersättning, boställshavare i anledning ar förrättat skifte kan erhålla eller få vidkännas, är särskilt stadgat. 15 kap. om tillträde av ägolotterna. 1 §. ^ ordning, varom i 18 kap. stadgas. överenskomma an- tillträdet av de nya ägolotterna, dock att med tillträdetlota x— biulitmei. av ne nya agoiotterna, aock att mea tuitraaet 0'^d'e ^^föllt ^ skiftet blivit genom laga kraft överenskommelse, skall, där klander mot skiftet ej anföres, knflni snart skiftet blivit faststäut. hax klander anförts, bestämme 1?* 2 % tillträde sker, pä åkern växande gröda, äge avträdaren 3 § ’ födsel, virke,fielw a annan än tillträdaren tillhörigt upplag av g£ ingått i likvid mellan delägarna, vare avträdaren ö bortflvf.fj> ’n'tkxslo r^4*4* ä t* ^vä ti ija»rklnf+an ----^ iiigttbl 1 ijjivlu uiciituu ucmgcautt, vcu.c? avvic 183-.' *^ottflytta upplaget inom ett år från det ägoiotten tillträtts. 280024. svtmh f6^fattning»^ar7lunff 192d, nr 326 —339. ]r t ¬ n- 'i'ii i- 600 — 1926. nr 326. — 4 §. väg:ras någon delsgare att tillträda sin ägolott å foreath av utmätningsmannen i orten erhålla nödig handräotn fi'^e t besittning av ägolotten. meaning tiu att bomj^ oob i 16 kap. njifl tel h jno bris lin °“ teritsr äla hif ä" v-krtv. >! av sådan ersättningsfråga, som jämlijrt 14 kap. 10 $ sr?! ^^anfo, skau lantmätaren å sammanträde med delägarna för dem ^pps^nuh ftjrrättningen ör slutad, samt meddela underrättelse om ved a« _tagas fdr follisljd av talan emot stiftet i de sr i jl» -t “it f mag skolat äga ram eller särskild talan enligt 21 kap. 18 ocf 19 “§ “g » 2 §. vid avslutningssammanträdet eller inom femton da^ar dflr.ff. i „ exemplar av alla skifteshandiingarna mot bevis som f ifn dtöverlämnas till den skiftesdelägare, som fiirvarande'delääärt?u?£ ‘®'^i'^ dto dessa m kanna om valet enas, lantmätaren vid siftefawta\efevsätem ““™' ^kitesdeiägare rättat pojiev'els? ’^eä“ätnl!^ “af^ra 7^i"r ‘te7fsr ^ utsetts att förvara dem tillställas den delägare. eon ei v/ar ajllme”;rägt1l'^rn::dotat?ä^^ sadan vårdare. & o- omareu att pa anmälan av delägare nt» ^ §avändé l ägontb/f! ämns^tf^äs motsvarande tluampniigi förmälda ändaiirb\v,'rr"deuäsfsllms.® ’^ ^ ™' 4: §dd hällas ^för del^a^ lantmätaren medföras å slutsammanträdet och dsi- av ! akol var ftm d av kfe!» ä ä: iiteskari lantmätaren akii skif aini ptö ’sumippis ■1 aa den sluthga skiftesläggningen utvisats. npphävt,^ sai^nn^? genom laga kraft ägande utslag helt eller delrii el^ndsamt utsätta återförvisats till lantmätaren, skall deni'® och rätta ät i 3 feap- i och 2 §§ sbgs sm rä^ugejj ånyo avslnt,^^ utslagets innehåu. därefter skah^^i . där utan åteiförvisnino-^rii^^^ ^ ^ föreskrives. ^ samband tned beslnfof ^ skifte beslutats, åiigge lantmätaren, wbeslutet meddelad föreskrift, att, sedan beslutet vnunit w sv 10 oi öv( ¬ } 1926. nr 326. — 601 uti ä» 'ä^oge her vid prövning av laga skifte befunnits, att delägare obehöri^en fått aj^dre sgobelopp an h^om tillkommit, ocb understiger det honom uuagda ei med mera än två procent vad enkvt delmn^ornnh !&1 iiimfi ajifldre uuu unaersciger det honom tiuaffdaspp delningsgrnnd bort läggas tiu i lott, löä, där jämkning i skiftet skulle medföra avsevärd kosteatl nf^n ä|;s11 kap. 2 § andra stycket sista punkten sägs, att gäldas av den efier de del sgare, som erhållit större ägobelopp än dem tiukoismit. lantmätaren vare skyldig att emot stadgad lösen tiu delägarna ntlämna ett oh öemplar av skifteskartan inom ett är eller, där skifte avser skifteslag, varom i 1 kap. 2 § nnder 2 euer 3 sägs, inom sex månader från den dag då beslut f meddelats om sb ’ftets fastställelse eller, i händelse talan mot beslutet må fyras, beslutet vunnit laga kraft eller däremot förd talan ogillats- skolande i (låga om utlämnandet gälla vad i 2 § stadgas för det fau att skifteshand- lirgama ej utlämnas vid avslutningssammanträdet. iret,te'> . oits, ett a. i £il 17 kap. om fördelning av skifteskostnader. 1 §. n 3 kostnaderna för laga skifte, vari inbegripas arvode till förrättningsmän och fakkunniga ävensom resekostnadsersättning, i den män sådan kostnad ej gäldas av statsmedel, lösen för kartor och handlingar samt utgifter för hantlangning, fikok utgöras av alla delägarna i förhåuande till det uppskattade ägobelopp var oen en av dem vid skiftet erhållit. har laga skifte förrättats på yrkande av ägare till sådan jord, som om- . umäles i 1 kap. 9 § andra stycket, skall dock vid skifteskostnadernas för- delmg mellan delägarna jämkning äga rum med hänsyn till den nytta envar avdem haft av skiftet. ° har jämlikt 1 kap. 20 § delägare förklarats icke vara skyldig att ingå i aöue annat än i den mån där sägs, skall hans deltagande i kostnaderna för , skdtet därefter lämpas. i eågtannar och andra, som utan att vara skiftesdelägare haft del i förrätt- ^gen, vare skyldiga att deltaga i kostnaderna därför i den omfattning, som p skälig med^ bänsyn till den nytta de haft av förrättningen. vaa om fördelning av kostnader för laga skifte nu stadgats skall äga mot- jämväl i fråga om kostnad för förrättning, som i 14 kap. sättet för utgörande av skifteskostnader, i vad de belöpa på bo- ’ deras fördelning mellan bostäushavare är särskilt stadgat. 18 kap. delägares ooh förrättningsmäns rätt att besluta i skiftesfrågor. som omtalas i 5, 10 ocb 15 kap., äge närvarande delärare efter ögamg med förräftningsmännen besluta, där ej annat är särskilt före- ¬ 602 1926. nr 326. — i delägare ense i fråga, som enligt första stycketdetonias beslutanderätt, eller finna förrättningsmänx dä ws vira itridande mot lag, skola förrättmngsmännen besluta i 2 §. gjs, nas beslut varadär ej annat är särskilt stadgat. ^ «?i-iftesfråffor eom icke avses i 1 §, skola, där icke i denna lag anaot. lunda föskrwes, avgöras av förrättmngsmännen efter rådplägning med dd- i ägarna.-6 — 3 §■ o. „„„ lantmätare och gode man i stridiga meningar, d4 de enligt demi ps:r.ä^^å mtssna e^telan skå bras genom stokilda besvär, skau tiuto fe deitoama tillkännagivas vad den med beslutet rmssnojde hat att lakttosi för fullföljd av talan däremot. hai att ca»a såsobj att ii åvd. om avstyckning. bpilf ho nil) del, oiaftt uu £råga vid den flit iq 19 kap. i sm 1 §. ning från fastigbet må i den ordning ock under de villkor i tförmälas viss®till gränserna bestämd ägovidd avskiljas genom att ntgöra en_ fastfgbet för sig eller sammanläggas hied ann^^ fastigh^^^^^^att, äg:?idtr ureagi^ravteddatt -läggasbet, för avstyckningen tillika erfordras, att sådan sammanläggning efter därom är särskilt stadgat mä äga rum. fur bnstads-avstyckning i ett sammanbang av ett flertal ellcändamål eller för beredande av plats för industriella ^anläggningar . å geme medfö nndan ordnande. lag samma .^v, — --j—----- större byggnadsverksambet rmer eller till följd - ■ - låtelser redan skett, eller av annan anledning är att förvänta. ^.niligliet vid uppgörande av plan, varom nu sagts, skall i^ttagas, tbjatsei beredes tiu anordnande ej mindre av lämpliga trafikleder ^^mt pp j inom oeb utfartsvägar från det till avskiljande avsedda^ fiufsisel den mån så prövas erforderligt, av ledningar för belysning, i vatten ocb för avlopp. avstyckning vare tillåten såväl av mark, som genom laga r viss fflcitiorbpf. cnm fipv htt mnrlr cnm li.r fiftmfölld för öar ,-,itt(ire aystyckning avskiljas bögst en femtedel av nämnda mar . .