Val­lag (2005:837)

AVDEL­NING I. ALL­MÄNNA BESTÄM­MEL­SER

1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   I denna lag finns bestäm­mel­ser om genom­fö­rande av val till riks­da­gen, region-​ och kom­mun­full­mäk­tige samt Euro­pa­par­la­men­tet.

Vissa grund­läg­gande bestäm­mel­ser om val finns i rege­rings­for­men och kom­mu­nal­la­gen (2017:725).

Inne­hål­let i denna lag är upp­de­lat enligt föl­jande.

AVDEL­NING I. ALL­MÄNNA BESTÄM­MEL­SER

1 kap. - Inle­dande bestäm­mel­ser

2 kap. - Par­tier och kan­di­da­ter

3 kap. - Val­myn­dig­he­ter m.m.

4 kap. - Val­kret­sar och val­di­strikt m.m.

5 kap. - Röst­läng­der och röst­kort

6 kap. - Val­sed­lar och kuvert

AVDEL­NING II. GENOM­FÖ­RANDE AV VAL

7 kap. - All­männa bestäm­mel­ser om röst­ning

8 kap. - All­männa bestäm­mel­ser om röst­mot­tag­ning

9 kap. - Röst­mot­tag­ning i val­lo­kal

10 kap. - Röst­mot­tag­ning i röst­nings­lo­kal

AVDEL­NING III. RÄK­NING AV RÖS­TER

11 kap. - Pre­li­mi­när röst­räk­ning i val­lo­kal

12 kap. - Val­nämn­dens röst­räk­ning

13 kap. - Slut­lig röst­räk­ning

AVDEL­NING IV. FÖR­DEL­NING AV MAN­DAT

14 kap. - För­del­ning av man­dat

AVDEL­NING V. AVSLU­TANDE BESTÄM­MEL­SER

15 kap. - Över­kla­gande Lag (2019:923).

När val skall hål­las

2 §   Val skall all­tid hål­las på en sön­dag.

3 §   Ordi­na­rie val till riks­da­gen och ordi­na­rie val till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige ska hål­las samma dag. Val­dag ska vara den andra sön­da­gen i sep­tem­ber. Val till Euro­pa­par­la­men­tet ska hål­las i juni vart femte år. Om Euro­pe­iska uni­o­nens råd i ett sär­skilt fall beslu­tar det, ska valet i stäl­let hål­las i april, maj eller juli valå­ret.

Vid omval till riks­da­gen bestäm­mer rege­ringen vil­ken dag som ska vara val­dag. Vid omval till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige bestäm­mer den cen­trala val­myn­dig­he­ten, efter sam­råd med läns­sty­rel­sen, vil­ken dag som ska vara val­dag. Ett omval ska hål­las så snart det kan ske och senast inom tre måna­der efter beslut om omval.

Vid extra val enligt 3 kap. 11 § rege­rings­for­men bestäm­mer rege­ringen vil­ken dag som ska vara val­dag.

Vid extra val enligt 6 kap. 5 § rege­rings­for­men bestäm­mer riks­da­gens tal­man, efter sam­råd med den cen­trala val­myn­dig­he­ten, vil­ken dag som ska vara val­dag.

Vid extra val enligt 5 kap. 10 § kom­mu­nal­la­gen (2017:725) bestäm­mer region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige, efter sam­råd med den cen­trala val­myn­dig­he­ten och läns­sty­rel­sen, vil­ken dag som ska vara val­dag. Lag (2019:923).

Sär­skilda bestäm­mel­ser om val till Euro­pa­par­la­men­tet

4 §   Den som har röst­rätt vid val till riks­da­gen har röst­rätt också vid val till Euro­pa­par­la­men­tet.

Med­bor­gare i någon av Euro­pe­iska uni­o­nens med­lems­sta­ter (uni­ons­med­bor­gare) som har röst­rätt vid val till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige och som vid val till Euro­pa­par­la­men­tet inte rös­tar i någon annan med­lems­stat i Euro­pe­iska uni­o­nen, har röst­rätt vid ett sådant val i Sve­rige. Lag (2019:923).

5 §   Val­bar till Euro­pa­par­la­men­tet är var och en som har röst­rätt enligt 4 §. En uni­ons­med­bor­gare som inte är svensk med­bor­gare är dock val­bar endast under den ytter­li­gare för­ut­sätt­ningen att han eller hon i sin hemstat inte för­lo­rat sin val­bar­het vid val till Euro­pa­par­la­men­tet. Lag (2013:1159).

6 §   Ett upp­drag som leda­mot av Euro­pa­par­la­men­tet är inte för­en­ligt med att vara
   1. leda­mot av ett natio­nellt par­la­ment,
   2. leda­mot av rege­ringen i en med­lems­stat,
   3. leda­mot av Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen,
   4. domare, gene­ra­lad­vo­kat eller justi­tie­sek­re­te­rare i Euro­pe­iska uni­o­nens dom­stol eller tri­bu­nal,
   5. leda­mot av Euro­pe­iska central­ban­kens direk­tion,
   6. leda­mot av Euro­pe­iska revi­sions­rät­ten,
   7. EU-​ombudsman,
   8. med­lem av Eko­no­miska och soci­ala kom­mit­tén i Euro­pe­iska uni­o­nen och Euro­pe­iska ato­me­ner­gi­ge­men­ska­pen,
   9. med­lem av sådana kom­mit­téer eller andra organ som har till­satts enligt för­dra­gen om upp­rät­tan­det av Euro­pe­iska uni­o­nen och Euro­pe­iska ato­me­ner­gi­ge­men­ska­pen för att för­valta gemen­ska­per­nas medel eller för att utföra en per­ma­nent och direkt för­valt­nings­upp­gift,
   10. sty­rel­se­le­da­mot, direk­tions­le­da­mot eller anställd i Euro­pe­iska inve­ste­rings­ban­ken, eller
   11. tjäns­te­man eller annan anställd i aktiv tjänst inom Euro­pe­iska uni­o­nens insti­tu­tio­ner eller i organ som är knutna till dem eller i Euro­pe­iska central­ban­ken. Lag (2010:1434).

