SFS 1991:496

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

sfs 1991:496 utkom från tryc­ket den 11 j uni 1991 lag om änd­ring i begrav­nings­la­gen (1990:1144); utfär­dad den 30 maj 1991. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs i fråga om begrav­nings­la­gen (1990:1144) dels att 4 kap. 1 — 4 §§ skall upp­hä­vas, dels att i 2 kap. 3 §, 5 kap. 2, 3 och 13 §§ ordet "kyr­ko­bok­förd" i ol ika böj­nings­for­mer skall bytas ut mot "folk­bok­ford" i m otsva­rande form, dels att i 5 kap. 10 § ordet "past orsäm­bete" i olika böj­nings­for­mer skall bytas ut mot "skat temyn­dig­het" i m otsva­rande form, dels att nuva­rande 4 kap. 5 —8 §§ skall beteck­nas 4 kap. 1—4 §§ oc h nuva­rande 4 kap. 9—11 §§ skall beteck­nas 4 kap. 6 —8 §§, dels att de nya 4 kap. 1 - 4 och 7 §§ samt 5 kap. 9 § och 9 kap. 6 § skall ha föl­jande lydelse, dels att det i lagen skall info­ras en ny para­graf, 4 kap. 5 §, av föl­jande lydelse. 4 kap. 1 § när stof­tet eller askan efter en per­son som har avli­dit utom­lands har förts in till sve­rige, skall den som ord­nar med grav­sätt­ningen sna­rast anmäla detta till skatte­myn­dig­he­ten i det län d är den avlidne senast var folk­bok­förd. om det inte är känt var den avl idne senast var folk­bok­förd eller o m den avlidne inte har varit folk­bok­förd i sve­rige, skall anmä­lan göras till skatte myn­dig­he­ten i det län där stof­tet eller askan skall grav­sät­tas. 2 § vid döds­fall i sve­rige skall bevis om döds­fal­let (döds­be­vis) och intyg om döds­or­sa­ken utfär­das utan dröjs­mål. 802 prop. 1990/91:153, sku28, rskr. 320. ¬ bevi­set och inty­get skall utfär­das av läkare. denne får inte vara make, sfs 1991:496 barn, för­äl­der, sys­kon eller på något annat sätt när­stå­ende till den avlidne. 3 § om något annat inte föl­jer av 4 § skall döds­be­vi­set utan dröjs­mål läm­nas till skatte­myn­dig­he­ten i det län där den av lidne senast var folkbok-​​ förd. om det inte är känt var den avlidne senast var folk­bok­förd eller om den avlidne inte har varit folk­bok­förd i lan det, skall döds­be­vi­set läm­nas till skatte­myn­dig­he­ten i det län där döds­fal­let inträf­fade. om den avli dne vid döds­fal­let vår­da­des på en sj ukvårds­in­rätt­ning eller för­des dit i ans lut­ning till döds­fal­let, skall döds­be­vi­set läm­nas av inrätt ningen. i andra fall skall bevi­set läm­nas av den läkare som utfär­dat hand­lingen. 4 § om det kan antas att döden har orsa­kats av någon annan per­son eller om det annars finns skäl för rätts­me­di­cinsk obduk­tion eller annan rättsme dicinsk under­sök­ning av den döda krop­pen gäl­ler — i stäl­let för vad som före­skrivs i 3 § första styc­ket — att döds­be­vi­set med upp­gift om dett a utan dröjs­mål skall läm­nas till polis­myn­dig­he­ten i den ort där döds­fal­let inträf fade och skatte­myn­dig­he­ten under­rät­tas. polis­myn­dig­he­ten skall efter den utred­ning som kan behö­vas skaffa intyg om döds­or­sa­ken. där­ef­ter skall polis­myn­dig­he­ten till skatte­myn­dig­he­ten lämna döds­be­vi­set till­sam­mans med ett till­stånd till grav­sätt­ning eller kre­me­ring. 5 § inty­get om döds­or­sa­ken skall sän­das till sta­tis­tiska cen­tral­by­rån av den läkare som utfär­dat det. om den avlidne vid döds­fal­let vår­da­des på en sjuk­vårds­in­rätt­ning eller för­des dit i anslut­ning till döds­fal­let, skall inty­get sän­das in av inrätt­ningen. i fall som avses i 4 § skall polis­myn­dig­he­ten sä nda inty­get till sta­tis­tiska cen­tral­by­rån. 7 § skatte­myn­dig­he­ten skall utfärda ett intyg om att stoft får grav­sät­tas eller kre­me­ras. ett sådant intyg får utfär­das bara — om det enligt döds­be­vi­set kan antas att döden inte har orsa­kats av någon annan per­son eller att det inte hel­ler annars finns skäl för rätts medi­cinsk obduk­tion eller annan rätts­me­di­cinsk under­sök­ning av den döda krop­pen, eller — om polis­myn­dig­he­ten har med­de­lat till­stånd till grav­sätt­ning eller kre mering i f all som avses i 4 eller 6 §. om det är känt för skatte­myn­dig­he­ten att det pågår eller har pågått med­ling om kre­me­rin g eller om grav­sätt­ningen enligt 5 kap. 3 §, får intyg inte utfär­das för­rän tvis­ten är slut­ligt löst. 5 kap. 9 § stoft får inte kre­me­ras eller grav­sät­tas utan att ett sådant intyg som avses i 4 kap. 7 § har läm­nats till kre­ma­to­ri­e­myn­dig­he­ten eller den som för­val­tar begrav­nings­plat­sen. rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om att kre­me­ring eller grav­sätt­ning i v issa fall får ske även utan ett sådant intyg. gq3 ¬ sfs 1991:496 9 kap. 6 § kyrkogårds-​​ eller kre­ma­to­ri­e­myn­dig­he­tens beslut enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen får över­kla­gas hos läns­sty­rel­sen. det­samma gäl­ler — polis­myn­dig­he­tens beslut om till­stånd till grav­sätt­ning eller kre­me­ring enligt 4 kap 6 § , och — skatte­myn­dig­he­tens beslut om intyg för grav­sätt­ning eller kre­me­ring enligt 4 kap. 7 § eller anstånd enligt 5 kap 10 § andra styc­ket. denna lag trä­der i kraft den 1 ju li 1991. på rege­ring­ens väg­nar mar­got wall­ström lotty nord­ling (civil­de­par­te­men­tet) ¬