SFS 2012:133 Lag om änd­ring i begrav­nings­la­gen (1990:1144)

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om änd­ring i begrav­nings­la­gen (1990:1144); utfär­dad den 22 mars 2012. enligt riks­da­gens beslut 1 före­skrivs i fråga om begrav­nings­la­gen (1990:1144) dels att 10 kap. 1–7 §§ ska beteck­nas 10 kap. 2–8 §§, dels att 1 kap. 1 §, 5 kap. 10 §, 7 kap. 12, 20 och 26 §§, 9 kap. 2, 4 och 14 §§, de nya 10 kap. 2–8 §§, 11 kap. 8 § samt rubri­ken när­mast före 10 kap. ska ha föl­jande lydelse, dels att det i lagen ska infö­ras två nya para­gra­fer, 7 kap. 8 § och 10 kap. 1 §, av föl­jande lydelse. 1 kap. 1§ 2 i denna lag avses med – begrav­nings­verk­sam­het: de olika åtgär­der som har direkt sam­band med för­valt­ningen av all­männa begrav­nings­plat­ser, – för­sam­ling: för­sam­ling eller kyrk­lig sam­fäl­lig­het inom svenska kyr­kan, – huvud­man: för­sam­ling inom svenska kyr­kan eller kom­mun som ska an- ordna och hålla all­männa begrav­nings­plat­ser för dem som är folk­bok­förda inom ett visst geo­gra­fiskt avgrän­sat för­valt­nings­om­råde, – begrav­nings­plat­ser: områ­den eller utrym­men som är behö­ri­gen anord-​ nade för för­va­ring av avlid­nas stoft eller aska och som har tagits i anspråk för detta ända­mål, främst kyr­ko­går­dar eller andra grav­om­rå­den, minneslun-​ dar, kolum­ba­rier eller urn­mu­rar, – all­männa begrav­nings­plat­ser: sådana begrav­nings­plat­ser som är anord-​ nade av för­sam­lingar, av kom­mu­ner eller annars av det all­männa, – enskilda begrav­nings­plat­ser: andra begrav­nings­plat­ser än all­männa, –grav­rätt: den rätt som upp­kom­mer när en bestämd grav­plats på en all- män begrav­nings­plats upp­låts av den som för­val­tar begrav­nings­plat­sen till någon för grav­sätt­ning, – kre­me­ring: för­brän­ning av stof­tet efter en avli­den per­son, – grav­sätt­ning: pla­ce­ring av stoft eller aska inom en bestämd grav­plats el- ler inom ett gemen­samt grav­om­råde utan bestämda grav­plat­ser eller utströ-​ ende av aska i min­neslund eller på någon annan plats än begrav­nings­plats, – gra­van­ord­ningar: grav­vår­dar och andra gravö­ver­bygg­na­der, sten­ra­mar, sta­ket eller andra lik­nande anord­ningar på en grav­plats. 1 prop. 2011/12:51, bet. 2011/12:ku11, rskr. 2011/12:159. 2 senaste lydelse 1999:306. sfs 2012:133 utkom från tryc­ket den 3 april 2012 2 sfs 2012:133 5 kap. 10 § 3 stof­tet efter en avli­den eller en död­född som avses i 2 kap. 3 § första styc­ket ska kre­me­ras eller grav­sät­tas sna­rast möj­ligt och senast en månad ef- ter döds­fal­let. skat­te­ver­ket får dock medge anstånd med kre­me­ringen eller gravsätt-​ ningen, om det finns sär­skilda skäl för det. om stof­tet inte har kre­me­rats eller grav­satts inom före­skri­ven tid, ska skat­te­ver­ket under­söka anled­ningen till dröjs­må­let och, om det behövs, un- der­rätta den kom­mun som avses i 2 §. 7 kap. 8§ 4 en grav­rätt får upp­lå­tas med begräns­ningar som avser bestäm­mande över gra­van­ord­ning­ens utse­ende och beskaf­fen­het samt grav­plat­sens ut- smyck­ning och ord­nande i övrigt. vid upp­lå­telse av en begrän­sad grav­rätt ska upp­lå­ta­ren ha ansvar för att grav­plat­sen hålls i ord­nat och vär­digt skick. 