^ggu vad enligt detta kapitel gäller om stamfastigbet skall, där j de ddad öttd: ho iaktb lawd dier eker ordai såvit och åtff si ordr ittarott idå ¬ i 1926. nr 326. — 603 itet söi[ar. an. staipii™ 3 §. ärovidd. som avstyckas, skall till omfång ock belä/renket samf a. li (nigt vaia säd™, att den med hunsyn därtiu och tifl eljest föresnfe ffir lampbffen kan antingen såsom faatip-viaf. f«r ® or. lel lamplipn kan antingen a&om fastighet »rlii phsirtsis hb ej må avstyckning mn jordbmksfastigbet äga mm med mindre det kan cntagss. att den fastighetsindelning, som genom avstyckningen euer där nv .hmjrninp-en äerer mm för sammanläpp-nino-, o-anntr, ___ ’ ,-u --- -- o --ot t,tnvcujgivjjijjgea euer, där av-lai f^niogen äger för sammanläggning, genom avatyekningen och sam. nanlggfitungen skulle nppstå, bereder ökade ntkomstmöjligheter för den iord a- bmkande befolkningen euer eljest är till gagn för jordbruksnäringen i oiien n. tin« «ll rnofirrhof ttqt-ifrqn o tta+'^r/.pr. ~ i , i,r- l± t 1.- j.---- ® r v- ya-iwvi uuuugsuar maru av denomfattning, att lastigheten varder tjänlig till jordbruk, i mån av tillgång er bfiller för dess nyttjande för sådant ändamål erforderlig skog; skolande då wga är om avstyckning av mark för sammanläggning med annan fastighet vih hfiräkninp-en av hphnvpt nv fon-nc t^kncrx.., j-n ° ir 1 11 1* il .tt “'"''“1 oo.ugcu& unsianu provas an-^isget eller eljest skäl därtill äro, avstyckning så verkställas, att skogsmarken 1 em faelbet tillfaller en i förrättningen ingående jordbmksfastighet vad 1 tredje och fj^de styckena stadgas skall ej utgöra hinder för avstyck, nmg av mark för tillgodoseende av behov av mindre lägenheter eller för be redande av plats för industriell anläggning eller därmed jämföi-ligt ändamål. 4 §.avstyelming av område, som vid lantmäteriförrättning nndantagits för gejsamt ändamål, må ej äga nira, där dess avskiljande skulle komma att aa^nteglte någon av de fastigheter, för vilkas behov området ^ 3 § första stycket med-tiiåfii! skola vid avstyckning i tillämpliga delar lända" till efter-wtteise, såvitt mka i l.o^:+i,i kap.mg 2:ande skall ^ § av elfetmrf ^ ^ ^^p- ^ andra stycket samma lageller äldre bestämmelser förordnat, att stadsplan skall upprättas särskilda föreskrifter med avseende å byggnadsverksamhetens . må ----- ------ "person än lantmätare,^ävitt h^ ’ ^^styckning företagas även av annan ^ och t innehava befattning såsom mätningsman i stad;äf stagat äärvid om sådan förrättningsman vad i denna lag om lantmätare skallordniop. samhäue, där den för städerna gällande ätta dao-fl^^ bebyggande skall iakttagas, har förrättningsmannen att minst rattnmgfjj underrätta byggnadsnämnden om tid och ställe för för di ^'vstyckningsförrättning tillkommer fastighetens ägare samt, n, som skall pvol-it-pirnc attorl^fati fill flnnnn illmtrlsl rlonnuskall avstyckas, blivit överlåten till annan, jämväl denne. ? ] ¬ iff 1 ( i 604 — 1926. nr 326. — ntan efter skriftlig ansökning av sakägare må lantmätare företaga avrh,oi , ^ att förordnande till förrättningen meddelats. “ ^ o* etan hinder av att. knngörande och kallelse ej verkställts i åen nr,i * m i 3 kap. sägs, må avstvckningsförrättning företegas, därest fash&' ^are samt i fall, då ägovidd, som .skall avstycka, blivit överlätentemväl denne inhnna sig eller av lantmätaren blivit minst åtta dai^ bevisligen kallade till förrättningen samt fråga ej är om bestämml"? gräns mot fastighet, sora e.i ingår i förrättningen. av avstjmkning må verkställas nten biträde av gode män, såvitt icke lani mätaren eller sakägare finner biträde av gode män erforderligt. ej uuuu^cu — ------------------ o- —------ --------- bestämmes under förrättningens gäng, att gode män skola tiukaljas, må dä j verka mbbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan. 9 §.,1 • har ägovidd, som skall av8tycka.s, blivit till annan överlåten, skall ö01 uärom npprättede avhandlingen införas i förrättningsprotokohet eller i stydt avskrift biläggas detta. ax ä^ovidd, som avstyckas, avsedd att .sammanls^tn, med annan fastighet, skall sådant i protokollet särskilt angivas. 10 §. bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningaföiistt- ningen, skall vid förrättningen ej äga rnm, däx det ej päfordras å någonden sidan eller av lantmätaren aktas nödigt. är fråga om avstyckning inom samhälle, där den för städerna gäuandj ordning för bebyggande skall iakttagas, eller inom område, för vilket konnngai jämlikt 1 kap. 42 § av lagen om fastighetsbildning i stad eller 1 kap. 46§ andra stycket samma lag eller motsvarande äldre bestämmelser förordnat ett stadsplan skall upprättes eller meddelat särskilda föreskrifter med avseendet j. ^ a ju jlu^öi.vj. i <* v wtl a tlgv/il wvo ^^nxilluull-u-. av sådan gräns, som avsea i första stycket av denna paractaf, må avstyet- ningsförrättningen' ej avslutas förrän den förrättning, varvid gränsfrågan ba- handlats, blivit genom laga kraft ägande beslut fastställd. m- . . ■/>till fastighet, som bildas genom avstyckning, må läggas högst tre skifieb eller, där tiu stamfastigbeten vid laga skifte utlagts flera än tre skiften, lih många skiften som tillhöra stamfastigheten, dock att, där avstyckningen mark, som är samfälld för flera fastigheter, skiftenas antal icke i något fclj må överstiga tre. i den mån ägornas läge och beskaffenhet det medgiva skflu åt ägovidd, som avstyckas, givas regelbunden och för dess nyttjande lörof lig form. hå fråga är om avstyekning av mark för sammanläggning med fastighet, skall tillses, att antalet skiften, vari den mark utlägges, form ei må medföra hinder för sammanläggning efter vad därom är staaga avstyckning skall så verkställas, att såväl stamfastigheten ^om fastigb^- ’ som genom avstyckningen bildas, kommer att äga rätt till nödiga skall bestämmas, om och i vad mån med följa rätt till delaktighet i område, som vid lantmätenfö avsatts för gemensamt ändamål, i äga. som eljest är samfälld för änrr,^ föstighet, eller i särskilda rättigheter och äfeer, ^ ägovidd, som » ’^skyckas,äng euer därtill odlingsbar mark av den omfattning, att fastigheten § stb d fita 5f a med skoll ie in a rerkb i to in lagen famin na a ver gand 42 § iq a äv rande dier hai då lestä k tet fö i ka] ha’ om q förra since rättl eamt fastij beten att å an ¬ 1926. nr 326. —~ 605 . ä ä- 1 “ i reut ”ää!fna samflllueiet, ntan skau vad av stemfaatigheten tilfkomla^andd''; sai^gtet ken sk&ligen anses belöpa å den avstyckade ägovmden ii|l{jfrgas ddbilo'* t j ”rlr de rndamdl, med avseende å vilka sådant itr tillåtet vid lasa skifte . .'..