SFS 2016:1108 Lag om ersätt­ning till riks­da­gens leda­mö­ter

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om ersätt­ning till riks­da­gens leda­mö­ter; utfär­dad den 24 novem­ber 2016. enligt riks­da­gens beslut 1 före­skrivs föl­jande. 1 kap. inle­dande bestäm­mel­ser lagens inne­håll 1§ denna lag inne­hål­ler bestäm­mel­ser om ersätt­ning till tal­man­nen, riksda-​​ gens leda­mö­ter och ersät­tare. bestäm­mel­serna avser – ersätt­ning till tal­man­nen (2 kap.), – arvode till leda­mö­ter och ersät­tare (3 kap.), – rese­kost­nads­er­sätt­ning (4 kap.), – trak­ta­mente (5 kap.), – över­natt­nings­bo­stad (6 kap.), – arbets­rum, intro­duk­tion, vida­re­ut­bild­ning samt tek­nisk och elektro­nisk utrust­ning (7 kap.), – barn­verk­sam­het (8 kap.), – ålderspen­sion (9 kap.), – sjuk­pen­sion (10 kap), – efter­le­van­de­pen­sion (11 kap.), – inkomst­ga­ranti (12 kap.), – omställ­nings­stöd (13 kap.), – för­säk­ring, reha­bi­li­te­ring och före­tags­häl­so­vård (14 kap.), och – över­kla­gande (15 kap). defi­ni­tio­ner 2§ i lagen avses med 1. pris­bas­belopp: pris­bas­belop­pet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäk-​​ rings­bal­ken, 2. för­höjt pris­bas­belopp: det för­höjda pris­bas­belop­pet enligt 2 kap. 6 och 8 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken, 3. inkomst­bas­belopp: inkomst­bas­belop­pet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken, 4. inkomstin­dex: inkomstin­dex enligt 58 kap. 10–12 §§ socialförsäkrings-​​ bal­ken, 1 framst. 2015/16:rs7, bet. 2016/17:ku3, rskr. 2016/17:36. sfs 2016:1108 utkom från tryc­ket den 6 decem­ber 2016 2 sfs 2016:1108 5. balan­sin­dex: balan­sin­dex enligt 58 kap. 22–24 §§ socialförsäkringsbal-​​ ken, och 6. euro­pa­par­la­men­tets leda­mots­stadga: euro­pa­par­la­men­tets beslut av den 28 sep­tem­ber 2005 om anta­gande av euro­pa­par­la­men­tets leda­mots­stadga (2005/684/eg, eura­tom). 3§ med ett helt år avses i lagen 365 dagar. om viss tid inte kan tillgodoräk-​​ nas som ett helt år vid beräk­ningen av anta­let hela år ska den tiden ändå anses som ett helt år, om tiden upp­går till minst 270 dagar. rätt till ersätt­ning 4§ en leda­mot har rätt till ersätt­ning enligt denna lag. 5§ en ersät­tare har rätt till ersätt­ning på samma sätt som en leda­mot, om det inte anges något annat i lagen. 6§ lagen gäl­ler även för tal­man­nen, om det inte anges något annat i lagen eller annat fram­går av sam­man­hanget. tid som ersätts 7§ bestäm­mel­serna i 3–5, 7 och 14 kap. ska tilläm­pas från och med den dag då leda­mo­ten till­trä­der sitt upp­drag till och med 30 dagar efter det att upp- dra­get upp­hör. bestäm­mel­serna i 4 kap. 2, 5 och 9 §§ och 5 kap. 1, 4 och 5 §§ ska dock, – i fråga om en nyvald leda­mot som till­trä­der sitt upp­drag i sam­band med ett riks­dags­val, tilläm­pas från och med den dag då val­myn­dig­he­ten för­de­lat man­da­ten och fast­ställt vilka kan­di­da­ter som valts till leda­mö­ter, och – i fråga om en nyvald leda­mot som utses enligt 14 kap. 18 § val­la­gen (2005:837), tilläm­pas från och med den dag då val­myn­dig­he­ten utser honom eller henne till leda­mot. bestäm­mel­serna i 8 kap. ska tilläm­pas från och med den dag då leda­mo­ten till­trä­der sitt upp­drag till och med den dag då upp­dra­get upp­hör. 8§ för en ersät­tare för en annan leda­mot än tal­man­nen eller ett stats­råd eller en stats­sek­re­te­rare, tilläm­pas 3–5, 7, 8 och 14 kap. endast för den tid som ersät­ta­ren enligt bevis utfär­dat av riks­dags­för­valt­ningen ska full­göra upp- dra­get. om upp­dra­get upp­hör tidi­gare än vad som anges i bevi­set tilläm­pas dock 8 kap. fram till och med den dag då upp­dra­get upp­hör och 3–5, 7 och 14 kap. till och med 30 dagar efter den dag då upp­dra­get upp­hör, dock längst till och med den dag som anges i bevi­set. bestäm­mel­serna i 4 kap. 2, 5 och 9 §§ och 5 kap. 1, 4 och 5 §§ tilläm­pas från och med den dag då riks­dags­för­valt­ningen utfär­dar bevis om att ersätta-​​ ren ska full­göra ett upp­drag som leda­mot. ersätt­ning under ledig­het 9§ en leda­mot som har bevil­jats ledig­het från sitt upp­drag under minst en månad i följd har rätt till ersätt­ning för den tiden om skä­let till ledig­he­ten är offent­ligt upp­drag, mili­tär­tjänst­gö­ring, sjuk­dom eller något annat för­hål­lande 3 sfs 2016:1108som omfat­tas av bestäm­mel­serna om rätt till ledig­het för arbets­ta­gare hos riks­dags­för­valt­ningen. med ett offent­ligt upp­drag avses ett upp­drag som ges av riks­da­gen eller rege­ringen eller av någon annan efter bemyn­di­gande av riks­da­gen eller rege- ringen. en anställ­ning utgör inte ett offent­ligt upp­drag. ersätt­ning läm­nas inte för tid då en leda­mot är stats­råd eller statssekrete-​​ rare. bemyn­di­gande 10 § riks­för­valt­ningen får med­dela tillämp­nings­fö­re­skrif­ter till lagen. all­männa råd 11 § riks­dags­för­valt­ningen med­de­lar all­männa råd till lagen. 2 kap. ersätt­ning till tal­man­nen tal­man­sar­vode 1§ tal­man­nen har rätt till ett månat­ligt arvode som mot­sva­rar arvo­det till stats­mi­nis­tern. stat­lig egen­pen­sions­för­mån 2§ en tal­man har inte rätt att ta emot stat­lig egen­pen­sions­för­mån för tid då det utgår tal­man­sar­vode eller avgångs­er­sätt­ning på grund av upp­drag som stats­råd. 3 kap. arvode till leda­mö­ter och ersät­tare leda­mot­sar­vode 1§ en leda­mot har rätt till ett månat­ligt arvode som bestäms av riks­da­gens arvo­des­nämnd. tilläggs­ar­vode 2§ en vice tal­man har rätt till ett månat­ligt tilläggs­ar­vode som upp­går till 30 pro­cent av leda­mot­sar­vo­det. 3§ ord­fö­ran­den i ett utskott och i eu-​nämn­den har rätt till ett månat­ligt tilläggs­ar­vode som upp­går till 20 pro­cent av leda­mot­sar­vo­det. 4§ en vice ord­fö­rande i ett utskott och i eu-​nämn­den har rätt till ett månat-​​ ligt tilläggs­ar­vode som upp­går till 15 pro­cent av leda­mot­sar­vo­det. sam­man­trä­desar­vode i eu-​nämn­den 5§ en leda­mot, sup­ple­ant och till­fäl­lig ersät­tare i eu-​nämn­den har rätt till sam­man­trä­desar­vode för sam­man­trä­den som infal­ler på en mån­dag, en fre­dag 4 sfs 2016:1108 och under tid då kam­ma­ren inte sam­man­trä­der. detta gäl­ler dock inte ord- föran­den och vice ord­fö­ran­den i nämn­den. en sup­ple­ant i eu-​nämn­den som när­va­rar vid ett sam­man­träde utan att delta i de beslut som fat­tas under sam­man­trä­det har rätt till sammanträdes-​​ arvode bara om nämn­den beslu­tar det. riks­dags­för­valt­ningen bestäm­mer arvo­dets stor­lek. arvode som inkomst av anställ­ning 6§ leda­mot­sar­vode och tilläggs­ar­vode ska anses som inkomst av anställ-​​ ning enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken och lagen (1991:1047) om sjuk­lön. leda- moten ska där­vid anses som arbets­ta­gare. arvode vid sjuk­från­varo 7§ om en leda­mot är ledig från sitt upp­drag på grund av sjuk­dom ska det för samma tid göras ett avdrag från arvo­det och tilläggs­ar­vo­det och från andra sådana fasta arvo­den som avses i 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvo­den m.m. för upp­drag inom riks­da­gen, dess myn­dig­he­ter och organ. leda­mo­ten har vid ledig­het enligt första styc­ket rätt till ersätt­ningar enligt de bestäm­mel­ser som gäl­ler för arbets­ta­gare hos riks­dags­för­valt­ningen. avdrag från arvo­dena och betal­ning av ersätt­ning­arna ska göras enligt de bestäm­mel­ser som gäl­ler för arbets­ta­gare hos riks­dags­för­valt­ningen. för en leda­mot gäl­ler dock att arbets­dags­av­drag är det­samma som kalenderdags-​​ avdrag. 8 § arvode vid för­äld­ra­le­dig­het om en leda­mot är för­äld­ra­le­dig från sitt upp­drag ska det för samma tid göras avdrag från arvo­det och tilläggs­ar­vo­det och från andra sådana fasta arvo­den som avses i 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvo­den m.m. för upp­drag inom riks­da­gen, dess myn­dig­he­ter och organ. ledig­het för barns födelse, vård av adop­tiv­barn eller ledig­het med till­fäl­lig för­äld­ra­pen­ning ger rätt till ersätt­ningar enligt de bestäm­mel­ser som gäl­ler för arbets­ta­gare hos riks­dags­för­valt­ningen. avdrag från arvo­dena och betal­ningen av ersätt­ning­arna ska göras enligt de bestäm­mel­ser som gäl­ler för arbets­ta­gare hos riks­dags­för­valt­ningen. för en leda­mot gäl­ler dock att arbets­dags­av­drag är det­samma som kalenderdags-​​ avdrag. arvo­des­av­drag på leda­mo­tens egen begä­ran 9§ om en leda­mot av annat skäl än de som anges i 7 eller 8 § har bevil­jats ledig­het för kor­tare tid än en månad under tid då arbets­ple­num pågår, ska det på leda­mo­tens begä­ran göras kalen­der­dags­av­drag för den tiden från arvo­det och tilläggs­ar­vo­det och andra sådana fasta arvo­den som avses i 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvo­den m.m. för upp­drag i riks­da­gen, dess myn­dig­he­ter och organ. 