2 kap. Par­tier och kan­di­da­ter

Regi­stre­ring av par­ti­be­teck­ning

1 §   Ett parti som vill regi­strera sin beteck­ning ska skrift­li­gen anmäla detta hos den cen­trala val­myn­dig­he­ten.

Om anmä­lan görs senast den sista feb­ru­ari det år då ordi­na­rie val till riks­da­gen och till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige eller val till Euro­pa­par­la­men­tet ska hål­las, gäl­ler regi­stre­ringen från och med det valet.

Om det är fråga om ett extra val ska en anmä­lan i stäl­let göras senast en vecka efter det att beslu­tet om val­dag har med­de­lats för att regi­stre­ringen ska gälla från och med det valet. Lag (2019:923).

2 §   Av en anmä­lan ska det framgå vil­ket slag av val den gäl­ler. Om den avser val till region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige, ska det framgå vil­ken region eller kom­mun den gäl­ler.

Till­sam­mans med en anmä­lan ska par­tiet lämna för­kla­ringar enligt 4 § eller ett intyg om att sådana för­kla­ringar har visats upp för nota­rius pub­licus. Lag (2019:923).

3 §   En par­ti­be­teck­ning ska regi­stre­ras om föl­jande vill­kor är upp­fyllda:
   1. Par­ti­be­teck­ningen ska bestå av eller inne­hålla ord. Den får inne­hålla en par­ti­sym­bol.
   2. Om ett parti inte redan är repre­sen­te­rat i den beslu­tande för­sam­ling som anmä­lan gäl­ler, ska anmä­lan ha ett doku­men­te­rat stöd av minst
      a) för val till riks­da­gen: 1 500 per­so­ner som har röst­rätt i hela lan­det,
      b) för val till region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige: 100 respek­tive 50 per­so­ner som har röst­rätt i den region eller kom­mun som anmä­lan gäl­ler,
      c) för val till Euro­pa­par­la­men­tet: 1 500 per­so­ner som har röst­rätt i hela lan­det.
   3. Par­ti­be­teck­ningen ska inte kunna antas bli för­väx­lad med en beteck­ning som redan
      a) är regi­stre­rad, eller
      b) har anmälts för regi­stre­ring, om beteck­ning­arna skulle komma att bli regi­stre­rade för samma val.
   4. Par­ti­be­teck­ningen ska inte kunna antas bli för­väx­lad med en beteck­ning som tidi­gare gällt för samma slag av val men som avre­gi­stre­rats för högst fem år sedan på grund av namn­byte.
   5. Par­ti­be­teck­ningen ska inte kunna antas bli för­väx­lad med en beteck­ning för något annat parti som redan anmält sitt del­ta­gande i val eller som ska anses ha anmält sitt del­ta­gande enligt 15 § andra eller tredje styc­ket, om beteck­ning­arna skulle komma att gälla i samma val. Lag (2019:923).

4 §   De som enligt 3 § 2 stö­der en anmä­lan om regi­stre­ring skall egen­hän­digt under­teckna en för­kla­ring om stö­det. Av för­kla­ringen skall deras namn och per­son­num­mer framgå samt var de är folk­bok­förda.

5 §   Om en par­ti­be­teck­ning regi­stre­ras för val till riks­da­gen, gäl­ler regi­stre­ringen också för val till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige i hela lan­det samt för val till Euro­pa­par­la­men­tet. Om regi­stre­ringen avser val till region-​ full­mäk­tige, gäl­ler den val i den regi­o­nen och val till kom­mun­full­mäk­tige i de kom­mu­ner som lig­ger inom regi­o­nen. I övriga fall gäl­ler regi­stre­ringen endast för det val som anmä­lan avser. Lag (2019:923).

6 §   Om ett parti som har regi­stre­rat en par­ti­be­teck­ning med­ger det, kan ett annat parti få samma beteck­ning regi­stre­rad
   1. för val till riks­da­gen även om beteck­ningen redan är regi­stre­rad för val till region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige, eller
   2. för val till regi­on­full­mäk­tige, även om par­ti­be­teck­ningen redan är regi­stre­rad för val till kom­mun­full­mäk­tige inom regi­o­nen.

Detta gäl­ler också om det första par­ti­ets ansö­kan ännu inte lett till regi­stre­ring, när det andra par­tiet läm­nar in sin ansö­kan. Lag (2019:923).

7 §   En regi­stre­rad par­ti­be­teck­ning ska avre­gi­stre­ras om par­tiet
   1. begär det, eller
   2. inte har anmält kan­di­da­ter för två ordi­na­rie val i följd till riks­da­gen, till region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige eller till Euro­pa­par­la­men­tet. Lag (2019:923).

8 §   När en par­ti­be­teck­ning har regi­stre­rats eller avre­gi­stre­rats, skall den cen­trala val­myn­dig­he­ten kun­göra detta i Post- och Inri­kes Tid­ningar.