•/i a iipt läffenhet undaiita<?as såpnm -ftty- _ ____ bhute, lon, 'qv ^ (/tordmkr lögechet undantagas såsom^fto ^ ^nfc m .föiman för en i förrättningen ingående fastigiet läggas å ^aveattende av mark till gemensam hetsskog må äga mm i sarnmnnlmno. jied avslyckming, där sakägarna därom träffa irening^eller, om ägovidd\om ctbll avstyckas, e.] bhvit till annan överlåten, sådant bestämmel av fäsfe hetens egare. ^ 13 §, eller b er annan mt ^cl iqi th ps h. 13 idom område, som ingar i tomtindelning, må avstyckning ei äea mm a^^ft^nlrniinfr innm nmr&i^n tti i ir^^- ^ ^ l5 31 iflgen om lubugutitsuimumg i stan euer jämiiät 1 äap. 46 § andra stycket nima lag eller motsvarande äldre bestämmelser jpörordnat, att särskilda före skrifter skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande d2 avstyckning ej så verkställas, att tillämpningen av sådan föreskrift mot- tertas. i ej må inom samhälle, där den för städerna gällande ordning för behyg- kdde skau iakttagas, eller inom område, för vilket konungen jämukt 1 kap l 42 § av lagen om fastighetsbildning i stad eller motsvarande äldre bestäm- forordnat att stadsplan skali upprättas eller meddelat särskilda före ger med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande, i något fall av- syckamg sa verkställas, att markens ändamålsenliga bebyggande försvåras. avstydming inom område, för vilket finnes av konungens befallningsha- mde godkänd plan, varom i 1 § sägs, må ej ske i strid mot samma plan ■^^^aställas, att områdets läm;^'ga indelning i fastigheter därigenom 14 §. ägo vi dd, som skall avstyckas, icke ägt rum, ankomme ifl ägare att, med iakttagande av vad i detta kapitel föreskrives,oestamma, huru avstyckningen skall verkställas. ^ fastigheten äges av flera gemensamt, dessa ej förena sig om sät- ^^styckningens verkställande, varde beslut meddelat, att avstyckningen 15 §. skae avgtyckas, blivit till annan överlåten, skall den ^jtättfeg upprättade avhandlingen läg^ras till errund för avstyckninj^s- samt r, ^ uxuxaae, som via _^ eyest är samfäud för stam fastigheten och annan ui;j^ atf • j-------—jlättigheter ocb förmåner, som tillkomma atamfastig- fitt lägenhet slcall undantagas för gemensamt ändamål eller ^ oiuiba förmån för en i styckningen ingående fastighet skall läggassadan fastighet, skall därom upprättas skriftlig förening. i o ¬ i i fi i 606 _ 1926. nr 326. uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt som enligt eller^&öffad ftirening tillkommer envar av dem skau frågan nnderes' delningsrättens prövning, och vile emellertid förrättningen.16 §. s a»o. med ledning av de i detta kapitel givna bestämmelser skall avrröta<! i vida tillstånd till den ifrågasatta avstyckningen må meddelas. ' det åligger förrättningsmännen att verkställa utredning rörande ilf, ständigbeter, vilka äro av beskaffenhet att inverka på frågans avgörand.^: över vad vid utredningen förekommit upprätta skriftlig redogörelse l- t, att, där ej sådant fall, varom i 19 § andna stvo ‘ ning förfallit. 19 §.lantmätaren åligger att utmärka avstyckningen å karta. därest ej est- ägare påfordrar upprättande av fullständig karta eller äldre karta, påsbhi 6 kap. l § är föreskrivet, skall användas vid förrättningen, skall kai^napp- taga allenast vad som finnes nödigt för att tydligt utmärka gränserna för av styckat område, för mark, som undantagits för gemensamt ändamål, samt iiir den fastighet, från vilken avstyckningen sker, gränserna mellan sådana i eist- nämnda fastighet ingående ägoslag, som redovisas i jordregistret, samt byg?' nåder, vägar, vattendrag och dylikt. avstyckas mark, som är samfädd för flera fastigheter, eller ntgör, då ira^ to om mark, som hör till viss fastighet, vad som avstyckas högst ^ fastighetens ägovidd, andelar i samfälld mark oberäknade, skau dock. d5rj mnat av sakägare påyrkas, åkartan upptagas allenast avstyckat omrédejb® to avsatts för gemensamt ändamål, ito samfäud för stamfastigbeten och annan fastighet, euer i stoelnlda tan ävensom he blc oadet s och £av om i plar lägges protekouet, sädant tall, 19 § andfa styokeu!i föreligger, å karta utmärka, huru avstyckningen är avsedd att verkstallf samt att. därefter avgiva utlåtande i frögan. utlåtandet skall innehålff sked, huruvida tillstånd till avstycknin^en meddelas eller icke. ^17 g. där sakägare det yrkar eller förrättningsmännen pä skäl, som i ty m skola i protokollet särskilt angivas, så finna erforderligt, skall utlåtande, varz i 16 § sägs, underställas ägodelningsrättens prövning. beträffande sådan underställning skau vad i 4 kap. 4 § sista stycket stad gas äga motsvarande tillämpning. 18 §. i fråga om utlåtande, som i detta kapitel avses, skall vad i 4 kap. 8 § första och tredje styckena föreskrives äga motsvarande tillämpning, ej raä den om.ständigheten att i det i 1 § andra stycket omfönnälda fell avstyckningsplan blivit av konnngens befallniagsbavande godkänd n^öa n hinder att vid meddelande av tillstånd till avstyckningen medgiva mindre oi jämkningar i nämnda plan, vilka icke stå i strid emot de allmänna fömtsbtt- u ningarna för avstyckning. påyrkas jämkning i avstyckningsplanen utövervsd ogiu nu är sagt, varde beslnt meddelat, att avstyckningen ej kan äga rum. fall utan hinder därav att tillstånd meddelats till avstycknings utförande enligt viss plan, må vid avstyckningens verkställande företagas mindre jämkningai ställ där ske om tet i planen av beskaffenhet, varom i andra stycket första punkten htoovanss^ fi^ar påjtkas jämkning därutöver, varde beslut meddelat, att frågan om avstyä- elj h eåda rand alhnfy' het njut red del för för ■ a kartan å:ail tecknua till varje övei ako! i; ¬ — 1926. nr 326. ~ 607 igo. st!. )1i1. dts bi- s?. lu ra i. h q 1? i hpiercoh fflnnåner, som t'hkomma stamtastigheten, så ock angående servitnt fastighet må hava lagts ä sm sääs” fashghet. kan beskrivningen ej lämpligen tecknas å avsfyck- scahartan, skall den av lantmätaren inläras i särswld handling ^ apomätning må vid av.styckning äga xnm e ' ^jjlggngligea nödvändig för upprättande av koan detta 'kapitel är föreskrivet. id handling. endast i den mån sådan finne.s karta och beslrrivning på sätt i 20 §. pantmätaren skall å marken utstaka samt, på sätt sär.skilt är föreskrivet ntmarka genom avstyckningen tillkomna gränser. sedan gräns mellan stamfastiglieten ock avstyckat område ävensom rå<»ånffar och andra grä-nslinjer, som vid nvstyckningen må hava bestämts, blivit ut - dakade och utmärkta samt alla till förrättningen hörande frågor i övrigt blivit avgjorda, skall förrättningen avslutas,^ och meddele lantmätaren underrättelse om vad som skall iakttagas för fullföljd av talan mot förrättningen. inom femton dagar från det förrättningen blivit avslutad skall ett exem plar av förrättningshandlingarna emot bevis, som bifogas konceptakten, till- stflllos fiokauden eller, där fiera sakägare finnas, den, som av dem härtill utses. däi förrättningshandlingarna icke utgivas ä sammanträde, må tillställandet ske med posten eller genom utmätningsmannen i orten. 22 §. lantmätaren vare skyldig att emot stadgad lösen till vederbörande sakägare utlämna ett exemplaj: av kartan inom fyrtiofem dagar frän den dag, då beslut om fastställelse av förrättningen meddelats, eller, i händelse talan mot beslu- 5- tet må föras, från den dag beslutet vunnit laga kraft eller däremot förd talan i ogillats; skolande i fråga om utlämnandet gälla vad i 21 § stadgas för det fall att förrättningshandlingarna ej utlämnas å sammanträde. den omständighet att fastställelse meddelas å avstyckning medför icke för siaren vidsträcktare rätt att förfoga över fastigheten än lag och författningar e^est medgiva. 24 §.^tar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum, för tionde, ränta eller annan £äaan avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgö rande det avstyckade området icke omedelbart deltager, eller för lån, som av ^änna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott av dylika medel för avlösning av fräiseränta eller eljest för belopp, varför säker tet på annan gmnd än inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken åt- djdtes, och utgör det av.