5 sfs 2016:1108kompensation för för­lo­rad semes­ter 10 § riks­dags­för­valt­ningen får kom­pen­sera en ersät­tare för för­lo­rad semes-​​ ter för den del av tjänst­gö­ringen som under­sti­ger tolv måna­der. 4 kap. rese­kost­nads­er­sätt­ning ersätt­ning för tjäns­te­resa 1§ en leda­mot har rätt till ersätt­ning för sina kost­na­der för tjäns­te­re­sor. med en tjäns­te­resa avses en resa som en leda­mot gör som ett led i ut- övningen av sitt upp­drag som riks­dags­le­da­mot och som påbör­jas på tjänste-​​ stäl­let, under en pågående tjäns­te­resa eller på en för­rätt­nings­ort samt avslu­tas vid tjäns­te­stäl­let eller på en för­rätt­nings­ort. leda­mo­tens bostad på folk­bok­fö­rings­or­ten enligt folk­bok­fö­rings­la­gen (1991:481) är att betrakta som leda­mo­tens tjäns­te­ställe vid tillämp­ningen av lagen. ersätt­ning för resa före till­trä­det av upp­dra­get 2§ innan en nyvald leda­mot har till­trätt sitt upp­drag har han eller hon rätt till ersätt­ning för sina kost­na­der för – resor för att delta i möten som leda­mo­tens par­tigrupp kal­lar till, – resor för att delta i riks­dags­för­valt­ning­ens intro­duk­tion till upp­dra­get, och – en resa till riks­da­gen för att till­träda upp­dra­get. ersätt­ning för resa vid extra­or­di­när hän­delse eller av annan icke för­ut­sedd orsak 3§ en leda­mot har, även i fall som inte omfat­tas av 1 §, rätt till ersätt­ning för sina kost­na­der för en resa som leda­mo­ten gör för att han eller hon måste inställa sig i riks­da­gen på grund av en extra­or­di­när hän­delse eller av någon annan orsak som inte har kun­nat för­ut­ses, under för­ut­sätt­ning att leda­mo­ten inte kan använda sin bil­jett för resan till­baka. riks­dags­för­valt­ningen eller den som riks­dags­för­valt­ningen bestäm­mer får besluta att ersätt­ningen även omfat­tar rese­kost­na­der enligt första styc­ket för en med­föl­jande per­son som av sär­skilda skäl måste resa till­sam­mans med leda­mo­ten. enskild utri­kes tjäns­te­resa 4§ riks­dags­sty­rel­sen fast­stäl­ler för varje val­pe­riod ett belopp som en leda- mot får använda för enskilda utri­kes tjäns­te­re­sor. medel som inte har använts till sådana tjäns­te­re­sor ska föras till­baka till riks­dags­för­valt­ningen. rese­be­slut 5§ tal­man­nen beslu­tar själv om sina tjäns­te­re­sor. riks­dags­för­valt­ningen eller den som för­valt­ningen bestäm­mer beslu­tar om en leda­mots enskilda utri­kes tjäns­te­resa till län­der som inte ingår i euro­pe­iska 6 sfs 2016:1108 eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, inte har ansökt om med­lem­skap i euro­pe­iska uni­o­nen och inte är att betrakta som poten­ti­ella kan­di­dat­län­der. en leda­mot får själv besluta om övriga tjäns­te­re­sor och om resor enligt 2 och 3 §§. ersätt­ning­ens stor­lek 6§ rese­kost­nads­er­sätt­ning läm­nas med ett belopp som mot­sva­rar den fak- tiska kost­na­den för resan. kost­na­den för resa med eget for­don såsom bil, för- måns­bil, motor­cy­kel eller båt, och som en leda­mot har rätt till ersätt­ning för enligt detta kapi­tel, ersätts dock med ett belopp som riks­dags­för­valt­ningen bestäm­mer. 7§ det finns bestäm­mel­ser om utri­kes tjäns­te­resa på upp­drag av par­tigrupp i riks­da­gen i lagen (2016:1109) om stöd till par­tig­rup­perna för riksdagsleda-​​ möter­nas arbete i riks­da­gen. val av färd­me­del 8§ färd­me­del ska väl­jas med hän­syn till kostnads-​​, tids-, och miljöaspek-​​ ter. rese­räk­ning 9§ rese­nä­ren ska sna­rast efter en avslu­tad resa ge in en rese­räk­ning till riks­dags­för­valt­ningen, dock senast sex måna­der efter det att resan avsluta-​​ des. par­ke­rings­plats 10 § en leda­mot har i mån av till­gång rätt att använda riksdagsförvaltning-​​ ens par­ke­rings­plat­ser. 5 kap. trak­ta­mente rätt till trak­ta­mente 1§ en leda­mot har rätt till trak­ta­mente enligt 2–6 §§ om för­ut­sätt­ning­arna för avdrag för ökade lev­nads­kost­na­der enligt 12 kap. 6 och 6 a §§ inkomst-​​ skat­te­la­gen (1999:1229) är upp­fyllda. om en nyvald leda­mot eller en ersät­tare som avses i 1 kap. 8 § gör en resa enligt 4 kap. 2 § har han eller hon dock rätt till trak­ta­mente endast enligt 4 eller 5 §. dag­trak­ta­mente vid fler­dygns­för­rätt­ning 2§ dag­trak­ta­mente läm­nas vid fler­dygns­för­rätt­ning på annan ort i sve­rige än stock­holm för varje hel dag som tagits i anspråk för för­rätt­ningen. trakta-​​ men­tet mot­sva­rar en ett­hund­ratju­gon­de­del av pris­bas­belop­pet avrun­dat till när­maste tio­tal kro­nor. om för­rätt­ningen har påbör­jats kl. 12.00 eller senare 7 sfs 2016:1108på avre­se­da­gen eller avslu­tats kl. 19.00 eller tidi­gare på hem­re­se­da­gen utgår ett halvt dag­trak­ta­mente. om leda­mo­ten fått fria mål­ti­der under en tjäns­te­resa ska dag­trak­ta­men­tet mins­kas med ett belopp fast­ställt av riks­dags­för­valt­ningen, om inte mål­ti­den obli­ga­to­riskt ingår i pri­set för trans­por­ten på all­männa trans­port­me­del. stock­holmstrak­ta­mente vid fler­dygns­för­rätt­ning 3§ vid fler­dygns­för­rätt­ning i stock­holm läm­nas trak­ta­mente för varje hel och halv dag som har tagits i anspråk för för­rätt­ningen (stockholmstrakta-​​ mente). trak­ta­men­tet mot­sva­rar hälf­ten av max­i­mi­be­lop­pet enligt 12 kap. 11 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) avrun­dat till när­maste tio­tal kro­nor. stock­holmstrak­ta­mente läm­nas inte för dag som berät­ti­gar till dag­trak­ta­mente enligt 2 §, till utlands­trak­ta­mente enligt 6 § eller till för­rätt­nings­tillägg enligt 7§. stock­holmstrak­ta­men­tet ska inte redu­ce­ras om leda­mo­ten fått fria mål­ti­der under för­rätt­ningen. nattrak­ta­mente 4§ en leda­mot har rätt till ersätt­ning för logi­kost­nad i sve­rige (nattrakta-​​ mente). nattrak­ta­men­tet ska mot­svara den logi­kost­nad som leda­mo­ten kan visa att han eller hon har haft, dock högst ett högsta belopp som riksdagsför-​​ valt­ningen bestäm­mer. vid för­rätt­ning i sve­rige mer än 50 kilo­me­ter från le- damo­tens bostad på hem­or­ten har dock leda­mo­ten rätt till ersätt­ning för den fak­tiska logi­kost­nad som för­rätt­ningen för med sig. någon ersätt­ning för logi ska inte beta­las om riks­dags­för­valt­ningen till- han­da­hål­lit leda­mo­ten logi utan kost­nad. oav­sett vad som före­skrivs i första och andra styc­kena ska riksdagsför-​​ valt­ningen betala ersätt­ning för fak­tisk logi­kost­nad vid kon­fe­rens med utskott, dele­ga­tion, kom­mitté eller lik­nande inom riks­da­gen samt vid kon­fe­rens med par­tigrupp i riks­da­gen. 5§ om leda­mo­ten inte kan visa vilka utgif­ter han eller hon har haft för logi läm­nas ersätt­ning för hel natt med hälf­ten av max­i­mi­be­lop­pet enligt 12 kap. 11 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229). sådan ersätt­ning läm­nas dock inte om leda­mo­ten har till­bringat nat­ten på tåg, far­tyg eller flyg­plan och inte hel­ler då fri logi till­han­da­hål­lits av annan myn­dig­het, ett tra­fik­fö­re­tag eller motsva-​​ rande. fler­dygns­för­rätt­ning utom­lands 6§ vid en fler­dygns­för­rätt­ning utom­lands läm­nas ersätt­ning för ökade lev- nads­kost­na­der enligt de vill­kor och med de belopp som gäl­ler för arbets­ta­gare hos riks­dags­för­valt­ningen. för­rätt­nings­tillägg 7§ vid en endags­för­rätt­ning utom­lands som varar mer än fyra tim­mar läm- nas ersätt­ning för ökade lev­nads­kost­na­der enligt de vill­kor och med de belopp som gäl­ler för arbets­ta­gare hos riks­dags­för­valt­ningen. 8 sfs 2016:1108 ersätt­ning för logi­kost­nad i vissa fall 8§ om en leda­mot som inte har kun­nat få bostad i riks­dags­för­valt­ning­ens bostads­be­stånd har högre logi­kost­na­der än det högsta belopp som kan beta­las enligt 4 § första styc­ket, har leda­mo­ten rätt till en högre ersätt­ning för logi, om det finns sär­skilda skäl för det. ersätt­ning för logi­kost­nad vid ledig­het 9§ om en ledig­het har pågått i mer än 90 dagar i följd, ska riksdagsförvalt-​​ ningen betala ersätt­ning för logi­kost­nad bara om det finns sär­skilda skäl. ersätt­ning för bostad på folk­bok­fö­rings­or­ten i vissa fall 10 § om det finns syn­ner­liga skäl får riks­dags­för­valt­ningen, efter ansö­kan av en leda­mot, betala ersätt­ning för kost­nad som är för­e­nad med bosta­den på folk­bok­fö­rings­or­ten men där nattrak­ta­mente inte beta­las för denna eller någon annan egen bostad. ersätt­ningen får inte över­stiga det högsta belopp som kan beta­las enligt 4 § första styc­ket. 6 kap. över­natt­nings­bo­stad rätt till över­natt­nings­bo­stad 1§ riks­dags­för­valt­ningen ska utan kost­nad till­han­da­hålla en leda­mot som har rätt till nattrak­ta­mente enligt 5 kap. 1 § över­natt­nings­bo­stad. med över- natt­nings­bo­stad avses en över­natt­nings­lä­gen­het eller ett över­natt­nings­rum inom riks­dags­för­valt­ning­ens bostads­be­stånd eller ett mot­sva­rande boende. rät­ten att dis­po­nera en över­natt­nings­bo­stad enligt första styc­ket är person-​​ lig och får inte över­lå­tas av leda­mo­ten. 2§ riks­dags­för­valt­ningen beslu­tar om vilka över­natt­nings­bo­stä­der ur riks- dags­för­valt­ning­ens bostads­be­stånd som ska stäl­las till respek­tive par­tigrupps för­fo­gande. bostä­derna ska för­de­las i pro­por­tion till anta­let valda leda­mö­ter som har rätt till över­natt­nings­bo­stad enligt 1 § första styc­ket. grupp­kans­liet sva­rar för för­del­ningen av bostä­derna till leda­mö­terna i par­tig­rup­pen. utflytt­ning från en över­natt­nings­bo­stad i riks­dags­för­valt­ning­ens bostads­be­stånd 3§ en leda­mot som inte blir åter­vald efter att ha kan­di­de­rat i ett riks­dags­val ska flytta ut ur sin över­natt­nings­bo­stad senast en vecka efter val­da­gen. en leda­mot som läm­nar riks­dags­upp­dra­get under en val­pe­riod ska flytta ut ur sin över­natt­nings­bo­stad senast en vecka efter den dag upp­dra­get upp­hört. 4§ en leda­mot som inte kan­di­de­rar i ett ordi­na­rie riks­dags­val ska lämna sin över­natt­nings­bo­stad senast den 31 juli valå­ret. leda­mo­ten får dock behålla bosta­den även efter den tid­punk­ten så länge det är nöd­vän­digt för att full­göra riks­dags­upp­dra­get. 9 sfs 2016:1108en leda­mot som inte kan­di­de­rar i ett extra val ska lämna sin övernattnings-​​ bostad senast en vecka efter val­da­gen. ersät­ta­res boende 5§ en ersät­tare ska nor­malt överta den ordi­na­rie leda­mo­tens övernattnings-​​ bostad. om detta inte är möj­ligt ska