Anmä­lan av kan­di­da­ter för par­tier som regi­stre­rat par­ti­be­teck­ning

9 §   Ett parti som vill anmäla samt­liga sina kan­di­da­ter för ett visst val ska skrift­li­gen göra detta hos den cen­trala val­myn­dig­he­ten eller, i den utsträck­ning som rege­ringen bestäm­mer, läns­sty­rel­sen.

Till­sam­mans med anmä­lan ska par­tiet lämna en egen­hän­digt under­teck­nad för­kla­ring från varje kan­di­dat att han eller hon sam­tyc­ker till anmä­lan.

En anmä­lan av kan­di­da­ter för ett visst val och en kan­di­dats sam­tycke till anmä­lan gäl­ler även för ett omval i det valet. Ett parti får dock ändra en anmä­lan som har gjorts enligt första styc­ket. Lag (2018:28).

10 §   En anmä­lan av kan­di­da­ter ska avse
   1. för val till riks­da­gen: en viss val­krets,
   2. för val till kommun-​ eller regi­on­full­mäk­tige: kom­mu­nen eller regi­o­nen,
   3. för val till Euro­pa­par­la­men­tet: hela lan­det.
Lag (2019:923).

11 §   En uni­ons­med­bor­gare som inte är svensk med­bor­gare och som öns­kar kan­di­dera vid val till Euro­pa­par­la­men­tet ska i en egen­hän­digt under­teck­nad för­säk­ran till den cen­trala val­myn­dig­he­ten
   1. ange sin natio­na­li­tet och sin adress i Sve­rige, sitt födel­se­da­tum och sin födel­se­ort samt den senaste adres­sen i hem­sta­ten,
   2. ange den val­krets eller det område i hem­sta­ten där han eller hon senast var upp­ta­gen i röst­längd, och
   3. för­klara att han eller hon inte kan­di­de­rar vid val till Euro­pa­par­la­men­tet i någon annan stat och inte genom ett rätts­ligt avgö­rande eller admi­nist­ra­tivt beslut har för­lo­rat sin val­bar­het i sin hemstat.

När en uni­ons­med­bor­gare har för­kla­rat att han eller hon vill kan­di­dera vid val till Euro­pa­par­la­men­tet i Sve­rige och att han eller hon inte har för­lo­rat sin val­bar­het i hem­sta­ten, ska den cen­trala val­myn­dig­he­ten sända en under­rät­telse om detta till den behö­riga myn­dig­he­ten i den stat där per­so­nen är med­bor­gare. Lag (2013:1159).

11 a §   I fall som avses i 11 § ska den cen­trala val­myn­dig­he­ten begära upp­lys­ningar från den behö­riga myn­dig­he­ten i uni­ons­med­bor­ga­rens hemstat om huruvida uni­ons­med­bor­ga­ren har för­lo­rat sin val­bar­het i hem­sta­ten.

Om en behö­rig myn­dig­het i en annan med­lems­stat begär upp­lys­ningar från den cen­trala val­myn­dig­he­ten om huruvida en svensk med­bor­gare som vill kan­di­dera i val till Euro­pa­par­la­men­tet i den andra sta­ten har för­lo­rat sin val­bar­het här, ska den cen­trala val­myn­dig­he­ten så snart som möj­ligt och senast inom fem arbets­da­gar från det att begä­ran togs emot lämna den begä­rande myn­dig­he­ten upp­lys­ningar om kan­di­da­tens val­bar­het i val till Euro­pa­par­la­men­tet i Sve­rige. Lag (2013:1159).

12 §   En anmä­lan av kan­di­da­ter ska inte beak­tas om par­tiet inte kan visa att det har fått kan­di­da­ter­nas sam­tycke till att anmäla dem.

Om en uni­ons­med­bor­gare som inte är svensk med­bor­gare anmäls som kan­di­dat i val till Euro­pa­par­la­men­tet och den behö­riga myn­dig­he­ten i kan­di­da­tens hemstat läm­nar upp­lys­ningar som visar att han eller hon har för­lo­rat sin val­bar­het där, ska anmä­lan inte beak­tas. Lag (2013:1159).

13 §   Den cen­trala val­myn­dig­he­ten skall inför varje val
   1. besluta när kan­di­da­terna senast skall anmä­las och kun­göra detta beslut i Post- och Inri­kes Tid­ningar,
   2. under­rätta varje parti som regi­stre­rat sin par­ti­be­teck­ning om tid­punk­ten, och
   3. bestämma när för­säk­ran enligt 11 § senast skall läm­nas.

Anmä­lan om del­ta­gande i val

14 §   Ett parti som vill delta i ett val ska skrift­li­gen anmäla detta till den cen­trala val­myn­dig­he­ten. Av anmä­lan ska det framgå vil­ken beteck­ning par­tiet går till val under (par­ti­be­teck­ning) och vil­ket slag av val anmä­lan gäl­ler. Om anmä­lan avser val till region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige, ska det framgå vil­ken region eller kom­mun den gäl­ler.
Lag (2019:923).

15 §   Om ett parti anmäls för val till riks­da­gen, gäl­ler anmä­lan också för val till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige i hela lan­det och för val till Euro­pa­par­la­men­tet. I övriga fall gäl­ler anmä­lan endast för det val som anmä­lan avser.

Ett parti som är repre­sen­te­rat i en beslu­tande för­sam­ling ska vid nästa val anses ha anmält del­ta­gande i val i den omfatt­ning som föl­jer av första styc­ket.

Ett parti som har anmält kan­di­da­ter enligt 9 § ska anses ha anmält del­ta­gande i valet. Lag (2019:923).