^tyckade området ensamt eller tillsammans med vad e tm må vara frän fastigheten avsöndrat eller avstyckat mera än en femte- ^ ^^^^^^igketens ägovidd, skall i fråga om det avstyckade områdets ansvar r sådant åliggande vad i 37 § 3 mom. av förordningen den 16 juni 1875 gående inteckning i fa.st egendom är stadgat om avsöndrad lägenhets ansvar intecknad gäld äga motsvarande tillämpning. vnd - aäsff ^ l kapitel är stadgat om ägare avser jämväl den, som innehar gnet under ständig besittningsrätt eller såsom fideikommiss. ^ varit anslaget till ständigt ryttare-, soldat-eller båtsmanatorp, särskild fastighet utan binder därav, att avstyckningen icke stvoknir^^®^ med vad i 3 § andra, tredje och fjärde styckena är för av skola öumänhet stadgat. i avseende å avstyckning av sådant områdejg^^^^^^melserna i 4 och 11 samt 16-18 §§ icke heller tillämpas. ^02i. äocjui/ifryatitiinffgtamiinff j920, nr ^2(! —331?. t ¬ . t rfv; r t 1 i 7 608 1926. nr 326. 27 s. kostnaderna f6r avstjckningsförriittnin^, vari flera hava a i enlighet med vad hänitinuan mellan sakägarna overpt^dv ’ ftirdpv sådan överenskommelse ej träfl'ate, efter vad i varje fall av s prövas skäligt. cbitu iii ato. om audra lantmäteri förrättningar. 20 ivap. 1 §. “ vbestämmande och utmärkande av rågång eller annpn fo.*-* i. . ^.m ägoutbyte må verkställas såsom särskild jorddelningsfts^^i^^j® 1 anbang med annan sådan förrättning. g utan san,. icfe stfl den 1(3 som cg.....uj.c sar.cx...^ juiuuemin?srörtfltfv.;«^manb ang ^ g utom i fall, varom i 8 kap. sägs, mä ägoutbvte så^nm os. i -u ii»ga rnm för .itbyte dg», som inom skifte^ag'undans ^ gemensamma belov, mot annan jord inom skifteslfget dttt sfd^nf ¥?8®» tfek ’ ktnfs^ 2 §. md anl ^ rv*förordnande att bestämma och utmärka rpcrsnn. « medför för lantaetaren behörighet jämräl atf1ja®nll8lffåt«l^ “®‘*! ’‘®‘“^ med uppkommande fråga om ägontbyte ^ sammanhang dsr- .............................. 3 g. ocb led( mei diir g0( 5r §§ befö^etr e^f ‘ f l“f ^d ™ servitutet utan sammanhang med^skiftp ntbr^rf . flgan och knnna ske utan någons förfåne- pötf det 6nnes medföra nyttiock ägaren av den fa.stixl tlu vl li^mån ntbrytmin^ tiukoikb vi^s att servitutet äventfras. iormån sådant servntnt gäller, där dd servitutet, ma^^vid'^dess^^iftbrvtand^e^pd skifteslag utlagda ägolotter ar av ägolotterna- och .kil vederlagsjorden uttagas frln en eller flem sättning, pä .ätt i 7 § cö l "vf sker, r sammanhang med utbrytningen ar- jord utöver den å ägoiotabeföpande^fnd" k ’ avsätt^ndé fl,y nifl.tt ■f'ln må ske såsom särskild fastigheteradr fu.,tigheterua tiublirf *' lott av anlednfn^^pft^p!v^^l..^®a^f^^ varder jord frånvunnen visa ägolott, vid talans föxst^°p+v^skifteslag, aligge ägaren till den för fastställande av rlpf i ^uom ett år därefter påkalla förrättning från skifteslaget i övrio-f ^ ^öljd härav må tiukomma ägolottec frångått ägolotten inno^ vj^g^ ägolotter inom skifteslaget. hax jord®tiä ?v ett t räkna^^sn trädde i kraft, skau berörda irau sistnämiida da^. i frå a ^^ap.^betr^^^6p^*i™ * ^ ^ avses, skola de i 2, 3, 15, ^åa till efterrättelse t n skifte givna föreskrifter i tillämpuga deto fre paragrafer förmäler, ^ ^^^gt skola förrättningar, om vilka i foretawa ^ samband med laga beträifande motsvarande åtgärd bes mk ma: isr dai ¬ — 1926, :nr 326. — 609 1 s 1 nar flera flel i förrättning, som i l, 3, 4 eller 5 § avses, sliola kost- 3 sft förrättningen fördelas efter vad i varje fall av fönättningsmännen r pjovfls ^ ^ orr jord, som, på sätt i 3 § andra stycket eller 5 § sägs, frångår ägolott, . c; nnnffär till mera än tvä procent av ägolotten enligt den vid skiftet verk-icjlo “ i’l'o , ,, .___ v.,.,.*-)! _______________________________ __ ' __ _____ • ställda den ti( ssttnidg^^ ^ l^f^tgur den frångångna jorden större andel av ägolotten än ovan l sagt, ankomme på förrättningsmännen att avgöra, hnmvida ock på vad 1- tad från andra ägolotter inom skifteslaget jord bör ntbrytaa för att tilläggas 1. förstnämnda lott samt skiftet i enlighet därmed i erforderliga delar jämkas, eller bnruvida eller i vad män ersättningen må utgöras i penningar. vid 5 evgörande av denna fråga skall hänsyn tagas å ena sidan till den frångångna 3 ioraens större eller mindre betydelse för brnkningen av ägolotten och å den e andra sidan till kostnaden för utbrytning av vederlag i jord ocb därav för- imldd jämkning i skiftet. tjtgfir vederlaget i jord, skola i sammanhang med vederlagets utbrytande ock jämkningen i skiftet verkställas de likvider, vartill förh^landena föran leda, ocb skola för sådana likvider de i 14 kap. givna föreskrifter äga mot svarande tillämpning. har vid skifte av vattentäckt område fisket däri med stöd av äldre bestäm melser ej intagits i delningen, eller ntgör fiske särskild fastighet, må delning dorav sga mm, så framt det kan ske utan någon delägares förfång. pör sådan delning skall uppskattning av fiskeområdet ske efter de olika delarnas i godhet med hänsyn till fisket samt i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som ^ sr stadgat om laga skifte. har jämlikt 10 kap. 7 § vid skifte av vattentäckt område fisket undantagits såsom för delägarna gemensamt, må särskild del ning av fisket icke äga rum. 9 §. angående talan mot och fastställelse av förrättning, varom i 1, 3, 4 och 5 §§ sjl^, är i 21 kap. stadgat. på begäran av den, som äger eller under fideikommissrätt eller ständig ubsittningsrätt innehar jord, må konungens hefallningshavande förordna lant- 'nåtare ^er annan person, behörig att innehava befattning såsom mätnings- i stad, att verkställa avmätning av jorden. sådant förordnande må ock meddelas på framställning av samhälle, där den iör staderna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, beträffande som hör till samhäuet. jiled avseende å förrättning, som i denna paragraf avses, skola bestämmel- i 2 kap. 11 § och 6 kap. 3 § äga tillämpning. , förrättning av lantmätare för andra än här ovan omförmälda än- gäue vad därom är särskilt stadgat. ¬ 510 — 1926. nr ~ iv avr>. oin domstolar ocli råuégkng i jorddélnin^smål, så ocjk om fastsstäuelse av jorddelningrsförrattning samt om rättelsr {fastotallt skiffce. * 21 kap. a. allmänna bestämmelser. 1 §. första domstol i jorddelningsmål ä landet är ägodelningsrätt, en för taije domsaga.pär till skifteslag hör jord, som är belägen inom två eller flera domsa-rot, skall skifteslaget anses _ lyda under ägodelningsrätten i den domsaga, iåm vilken största delen av jorden ligger. om konnngeilb befallningsh avan des och övenantmätares befattning med visa avstyckningsmål ’ är nedan i detta kapitel stadgat, 2 §, ägodelningsrätt består av en ägodelningsdomare såsom ordförande samt k? ägodelninganämndemän. ordinarie domaren i domsagan är där ägodelningsdomare, såframt ich konungen av särskild anledning finner gott att för två eller flera dnmsagoi förordna en gemensam ägodelningsdomare. härtill må icke utses annan ti lagkunnig, i domarevärv erfaren person. yid förfall för ägodelningsdomare förordnar hovrätten till hans ställföreträdare person med de egens&per, m nyss nämnts. ägodelningsnämndemännen, som böra vara allmänt betrodda, i lanthnsliål!' ning kunniga och med ortens förhållanden väl förtrogna män, skola vara val bara till nämndemansbefattning vid häradsrätt i domsagan samt ej hava upp nått sextiofem års ålder. 