riks­dags­för­valt­ningen utan kost­nad till- han­da­hålla ersät­ta­ren ett ersät­tar­rum. rät­ten till över­natt­nings­bo­stad och ersät­tar­rum är per­son­lig och får inte över­lå­tas till någon annan. ersät­ta­res utflytt­ning 6§ en ersät­tare ska lämna över­natt­nings­bo­sta­den när den ordi­na­rie leda- moten kom­mer till­baka från sin ledig­het. en ersät­tare ska lämna ersät­tar­rum­met senast en vecka efter det att uppdra-​​ get som ersät­tare upp­hört. ersätt­ning för egen över­natt­nings­bo­stad 7§ en leda­mot som är bosatt mer än 50 kilo­me­ter från riks­dags­hu­set och på hem­or­ten för sin pri­vata använd­ning har en bostad inrät­tad för per­ma­nent boende, har rätt till ersätt­ning för en över­natt­nings­bo­stad som är belä­gen inom 50 kilo­me­ter från riks­dags­hu­set. ersätt­ningen får högst uppgå till det belopp per månad som riksdagsför-​​ valt­ningen bestäm­mer. 7 kap. arbets­rum, intro­duk­tion och vida­re­ut­bild­ning samt tek­nisk och elektro­nisk utrust­ning rätt till arbets­rum 1§ riks­dags­för­valt­ningen ska till­han­da­hålla en leda­mot ett arbets­rum i riks­da­gens loka­ler. rät­ten att dis­po­nera ett arbets­rum är per­son­lig och får inte över­lå­tas av leda­mo­ten. för­del­ning av arbets­rum 2§ riks­dags­för­valt­ningen beslu­tar om vilka arbets­rum som ställs till re- spek­tive par­tigrupps för­fo­gande. grupp­kans­liet sva­rar för för­del­ningen av rum­men till leda­mö­terna i par­tig­rup­pen. utflytt­ning från arbets­rum 3§ en leda­mot som inte åter­väljs efter att ha kan­di­de­rat i ett riks­dags­val ska lämna sitt arbets­rum senast en vecka efter val­da­gen. en leda­mot som läm­nar riks­dags­upp­dra­get under en löpande val­pe­riod ska lämna sitt arbets­rum senast en vecka efter det att upp­dra­get upp­hört. 10 sfs 2016:1108 4§ en leda­mot som inte kan­di­de­rar i ett ordi­na­rie riks­dags­val ska lämna sitt arbets­rum senast den 31 juli valå­ret. leda­mo­ten får dock behålla rum­met efter den tid­punk­ten så länge som det är nöd­vän­digt för att han eller ska kunna full- göra sitt riks­dags­upp­drag. en leda­mot som inte kan­di­de­rar i ett extra val ska lämna sitt arbets­rum senast en vecka efter val­da­gen. ersät­ta­res rätt till arbets­rum eller ersät­tar­rum 5§ en ersät­tare ska nor­malt överta den ordi­na­rie leda­mo­tens arbets­rum. om detta inte är möj­ligt ska riks­dags­för­valt­ningen till­han­da­hålla ersät­ta­ren ett ersät­tar­rum för arbete. rät­ten att dis­po­nera den ordi­na­rie leda­mo­tens arbets­rum eller ett ersättar-​​ rum är per­son­lig och får inte över­lå­tas av ersät­ta­ren. ersät­ta­res utflytt­ning 6§ en ersät­tare ska lämna den ordi­na­rie leda­mo­tens arbets­rum när denne kom­mer till­baka från sin ledig­het. en ersät­tare ska lämna ett ersät­tar­rum för arbete senast en vecka efter det att upp­dra­get upp­hört. intro­duk­tion och vida­re­ut­bild­ning 7§ riks­dags­för­valt­ningen får till­han­da­hålla leda­mö­terna en intro­duk­tion till upp­dra­get som leda­mot av riks­da­gen. intro­duk­tio­nen ska vara inrik­tad på arbets­for­merna i riks­da­gen. riks­dags­för­valt­ningen får även erbjuda leda­mö­terna språk­ut­bild­ning och annan vida­re­ut­bild­ning inom ramen för upp­dra­get som leda­mot av riks­da­gen. 8§ det finns bestäm­mel­ser om stöd till språk­ut­bild­ning för leda­mö­terna i lagen (2016:1109) om stöd till par­tig­rup­perna för riks­dags­le­da­mö­ter­nas ar- bete i riks­da­gen. tek­nisk och elektro­nisk utrust­ning 9§ riks­dags­för­valt­ningen ska till­han­da­hålla en leda­mot sådan tek­nisk och elektro­nisk utrust­ning som behövs för att utföra upp­dra­get som leda­mot i riks- dagen. 10 § en leda­mot som är ledig från upp­dra­get får behålla den tek­niska och elektro­niska utrust­ningen. om det finns sär­skilda skäl, får utrust­ningen dock krä­vas till­baka under ledig­he­ten. 11 § riks­dags­för­valt­ningen får besluta om ersätt­ning för de kost­na­der som en leda­mot har för att han eller hon inom riks­dags­upp­dra­get använ­der någon annan tek­nisk och elektro­nisk utrust­ning än utrust­ning som till­han­da­hålls av riks­dags­för­valt­ningen. 11 sfs 2016:11088 kap. barn­verk­sam­het 1§ en leda­mot har i mån av platstill­gång rätt till till­fäl­lig barn­verk­sam­het för barn i åldern ett till och med tolv år. rät­ten gäl­ler leda­mo­tens egna barn; barn till leda­mo­tens make eller maka, regi­stre­rade part­ner eller sambo; barn till en per­son som lever i ett par­för­hål­lande med leda­mo­ten utan att de har ett gemen­samt hus­håll och barn som är famil­je­hemspla­ce­rade hos leda­mo­ten. 2§ barn­verk­sam­he­ten är avgifts­fri. 9 kap. ålderspen­sion rätt till ålderspen­sion 1§ om pen­sions­rätt till­go­do­räk­nas en leda­mot enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel, har leda­mo­ten rätt till ålderspen­sion. pen­sions­rätt 2§ pen­sions­rätt till­go­do­räk­nas en leda­mot för varje månad som han eller hon har fått arvode eller sjuk­pen­sion enligt 4 §. pen­sions­rätt för tid före 2010 ska dock till­go­do­räk­nas enligt vad som anges i 5–7 §§. 3§ pen­sions­rät­ten för en månad utgör 0,72 pro­cent av den del av under­la­get enligt 4 § som inte över­sti­ger 0,625 inkomst­bas­belopp och 2,40 pro­cent av den del av under­la­get som över­sti­ger 0,625 men inte 2,5 inkomst­bas­belopp. under­la­get för pen­sions­rät­ten 4§ under­la­get för pen­sions­rät­ten utgörs av 1. tal­man­sar­vode enligt 2 kap. 1 §, 2. leda­mot­sar­vode enligt 3 kap. 1 §, 3. tilläggs­ar­vode enligt 3 kap. 2–4 §§, och 4. arvode enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvo­den m.m. för upp­drag inom riks­da­gen, dess myn­dig­he­ter och organ. vid beräk­ningen av under­la­get ska till arvo­den enligt 1–4 läg­gas avdrag som gjorts enligt 3 kap. 7 och 8 §§. om en leda­mot under en månad har fått sjuk­pen­sion, och då inte har haft rätt till arvode enligt första styc­ket, utgörs under­la­get för pen­sions­rät­ten i stäl­let av det arvode som lig­ger till grund för sjuk­pen­sio­nen, omräk­nat med för­änd­ringen av inkomstin­dex mel­lan det år arvo­det avser och det år pen- sions­rät­ten avser. pen­sions­rätt för tid före 2010 5§ pen­sions­rätt för tid före 2010 utgör 1. för tid som tal­man 2 520 kro­nor, mul­ti­pli­ce­rat med det antal dagar före 2010 som tal­mansupp­dra­get har full­gjorts, delat med 30,4, 2. för tid som leda­mot 773 kro­nor, mul­ti­pli­ce­rat med det antal dagar före 2010 som leda­motsupp­dra­get har full­gjorts, delat med 30,4, och 3. 2,40 pro­cent av tilläggs­ar­vode enligt 3 kap. 2–4 §§, arvode enligt 1 § 1– 4 lagen (1989:185) om arvo­den m.m. för upp­drag inom riks­da­gen, dess myn- 12 sfs 2016:1108 dig­he­ter och organ som har utbe­ta­lats under åren 2001–2009 och arvode en- ligt 1 § 3 nämnda lag i dess lydelse före den 1 juli 2003 för upp­drag i riksda-​​ gens revi­so­rer under tiden 2001–juni 2003. 6§ vid tillämp­ning av 5 § ska 1. tid med sjuk­pen­sion som grun­das på tal­man­sar­vode jäm­stäl­las med tid som tal­man, 2. tid med sjuk­pen­sion som grun­das på leda­mot­sar­vode jäm­stäl­las med tid som leda­mot, och 3. tid som leda­mot av euro­pa­par­la­men­tet före den 14 juli 2009 jäm­stäl­las med tid som leda­mot. 7§ pen­sions­rätt enligt 5 och 6 §§ ska inte till­go­do­räk­nas, i den mån leda- moten har rätt till egen­pen­sion enligt lagen (1988:589) om ersätt­ning m.m. till riks­da­gens leda­mö­ter eller mot­sva­rande äldre lag­stift­ning. pen­sions­rätt enligt 5 och 6 §§ ska inte hel­ler till­go­do­räk­nas för tid som till- godo­räk­nas leda­mo­ten som pen­sions­grun­dande enligt arti­kel 28 i europa-​​ par­la­men­tets leda­mots­stadga. ålderspen­sio­nens stor­lek 8§ ålderspen­sion utgör för ett år sum­man av de pen­sions­rät­ter som till- godo­räk­nas mul­ti­pli­ce­rat med 1,19. varje pen­sions­rätt ska räk­nas om med för­änd­ringen av inkomstin­dex mel­lan det år pen­sions­rät­ten avser och det år ålderspen­sio­nen bör­jar beta­las ut. pen­sions­rätt enligt 5–7 §§ ska vid omräk-​​ ningen anses avse 2009. om balan­sin­dex har fast­ställts för det år ålderspen-​​ sio­nen bör­jar beta­las ut, ska beräk­ningen i stäl­let göras med hän­syn till detta index. om pen­sions­rätt till­go­do­räk­nas för fler än 360 måna­der, ska ålderspensio-​​ nen grun­das endast på pen­sions­rät­terna för de senaste 360 måna­derna. pen- sions­rätt som till­go­do­räk­nas enligt 5–7 §§ ska anses avse det antal måna­der som mot­sva­rar anta­let tjänst­gö­rings­da­gar enligt 5 § 1 och 2 delat med 30,4. 9§ om ålderspen­sio­nen bör­jar tas ut före den månad då leda­mo­ten fyl­ler 65 år ska pen­sio­nen mins­kas med 0,5 pro­cent för varje månad som åter­står till den månad då han eller hon fyl­ler 65 år. om uppe­håll görs i utbe­tal­ningen före den månad då leda­mo­ten fyl­ler 65 år, ska ålderspen­sio­nen, när den åter beta­las ut, mins­kas med 0,5 pro­cent för varje månad som den tidi­gare har tagits ut och som vid den fort­satta utbe- tal­ningen åter­står till den månad då leda­mo­ten fyl­ler 65 år. till den del ålders-​​ pen­sio­nen grun­das på pen­sions­rätt för tid efter det tidi­gare utta­get ska minsk-​​ ningen inte avse det antal måna­der som ålderspen­sio­nen tidi­gare tagits ut. omräk­ning av ålderspen­sion 10 § ålderspen­sio­nen ska varje år räk­nas om med hän­syn till för­änd­ringen av inkomstin­dex för före­gå­ende år och det år som pen­sions­ut­be­tal­ningen av- ser divi­de­rat med talet 1,016. för ett år då balan­sin­dex har fast­ställts ska be- räk­ningen i stäl­let göras med hän­syn till detta index. 