16 §   En anmä­lan om del­ta­gande i val gäl­ler även för omval i det val som anmä­lan avser.

Ett parti som inte har del­ta­git i ett val kan inte göra en sär­skild anmä­lan om del­ta­gande i ett omval i det valet.
Lag (2018:28).

17 §   En anmä­lan om del­ta­gande i val ska göras senast 30 dagar före val­da­gen i det val som anmä­lan avser. Vid extra val ska dock en anmä­lan som kom­mer in senare god­tas, om den kom­mer in inom en vecka från beslu­tet om val­dag. Lag (2018:28).

18 §   En anmä­lan om del­ta­gande i val ska regi­stre­ras om föl­jande vill­kor är upp­fyllda:
   1. Anmä­lan ska ha gjorts inom den tid som före­skrivs i 17 §.
   2. Par­ti­be­teck­ningen ska bestå av eller inne­hålla ord. Den får inne­hålla en par­ti­sym­bol.
   3. Par­ti­be­teck­ningen ska inte kunna antas bli för­väx­lad med en beteck­ning som redan
      a) är regi­stre­rad, eller
      b) har anmälts för regi­stre­ring, om beteck­ning­arna skulle komma att gälla i samma val.
   4. Par­ti­be­teck­ningen ska inte kunna antas bli för­väx­lad med en beteck­ning som tidi­gare har varit regi­stre­rad och gällt för samma slag av val men som avre­gi­stre­rats för högst fem år sedan på grund av namn­byte.
   5. Par­ti­be­teck­ningen ska inte kunna antas bli för­väx­lad med en beteck­ning för något annat parti som redan anmält sitt del­ta­gande i val eller som ska anses ha anmält sitt del­ta­gande enligt 15 § andra eller tredje styc­ket, om beteck­ning­arna skulle komma att gälla i samma val.
Lag (2014:1384).

19 §   När en anmä­lan om del­ta­gande i val har regi­stre­rats, ska den cen­trala val­myn­dig­he­ten ome­del­bart kun­göra detta i Post- och Inri­kes Tid­ningar. Lag (2014:1384).

Sam­tycke till kan­di­da­tur

20 §   Den som kan­di­de­rar för ett parti som har anmält sitt del­ta­gande i ett val ska skrift­li­gen ha sam­tyckt till kan­di­da­tu­ren. Ett sådant sam­tycke ska ges in till den cen­trala val­myn­dig­he­ten eller, i den utsträck­ning som rege­ringen bestäm­mer, läns­sty­rel­sen senast fre­da­gen före val­da­gen.

En för­kla­ring som avses i 9 § andra styc­ket ska anses som ett sam­tycke till kan­di­da­tu­ren enligt första styc­ket för det parti för­kla­ringen avser.

Ett sam­tycke till kan­di­da­tu­ren för ett parti i ett val gäl­ler även för ett omval i det valet. Lag (2018:28).

3 kap. Val­myn­dig­he­ter m.m.

Val­myn­dig­he­ter

1 §   Det ska fin­nas en cen­tral val­myn­dig­het som har det över­gri­pande ansva­ret för frå­gor om val.

Den cen­trala val­myn­dig­he­ten ska inför varje val ta fram utbild­nings­ma­te­rial avse­ende valet. Mate­ri­a­let ska till­han­da­hål­las läns­sty­rel­serna och val­nämn­derna.
Lag (2021:1328).

2 §   Läns­sty­rel­sen är regi­o­nal val­myn­dig­het med ansvar i länet för frå­gor om val och för utbild­ning av val­nämn­derna.
Lag (2014:301).

3 §   I varje kom­mun ska det fin­nas en val­nämnd, som är lokal val­myn­dig­het med ansvar i kom­mu­nen för frå­gor om val.

Att kom­mu­nerna ska se till att det finns loka­ler för röst­mot­tag­ning fram­går av 4 kap. 20, 22 och 23 §§.
Lag (2014:301).

Röst­mot­ta­gare

4 §   För varje val­di­strikt ska det utses minst fyra röst­mot­ta­gare, varav en ord­fö­rande och en ersät­tare för ord­fö­ran­den. Lag (2014:301).

5 §   Röst­mot­ta­gare för­ord­nas av val­nämn­den. Röst­mot­ta­gare hos en utlands­myn­dig­het för­ord­nas dock av myn­dig­he­tens chef. Om val­nämn­den har beslu­tat att röst­mot­tag­ning ska äga rum på ett sjuk­hus, en kri­mi­nal­vårds­an­stalt, ett häkte eller någon lik­nande inrätt­ning, får nämn­den över­låta åt den som är chef för inrätt­ningen att för­ordna röst­mot­ta­gare där.

Som röst­mot­ta­gare får endast den för­ord­nas som har fått sådan utbild­ning som behövs för upp­dra­get. Vid utbild­ningen ska det utbild­nings­ma­te­rial som till­han­da­hålls av den cen­trala val­myn­dig­he­ten använ­das. Val­nämn­den får dock ersätta delar av mate­ri­a­let eller kom­plet­tera detta om det behövs med hän­syn till lokala för­hål­lan­den. Lag (2021:1328).

6 §   På varje röst­mot­tag­nings­ställe ska det fin­nas så många röst­mot­ta­gare som behövs för att röst­mot­tag­ningen ska kunna genom­fö­ras.

Vid röst­mot­tag­ning i en val­lo­kal ska minst tre av röst­mot­ta­garna vara när­va­rande. En av dessa ska vara ord­fö­ran­den eller ord­fö­ran­dens ersät­tare.