3 §. ägodelningsnämndemän ntses för ses år, till ett antal av sex i domkgj, som består av allenast ett tingslag, och tre för varje tingslag i övriga doa- sagor. avgår ägodelningsnämndemän under tjänstgöringstiden, skall val återstående del av samma tid. val äger rum ä tingsstället inför häradsrätten. j ivalet verkställes genom valmän, som på föranstaltande av ägodelm^ domaren utses å kommunalstämma av de i kommunens allm^ne “np heter röstberättigade, som där äga eller innehava jordbruksfastighet, som utgör egen kommun, tillkomme rösträtt envar angelägenheter röstberättigad.vid utseende av valmän äge varje i valet deltagande en röst. för kommun med 1.000 invånare och därunder utses 1 valman, över 1,000 t. o. m. 3,000 invånare 2 valmän.» 3,000 > 6,000 > 3 ^ > 6,000 > 9,000 > 4 > ^%r samma beräkning för överskjutande folkmängd. ^or varje kommun utses suppleanter till lika antal som valmto- höra delar av kommuu till sliilda tingslag, utses för vardera delen ch suppleanter för det tingslag den tillhör. > d jufi tfl i n' 1 ff u 1 ¬ — 1926. nr 326. — 4 §. 611 m’ ge im a f? re !? 1 1 i tid wl o'" ‘ ägodeloingäratt äge vaije falman en röst. omtöst-jl skau yerkatiulas med slntna sedlar. vapje yalsedel akall innehålla lita itaen namn som antalet av de ledamöter, som skola väljas, och vare den vald, erhållit mera än hälften av de avgivna rösterna. har ei sålunda liela det antnl ledamöter, som skau väljas, buvit ntsett, upprättas en förteck- 5i„g, vari npptagaa, därest ,eke någon bliv,t ntsedd de, som erhållit de flesta ^tlraa, efter den euer de utsedda erhållit högsta röstetal. i ^f^^eck^ngen upptagas två gånger så månra namn som ledamöter dä skola väljas. därpå företaga ny omröstning mellan de i förteckningen uppförda personerna och vare de ralda, som dä erhållit de flesta rösterna. viä lika röstetal skilje lotten. engan över valet föres genom besvär enligt 27 kap. rättegångsbalken över hovrättens utslag ma klagan ej föras. om valets utgång skall häradsrättens ordförande, så fort ske kan insända uppgift till konungens befallningshavande i länet, som har att ofördröjligen införa uppgiften i länskungörelserna. ar annan än ordinarie domaren i dom- eagan ägodelningsdomare, skall skriftlig underrättelse om valets utgång oför- diöjligen meddelas jämväl denne. ° 0 §. finner ägodelningsdornaren, att ägodelningsnämndeman upphört att vara valbar, euer har ägodelningsnämndeman hos ägodelningsdornaren lagligen av sagt sig uppdraget, föranstalte ägodelningsdornaren om nytt val.om skyldighet att åtaga sig uppdrag som ägodelningsnämndeman och att kvarstå i nppdraget, så ock att efter avgång fortfarande bestrida befattningen intill dess annan blivit utsedd, skall vad som finnes stadgat beträffande nsnmdeman i häradsrätt äga motsvarande tillämpning. 6 §. av de till ägodelningsnämndemän valda skola i ägodelningsrätten ^ämst- göra de tre, som av ägodelningsdornaren för varje gång kallas därtill. hålles dgodelningsrättens sammanträde vid syn pä stället, böra företrädesvis de när mast boende nämndemännen kallas att tjänstgöra. 7 §. uteblir ägodelningsnämndeman frän sammanträde eller uppstår för honom jäv euer annat laga förfall, kalle ägodelningsdornaren till tjänstgöring »nnan ägodelningsnämndeman euer, där avsevärd tidsutdräkt därigenom skulle vållas, ööaan till ledamot i ägodelningsrätten valbar man. ordförande och ledamot i ägodelningsrätt gälle de jäv, som enligt lattegångsba^en gälla mot domare. ägodelningsnämndeman må icke deltaga i fl analäggningen av mål angående förrättning, med vilken han tagit befatt- fliflg som god man. såd ^ ägodelningsrätt skall, om han ej förut avlagt dotnared, avlägga ägodelningsrätten eller ägodelningsdornaren innan han intrmer sammanträde med ägodelningsrätt samt de mål, som därvid skola daear^^^ ’ ägodelningsdornaren att utfärda kungörelse, som sist fjorton rar d-i sammanträdet skall uppläsas i kyrkan för den eller de församlin- flainud fråga är, ligger; kalle ock inom samma tid ägodelnings- ^l^änna ombud ooh, där så prövas erforderligt, förrättnings-^^ätaxen tiu sammanträdet. ¬ 612 — 1926. nr 326. — 11 §.j-a 9- ar till ägodelningsrätten inkommet mål av den i är,rä sä jä k s'ss§tofauande iagt ma ting eller sammanirä-de me“ te “ w sagan kan anstå, ttgodelningsrilttens sammanträde ntsattt *»«» åz manwde, varom nu är sagt, såvida sakägare ej annorlutdn l näfta )z.et“ ?ä\ir4 ätfran^» »v! si sitt kuvndeakliga ändamål ii^ketjänstlokal. vallas särskilda utgifter för utmvärmnin ^ »^euds-eller dylikt, skola de ersättas avlakägarna. belysning, staffg ^ t 9 sj'or resa till och frän det ställe, där äffodelnint«>röff öok för uppehället vid rätten njute ät^od^lnbesds^nlt sammanträder, ^ dämndemännen ersättning enligt gällande resereieme^tr? bodelnings,=133 iacriffsfcr-™ ■'“* ä-riv?s3r.u33i,i ”|s hallcs sammanträde med ägodelninasrätt skall ersättning ej till dem nt.rå, stadgas beträffande aumfimifl deriigt^ ‘4£bti°4e4vfrtom^^^^ ägt-äeluingsdomaren, dar så femes erfor som i^fe°1innorfeds^ä^^tfn r fordras särskild ledmot i äjsdeinfe^ffltt '* ‘ 8 § s: _ gäldas av sakägaxnå^*^ det bjträde bestämmes av ägodelningsrätten att dessa en för aut och'atk f?;! eller, där klagandena äro flera, ^ ^ ah^^rskjuta den bestämda ersättningen. ^ jorddelningsmål skok tillbetalt brev med posten jnc«.vri klaganden öppet att på eget äventyr i do^^fen tillbanä inom nfo5^ besvären så tidigt, att de komma ägodebiin^ särskilt fall stadgade tid den för talans fullföljande för vaga b. om vad tiu jorddelningsmål är att hänföra. 1 föar iav ¬ -.t - an flen an n- ilat 13 3r:e — 1926. nr 326. — ■^tmal om fastställelse av laga sliifte, sä ock av ftrrättninr. fr.r k.of» fastighetsgräns, där »rrättningen skett i sam3af„edc,fflande skifta 5d) mfil rörande talan mot ock fastställelse av förrättning som iämlitf jaet i h kap 0 § häl .ta efter det laga skifte buvit åä“ ^ d ) nifil om rättelse i fastställt laga skifte;2 avstycknings mål, vartill räknas g ) mål om tillstånd till avstyckning; b) måk däri genom besvär prövning påkallas av annat under avstycknings- ionöttning meddelat bes^t än rörande tiustånd till avstyckningen eller iv ttirörd, som under avstycknmgsförrättning vidtagits; g c) mfil om fastställelse ay avstyckning sä ock äv förrättning för bestäm- aiande av fastighetsgräns vid avstyckning; 3. mål rörande telan mot och faststäl else av ägoutbyte i sammanhang med laga skifte, så ock talan mot och fastställelse av förrättning varom i 2ö kan 1,3, 4 och 5 §§ förmäles; "" ' 4. mål om rågång eller annan fastighetsgräns i andra fau än ovan avses- 5. sådan tvist om äganderätt euer ständig besittningsrätt till iord eller om innehav av äga, som enligt 3 kap. 12 § nnderstäues ägodelningsrättens prövning: 6. yid avstycknings förrättning uppkommande tvist, varom i 19 kap. 15 §sista stycket förmäles; ^ 7. tvist, som i samband med jorddelningsförrättning yppas angående be ståndet och omfånget av rättighet tiu skogsfång, mulbete euer annat ä fastig het, som ingår i förrättningen, vilande servitut; och 8. mål om beloppet av kostnader för jorddelningsförrättning, där ej sndfi enligt vad ovan stadgas är att anse såsom jorddeluingsmål. där efter jorddelningsförrättnings påbörjande tvist yppas, om viss äga utgör fastighet för sig euer hör till annan fastighet, om äga är att anse såsom samfälld, om äga bör till en ägolott eller till en annan, om delägare har del i ^ skifteslag efter andelstal eller inom vissa gränser, 1 skall anses såsom odaläga och i sådan egenskap tillhöra viss ä: 1 ^1 ägobelopp enligt delningsgrunden, nit, ändå att den icke jämlikt 15 § 5 må vara att till jorddel-^mål hänföra, räknas såsom sådant mål. oå o ^ j®^'^delningsmål uppkommer om skyldighet för lantmätare att oekostnad helt eller delvis omgöra förrättning eller att gälda kost- ansea ägodelningsrättens sammanträde, skall ock såsom jorddelningsmäl målet ägo- g. om jorddelningrsmåls anlisiigfg'g'oraiide. beslat^ under jorddelningsförrättning eller tvist, som vid sådan är lörr.