12 § grav­rät­ten får åter­läm­nas till upp­lå­ta­ren. en grav­rätt som har åter­läm­nats får efter ansö­kan hos upp­lå­ta­ren, inom 25 år efter senaste grav­sätt­ningen, åter­upp­tas och upp­lå­tas till någon som till­hör den per­son­krets som anges i 11 §. 20 § 5 när en grav­rätt ska anses åter­läm­nad enligt 19 § eller har åter­läm­nats enligt 12 § första styc­ket är upp­lå­ta­ren skyl­dig att behålla grav­plat­sen under minst 25 år från grav­sätt­ningen till för­mån för den som senast har grav­satts där. gra­van­ord­ning behö­ver behål­las bara om kost­na­den för sköt­seln av grav- plat­sen beta­las. 26 § grav­rätts­in­ne­ha­va­ren bestäm­mer gra­van­ord­ning­ens utse­ende och be- skaf­fen­het. det­samma gäl­ler grav­plat­sens utsmyck­ning och ord­nande i öv- rigt. upp­lå­ta­ren får dock besluta de begräns­ningar i grav­rätts­in­ne­ha­va­rens bestäm­man­de­rätt som är nöd­vän­diga för att till­go­dose en god grav­kul­tur. första styc­ket gäl­ler inte en grav­rätt som har upp­lå­tits med begräns­ningar enligt 8 §. 9 kap 2§ 6 begrav­nings­av­gif­ten ska beta­las till den huvud­man inom vars förvalt-​ nings­om­råde den avgifts­skyl­dige är folk­bok­förd. 4§ 7 rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får på för- slag av huvud­man­nen med­dela före­skrif­ter om den avgifts­sats enligt vil­ken 3 senaste lydelse 2003:699. 4 tidi­gare 8 § upp­hävd genom 1999:306. 5 senaste lydelse 1999:306. 6 senaste lydelse 1999:306. änd­ringen inne­bär bl.a. att andra styc­ket upp­hävs. 7 senaste lydelse 1999:1268. 3 sfs 2012:133begravningsavgift ska beta­las. i de fall en kom­mun är huvud­man fast­stäl­ler kom­mu­nen dock all­tid avgifts­sat­sen. avgifts­sat­sen ska grun­das på en särre-​ dovis­ning av verk­sam­he­tens intäk­ter och kost­na­der. avgifts­sat­sen ska bestäm­mas på grund­val av de sam­man­lagda beskatt-​ nings­bara för­värv­sin­koms­terna för de avgifts­skyl­diga på det sätt som anges i lagen (1965:269) med sär­skilda bestäm­mel­ser om kom­muns och annan me- nig­hets utde­bi­te­ring av skatt, m.m. i den lagen finns också bestäm­mel­ser om beräk­ning och utbe­tal­ning av begrav­nings­av­gif­ten till huvud­män­nen. 14 § 8 svenska kyr­kan ska på medium för auto­ma­tisk data­be­hand­ling un- der­rätta rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer om de avgifts­sat­ser som föreslås gälla för det föl­jande beskatt­nings­å­ret. sedan re- geringen eller den myn­dig­het rege­ringen bestäm­mer har fast­ställt avgiftssat-​ serna ska rege­ringen, eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer, på samma sätt under­rätta skat­te­ver­ket om de avgifts­sat­ser som ska gälla för det föl­jande beskatt­nings­å­ret. svenska kyr­kan ska till rege­ringen eller den myn- dig­het rege­ringen bestäm­mer lämna de ytter­li­gare upp­gif­ter som behövs för att fast­ställa en avgifts­sats. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar när- mare före­skrif­ter om när och hur upp­gif­terna ska läm­nas. bestäm­mel­ser om skyl­dig­het att lämna upp­gif­ter när kom­mun är huvud-​ man finns i lagen (1965:269) med sär­skilda bestäm­mel­ser om kom­muns och annan menig­hets utde­bi­te­ring av skatt, m.m. 10 kap. till­syn 9 1§ läns­sty­rel­sen utö­var till­syn över begrav­nings­verk­sam­he­ten. läns­sty­rel­sen har rätt att inspek­tera en verk­sam­het och på begä­ran få de upp­lys­ningar samt ta del av de hand­lingar och annat mate­rial som behövs för till­sy­nen. 2§ 10 när en för­sam­ling är huvud­man för begrav­nings­verk­sam­he­ten ska läns­sty­rel­sen för­ordna ett eller flera begrav­nings­om­bud att granska hur för- sam­lingen tar till vara de per­so­ners intres­sen som inte till­hör svenska kyr- kan. till begrav­nings­om­bud ska för­ord­nas en för upp­dra­get lämp­lig och kvali-​ fice­rad per­son. vid bedöm­ningen ska hän­syn sär­skilt tas till kun­ska­per inom eko­nomi samt till kun­skap om och för­stå­else för olika reli­gi­o­ner, livsåskåd-​ ningar och begrav­nings­se­der. 3§ 11 för­sam­lingen ska låta begrav­nings­om­bu­det få till­gång till samt­liga hand­lingar som avser begrav­nings­verk­sam­he­ten. 8 senaste lydelse 2011:1339. 9 senaste lydelse 1999:306. 10 senaste lydelse av tidi­gare 1 § 1999:306. 11 senaste lydelse av tidi­gare 2 § 1999:306. 4 sfs 2012:133 kar­nov group swe­den ab, tel. 08-​587 671 00 edita västra aros, väs­terås 2012 4§ 12 begrav­nings­om­bu­det har rätt att när­vara, ställa frå­gor och göra påpe- kan­den vid sam­man­trä­den i för­sam­lingen, när frå­gor om begravningsverk-​ sam­he­ten behand­las. 5§ 13 begrav­nings­om­bu­det ska kon­trol­lera att sådant sam­råd som avses i 2 kap. 2 § andra styc­ket andra meningen sker. begrav­nings­om­bu­det ska verka för att för­sam­lingen även i övrigt sam­rå­der med och infor­me­rar före- trä­dare för dem som inte till­hör svenska kyr­kan. 6§ 14 om begrav­nings­om­bu­det fin­ner att det finns anled­ning att rikta någon anmärk­ning mot för­sam­ling­ens sätt att sköta begrav­nings­verk­sam­he­ten ska läns­sty­rel­sen under­rät­tas om detta. 7§ 15 begrav­nings­om­bu­det har rätt till skä­lig ersätt­ning för sitt arbete och sina kost­na­der. ersätt­ningen beta­las av för­sam­lingen och utgör en kost­nad för begrav­nings­verk­sam­he­ten. 8§ 16 rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar när­mare före­skrif­ter om begrav­nings­om­bu­den och den ersätt­ning som de har rätt till. 11 kap. 8§ läns­sty­rel­sens beslut om före­läg­gande som har för­e­nats med vite en- ligt 2, 3 eller 4 § och läns­sty­rel­sens beslut om för­ord­nande av begravnings-​ ombud enligt 10 kap. 2 § får inte över­kla­gas. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2013 i fråga om 9 kap. 2, 4 och 14 §§ och i övrigt den 1 maj 2012. 2. äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för döds­fall som har inträf­fat före den 1 maj 2012. 3. den nya före­skrif­ten i 11 kap. 8 § ska tilläm­pas på beslut om förord-​ nande av begrav­nings­om­bud som med­de­las från och med den 1 maj 2012. på rege­ring­ens väg­nar ste­fan atte­fall kjell rem­p­ler (soci­al­de­par­te­men­tet) 12 senaste lydelse av tidi­gare 3 § 1999:306. 13 senaste lydelse av tidi­gare 4 § 1999:306. 14 senaste lydelse av tidi­gare 5 § 1999:306. 15 senaste lydelse av tidi­gare 6 § 1999:306. 16 senaste lydelse av tidi­gare 7 § 1999:306.