Vid röst­mot­tag­ning i en röst­nings­lo­kal ska minst två röst­mot­ta­gare vara när­va­rande. Lag (2014:301).

Lant­brev­bä­rare

7 §   Post­nord Group AB ska biträda vid val genom att de lant­brev­bä­rare som är anställda av bola­get ska vara bud enligt bestäm­mel­serna i 7 kap.

Vid val som inte gäl­ler hela lan­det får den cen­trala val­myn­dig­he­ten begränsa Post­nord Group AB:s skyl­dig­het enligt första styc­ket. Lag (2018:28).

4 kap. Val­kret­sar och val­di­strikt m.m.

Val­kret­sar

1 §   För val till riks­da­gen, regi­on­full­mäk­tige och kom­mun­full­mäk­tige ska det fin­nas geo­gra­fiskt avgrän­sade områ­den för vilka det ska väl­jas leda­mö­ter till den beslu­tande för­sam­ling valet gäl­ler (val­kret­sar). För val till Europa-​ par­la­men­tet utgör lan­det en enda val­krets.

Om inte annat anges ska vid tillämp­ningen av detta kapi­tel anta­let röst­be­rät­ti­gade vid ett val beräk­nas på grund­val av upp­gif­terna i folk­bok­fö­rings­da­ta­ba­sen enligt lagen (2001:182) om behand­ling av per­son­upp­gif­ter i Skat­te­ver­kets folk­bok­fö­rings­verk­sam­het den 1 mars valå­ret. Lag (2019:923).

Val till riks­da­gen

2 §   Vid val till riks­da­gen är lan­det inde­lat i föl­jande val­kret­sar:
   1. Stock­holms kom­mun,
   2. Stock­holms läns val­krets (Stock­holms län med undan­tag av Stock­holms kom­mun),
   3. Upp­sala län,
   4. Söder­man­lands län,
   5. Öster­göt­lands län,
   6. Jön­kö­pings län,
   7. Kro­no­bergs län,
   8. Kal­mar län,
   9. Got­lands län,
   10. Ble­kinge län,
   11. Malmö kom­mun,
   12. Skåne läns västra val­krets (Bjuvs, Eslövs, Helsing­borgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Lands­krona och Svalövs kom­mu­ner),
   13. Skåne läns södra val­krets (Bur­lövs, Käv­linge, Lomma, Lunds, Sjöbo, Skurups, Staffanstorps, Sve­dala, Trel­le­borgs, Vel­linge och Ystads kom­mu­ner),
   14. Skåne läns norra och östra val­krets (Bromölla, Båstads, Häss­le­holms, Klip­pans, Kristi­an­stads, Osby, Per­storps, Sim­rishamns, Tome­lilla, Åstorps, Äng­el­holms, Örkel­ljunga och Östra Göinge kom­mu­ner),
   15. Hal­lands län,
   16. Göte­borgs kom­mun,
   17. Västra Göta­lands läns västra val­krets (Ale, Alingsås, Här­ryda, Kungälvs, Lerums, Lilla Edets, Möln­dals, Par­tille, Stenungsunds, Tjörns och Öckerö kom­mu­ner),
   18. Västra Göta­lands läns norra val­krets (Bengts­fors, Dals-​Eds, Fär­ge­landa, Lyse­kils, Mel­le­ruds, Munke­dals, Orusts, Sotenäs, Strömstads, Tanums, Troll­hät­tans, Udde­valla, Väners­borgs och Åmåls kom­mu­ner),
   19. Västra Göta­lands läns södra val­krets (Bol­le­bygds, Borås, Herr­ljunga, Marks, Sven­ljunga, Tra­nemo, Ulri­ce­hamns och Vår­gårda kom­mu­ner),
   20. Västra Göta­lands läns östra val­krets (Ess­unga, Fal­kö­pings, Grästorps, Gull­spångs, Götene, Hjo, Karls­borgs, Lid­kö­pings, Mari­estads, Skara, Skövde, Tibro, Tida­holms, Töre­boda och Vara kom­mu­ner),
   21. Värm­lands län,
   22. Öre­bro län,
   23. Väst­man­lands län,
   24. Dalar­nas län,
   25. Gäv­le­borgs län,
   26. Väs­ter­norr­lands län,
   27. Jämt­lands län,
   28. Väs­ter­bot­tens län, och
   29. Norr­bot­tens län.
Lag (2014:1384).

3 §   Den cen­trala val­myn­dig­he­ten skall senast den 30 april det år då ordi­na­rie val skall hål­las besluta hur många fasta val­krets­man­dat som varje val­krets skall ha. Det skall göras på föl­jande sätt.

Varje val­krets skall få ett fast val­krets­man­dat för varje gång som anta­let per­so­ner som har röst­rätt i val­kret­sen är jämnt del­bart med en tre­hund­ra­tion­del av anta­let per­so­ner som har röst­rätt i hela lan­det.

Om inte alla fasta val­krets­man­dat kan för­de­las på detta sätt, får val­kret­sarna de åter­stå­ende man­da­ten i tur och ord­ning efter de över­skott som upp­står vid beräk­ningen. Om över­skotts­ta­len är lika stora i två eller flera val­kret­sar, skall lot­ten avgöra vil­ken val­krets som skall få man­da­tet.

4 §   Änd­rad länsin­del­ning eller änd­rad kom­mu­nal indel­ning skall beak­tas vid val till riks­da­gen redan från och med den dagen änd­ringen har beslu­tats, om beslu­tet kom­mer att påverka anta­let fasta val­krets­man­dat och det trä­der i kraft den 1 janu­ari året efter det år då ordi­na­rie val till riks­da­gen har hål­lits.