+ .uppkommit, skall underställas ägodelningsrättens prövning, därom 1 denna lag stadgat. år d 1 18 §.1^ ’^^^djd med under laga skifte meddelat beslut, varigenom ^attniugsmau ogillats, har han att mot beslutet fullfölja talan genom ¬ fil4 1926. nr 326. — t i 't besvär, vilka inom trettio dagar frän det be.slutet avknnnadpq i till ägodelningsdomaren. ^ sjiola är vid laga skifte, som avser skifte.slag enligt 1 kap. 2 § t> d lissnöid med under skiftet meddelat beslut aueäende dplso-n ___ h '_____ 1 1 — 0/1 -.i -^1 vtlrnt.j-® h^uui,wji.c, uciujijyjigiuuu. cnci. iiy mark jräu skifte n ? ° ““s' dant fall för banden, att fråpn skall genom underställning drp ’/^o ^ ^ delningsrätteus prövning, eller är vid laga skifte, varom^ovan ägare missnöjd med hävdeförteckning, dä innehavet är eljest kan inverka på ägotilldelningen, eller med beslut i fråp?^'^ “'^ kap. 10 § sägs, bar ban att inom trettio dagar från det be<ilnw ’ i 3 eller, där fråga är om hävdeförteckning, inom samma tid mn teckningen behandlades ä sammanträde till ä£rodelnind ‘'?doiy,qt.„^ • ^ ■ “^^defiir. delniugsrätten ställda besvär. till flgo. vad i första stycket stadgas skall, jämväl där skiftet a^'ser skiftp.l«. om i 1 kap. 2 k under 2 eller 3 sägs, äga tillämpning såvitt anp^tit fråga om bestämmande p rågång eller annan fastighetsgräns ^ ^ ' ar tillkallat sakkunnigt biträde eller deläo-are mis^inrtid 4?« •männens be^ut an^ende ersättning tiu det ?akkunniga%^iträdlt^skllty' däremot fullföljas pt sätt och inom tid, varom i första^ty^et ^ 20 g.mot beslut euer åtgärd under laga skifte i andra fau, än i 17, 18 och im" sistnämnda paragissa^ anrta%u^. rr j 1 . 21 §. fkr uänmrit, då beslut i ärende, som enligt 19 § är föremålmlsdp^ r’ euer då hävdeförteckning behandlades å sam- fma omh,^d ä™.laga ftrfau och ej knnmt slnde da|ar mn förfcllefe upphörande, där ej tid för klagan mot skiftet då är ute. rä^inff^feke beslut, varigenom förklarats, att avstyekningsilir- eliest med basin t elf^ j j fråga om sådan förrättning förfallit, eller ei genom nnderefuif^ ’ åtgärd under avstyckningsförrättning, och skall frd^ att till äotidelnintrlrf^^^ dragas under ägodelningsrättens prövning, bar f förja fas inn^l ägodllningsrätten stiolda besrsi, • trs daot fx dag, beslutet gavs, men eljest inoia blivit avsl^d. forrättningen, på sätt i 19 kap. 21 § sögs, ellw^^däri^rrättningens avslutande blivit av fastighetens s^ar let godkänd må fiunas, av dem samtliga medelst måekrift å protocol- gooaänd. må talau mot förrättningen sedermera icke äras. avses, under jorddelningsförrättning, som i de^serna i 5^§ tak ’ k ^ "i annat följer av bes^jd* skola ingivå ’ tmh^&v&t, som, ställda tiu ägodelning^tf^ den förrättnine- iflom trettio dagar från den das» .avslutad. ° beslutet meddelats eller åtgärden vidtagits, bbn ¬ fqs as luh ti !ö 3 e3 t. 0- r- i 3- d j \ 1926. nr 326. — 615 tlnderjorä^elnrngsförrättnin^r mbegnpes jämväl fbrrättninff, som lämlih u ^^10 ^ hälles efter det laga skifte blivit fastställt ^ jämlikt 14 ftp- ^ 24 §. js^kall anbängiggbras genom stämning, där ei, såvitt an avsett fall, tvisten jämlikt 3 kap. 12 § nnaerstäues äeodelnin<r.r«>fi! ö lagrum avsti.. ............ — w uuderstäues ägodelningsrättens ^tör^^fövning av fråga, som avses i 16 § andra stycket, erfordras ej stäm- ^mning till ägodelningsrätt gives av ägodelningsdomaren. 25 §. huru fastställelse av jorddelning.sförrättning så ock rättelse i faststäut skifte pstallas, därom stadgas bär nedan.' p. om förfarabdet lios ägodelningsdomareii och vid ägodeloings- rätten. 26 §. i de fall, då fråga skall underställas ägodelningsrättens prövning, insände lmtmfitaien, där ej frågan rör tvist, varom i 3 kap. 12 § &er 19 kap, 15 § idnnales, skyndsamt tiu överlantmätaren i länet handlingarna i måls eller atdrag av dem i vad de angå underställda frågan. är fråga om tvist, varom nysb sagts, skola handlingarna insändas till ägodelningsdomaren. i fall, som i 4 kap, 4 § sista stycket sista punkten avses, åligger det över- inntmataren att, efter anmodan av ägodelningsdomaren, frän lantmätaren in fordra handlingarna i målet. 27 §. hava besvär inkommit till ägodelningsdomaren, förelägge han, där ej be svären gälla avslutad jorddelningsförrättning, förrättningslantmätaren att till ägodelningsdomaren eller överlantmätaren inom viss tid insända handlingarna j målet ® 28 §.sedan i mål, som i 26 § första stycket första punkten samt andra stycket ävensom i 27 § avses, handlingarna inkommit till överlantmätaren, överlämne inom tre månader handlingarna jämte eget yt^de ävensom det yttrande, han må hava infordrat från förrättningslant- ägodelningsdomaren.besvär avslutad jorddelningsförrättning, skall överlantmätarens ytt- innefatta redogörelse för verkställd teknisk granskning av för- p. . 29 §.ägodelningsdomaren inkommet mål uppenbarligen icke kunna av upptagas till prövning, teckne han beslut därom ä hand- besvärssl^ften ooh underrätte ofördröjligen vederbörande, att eom q ^ ^ meddelats. beslutet skall innehålla underrättelse vad den.emot ^ uussnöjd med beslutet, har att iakttaga för fullföljd av talan där emot. klagan däröver, att jäv mot förrättningsman ogillats, meddele i and° skyndsamt beslut över besvären. ovan i denna paragraf sägs, utsätte ägodel- iuhp lämpligen kan ske, tid och ort för målets handlägg-t via ägodelningsrätten. svctk l /cr/auningssamling 1d26, 326 —339. ¬ 616 — 1926. nr 326. — 30 §.30 ö. sedan kungörelse ocli kallelse ägt rum i behörig ordnin ningsrätten nnnorledes än genom stämning inkommet mål fti? 1°^ ^ b'^odplälllantä ”utr„" otsl,«w 31 §, over invändning, som göres av part, med dele äffodpln' .beslut, där invändningen är av den beskaffenhet att sådanfattar heslut-et ej avvisande av må et, skall med haudlult- -tönr. 32 §. ’ dör ibr utredning av teknisk fråga så finnes erforderligt må a . , domaren eller ägodelningsrätten uppdraga åt överkntmiifil^ sodelniimj.med biträde av två ägodelningsnämndemän verkställa nndersöknkt^^ om tiden för sadan undersökning skall överknfma+r.,!. ™ ^ ^ ^örkea lämpligt underrätta^delägare och allifänna ombud a£iss^ ‘ 33pinner ägodelningsrätten vid prövning av inkommpf ^bör avbrjdas eller att förrättning, som avbrutik bs besvär fortgå, meddele föreskrift ^därom ?iu ätnw^anr^al^ ägodelningsdomaren i anledning av inklmet- ■■■» ä" -s s;ärä".: t“il‘“roros™ltf l™euäti '■ ^7 ‘”’'» ““■‘i “ idra. ^^rmaies i ij eller 26 §, i allmänhet bör företagas fnunfliatt andra. framför ett tiaiffare™inko^mrt*"^n? ”''^p'*^ ’ inkommet mäl fsretagjl euer arbetets jämna gång därigienöm befoxs® ' i^godelning«t^«»t,o>.