13 sfs 2016:1108tilläggsbelopp 11 § en leda­mot som vid sin avgång, dock senast vid utgången av riksmö­tet 2013/14, har fyllt 50 år och full­gjort minst sex hela år i riks­da­gen har rätt till ett tilläggs­be­lopp till ålderspen­sio­nen enligt vad som anges i denna para­graf och i 12 §. tilläggs­be­lop­pet utgör skill­na­den mel­lan jäm­fö­rel­se­be­lop­pet enligt 15– 19 §§ eller 20 § och ålderspen­sio­nen för samma år. om ålderspen­sio­nen har tagits ut före den månad då leda­mo­ten fyl­ler 65 år, ska det bort­ses från den minsk­ning som detta leder till. i anta­let full­gjorda hela år i riks­da­gen enligt första styc­ket ska inräk­nas tid som leda­mot av euro­pa­par­la­men­tet före den 14 juli 2009. i anta­let full­gjorda hela år i riks­da­gen ska också inräk­nas tid då en leda­mot har varit stats­råd, om stats­råds­ti­den har påbör­jats före 2003 och inte gett rätt till stats­rådspen­sion. för­måns­ti­den 12 § en leda­mot har rätt till ålderspen­sion tidi­gast från och med den månad då han eller hon fyl­ler 61 år och längst till och med den månad då leda­mo­ten avli­der. ålderspen­sion som under­sti­ger 0,025 inkomst­bas­belopp för ett år ska inte beta­las ut. tilläggs­be­lopp läm­nas inte för tid före den månad då leda­mo­ten fyl­ler 65 år. 13 § tilläggs­be­lopp ska inte beta­las till en leda­mot som har rätt till egen- pen­sion enligt lagen (1988:589) om ersätt­ning m.m. till riks­da­gens leda­mö­ter eller mot­sva­rande äldre lag­stift­ning. 14 § ålderspen­sion ska inte beta­las sam­ti­digt med tal­man­sar­vode eller leda- mot­sar­vode. ålderspen­sion ska inte hel­ler beta­las sam­ti­digt med arvode eller över­gångs­er­sätt­ning enligt euro­pa­par­la­men­tets leda­mots­stadga. jäm­fö­rel­se­be­lopp 15 § jäm­fö­rel­se­be­lop­pet ska beräk­nas som anta­let full­gjorda hela år, högst tolv, i riks­da­gen, senast vid utgången av riksmö­tet 2013/14, delat med tolv och mul­ti­pli­ce­rat med 1. 11,5 pro­cent av den del av under­la­get enligt 16 § som inte över­sti­ger 7,5 för­höjda pris­bas­belopp, 2. 65 pro­cent av den del av under­la­get som över­sti­ger 7,5 men inte 20 för- höjda pris­bas­belopp, och 3. 32,5 pro­cent av den del av under­la­get som över­sti­ger 20 men inte 30 för- höjda pris­bas­belopp. 16 § under­la­get för beräk­ningen av jäm­fö­rel­se­be­lop­pet enligt 15 § utgörs av medel­ta­let av de arvo­den enligt 17 § som en leda­mot har haft under fem kalen­derår när­mast före avgångså­ret. arvo­dena för de fyra första kalender-​​ åren ska där­vid räk­nas om till nivån för det sista kalen­derå­ret före avgångså­ret med hjälp av pris­bas­belop­pet. 14 sfs 2016:1108 kan en leda­mot inte till­go­do­räk­nas arvo­den för fem kalen­derår enligt första styc­ket, utgörs under­la­get enligt 15 § av medel­ta­let av belop­pen för de hela kalen­derår som kan till­go­do­räk­nas. kan endast ett helt kalen­derår till­go­do­räk­nas, utgörs under­la­get av arvo­det för det året. kan inte ett helt kalen­derår till­go­do­räk­nas, utgörs under­la­get av det genom­snitt­liga arvo­det för de hela kalen­der­må­na­der som kan till­go­do­räk­nas mul­ti­pli­ce­rat med tolv. 17 § arvode som avses i 16 § är 1. tal­man­sar­vode enligt 2 kap. 1 §, 2. leda­mot­sar­vode enligt 3 kap. 1 §, 3. tilläggs­ar­vode enligt 3 kap. 2–4 §§, 4. arvode enligt 1 § 1–4 lagen (1989:185) om arvo­den m.m. för upp­drag inom riks­da­gen, dess myn­dig­he­ter och organ, 5. arvode enligt 2 kap. 2 § den upp­hävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till sve­ri­ges leda­mö­ter av euro­pa­par­la­men­tet, och 6. arvode till stats­råd, om stats­råds­tid inräk­nas enligt 18 §. 18 § i anta­let full­gjorda hela år i riks­da­gen ska inräk­nas tid som leda­mot av euro­pa­par­la­men­tet före den 14 juli 2009. i anta­let full­gjorda hela år i riksda-​​ gen ska också inräk­nas tid då en leda­mot har varit stats­råd, om stats­råds­ti­den har påbör­jats före 2003 och inte har gett rätt till stats­rådspen­sion. 19 § jäm­fö­rel­se­be­lop­pet ska kny­tas an till pris­bas­belop­pet för året före av- gångså­ret och räk­nas om vid för­änd­ring av pris­bas­belop­pet. 20 § vid beräk­ning av tilläggs­be­lopp för den som har varit tal­man före 2010 utgörs jäm­fö­rel­se­be­lop­pet, om det blir högre än belop­pet enligt 15–19 §§, av det belopp som han eller hon skulle ha fått i tal­manspen­sion från och med den månad då han eller hon fyl­ler 65 år enligt de bestäm­mel­ser om talmanspen-​​ sion som gällde vid utgången av 2009. ansö­kan 21 § den som vill ha ålderspen­sion ska ansöka om det hos sta­tens tjänste-​​ pen­sions­verk. ålderspen­sion kan tidi­gast beta­las från och med den månad då ansö­kan kom­mer in till sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. beslut 22 § beslut i frå­gor om ålderspen­sion enligt detta kapi­tel fat­tas av sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. 10 kap. sjuk­pen­sion rätt till sjuk­pen­sion 1§ en leda­mot har rätt till sjuk­pen­sion för tid då han eller hon får hel sjuk- ersätt­ning eller hel akti­vi­tet­s­er­sätt­ning enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken. 15 sfs 2016:1108för rätt till sjuk­pen­sion enligt första styc­ket krävs det att arbets­för­må­gan på grund av sjuk­dom eller någon annan ned­sätt­ning av den fysiska eller psy­kiska pre­sta­tions­för­må­gan har bli­vit helt eller i det när­maste helt ned­satt under upp- drags­ti­den och att arbets­för­må­gan oav­bru­tet är ned­satt i sådan omfatt­ning till dess att leda­mo­ten får hel sju­ker­sätt­ning eller hel akti­vi­tet­s­er­sätt­ning. 2§ sjuk­pen­sion läm­nas längst till och med måna­den före den månad då leda­mo­ten fyl­ler 65 år eller, om leda­mo­ten avli­der dess­förin­nan, till och med den månad då döds­fal­let inträf­far. under­la­get för sjuk­pen­sio­nen 3§ under­la­get för sjuk­pen­sio­nen utgörs av de arvo­den som anges i 9 kap. 4 § första styc­ket för den månad då arbets­för­må­gan blev helt eller i det när- maste helt ned­satt, mul­ti­pli­ce­rat med tolv. efter de fem första åren utgörs un- der­la­get endast av de arvo­den som avses i 9 kap. 4 § första styc­ket 1 och 2. sjuk­pen­sio­nens stor­lek 4§ sjuk­pen­sio­nen upp­går till 1. 15 pro­cent av den del av under­la­get enligt 3 § som inte över­sti­ger 7,5 pris­bas­belopp, 2. 75 pro­cent av den del av under­la­get enligt 3 § som över­sti­ger 7,5 men inte 20 pris­bas­belopp, och 3. 37,5 pro­cent av den del av under­la­get enligt 3 § som över­sti­ger 20 men inte 30 pris­bas­belopp. 5§ sjuk­pen­sio­nen ska på ett under­lag enligt 3 § upp till 7,5 pris­bas­belopp mins­kas med sådan ersätt­ning enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken på grund av arbets­skada som avser samma inkomst­bort­fall som sjuk­pen­sio­nen. 6§ sjuk­pen­sio­nen ska kny­tas an till pris­bas­belop­pet för det år då arbetsför-​​ mågan blev helt eller i det när­maste helt ned­satt och räk­nas om vid för­änd­ring av pris­bas­belop­pet. anmäl­nings­skyl­dig­het 7§ den som får sjuk­pen­sion är skyl­dig att senast inom en månad från för- säk­rings­kas­sans beslut anmäla till sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk att sjukersätt-​​ ningen eller akti­vi­tet­s­er­sätt­ningen upp­hör eller att hel sådan för­mån mins­kas till par­ti­ell för­mån. åter­krav 8§ om sjuk­pen­sion fel­ak­tigt har beta­lats ut på grund av att anmälnings-​​ skyl­dig­he­ten enligt 7 § inte full­gjorts, ska pen­sions­ta­ga­ren betala till­baka det fel­ak­tigt utbe­talda belop­pet. ränta enligt 6 § rän­te­la­gen (1975:635) ska tas ut på det åter­krävda belop­pet från den dag då upp­gif­terna senast skulle ha läm­nats. åter­kra­vet och kra­vet på ränta får efter­ges helt eller del­vis, om det finns sär­skilda skäl för det. 16 sfs 2016:1108 ansö­kan 9§ den som vill ha sjuk­pen­sion ska ansöka om det hos sta­tens tjänstepen-​​ sions­verk. sjuk­pen­sion läm­nas inte för längre tid till­baka än sex måna­der före ansök-​​ nings­må­na­den. beslut 10 § beslut i frå­gor om sjuk­pen­sion enligt detta kapi­tel fat­tas av sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. 11 kap. efter­le­van­de­pen­sion rätt till efter­le­van­de­pen­sion 1§ efter­le­van­de­pen­sion läm­nas efter den som vid sin död 1. var leda­mot av riks­da­gen, 2. fick sjuk­pen­sion enligt denna lag, eller 3. fick ålderspen­sion enligt denna lag som för ett år över­sti­ger 1,5 in- komst­bas­belopp. med den som avses i första styc­ket 3 jäm­ställs den som har fyllt 65 år och hade haft rätt till ålderspen­sion som över­sti­ger 1,5 inkomst­bas­belopp för ett år om pen­sio­nen hade bör­jat tas ut. 2§ efter­le­vande maka eller make som sta­dig­va­rande sam­man­bodde med leda­mo­ten när leda­mo­ten avled har rätt till efter­le­van­de­pen­sion. med efter­le­vande maka eller make jäm­ställs en ogift per­son som stadig-​​ varande sam­man­bodde med en ogift leda­mot när leda­mo­ten avled. detta gäl­ler dock bara om per­so­nen tidi­gare hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med den leda­mot som avli­dit eller som vän­tade barn med leda­mo­ten när döds­fal­let inträf­fade. efter­le­vande barn har också rätt till efter­le­van­de­pen­sion. 3§ om det inte finns någon efter­le­vande maka eller make har det eller de barn som har rätt till efter­le­van­de­pen­sion efter den som vid sin död var leda- mot av riks­da­gen rätt till den pen­sion som skulle ha till­kom­mit en maka eller make. efter­le­van­de­pen­sion som till­kom­mer flera barn gemen­samt ska delas lika mel­lan dem. för­mån­stid 4§ efter­le­van­de­pen­sion till maka eller make och till efter­le­vande barn läm- nas från och med måna­den efter döds­fal­let. 5§ efter­le­van­de­pen­sion till maka eller make läm­nas under sex år från och med måna­den efter döds­fal­let. från och med det sjunde året efter den månad då döds­fal­let ägde rum ska efter­le­van­de­pen­sion läm­nas om den leda­mot som har avli­dit var född 1959 eller tidi­gare, och leda­mo­ten före 2010 hade full­gjort minst sex hela år i riks- dagen. detta gäl­ler dock bara om äkten­ska­pet ingicks eller sam­bo­för­hål­lan­det inled­des senast den 31 decem­ber 2009 och senast den dag då leda­mo­ten fyllde 17 sfs 2016:110860 år. sådan efter­le­van­de­pen­sion läm­nas längst till dess den efter­le­vande makan eller maken ingår äkten­skap. i anta­let hela år i riks­da­gen inräk­nas tid som leda­mot av euro­pa­par­la­men­tet före den 14 juli 2009. 