Val till regi­on­full­mäk­tige

5 §   Vid val till regi­on­full­mäk­tige är regi­o­nen en enda val­krets, om inte full­mäk­tige beslu­tar att dela in regi­o­nen i två eller flera val­kret­sar.

En val­krets ska omfatta en eller flera kom­mu­ner, om inte något annat föl­jer av 6 § andra styc­ket. Lag (2019:923).

6 §   En val­krets bör utfor­mas så att den kan beräk­nas få minst åtta fasta val­krets­man­dat. Den bör ha en sam­man­häng­ande gräns­linje.

En del av en kom­mun får bilda en val­krets till­sam­mans med en annan kom­mun, en del av en annan kom­mun eller delar av andra kom­mu­ner, om val­kret­sen annars inte kan beräk­nas få minst åtta fasta val­krets­man­dat. En kom­mun får också delas in i två eller flera val­kret­sar, om man på så sätt kan uppnå en lämp­li­gare val­krets­in­del­ning.

7 §   Om en kom­mun delas in i två eller flera val­kret­sar för val till regi­on­full­mäk­tige och om kom­mu­nen är inde­lad i val­kret­sar för val till kom­mun­full­mäk­tige, ska grän­sen för en val­krets för val till regi­on­full­mäk­tige sam­man­falla med grän­sen för en val­krets för val till kom­mun­full­mäk­tige. Lag (2019:923).

8 §   Indel­ningen i val­kret­sar ska, sedan kom­mu­nerna inom regi­o­nen har fått till­fälle att yttra sig, beslu­tas av regi­on­full­mäk­tige senast den 31 okto­ber året före det valår då den nya indel­ningen ska gälla för första gången. För att gälla ska beslu­tet vara fast­ställt av läns­sty­rel­sen.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som beslu­tar om änd­ring i lan­dets indel­ning i regi­o­ner eller kom­mu­ner får, om det behövs, bestämma att beslut om indel­ning i val­kret­sar får med­de­las senare än den dag som anges i första styc­ket.
Lag (2019:923).

9 §   Man­da­ten i regi­on­full­mäk­tige i en region som är inde­lad i val­kret­sar består av fasta val­krets­man­dat och utjäm­nings­man­dat.

Nio tion­de­lar av man­da­ten är fasta val­krets­man­dat. Om talet blir bru­tet när anta­let fasta val­krets­man­dat beräk­nas, ska det run­das av till när­maste lägre hela tal. Åter­stå­ende man­dat är utjäm­nings­man­dat. Lag (2019:923).

10 §   Om en region är inde­lad i val­kret­sar, ska läns­sty­rel­sen senast den 30 april det år då ordi­na­rie val ska hål­las besluta hur många fasta val­krets­man­dat som varje val­krets ska ha. Det ska göras på föl­jande sätt.

Anta­let per­so­ner som har röst­rätt i regi­o­nen delas med anta­let fasta val­krets­man­dat och där­ef­ter delas anta­let per­so­ner som har röst­rätt i varje val­krets med det tal som blir resul­ta­tet av den beräk­ningen. Varje gång som anta­let som har röst­rätt i en val­krets är jämnt del­bart med detta tal får den val­kret­sen ett man­dat.

Om inte alla fasta val­krets­man­dat kan för­de­las på detta sätt, får val­kret­sarna de åter­stå­ende man­da­ten i tur och ord­ning efter de över­skott som upp­står vid beräk­ningen. När över­skotts­ta­len är lika stora i två eller flera val­kret­sar, ska lot­ten avgöra vil­ken val­krets som ska få man­da­tet.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som beslu­tar om änd­ring i lan­dets indel­ning i regi­o­ner eller kom­mu­ner får, om det behövs, bestämma att beslut om för­del­ning av man­dat får med­de­las senare än den dag som anges i första styc­ket.
Lag (2019:923).

Val till kom­mun­full­mäk­tige

11 §   Vid val till kom­mun­full­mäk­tige är kom­mu­nen en enda val­krets, om inte något annat föl­jer av 12 §.

12 §   Om en kom­mun har 36 000 per­so­ner eller fler som har röst­rätt, får kom­mu­nen delas in i två eller flera val­kret­sar.
En kom­mun som har färre än 36 000 per­so­ner som har röst­rätt får delas in i val­kret­sar endast om det finns sär­skilda skäl för det.

Anta­let röst­be­rät­ti­gade ska beräk­nas på grund­val av upp­gif­terna i folk­bok­fö­rings­da­ta­ba­sen enligt lagen (2001:182) om behand­ling av per­son­upp­gif­ter i Skat­te­ver­kets folk­bok­fö­rings­verk­sam­het den 1 mars det år beslu­tet om val­krets­in­del­ning fat­tas.

En val­krets bör utfor­mas så att den kan beräk­nas få minst 13 fasta val­krets­man­dat. Den ska ha en sam­man­häng­ande gräns­linje, om det inte finns sär­skilda skäl för något annat. Lag (2014:1384).

13 §   Indel­ningen i val­kret­sar ska beslu­tas av kom­mun­full­mäk­tige senast den 31 okto­ber året före det valår då den nya indel­ningen ska gälla för första gången. För att gälla ska beslu­tet vara fast­ställt av läns­sty­rel­sen.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som beslu­tar om änd­ring i lan­dets indel­ning i regi­o­ner eller kom­mu­ner får, om det behövs, bestämma att beslut om indel­ning i val­kret­sar får med­de­las senare än som sägs i första styc­ket. Lag (2019:923).