„^ ik. ‘ . , §• och underskri att antecknin ^ ^^^^^artsprotokouetiagiartsboken. o--o —ö --------- domarens åt^rd^iffbnjnnö^^ dagbok över till rättens euer ägodelnin^ sända dagboken till samt inom en månad efter varje to slut in*ihr var dag han utebbv ^‘|^®^^^f^®^sämbetet vid bot av en krona fembo flrs ^ ■ ormulär till ^dagbok fastställes av konungen, vare kg som i meddelas, skiljaktiga mening'rafeätt egangsbalken stadgas beträffande andra domstolar än m- 'stning säge ägodelningsdomaren sin mening först. b underskrive protokollet å^rm äg^elningsrättens sammanträden t anteckning om sådant ° a skall ock föranstalta dsmmm av.ses i 15 8 under p'^inkommet jorddebiingsniäl, rtsprotokollef å ' l ^ ^ § ^^^rsta stycket, verks ties så eu, nästa rättegångsdag under lagtima ting som ock i ¬ at 3- a l 3 y5 \ — 1926. nr 326. — 617 38 §. äpoäelnidgsrät-tens utslag skall avkunnas offentligt ock nnderrättckp da ■ om vad den, som vill söka ändring i utslalet eltpr ? d f ^ätluider mälets handläggning, har att ifkttaga ir fonfölj/av sittal^a"^ t- siivfrer äprodelningsdomaren att tillsth.lln* ^ s5-viätr srt”’ p-‘otou*i 39 §.i ä3#bsh5ilä£?-:i dllflmpkgt särskilt lända till där det är 40 §.if, itöl mot ledamot i ägodelningsrätt fdr fel eller försummelse i ämbetet sknll ojiptagas av vederbörande hovrätt. b. od fastställslsg av jorddelbingsförrättniiig. 41 §. sedan jorddelningsförrättning, som i denna lag avses, ellerlaga skifte, avbtyckning, förrättning för bestämmande av rågång eller annan fastighetsgräns euer sgoatbyte, evad sådan förrättning skett i samband med annan iorddeininss- föxtättning eller icke, ^ förrättning enligt 20 kap. 3, 4 och 5 §§, forrsttnibg bom jllmukt 14 kap. 10 8 hällits efter det laga ekifle faststäuts, wmt avslutad, åligger det lantmätaren att inom den för besvärs anförande iiir vat3e fall stedgade tid till överlantmätaren i länet insända till förrätt- hörande karta, där sådan finnes, ävensom övriga handlingar angående fönäfiningen. i iall, varom i 22 § andra stycket sägs, skola handlingarna msändas mom femton dagar mn det förrättningen blivit avslutad. 42 §.då tdan fullföljts mot avslutad jorddelningsförrättning, varom i 41 § för- ^sodelningsrätten i sammanhang med besvärens avgörande pröva delar, även om anmärifning blott i viss del framstötsmot förrättningen. q t7n/\wi . l.j r *förrättningen fullföljd talan allenast fråga om beloppet eller för- fiic förrättningskostnader, skall prövning av förrättningen företagaswr aig i den ordning, varom i 43 § stadgl. 6 s förrättningen fel av beskaffenhet att inverka nå förrättnineren idess 11 m , fel av beskaffenhet att inverka på förrättningen i allpnacf ä “ förrättningen undanröjas. hava fel förelupit, vilka inverka åtgärder under förrättningen, har ägodeluingsrätten att, med ijoininnn'if^^^ dessa åtgärder, meddela erforderfiga föreskrifter för åstad- delningsrätte^ förrättningen lagligen beskaffad, meddele ägo-selfetfäx nit,« skifte ägt rum inom samhiule, där den för städerna gällande ord-ludi? för k inom samhälle, där den för städerna gällande ord- ^kats euw ■ skall iakttagas, skall, där vid förrättningen sådant på- liet ; ^ ) jt j..1 v, .. „ v,-k„.n 5, teats pp . ööa.1.1. ittiiltugus, iiu-ttii, uitr v ^innn^^ “sodelningsrätten eller ägodeliungsdomaren eljest sä prövar nö- ^ fråj^ äygöres, yttrande däri inhämtas från byggnadsnämnden.fränsi u.ajljl ujuaxui-aa laclu må mark för sammanläggning med annan fastig- ®j meddelas, med mindre tillika gives förordnande om•'^omaggmugqn. ¬ 618 — 1926. nr 826. — i 43 §. rättning. tredje st_^^ ^ _ ___ _ .*tutill‘ägodelningsdomaren; "bifoge ocl* eget yttrand^ även^lfm^'^ örer gjorda anmärkningar, han må hava infordrat frän fti mätaren. i fråga om yttrande, \-arom nn är sagt, gälle vad ’ 9 bedan handlingarna inkommit till ägodelningsdomaren ■ättain^n till prövning, därvid vad i 42 § fjärde stycket sä^c, ^r-nng. där anledning ej förekommer till annat än att rättningen 42 § sö/>c: % ning. ^’^p- ligen beskaffad, samt, såvitt angår avstyckning av mark ^ % ning med annan fastighet, förordnande tillika gives om meddele ägodelningsdomaren fastställelse a förrättningen han fragan till ägodelningsrätten samt utsatte, så snart läms' ? tid och ort. för mälets handläggning. pör ägodelnino-cröf+ci skmålet gälle i ty fall ead i 42 f tredje stvekef sägs ® l>«fcändli„gs särskild fastighet, har överlantmätaren att ^företaga förmtlinl» ning samt, där anledning ej förekommer till annat än ?tt för?fiffr.^^ laghgen beskaff-ad, meddela fastställelse därå. har förrättnin^pn^ ‘^ 22 b andra stycket sägs, blivit medelst påskrift å protokouet^godänf gore den omständigheten, att den för talan mot avstvckninlförih •kiu' £34- s ä:iä“«»si3 om fastställekv., a t . 1 tredje stycket annat föranleder, tensrnanste! ” l där mga .t ■med an konungen ntma^f järlre fö'rtkkftfr. ‘'“‘‘“”®““' varigenom^förddelnlnflifr *ded ändring av ägodelningsrätts ntalflg.fastswt förrättoingen,^'* ”^*^ ”'"'® ouer rättelse däri föreslmrih, vad förålfde^n® 4 avstyckningsförrätomg, sm gäua beträffanfe öv^lantmä«ren° “ “s^^elningsdomaren i tillämpfiga de ** ^ ^ § honom jämlim itre mål, skall^vad^rfö^f*^ jämlikt 43 § tredje stycket handlagt avsiycknin^' trnämpning beträffande motsvaradde xr„_ .................... äö ä lott bestämt, att ersättning skall frånmeddelats eller öa ^^^^^s^domaren, efter det fastställelse å förrättnia^ ^«nnit laga saft pii. !°i beslutet om fastställelse må föras, gående belopnet samt ^ däremot ogillats, att föranstalta därom, att m- varder gjor^ såväl i ’ t ^ vilka ersättningen skall betalas, antecbjid^ tima ting som olk i ^ rättegångsdag under k- ni ¬ fer. öi futi nt- m, \k kar av t- ir t- e- \a !r i — 1926. nr 326. — 619 f. om rättelse i fastställt skifte. 4-7 §. har, sedan laga skifte bliyit jnom laga kraft ägande besint fastatäut, nt- roate, att r.| skiftet »teln it fel i mätningen eller nträbningen, äge den del- ti, leare, sam därigenom erhaui t mindre ägobelopp än honom slolat tillkomma ä; al hos agodeln.ngsrttten suka rättelse mom ett år från det kartan ntlämn^te tol delögani^ pä sätt i 16 kap. ^ § sägs. beträfiäade ansäkan om sådan rättelse skall vad som är stadgat om besvär !? gver jorddelningsförrättning äga motsvarande tillämpning 48 §. sådan rättelse, varom i 47 § sägs, skall verkställas genom jämkning i skiftet pä det sätt att minsta rnbbning av skiftet sker. dock må nndet de villkor som i 16 kap. 6 § stadgas, rättelse ske genom bestämmande av vederlat^ i penningar, ock skall beträtfaude verkställande av dylik rättelse vad i 16 kap 9 § andra stycket stadgas äga motsvarande tillämpning. ^ ’ kostnaden för rättelsen sä ock ntgifterna för ägodelnlngsrättens samman träde i den mån dessa^ icke utgå av allmänna medel skola, där ej särskilda omständigketer annat föranleda, gäldas av den lantmätare, som förrättat skiftet. 