6§ efter­le­van­de­pen­sion läm­nas till och med den månad då den som har rätt till pen­sio­nen avli­der. efter­le­van­de­pen­sion till barn läm­nas dock längst till och med den månad då bar­net fyl­ler 20 år. efter­le­van­de­pen­sio­nens stor­lek 7§ make eller make har rätt till efter­le­van­de­pen­sion efter den som vid sin död var leda­mot av riks­da­gen med för år räk­nat 1. ett belopp som mot­sva­rar 1,2 pris­bas­belopp, 2. 45 pro­cent av under­la­get enligt 9 § till den del det över­sti­ger 7,5 men inte 20 inkomst­bas­belopp under det första året och 30 pro­cent av denna del av under­la­get under de föl­jande fem åren, och 3. 22,5 pro­cent av under­la­get enligt 9 § till den del det över­sti­ger 20 men inte 30 inkomst­bas­belopp under det första året och 15 pro­cent av denna del av under­la­get under de föl­jande fem åren. 8§ efter­le­vande barn har rätt till efter­le­van­de­pen­sion efter den som vid sin död var leda­mot av riks­da­gen med för år räk­nat med 1. 10 pro­cent av under­la­get enligt 9 § till den del det inte över­sti­ger 7,5 in- komst­bas­belopp, 2. 25 pro­cent av under­la­get enligt 9 § till den del det över­sti­ger 7,5 men inte 20 inkomst­bas­belopp, och 3. 12,5 pro­cent av under­la­get enligt 9 § till den del det över­sti­ger 20 men inte 30 inkomst­bas­belopp. under­la­get för efter­le­van­de­pen­sio­nen 9§ under­la­get för efter­le­van­de­pen­sio­nen utgörs av de arvo­den som avses i 9 kap. 4 § första styc­ket och som beta­la­des ut vid döds­fal­let. efter­le­van­de­pen­sion efter den som vid sin död fick sjuk­pen­sion eller ålderspen­sion 10 § efter­le­van­de­pen­sion efter den som avses i 1 § första styc­ket 2 och 3 till maka eller make beta­las under tid som avses i 5 § med 35 pro­cent av den sjuk­pen­sion eller ålderspen­sion som beta­la­des ut vid döds­fal­let. 11 § efter­le­van­de­pen­sion efter den som avses i 1 § första styc­ket 2 och 3 till barn beta­las under tid som avses i 6 § med 20 pro­cent av den sjuk­pen­sion eller ålderspen­sion som beta­la­des ut vid döds­fal­let. 12 § om det inte finns någon efter­le­vande make, ska belopp enligt 10 § till- falla de barn som har rätt till efter­le­van­de­pen­sion enligt 11 §. ett belopp som är gemen­samt för flera barn ska delas lika mel­lan dem. 18 sfs 2016:1108 efter­le­van­de­pen­sion till maka eller make i vissa fall 13 § riks­dags­för­valt­ningen ska betala efter­le­van­de­pen­sion till maka eller make under tid som anges i 5 § andra styc­ket med ett belopp som föl­jer av 7– 9 §§ eller 10–12 §§, men belop­pet ska enligt 7–9 §§ mul­ti­pli­ce­ras med anta­let hela år i riks­da­gen, högst tolv, som den avlidne hade full­gjort före 2010, divi- derat med talet tolv. i anta­let hela år i riks­da­gen ska tid som leda­mot av euro­pa­par­la­men­tet före den 14 juli 2009 räk­nas in. i anta­let hela år ska där­e­mot inte tid som har till­go­do­räk­nats den som har avli­dit som pen­sions­grun­dande enligt arti­kel 28 i euro­pa­par­la­men­tets leda- mots­stadga räk­nas in. 14 § efter­le­van­de­pen­sio­nen ska ankny­tas till pris­bas­belop­pet för det år då döds­fal­let inträf­fade och räk­nas om vid för­änd­ring av pris­bas­belop­pet. ansö­kan 15 § den som vill ha efter­le­van­de­pen­sion ska ansöka om det hos sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. efter­le­van­de­pen­sion läm­nas inte för längre tid till­baka än sex måna­der före ansök­nings­må­na­den. beslut 16 § beslut i frå­gor om efter­le­van­de­pen­sion enligt detta kapi­tel fat­tas av sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. 12 kap. inkomst­ga­ranti och efter­le­van­de­skydd tillämp­nings­om­råde 1§ i detta kapi­tel finns bestäm­mel­ser om stöd för över­gång till förvärvs-​​ arbete, inkomst­ga­ranti och efter­le­van­de­skydd. bestäm­mel­serna gäl­ler för de leda­mö­ter som har valts in i riks­da­gen eller trätt in som ersät­tare före valet till riks­da­gen 2014. bestäm­mel­serna gäl­ler också för en leda­mot som har valts in i riks­da­gen genom valet 2014 eller inträ­der senare, om han eller hon tidi­gare har varit leda­mot av riks­da­gen och har ett beslut om inkomst­ga­ranti samt garan­ti­ti­den vid åter­in­trä­det inte har löpt ut. bestäm­mel­sen i 20 § andra styc­ket gäl­ler inte för en tidi­gare leda­mot som den 1 maj 2014 har ett beslut om inkomst­ga­ranti och garan­ti­ti­den då inte har löpt ut. syfte 2§ syf­tet med inkomst­ga­ran­tin är att skapa en eko­no­misk trygg­het för en avgången leda­mot i den omställ­nings­si­tu­a­tion som upp­står när han eller hon läm­nar riks­da­gen. garan­tin är inte avsedd som en var­ak­tig för­sörj­ning. 19 sfs 2016:1108stödåtgärder för omställ­ning 3§ när en leda­mot som inte har fyllt 65 år läm­nar riks­da­gen ska riksdags-​​ för­valt­ningen erbjuda honom eller henne ett stöd för att kunna övergå till för- värvs­ar­bete. 4§ den som har nytt­jat ett erbju­dande enligt 3 § ska på begä­ran av riks- dags­för­valt­ningen redo­visa vilka åtgär­der han eller hon har vid­ta­git för att övergå till för­värvs­ar­bete. rätt till inkomst­ga­ranti 5§ den som har varit leda­mot och som före 65 års ålder läm­nar riks­da­gen efter minst tre hela års sam­man­häng­ande tid i riks­da­gen har rätt till inkomst-​​ garanti från och med den tid­punkt då arvo­det upp­hör. i den sam­man­häng­ande tiden i riks­da­gen inräk­nas tid som leda­mot av euro­pa­par­la­men­tet före den 14 juli 2009. rätt till inkomst­ga­ranti gäl­ler inte för tid då leda­mo­ten får ålderspen­sion eller sjuk­pen­sion enligt denna lag. 6§ ledig­het som har bevil­jats av riks­da­gen eller av tal­man­nen, eller sjuk- från­varo, begrän­sar inte rät­ten till inkomst­ga­ranti. 7§ inkomst­ga­ran­tin beta­las ut efter ansö­kan enligt 28 § från och med den dag då arvo­det upp­hör och gäl­ler, med de begräns­ningar som fram­går av 8 § första styc­ket, 8 § andra styc­ket 1 och 2 och 20 §, till och med måna­den innan den månad då leda­mo­ten fyl­ler 65 år eller, om leda­mo­ten avli­der dessförin-​​ nan, till och med den månad då döds­fal­let inträf­far. om leda­mo­ten åter­in­trä­der som leda­mot upp­hör och för­skjuts garan­tin för den tid upp­dra­get varar. 8§ för den som har varit leda­mot i riks­da­gen kor­tare sam­man­lagd tid än sex hela år gäl­ler inkomst­ga­ran­tin under ett år. för den leda­mot som läm­nar riks­da­gen efter en sam­man­lagd tid av minst sex hela år i riks­da­gen gäl­ler inkomst­ga­ran­tin 1. i längst två år om leda­mo­ten inte har upp­nått 40 års ålder, 2. i längst fem år om leda­mo­ten har upp­nått 40 men inte 50 års ålder, och 3. längst till ingången av den månad då leda­mo­ten fyl­ler 65 år om han eller hon har upp­nått 50 års ålder. i den sam­man­lagda tiden i riks­da­gen inräk­nas tid som leda­mot av europa-​​ par­la­men­tet före den 14 juli 2009. 9§ om det finns sär­skilda skäl får den tid under vil­ken garan­tin gäl­ler enligt 8 § första styc­ket och 8 § andra styc­ket 1 och 2 för­längas med högst ett år. i ett sådant beslut kan garan­tin bestäm­mas till ett lägre belopp. inkomst­ga­ranti vid par­ti­ell sjuk- eller akti­vi­tet­s­er­sätt­ning 10 § inkomst­ga­ranti får bevil­jas en leda­mot som har läm­nat sitt upp­drag och får par­ti­ell sju­ker­sätt­ning eller par­ti­ell akti­vi­tet­s­er­sätt­ning enligt socialförsäk-​​ rings­bal­ken. 20 sfs 2016:1108 under­la­get för beräk­ningen av inkomst­ga­ran­tin 11 § under­la­get för beräk­ningen av inkomst­ga­ran­tin de första fem garanti-​​ åren utgörs av föl­jande arvo­den som beta­las vid avgångs­till­fäl­let: 1. leda­mot­sar­vode enligt 3 kap. 1 §, 2. tilläggs­ar­vode enligt 3 kap. 2–4 §§, och 3. månat­liga arvo­den enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvo­den m.m. för upp­drag inom riks­da­gen, dess myn­dig­he­ter och organ. från och med det sjätte garan­tiå­ret beräk­nas inkomst­ga­ran­tin bara på det leda­mot­sar­vode som beta­la­des vid avgångs­till­fäl­let. tal­man­nens arvode vid avgångs­till­fäl­let utgör under­lag för beräk­ningen av hans eller hen­nes inkomst­ga­ranti. inkomst­ga­ran­tins stor­lek 12 § under det första garan­tiå­ret läm­nas inkomst­ga­ranti med ett månat­ligt belopp som upp­går till 80 pro­cent av den del av garan­ti­un­der­la­get som inte över­sti­ger 1,67 inkomst­bas­belopp och med 40 pro­cent av den del som över- sti­ger 1,67 men inte 2,5 inkomst­bas­belopp. för tiden där­ef­ter läm­nas in- komst­ga­ranti med ett månat­ligt belopp som mot­sva­rar föl­jande ande­lar av garan­ti­un­der­la­get i för­hål­lande till leda­mo­tens sam­man­lagda tid i riks­da­gen: 1. 66,0 pro­cent av den del av garan­ti­un­der­la­get som inte över­sti­ger 1,67 in- komst­bas­belopp och 33 pro­cent av den del som över­sti­ger 1,67 men inte 2,5 inkomst­bas­belopp efter minst tolv år, 2. 60,5 pro­cent av den del av garan­ti­un­der­la­get som inte över­sti­ger 1,67 in- komst­bas­belopp och 30,25 pro­cent av den del som över­sti­ger 1,67 men inte 2,5 inkomst­bas­belopp efter minst elva år, 3. 