14 §   Man­da­ten i kom­mun­full­mäk­tige i en kom­mun som är inde­lad i val­kret­sar består av fasta val­krets­man­dat och utjäm­nings­man­dat.

Nio tion­de­lar av man­da­ten är fasta val­krets­man­dat. Om talet blir bru­tet när anta­let fasta val­krets­man­dat beräk­nas, ska det run­das av till när­mast lägre hela tal. Åter­stå­ende man­dat är utjäm­nings­man­dat. Lag (2014:1384).

15 §   Om en kom­mun är inde­lad i val­kret­sar, ska läns­sty­rel­sen senast den 30 april det år då ordi­na­rie val ska hål­las besluta hur många fasta val­krets­man­dat som varje val­krets ska ha. Det ska göras på föl­jande sätt.

Anta­let per­so­ner som har röst­rätt i kom­mu­nen delas med anta­let fasta val­krets­man­dat och där­ef­ter delas anta­let per­so­ner som har röst­rätt i varje val­krets med det tal som blir resul­ta­tet av den beräk­ningen. Varje gång som anta­let som har röst­rätt i en val­krets är jämnt del­bart med detta tal får den val­kret­sen ett man­dat.

Om inte alla fasta val­krets­man­dat kan för­de­las på detta sätt, får val­kret­sarna de åter­stå­ende man­da­ten i tur och ord­ning efter de över­skott som upp­står vid beräk­ningen. När över­skotts­ta­len är lika stora i två eller flera val­kret­sar, ska lot­ten avgöra vil­ken val­krets som ska få man­da­tet.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som beslu­tar om änd­ring i lan­dets indel­ning i regi­o­ner eller kom­mu­ner får, om det behövs, bestämma att beslut om för­del­ning av man­dat får med­de­las senare än den dag som anges i första styc­ket.
Lag (2019:923).

Val­di­strikt

Indel­ning

16 §   Varje kom­mun skall delas in i geo­gra­fiska röst­nings­om­rå­den (val­di­strikt).

Om det inte finns sär­skilda skäl för något annat, skall för varje fas­tig­het samt­liga röst­be­rät­ti­gade hän­fö­ras till samma val­di­strikt.

Om kom­mu­nen har fler än en val­krets för val till kom­mun­full­mäk­tige, skall varje sådan krets omfatta ett eller flera val­di­strikt.

17 §   Ett val­di­strikt skall omfatta mel­lan 1 000 och 2 000 röst­be­rät­ti­gade. Om det finns sär­skilda skäl, får ett val­di­strikt omfatta färre än 1 000 eller fler än 2 000 röst­be­rät­ti­gade. Ett val­di­strikt får omfatta färre än 300 röst­be­rät­ti­gade endast om det finns syn­ner­liga skäl.

På för­slag av kom­mun­full­mäk­tige skall läns­sty­rel­sen besluta om kom­mu­nens indel­ning i val­di­strikt. Kom­mu­nen skall se över indel­ningen året när­mast före det år då ordi­na­rie val till riks­da­gen skall hål­las.

Om det behövs får läns­sty­rel­sen själv­mant besluta om indel­ningen i val­di­strikt. Innan läns­sty­rel­sen fat­tar ett sådant beslut, skall kom­mun­full­mäk­tige få till­fälle att yttra sig.

18 §   Läns­sty­rel­sens beslut om indel­ning i val­di­strikt skall med­de­las senast den 1 decem­ber året före det år då beslu­tet skall tilläm­pas första gången. Om det behövs med hän­syn till änd­ringar i fas­tig­hets­in­del­ningen, får beslut om mindre änd­ringar i indel­ningen i val­di­strikt med­de­las även efter denna tid­punkt.

19 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som beslu­tar om änd­ring i lan­dets indel­ning i regi­o­ner eller kom­mu­ner får, om det behövs, bestämma att beslut om indel­ning i val­di­strikt får med­de­las senare än den dag som anges i 18 §. Lag (2019:923).

Val­lo­ka­ler

20 §   Varje kom­mun ska se till att det finns lämp­liga loka­ler som kan använ­das som val­lo­ka­ler och som i fråga om loka­li­se­ring, till­gäng­lig­het och öppet­hål­lande ger väl­jarna goda möj­lig­he­ter att rösta.

För varje val­di­strikt ska det fin­nas en val­lo­kal.

En val­lo­kal ska vara tyd­ligt avgrän­sad och även i övrigt läm­pad för ända­må­let så att väl­jare inte hind­ras eller störs under röst­ningen. Den ska inte ha anknyt­ning till en viss poli­tisk sam­man­slut­ning och den bör inte ha sådan anknyt­ning till en viss reli­giös sam­man­slut­ning eller till ett visst före­tag som kan påverka väl­ja­ren i sam­band med röst­ningen.
Lag (2014:301).

21 §   En val­lo­kal skall vara öppen för röst­ning
   1. vid val till Euro­pa­par­la­men­tet: mel­lan kloc­kan 8.00 och 21.00,
   2. vid övriga val: mel­lan kloc­kan 8.00 och 20.00.

Om väl­jarna i ett val­di­strikt ändå har till­räck­ligt goda möj­lig­he­ter att rösta, får kom­mu­nen bestämma att de öppet­ti­der som sägs i första styc­ket skall begrän­sas för en viss val­lo­kal.
En val­lo­kal måste dock all­tid vara öppen
   1. vid val till Euro­pa­par­la­men­tet: minst mel­lan kloc­kan 9.00 och 13.00 samt mel­lan kloc­kan 17.00 och 21.00,
   2. vid övriga val: minst mel­lan kloc­kan 9.00 och 13.00 samt mel­lan kloc­kan 17.00 och 20.00.