49 §. i hga om utsättande ock avslutande av sådan förrättning, som avses i 48 §. sö ock om fullföljd av talan emot ock fastställelse av förrättningen skall vad om laga skifte är stadgat äga motsvarande tiuämpning. g. om fallföljd av talan mot laeslut i jorddelningsmål 50 §. klagan må ej föras över ägodelningsdomares beslut i fråga om jäv mot lorrättdingsman eller över ägodelningsrätts utslag beträffade ägors gradering eller åsättande av sådant jämförelsetal eller nppskattningsvärde, varom i 11 n ' ^11 stjmket förmäles. ej heller må, ntom i fall, varom i 52 § d^l besint, varigenom fastställelse ä jorddelningsförrätt- n •ijfc ej efter vad i 50 § sägs vid besint i jorddelningsmål skall förbliva, talan mot sådant besint fultföljas kos konungen. t .pam^in varigenom fastställelse meddelats ä jorddelningsförrättning inom t- den för städerna gällande ordning för bebyggande sk^l iakt- överklagas av byggnadsnämnden. om sådant besint skall byggnads- d-underrättas av ägodelningsdomaren. aino- u besvär anförts i anledning av avslutad jorddelningsförrätt-besfär meddelat fastställelse å förrättningen, må den, vilkens ittot nt kgodelningsrättens utslag lämnats utan b ifall, fnlliölja talan^göt, dock allenast i den mån konom därigenom emot gått. tj 53 § vägrats å jorddelningsförrättning, mot vilken besvär icke ^rrättni ^ 1^ ’ klagan över ägodelningsrättens utslag fullföljas jämväl av lanef 'nvätaten*^ il ^ll^st ägodelningsrätts beslut förpliktande för förrättningslant- utan särskild ersättning omgöra förrättning eller del därav eller ¬ 620 _ 1026. a26. — att ffälda ko-?tnad för sgodelningsrättens sammanträde, då må hanforflii mot beslatet dämtinnan. o4 §. ■gjöi talan, varom i 51 § sägs, föres genom besvär, vilka i tvålaian, varuui l oj . s ° j j . i-wa exemnlnt « i åtfölida av ägodelningsrättens eller ägodelnmgsdomarens protokoll givas till ägodelningsdomaren jnom trettio dagar från utslagets dag, dm ’ oräknad ’har klaganden underlåtit att till ägodelningsdomaren inkomma med koll i målet och är ej detta av annan part ingivet, förelägge agodelnth?" domaren klaganden viss tid att inkomma därmed, vid äventyr att där det' är hos konungen tillgängligt, dä målet företages till avgörande, ’ klaaands skall hava förlorat sin talan. ^55 §. di besvär sålnnda inkommit, låte ägodelningsdomaren genast översanda ena exemplaret av inlagan till den delägare, som blivit ntsedd att förvara förrättningsbandlingarna, eller, om denne är klagande eller icke någon är ut delningsdomaren ingiva eller med posten insända till konungen ställd år- klaring över besvären, vid påföljd att icke vidare varda i målet hörda. kun- görel.se, varom ovan sägs, skall innehålla uppgift å den person, tiu vilken be- svärsinlagan blivit översänd. 56 §. yrkas i besvär, att ersättningsskyldighet eller skyldighet att utföra aibefe pä egen bekostnad skall åläggas förrättningslantmätaren, eller erfordras eljest förklaring av denne, skola besvärshandlingarna tillställas honom med före läggande att inom trettio dagar därefter med återställande av handlingarna avgiva förklaring vid påföljd att icke vidare varda i målet hörd. 57 §. sedan infordrade förklaringar inkommit eller den förelagda tiden tiubudc* gått utan att förklaring avgivits, skall ägodelningsdomaren insända handlin garna i målet till konungens nedre justitierevision. h. om förfarandet i vissa avstyokningsmål. 58 §i mål om avstyckning inom samhälle eller område, varom i 19 kap. lö § ^ s^jcket sägs, skall vad enligt denna lag ankommer på ägodelnm^ och ägodelningsdomare utom såvitt angår bestämmande av fastighetsgi^ ' samband med avstyckningen samt tvist, varom i 19 kap. 15 § sä^s, så oes ^^^^kfcning med fastställelseprövning fullgöras av konnng bemliningshavande. a, t någon missnöjd med beslut angående bestämmande av med avstjmkning, varom i denna paragraf är fråga, fnmjd av talan mot sådant beslut vad i 19 § första stycket stadga ö tillämpning; och gälle om faststäuelse av sådan gränsförrättning vad wrdenna 1 —är h t t av sauan avstyckning inom samhälle, där den för nå^rkä \ bebyggande skall iakttagas, skall, där vid förrättningen konungens hefallningsiavande eljest så prövar nödigt, mn vgörea, yttrande däri inhämtas från byggnadsnämnden. 0 gö u flgt bes hi ¬ oto. ög£-5tq iden udn?er3 ttt lan trx ?ö. ot- m- be- _ 1926. nr 326 och 327. — 621 ‘saa f j^lconangens befaujiingstavande meddela fastatäuflse a avstyckningfn iv^rqfc nnder viukor, atfc ifjrordnande givas om sammaaluggningen enligt vad chrskilt stadgat.sbrskilt stadgat^ jlr gurskllt svuugati ‘^säffande klagan över konungens befallningsbavandes beslut i mål, var- ^ i danna paragraf sögs, gälle i tillämpliga delar vad i 50— 53 §§ i detta stadgas. klagan föres genom besvär i den ordning, som för över- mpiic 1 4-nviq mt7t)irn»iföra »^öh tjmviun... 7»». l ... t 1 t7?fel yagaade av förvaltande myndigbeters och ämbetsverks beslut är bestämd det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. tiu yttermera hava vi detta med egen hand underskrivit och med vårt kungl. sigiu b^afta låtit. stockholms slott den 18 juni 1926. gustaf,(l. s.) (justitiedepartementet.) n. g- ärub . nr 327. lag (bnortk cck dnlnta tim* éslros crlii prrdllatolai.) om vnd iakttagas skall i avsoende ä införande av lagon om delning av jord å landet; ^tven. ls^öch^o?m.s sloti den 18 juni i9s8, yi gustaf, med g-uds nåde, sveriges, götes och vendes konung, göra veterligt: att vi, med ^iksdagen^ funnit gott förordna som följer; den nn antagna lagen om delning av jord ä landet skall jämte vad bär aedan stadgas tända till efterrättelse från och med den dag, konungen be- stämmer. yal av ägodelningsuämndemäji så ock de åtgärder, som för inrättande av flgodelningsrätter enligt den nya lagen eljest erfordras, må efter ty konungen bestfimmer kunna äga rum innan den nya lagen i övrigt trätt i kraft. 2 §. innan den nya lagenbeträffande jorddelningsförrättning, som påbörjats inna„ — i kraft, skall nya lagen, där så ske kan, tillämpas å frågor, som vid l^^lxöitfrllirutp.tl ■fnt'alrnirri ryi q 4*111 v»o-n/l 1 l n rr ll ‘mn; uralt, skau ä trägor, via a^ttningen förekomma till behandling efter nya lagens ikraftträdande. i fråga om talan emot och faststlolelse av sådan förrättning skali nya aga tillämpning, dock att frågan, huruvida talan må efter förrättningens föras emot åtgärd, som vidtagits innan nya lagen trätt i kraft, bedömas enligt äldre lag. häl, som före nya lagens ikraftträdande inkommit till ägodelningsrlut euer "s ordförande men icke därförinnan av samma rätt eller dess ordförande ran jämlikt äldre lag prövat av vederbörande enhgt nya lagen in- *^de ägodelningsrätt eller dess ordförande. r 4 §-lall“b*^s av fel i uträkning i skifte, som faststäuts innan nya trätt i kraft, må sökas inom förut stadgad tid. gängens bhrivoiao 1926: 331. ¬

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

Anläggningslag (1973:1149)
Fastighetsbildningslag (1970:988)
Jordabalk (1970:994)
Plan- och bygglag (2010:900)

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

För dig som arbetar med fastighetsrätt har vi samlat all relevant information inom området på ett och samma ställe. Oavsett om du arbetar vid en domstol, annan myndighet, advokatbyrå eller i annan privat verksamhet så hittar beslutsstöd och verktyg hos oss. Se allt inom fastighetsrätt.

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1926:326

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se

SFS 1926:326

Vik­tiga lagar inom fas­tig­hets­rät­ten

JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

Om Lag­bo­ken.se

Viktiga lagar inom fastighetsrätten

JP Infonets fastighetsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se