55,0 pro­cent av den del av garan­ti­un­der­la­get som inte över­sti­ger 1,67 in- komst­bas­belopp och 27,5 pro­cent av den del som över­sti­ger 1,67 men inte 2,5 inkomst­bas­belopp efter minst tio år, 4. 49,5 pro­cent av den del av garan­ti­un­der­la­get som inte över­sti­ger 1,67 in- komst­bas­belopp och 24,75 pro­cent av den del som över­sti­ger 1,67 men inte 2,5 inkomst­bas­belopp efter minst nio år, 5. 44,0 pro­cent av den del av garan­ti­un­der­la­get som inte över­sti­ger 1,67 in- komst­bas­belopp och 22 pro­cent av den del som över­sti­ger 1,67 men inte 2,5 inkomst­bas­belopp efter minst åtta år, 6. 38,5 pro­cent av den del av garan­ti­un­der­la­get som inte över­sti­ger 1,67 in- komst­bas­belopp och 19,25 pro­cent av den del som över­sti­ger 1,67 men inte 2,5 inkomst­bas­belopp efter minst sju år, och 7. 33,0 pro­cent av den del av garan­ti­un­der­la­get som inte över­sti­ger 1,67 in- komst­bas­belopp och 16,5 pro­cent av den del som över­sti­ger 1,67 men inte 2,5 inkomst­bas­belopp efter minst sex år. i den sam­man­lagda tiden i riks­da­gen inräk­nas tid som leda­mot av europa-​​ par­la­men­tet före den 14 juli 2009. vär­desäk­ring av garan­ti­be­lop­pet 13 § för den som har varit leda­mot i riks­da­gen under minst sex hela år ska den fast­ställda inkomst­ga­ran­tin kny­tas till det pris­bas­belopp som gällde för avgångså­ret och omräk­nas vid för­änd­ring av detta belopp. 21 sfs 2016:1108avräkning av annan ersätt­ning eller inkomst 14 § inkomst­ga­ran­tin ska mins­kas med vad leda­mo­ten får i form av sjuk- ersätt­ning och akti­vi­tet­s­er­sätt­ning enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken under den tid inkomst­ga­ran­tin beta­las. 15 § inkomst­ga­ran­tin ska mins­kas med det belopp i svensk valuta som mot- sva­rar vad leda­mo­ten får i arvode enligt arti­kel 10 i euro­pa­par­la­men­tets leda- mots­stadga. om en leda­mot som har inkomst­ga­ranti sam­ti­digt tar mot övergångsersätt-​​ ning enligt arti­kel 13 i euro­pa­par­la­men­tets leda­mots­stadga, ska inkomst-​​ garan­tin mins­kas med det belopp i svensk valuta som mot­sva­rar vad ledamo-​​ ten får i över­gångs­er­sätt­ning. 16 § inkomst­ga­ran­tin ska mins­kas med föl­jande inkoms­ter: 1. inkomst som är pen­sions­grun­dande enligt 59 kap. socialförsäkrings-​​ bal­ken, 2. inkomst av anställ­ning eller upp­drag utom­lands som inte bes­kat­tas i sve- rige, 3. del­pen­sion enligt kol­lek­tivav­tal, 4. pen­sion och liv­ränta i andra fall än som avses i 14 §, 5. andra kon­tanta för­må­ner på grund av anställ­ning eller upp­drag än dem som avses i 1–4. minsk­ningen ska mot­svara den pro­cen­tan­del som anges för varje sär­skilt fall i 12 § av den sam­man­lagda inkomst enligt denna para­graf som per år över­sti­ger ett pris­bas­belopp. 17 § om den som har inkomst­ga­ranti sam­ti­digt även tar emot avgångsför-​​ måner på grund av upp­drag som stats­råd, stat­lig chefsan­ställ­ning eller kom- munalt för­tro­en­de­upp­drag, och avgångs­för­må­nerna ska mins­kas med hän­syn till andra inkoms­ter, får minsk­ningen juste­ras om det behövs med hän­syn till de sam­man­lagda effek­terna av de olika regel­sy­ste­men. sta­tens tjänstepen-​​ sions­verk beslu­tar efter sam­råd med berörda utbe­ta­lare om en sådan juste­ring. 18 § om det inte före­lig­ger rätt till inkomst­ga­ranti under ett helt kalen­derår, ska endast inkoms­ter som hän­för sig till den tid då rätt till inkomst­ga­ranti före­lig­ger räk­nas med vid minsk­ningen. minsk­ningen ska för­de­las på det antal kalen­der­da­gar som garan­tin beta­las. pen­sions­grun­dande inkomst och beskatt­ning 19 § under de första fem åren ska inkomst­ga­ran­tin jäm­stäl­las med inkomst av anställ­ning. för tiden där­ef­ter ska inkomst­ga­ran­tin jäm­stäl­las med in- komst­grun­dad ålderspen­sion enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken. av 67 kap. 6 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) föl­jer att inkomst­ga­ranti inte utgör arbetsin­komst. jämk­ning av inkomst­ga­ranti 20 § om det är skä­ligt får en inkomst­ga­ranti dras in helt eller del­vis (jämk- ning) om garan­ti­ta­ga­ren 22 sfs 2016:1108 1. för­värvs­ar­be­tar i väsent­lig omfatt­ning åt någon annan och inte tar ut skä- lig ersätt­ning för detta arbete, 2. redo­vi­sar inkomst av aktiv närings­verk­sam­het och denna har redu­ce­rats på grund av avdrag för – avsätt­ning till peri­o­di­se­rings­fond, – avsätt­ning till upp­hovs­man­na­konto, – avsätt­ning till expan­sions­fond, – eget pen­sions­spa­rande, – under­skott av annan verk­sam­hets­gren, 3. redo­vi­sar inkomst av pas­siv närings­verk­sam­het där det ingår arbets-​​ inkoms­ter, eller 4. har dömts för brott som har med­fört att garan­ti­ta­ga­ren skilts från upp- dra­get som riks­dags­le­da­mot eller har dömts för brott av sådan all­var­lig art att det fram­står som san­no­likt att garan­ti­ta­ga­ren skulle ha skilts från upp­dra­get som riks­dags­le­da­mot om han eller hon hade varit kvar i riks­da­gen. utö­ver vad som föl­jer av första styc­ket får inkomst­ga­ranti som gäl­ler i mer än ett år jäm­kas om garan­ti­ta­ga­ren inte har vid­ta­git till­räck­liga åtgär­der för att övergå till för­värvs­ar­bete. vid bedöm­ningen av jämk­nings­frå­gan ska sär­skilt beak­tas om och hur den som tar emot för­må­nen har tagit del av det omställ-​​ nings­stöd som avses i 3 §. 21 § ett beslut om jämk­ning gäl­ler ome­del­bart, om inte något annat beslu-​​ tas. rätt till efter­le­van­de­skydd 22 § ett arvs­be­rät­ti­gat barn, som inte fyllt 20 år, till den som vid sin död var berät­ti­gad till inkomst­ga­ranti enligt 8 § andra styc­ket har rätt till efterlevan-​​ deskydd. med ett arvs­be­rät­ti­gat barn jäm­ställs ett barn som har mot­ta­gits i adop­tions­syfte. 23 § om det finns sär­skilda skäl får efter­le­van­de­skydd bevil­jas en efter-​​ levande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 § jäm­ställs med efter-​​ levande maka eller make. ett sådant beslut kan omprö­vas. utbe­tal­nings­tid för efter­le­van­de­skyd­det 24 § efter­le­van­de­skydd till barn beta­las till utgången av den månad då bar- net fyl­ler 20 år. efter­le­van­de­skydd till make eller där­med jäm­ställd beta­las under högst fem år. efter­le­van­de­skyd­det upp­hör vid utgången av den månad då den berät­ti­gade avli­der. efter­le­van­de­skyd­dets stor­lek 25 § efter­le­van­de­skyd­det läm­nas per kalen­derår med ett belopp som för varje berät­ti­gad mot­sva­rar ett pris­bas­belopp. beslut i frå­gor om inkomst­ga­ranti och efter­le­van­de­skydd 26 § riks­da­gens arvo­des­nämnd ska besluta om en leda­mots rätt till in- komst­ga­ranti när leda­mo­ten har läm­nat riks­da­gen. 23 sfs 2016:110827 § riks­da­gens arvo­des­nämnd beslu­tar efter skrift­lig ansö­kan om 1. för­läng­ning av inkomst­ga­ranti enligt 9 §, 2. inkomst­ga­ranti vid par­ti­ell sjuk- eller akti­vi­tet­s­er­sätt­ning enligt 10 §, 3. efter­le­van­de­skydd enligt 22–23 §§, och 4. efter­gift enligt 35–36 §§. riks­da­gens arvo­des­nämnd beslu­tar även i frå­gor om jämk­ning av in- komst­ga­ranti enligt 20 §. beslut om för­må­ner enligt första styc­ket 1–3 kan inte bevil­jas för längre tid till­baka än sex måna­der före ansök­nings­må­na­den. utbe­tal­ning av inkomst­ga­ranti och efter­le­van­de­skydd 28 § den som vill att inkomst­ga­ranti eller efter­le­van­de­skydd ska beta­las ut ska skrift­li­gen ansöka om det hos sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. utbe­tal­ning får inte ske för längre tid till­baka än sex måna­der före ansö­kan om utbe­tal­ning. läm­nande av upp­gift 29 § när en leda­mot har läm­nat riks­da­gen ska riks­dags­för­valt­ningen till riks­da­gens arvo­des­nämnd lämna de upp­gif­ter som nämn­den behö­ver för att kunna fast­ställa leda­mo­tens rätt till inkomst­ga­ranti enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel. riks­dags­för­valt­ningen ska på begä­ran till riks­da­gens arvo­des­nämnd över- lämna de upp­gif­ter som en tidi­gare leda­mot har läm­nat till för­valt­ningen en- ligt 4 §. 30 § den som ansö­ker om eller tar emot inkomst­ga­ranti ska på begä­ran lämna sådana upp­gif­ter till riks­da­gens arvo­des­nämnd som nämn­den behö­ver för sin pröv­ning av ett ärende enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel. 31 § den som ansö­ker om utbe­tal­ning enligt 28 § ska skrift­li­gen lämna så- dana upp­gif­ter som sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk behö­ver för att kunna bedöma sökan­dens rätt till utbe­tal­ning av inkomst­ga­ranti eller efter­le­van­de­skydd. upp­gif­terna ska läm­nas på heder och sam­vete. om begärda upp­gif­ter inte läm­nas får sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk hålla inne vidare utbe­tal­ningar. om den som har bevil­jats utbe­tal­ning av inkomst­ga­ranti får väsent­ligt änd- rade inkomst­för­hål­lan­den och dessa kan antas påverka rät­ten till utbe­tal­ning ska han eller hon utan sär­skild begä­ran lämna upp­gift om detta till sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. 32 § arbets­gi­vare och andra som har beta­lat ut ersätt­ning eller för­mån ska på begä­ran av sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk lämna de upp­gif­ter om en namn- given per­son som är av bety­delse för tillämp­ningen av bestäm­mel­serna i detta kapi­tel. den som inte full­gör sin skyl­dig­het enligt första styc­ket får före­läg­gas att full­göra skyl­dig­he­ten. före­läg­gan­det får för­e­nas med vite. 33 § skat­te­ver­ket ska till sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk lämna upp­gif­ter om inkomst som är pen­sions­grun­dande enligt 59 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken, 24 sfs 2016:1108 om upp­gif­terna har bety­delse i ett ärende om inkomst­ga­ranti enligt bestäm-​​ mel­serna i detta kapi­tel. 34 § skat­te­ver­ket ska på begä­ran lämna riks­da­gens arvo­des­nämnd sådana upp­gif­ter om en namn­gi­ven per­son som har bety­delse i ett ärende om jämk- ning av inkomst­ga­ranti enligt 20 § 1–3. det­samma gäl­ler upp­gif­ter som har bety­delse för frå­gan om inkomst­ga­ranti enligt 37 §. åter­krav 35 § om inkomst­ga­ran­tin har beta­lats ut med ett för högt belopp ska garan-​​ tita­ga­ren betala till­baka mel­lan­skill­na­den. det­samma gäl­ler om garan­tin har jäm­kats. ett belopp som ska beta­las till­baka ska, när det är lämp­ligt, i stäl­let avräk­nas mot kom­mande utbe­tal­ningar av inkomst­ga­ran­tin. avräk­ning enligt första styc­ket får inte ske för­rän beslu­tet har vun­nit laga kraft. om det finns sär­skilda skäl får åter­kra­vet efter­ges helt eller del­vis. åter­krav fram­ställs av sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. 36 § om inkomst­ga­ran­tin har beta­lats ut med ett för högt belopp och mel­lan­skill­na­den inte har beta­lats till­baka inom en månad efter det att ett krav på åter­be­tal­ning har fram­ställts, ska garan­ti­ta­ga­ren betala ränta enligt 6 § rän- tela­gen (1975:635) för tid där­ef­ter till dess betal­ning sker. det­samma ska gälla om garan­tin har jäm­kats. om det finns sär­skilda skäl får kra­vet på ränta efter­ges helt eller del­vis. bestäm­mel­serna i första styc­ket gäl­ler också om garan­ti­ta­ga­ren för­sum­mat att lämna upp­gif­ter som behövs för att kunna bestämma det belopp som ska beta­las till­baka. i ett sådant fall ska ränta tas ut från den dag då upp­gif­terna senast skulle ha läm­nats in. inkomst­ga­ranti efter jämk­nings­be­slut 37 § om inkomst­ga­ranti har jäm­kats enligt 20 § får garan­ti­ta­ga­ren, när nya för­hål­lan­den har inträtt, på nytt ansöka om inkomst­ga­ranti med åbe­ro­pande av de nya för­hål­lan­dena. om ett beslut om jämk­ning enligt första styc­ket har grun­dat sig på att garan­ti­ta­ga­ren gjort avsätt­ning till peri­o­di­se­rings­fond, upp­hovs­man­na­konto eller expan­sions­fond och belop­pet där­ef­ter helt eller del­vis har åter­förts till beskatt­ning, ska frå­gan om inkomst­ga­ranti för det år då åter­fö­ran­det skedde prö­vas på yrkande av garan­ti­ta­ga­ren. 13 kap. omställ­nings­stöd och efter­le­van­de­skydd tillämp­nings­om­råde 1§ i detta kapi­tel finns bestäm­mel­ser om omställ­nings­stöd och efterlevan-​​ deskydd. omställ­nings­stö­det består av 1. stödåt­gär­der som erbjuds vid avgången från riks­da­gen, och 2. eko­no­miska för­må­ner under en omställ­nings­tid (eko­no­miskt omställ-​​ nings­stöd). 25 sfs 2016:1108detta kapi­tel gäl­ler för de leda­mö­ter som inte omfat­tas av bestäm­mel­serna i 12 kapit­let. syfte 2§ syf­tet med omställ­nings­stö­det är att under­lätta för den som har varit riks­dags­le­da­mot att övergå till för­värvs­ar­bete. stödåt­gär­der för omställ­ning 3§ när en leda­mot som inte har fyllt 65 år läm­nar riks­da­gen ska riksdags-​​ för­valt­ningen erbjuda honom eller henne ett stöd för att kunna övergå till för- värvs­ar­bete. 4§ den som har nytt­jat ett erbju­dande enligt 3 § ska på begä­ran av riks- dags­för­valt­ningen redo­visa vilka åtgär­der han eller hon har vid­ta­git för att övergå till för­värvs­ar­bete. eko­no­miskt omställ­nings­stöd 5§ den som har varit leda­mot av riks­da­gen har rätt till eko­no­miskt omställ-​​ nings­stöd 1. i tre måna­der, om leda­mo­ten har till­hört riks­da­gen under en samman-​​ häng­ande tid om minst ett år, 2. i sex måna­der, om leda­mo­ten har till­hört riks­da­gen under en samman-​​ lagd tid om minst två år, 3. i ett år, om leda­mo­ten har till­hört riks­da­gen under en sam­man­lagd tid om minst fyra år, eller 4. i två år, om leda­mo­ten har till­hört riks­da­gen under en sam­man­lagd tid om minst åtta år. eko­no­miskt omställ­nings­stöd upp­går till 85 pro­cent av det arvode som av- ses i 3 kap. 1 §. stö­det ska beta­las från och med den dag då arvo­det upp­hör. eko­no­miskt omställ­nings­stöd enligt första styc­ket ska jäm­stäl­las med in- komst av anställ­ning enligt 59 kap. 8 § soci­al­för­säk­rings­bal­ken. 6§ när ett stöd enligt 5 § har upp­hört får ytter­li­gare eko­no­miskt omställ-​​ nings­stöd bevil­jas för högst ett år i taget om 1. leda­mo­ten under avgångså­ret hade fyllt minst 55 år, 2. leda­mo­ten vid avgången hade till­hört riks­da­gen under en sam­man­lagd tid om minst åtta år, och 3. det finns sär­skilda skäl. vid bedöm­ningen av om det finns sär­skilda skäl ska avse­ende fäs­tas vid 1. om och hur leda­mo­ten har nytt­jat de stödåt­gär­der som avses i 3 § eller vilka åtgär­der han eller hon annars har vid­ta­git för att söka övergå till för- värvs­ar­bete, och 2. leda­mo­tens per­son­liga och eko­no­miska för­hål­lan­den. stöd enligt första styc­ket får bevil­jas om det finns sär­skilda skäl, även om för­ut­sätt­ning­arna i 1 och 2 inte är upp­fyllda. i sådana fall får stö­det bevil­jas i högst ett år. 26 sfs 2016:1108 stöd som avses i första och tredje styc­kena får uppgå till högst 45 pro­cent av det arvode som avses i 3 kap. 1 §. stö­det ska jäm­stäl­las med inkomst-​​ grun­dad ålderspen­sion enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken. 7§ vid beräk­ning av tider enligt 5 och 6 §§ ska hän­syn inte tas till tid då leda­mo­ten har fått ålderspen­sion eller sjuk­pen­sion enligt bestäm­mel­ser i denna lag. ledig­het som har bevil­jats av riks­da­gen eller av tal­man­nen begrän­sar inte rät­ten till för­må­ner enligt detta kapi­tel. det­samma gäl­ler vid sjuk­från­varo. 8§ rät­ten till eko­no­miskt omställ­nings­stöd gäl­ler längst till och med måna- den innan den månad då leda­mo­ten fyl­ler 65 år eller, om leda­mo­ten avli­der dess­förin­nan, till och med den månad då döds­fal­let inträf­far. stö­det ska beta­las månads­vis. 9§ utbe­tal­ning av eko­no­miskt omställ­nings­stöd ska upp­höra om leda­mo­ten åter­in­trä­der i riks­da­gen. när en leda­mot åter läm­nar riks­da­gen gäl­ler 5 och 6 §§ i tillämp­liga delar. 10 § eko­no­miskt omställ­nings­stöd enligt 6 § ska kny­tas an till det prisbas-​​ belopp som gällde för avgångså­ret och omräk­nas vid för­änd­ring av detta be- lopp. 11 § av 67 kap. 6 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) föl­jer att eko­no­miskt omställ­nings­stöd enligt 5 och 6 §§ inte utgör arbetsin­komst. avräk­ning av annan ersätt­ning eller inkomst 12 § eko­no­miskt omställ­nings­stöd ska mins­kas med vad leda­mo­ten får i form av sju­ker­sätt­ning och akti­vi­tet­s­er­sätt­ning enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken under den tid stö­det beta­las. eko­no­miskt omställ­nings­stöd ska mins­kas med det belopp i svensk valuta som mot­sva­rar vad leda­mo­ten får i form av arvode enligt arti­kel 10 i europa-​​ par­la­men­tets leda­mots­stadga. om en leda­mot som har eko­no­miskt omställ­nings­stöd sam­ti­digt tar emot över­gångs­er­sätt­ning enligt arti­kel 13 i euro­pa­par­la­men­tets leda­mots­stadga mins­kas stö­det med det belopp i svensk valuta som mot­sva­rar vad leda­mo­ten får i över­gångs­er­sätt­ning. 13 § eko­no­miskt omställ­nings­stöd ska mins­kas med föl­jande inkoms­ter: 1. inkomst som är pen­sions­grun­dande enligt 59 kap. socialförsäkringsbal-​​ ken, 2. inkomst av anställ­ning eller upp­drag utom­lands som inte bes­kat­tas i sve- rige, 3. del­pen­sion enligt kol­lek­tivav­tal, 4. pen­sion och liv­ränta i andra fall än som avses i 12 §, och 5. andra kon­tanta för­må­ner på grund av anställ­ning eller upp­drag än dem som avses i 1–4. minsk­ningen ska ske med den sam­man­lagda inkoms­ten enligt denna para- graf som per år över­sti­ger ett pris­bas­belopp. 27 sfs 2016:110814 § om den som har eko­no­miskt omställ­nings­stöd sam­ti­digt även tar emot avgångs­för­må­ner på grund av upp­drag som stats­råd, stat­lig chefsan­ställ­ning eller kom­mu­nalt för­tro­en­de­upp­drag, och avgångs­för­må­nerna ska mins­kas med hän­syn till andra inkoms­ter, får minsk­ningen juste­ras om det behövs med hän­syn till de sam­man­lagda effek­terna av de olika regel­sy­ste­men. sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk ska efter sam­råd med berörda utbe­ta­lare besluta om en sådan juste­ring. 15 § före­lig­ger inte rätt till eko­no­miskt omställ­nings­stöd under ett helt kalen­derår, ska endast inkoms­ter som hän­för sig till den tid då rätt till stö­det före­lig­ger med­räk­nas vid minsk­ningen. minsk­ningen ska för­de­las på det antal kalen­der­da­gar som det eko­no­miska omställ­nings­stö­det beta­las. jämk­ning av eko­no­miskt omställ­nings­stöd 16 § om det är skä­ligt får ett eko­no­miskt omställ­nings­stöd dras in helt eller del­vis (jämk­ning) om stöd­mot­ta­ga­ren 1. för­värvs­ar­be­tar i väsent­lig omfatt­ning åt någon annan och inte tar ut skä- lig ersätt­ning för detta arbete, 2. redo­vi­sar inkomst av aktiv närings­verk­sam­het och denna har redu­ce­rats på grund av avdrag för – avsätt­ning till peri­o­di­se­rings­fond, – avsätt­ning till upp­hovs­man­na­konto, – avsätt­ning till expan­sions­fond, – eget pen­sions­spa­rande, – under­skott av annan verk­sam­hets­gren, 3. redo­vi­sar inkomst av pas­siv närings­verk­sam­het där det ingår arbets-​​ inkoms­ter, eller 4. har dömts för brott som har med­fört att stöd­mot­ta­ga­ren har skilts från upp­dra­get som riks­dags­le­da­mot eller har dömts för brott av sådan all­var­lig art att det fram­står som san­no­likt att stöd­mot­ta­ga­ren skulle ha skilts från uppdra-​​ get som riks­dags­le­da­mot om han eller hon hade varit kvar i riks­da­gen. utö­ver vad som föl­jer av första styc­ket får eko­no­miskt omställ­nings­stöd enligt 5 § och som gäl­ler i mer än ett år jäm­kas om stöd­mot­ta­ga­ren inte har vid­ta­git till­räck­liga åtgär­der för att övergå till för­värvs­ar­bete. vid bedöm-​​ ningen av jämk­nings­frå­gan ska sär­skilt beak­tas om och hur den som tar emot stö­det har tagit del av det omställ­nings­stöd som avses i 3 §. 17 § ett beslut om jämk­ning gäl­ler ome­del­bart, om inte något annat beslu-​​ tas. rätt till efter­le­van­de­skydd 18 § ett arvs­be­rät­ti­gat barn, som inte har fyllt 20 år, till den som vid sin död var berät­ti­gad till eko­no­miskt omställ­nings­stöd enligt 5 § första styc­ket 4 har rätt till efter­le­van­de­skydd. med arvs­be­rät­ti­gat barn ska jäm­stäl­las barn som har mot­ta­gits i adop­tions­syfte. 28 sfs 2016:1108 19 § om det finns sär­skilda skäl får efter­le­van­de­skydd bevil­jas en efter-​​ levande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 § jäm­ställs med efter-​​ levande maka eller make. ett sådant beslut kan omprö­vas. utbe­tal­nings­tid för efter­le­van­de­skyd­det 20 § efter­le­van­de­skydd beta­las under högst två år. efter­le­van­de­skyd­det upp­hör vid utgången av den månad då den berät­ti­gade avli­der. efter­le­van­de­skyd­dets stor­lek 21 § efter­le­van­de­skyd­det beta­las per kalen­derår med ett belopp som för varje berät­ti­gad mot­sva­rar ett pris­bas­belopp. beslut i frå­gor om eko­no­miskt omställ­nings­stöd och efter­le­van­de­skydd 22 § riks­da­gens arvo­des­nämnd ska besluta om en leda­mots rätt till ekono-​​ miskt omställ­nings­stöd enligt 5 § när leda­mo­ten har läm­nat riks­da­gen. 23 § riks­da­gens arvo­des­nämnd beslu­tar efter skrift­lig ansö­kan om 1. för­längt eko­no­miskt omställ­nings­stöd enligt 6 §, 2. efter­le­van­de­skydd enligt 18–19 §§, och 3. efter­gift enligt 31–32 §§. riks­da­gens arvo­des­nämnd beslu­tar även i frå­gor om jämk­ning av ekono-​​ miskt omställ­nings­stöd enligt 15 §. beslut om för­må­ner enligt första styc­ket 1 och 2 kan inte bevil­jas för längre tid till­baka än sex måna­der före ansök­nings­må­na­den. utbe­tal­ning av eko­no­miskt omställ­nings­skydd och efter­le­van­de­skydd 24 § den som vill att eko­no­miskt omställ­nings­stöd eller efter­le­van­de­skydd ska beta­las ut ska skrift­li­gen ansöka om det hos sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. utbe­tal­ning får inte ske för längre tid till­baka än sex måna­der före ansö­kan om utbe­tal­ning. upp­gifts­läm­nande 25 § när en leda­mot har läm­nat riks­da­gen ska riks­dags­för­valt­ningen till riks­da­gens arvo­des­nämnd lämna de upp­gif­ter som nämn­den behö­ver för att kunna fast­ställa leda­mo­tens rätt till stöd enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel. riks­dags­för­valt­ningen ska på begä­ran till riks­da­gens arvo­des­nämnd över- lämna de upp­gif­ter som en tidi­gare leda­mot har läm­nat till för­valt­ningen en- ligt 4 §. 26 § den som ansö­ker om eller tar emot eko­no­miskt omställ­nings­stöd ska på begä­ran lämna riks­da­gens arvo­des­nämnd sådana upp­gif­ter som nämn­den behö­ver för sin pröv­ning av ett ärende enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel. 29 sfs 2016:110827 § den som har ansökt om utbe­tal­ning enligt 24 § ska skrift­li­gen lämna sådana upp­gif­ter som sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk behö­ver för att bedöma sökan­dens rätt till utbe­tal­ning. upp­gif­terna ska läm­nas på heder och sam­vete. om den som har ansökt om utbe­tal­ning inte läm­nar begärda upp­gif­ter, får sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk hålla inne vidare utbe­tal­ningar. om den som har bevil­jats utbe­tal­ning av eko­no­miskt omställ­nings­stöd får väsent­ligt änd­rade inkomst­för­hål­lan­den och dessa kan antas påverka rät­ten till utbe­tal­ning, ska han eller hon utan sär­skild begäran lämna upp­gift om detta till sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk. 28 § arbets­gi­vare och andra som har beta­lat ut ersätt­ning eller stöd ska på begä­ran av sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk lämna sådana upp­gif­ter om en namn- given per­son om sådana för­hål­lan­den som är av bety­delse för tillämp­ningen av bestäm­mel­serna i detta kapi­tel. den som inte full­gör sin skyl­dig­het enligt första styc­ket får före­läg­gas att full­göra skyl­dig­he­ten. före­läg­gan­det får för­e­nas med vite. 29 § skat­te­ver­ket ska på begä­ran lämna riks­da­gens arvo­des­nämnd sådana upp­gif­ter om en namn­gi­ven per­son som har bety­delse i ett ärende om jämk- ning av eko­no­miskt omställ­nings­stöd enligt 16 § första styc­ket 1–3. det- samma gäl­ler upp­gif­ter som har bety­delse för frå­gan om eko­no­miskt omställ-​​ nings­stöd enligt 33 §. 30 § skat­te­ver­ket ska till sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk lämna upp­gif­ter om inkomst som är pen­sions­grun­dande enligt 59 kap. soci­al­för­säk­rings­bal­ken, om upp­gif­terna har bety­delse i ett ärende om eko­no­miskt omställ­nings­stöd enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel. åter­krav 31 § om eko­no­miskt omställ­nings­stöd har beta­lats ut med ett för högt be- lopp ska stöd­mot­ta­ga­ren betala till­baka mel­lan­skill­na­den. det­samma gäl­ler om stö­det har jäm­kats. ett belopp som ska beta­las till­baka ska, när det är lämp­ligt, i stäl­let avräk­nas mot kom­mande utbe­tal­ningar av eko­no­miskt om- ställ­nings­stöd. avräk­ning enligt första styc­ket får inte ske för­rän beslu­tet har vun­nit laga kraft. om det finns sär­skilda skäl får åter­kra­vet efter­ges helt eller del­vis. krav på åter­be­tal­ning fram­ställs av sta­tens pen­sions­verk. 32 § om eko­no­miskt omställ­nings­stöd har beta­lats ut med ett för högt be- lopp och mel­lan­skill­na­den inte har beta­lats till­baka inom en månad efter det att krav på åter­be­tal­ning har fram­ställts, ska stöd­mot­ta­ga­ren betala ränta en- ligt 6 § rän­te­la­gen (1975:635) för tid där­ef­ter till dess betal­ning sker. det- samma gäl­ler om stö­det har jäm­kats. om det finns sär­skilda skäl får kra­vet på ränta efter­ges helt eller del­vis. bestäm­mel­serna i första styc­ket ska också gälla om stöd­mot­ta­ga­ren har för- sum­mat att lämna de upp­gif­ter som behövs för bestäm­mande av det belopp som ska beta­las till­baka. i ett sådant fall ska ränta tas ut från den dag då upp- gif­terna senast skulle ha läm­nats in. 30 sfs 2016:1108 ansö­kan om eko­no­miskt omställ­nings­stöd efter jämk­nings­be­slut 33 § om ett eko­no­miskt omställ­nings­stöd har jäm­kats enligt 16 §, får stöd- mot­ta­ga­ren när nya för­hål­lan­den har inträtt på nytt ansöka om eko­no­miskt omställ­nings­stöd. om ett beslut som har fat­tats med tillämp­ning av 16 § har grun­dats på att stöd­mot­ta­ga­ren har gjort avsätt­ning till peri­o­di­se­rings­fond, upphovsmanna-​​ konto eller expan­sions­fond och belop­pet där­ef­ter helt eller del­vis har åter­förts till beskatt­ning, ska frå­gan om stöd för det år då åter­fö­ran­det skedde prö­vas på yrkande av stöd­mot­ta­ga­ren. 14 kap. för­säk­ring, före­tags­häl­so­vård och reha­bi­li­te­ring för­säk­ring 1§ riks­dags­för­valt­ningen ske se till att en leda­mot är gruppliv­för­säk­rad, tjäns­te­re­se­för­säk­rad och arbets­ska­de­för­säk­rad. för­valt­ningen sva­rar för kost- naden för för­säk­ring­arna. före­tags­häl­so­vård 2§ en leda­mot har rätt till före­tags­häl­so­vård i den omfatt­ning som riks- dags­för­valt­ningen bestäm­mer. ersätt­ning för reha­bi­li­te­ring 3§ om det finns sär­skilda skäl kan en riks­dags­le­da­mot efter pröv­ning av riks­dags­för­valt­ningen få ersätt­ning för kost­na­der för insat­ser i rehabilite-​​ rings­syfte. 15 kap. över­kla­gande beslut av riks­dags­för­valt­ningen 1§ beslut av riks­dags­för­valt­ningen i ären­den om stödåt­gär­der för omställ-​​ ning och om till­han­da­hål­lande av barn­verk­sam­het får inte över­kla­gas. övriga beslut av riks­dags­för­valt­ningen enligt denna lag får över­kla­gas hos riks­da­gens över­kla­gan­de­nämnd. beslut av riks­da­gens arvo­des­nämnd 2§ beslut av riks­da­gens arvo­des­nämnd enligt 12 eller 13 kap. får överkla-​​ gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol. vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten krävs pröv­nings­till­stånd. ett beslut enligt 3 kap. 1 § får inte över­kla­gas. beslut av sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk 3§ beslut av sta­tens tjäns­te­pen­sions­verk enligt denna lag får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol. vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten krävs pröv­nings­till­stånd. 31 sfs 2016:1108allmänna bestäm­mel­ser om över­kla­gande 4§ ett beslut över­kla­gas skrift­ligt. kla­gan­den ska i över­kla­gan­det ange vil- ket beslut som över­kla­gas och den änd­ring i beslu­tet som han eller hon vill ha. över­kla­gan­det ska läm­nas in till den myn­dig­het som har med­de­lat beslu­tet. det ska ha kom­mit in dit inom tre vec­kor från den dag då kla­gan­den fick del av beslu­tet. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2017 då lagen (1994:1065) om eko­no­miska vill­kor för riks­da­gens leda­mö­ter ska upp­höra att gälla. 2. över­gångs­be­stäm­mel­serna till lagen (1994:1065) om eko­no­miska vill- kor för riks­da­gens leda­mö­ter och änd­ringar i den lagen ska fort­fa­rande gälla. på rege­ring­ens väg­nar ste­fan löfven mor­gan johans­son (justi­tie­de­par­te­men­tet) wol­ters kluwer elan­ders sve­rige ab, 2016