Om kom­mu­nen avser att begränsa öppet­hål­lan­det i en val­lo­kal, skall kom­mu­nen sam­råda med läns­sty­rel­sen innan den beslu­tar i saken. Kom­mu­nen skall ange var­för den gjort bedöm­ningen att väl­jarna får till­räck­ligt goda möj­lig­he­ter att rösta trots begräns­ningen.

Röst­nings­lo­ka­ler

22 §   I val som gäl­ler hela lan­det ska varje kom­mun se till att det finns lämp­liga loka­ler som kan använ­das som röst­nings­lo­ka­ler och som i fråga om loka­li­se­ring, till­gäng­lig­het och öppet­hål­lande ger väl­jarna goda möj­lig­he­ter att rösta.

En röst­nings­lo­kal ska vara tyd­ligt avgrän­sad och även i övrigt läm­pad för ända­må­let så att väl­jare inte hind­ras eller störs under röst­ningen. Den ska inte ha anknyt­ning till en viss poli­tisk sam­man­slut­ning och den bör inte ha sådan anknyt­ning till en viss reli­giös sam­man­slut­ning eller till ett visst före­tag som kan påverka väl­ja­ren i sam­band med röst­ningen. Lag (2014:301).

23 §   Vid omval ska det i de kom­mu­ner som valet gäl­ler fin­nas röst­nings­lo­ka­ler enligt 22 §.

I övriga kom­mu­ner ska det fin­nas minst en röst­nings­lo­kal enligt 22 § som ger väl­jarna goda möj­lig­he­ter att rösta.

Varje kom­mun ska senast 32 dagar före val­da­gen med­dela den cen­trala val­myn­dig­he­ten var och när röst­ning inom kom­mu­nen kan ske. Lag (2018:28).

24 §   Kom­mu­nen bestäm­mer vilka dagar och tider en röst­nings­lo­kal ska vara öppen för röst­ning. I varje kom­mun som valet gäl­ler ska dock minst en röst­nings­lo­kal vara öppen varje dag under den tid som röst­mot­tag­ning får ske i röst­nings­lo­ka­ler som kom­mu­nen har anord­nat.

På val­da­gen ska minst en röst­nings­lo­kal i varje kom­mun vara öppen för röst­mot­tag­ning under den tid som enligt 21 § första styc­ket gäl­ler för röst­ning i en val­lo­kal. Lag (2014:301).

25 §   Den cen­trala val­myn­dig­he­ten bestäm­mer, efter sam­råd med Rege­rings­kans­liet (Utri­kes­de­par­te­men­tet), hos vilka svenska utlands­myn­dig­he­ter det ska fin­nas röst­nings­lo­ka­ler.
Lag (2014:301).

Kun­gö­rande av beslut

26 §   Den cen­trala val­myn­dig­he­tens beslut enligt 3 § skall ome­del­bart kun­gö­ras i Post- och Inri­kes Tid­ningar.

Läns­sty­rel­sens beslut enligt 8, 10, 13, 14 och 17 §§ skall ome­del­bart kun­gö­ras i orts­tid­ning samt i Post- och Inri­kes Tid­ningar. Lag (2014:301).

5 kap. Röst­läng­der och röst­kort

Röst­läng­der

1 §   Vid val skall den cen­trala val­myn­dig­he­ten för varje val­di­strikt upp­rätta en för­teck­ning över dem som är röst­be­rät­ti­gade i valet (röst­längd).

Röst­läng­derna skall grun­das på de upp­gif­ter som 30 dagar före val­da­gen finns i folk­bok­fö­rings­da­ta­ba­sen enligt lagen (2001:182) om behand­ling av per­son­upp­gif­ter i Skat­te­ver­kets folk­bok­fö­rings­verk­sam­het och i fas­tig­hets­re­gist­ret enligt lagen (2000:224) om fas­tig­hets­re­gis­ter.

2 §   Svenska med­bor­gare som inte längre är folk­bok­förda här i lan­det skall tas upp i röst­längd under tio år från den dag folk­bok­fö­ringen upp­hörde. Där­ef­ter skall de, för tio år i sän­der, tas med i röst­läng­den endast om de skrift­li­gen hos Skat­te­ver­ket har anmält sin adress.

Om den cen­trala val­myn­dig­he­ten vid val till riks­da­gen eller Euro­pa­par­la­men­tet senast dagen före val­da­gen tar emot en röst från en svensk med­bor­gare som inte längre är folk­bok­förd här i lan­det och som inte är upp­ta­gen i röst­längd, skall myn­dig­he­ten lägga till väl­ja­ren i röst­läng­den. Rös­ten skall all­tid anses som en anmä­lan enligt första styc­ket, även om den tagits emot senare än dagen före val­da­gen.

2 a §   Vid val till kom­mun­full­mäk­tige och regi­on­full­mäk­tige ska uni­ons­med­bor­gare som enligt 1 kap. 7 § andra styc­ket kom­mu­nal­la­gen (2017:725) har röst­rätt tas upp i röst­längd om de skrift­li­gen senast 30 dagar före val­da­gen hos den cen­trala val­myn­dig­he­ten
   1. anmä­ler att de vill bli upp­tagna i röst­läng­den, och
   2. anger sin natio­na­li­tet, sin adress i Sve­rige samt sin födel­se­tid eller i före­kom­mande fall sitt per­son­num­mer.

Väl­jare som har tagits upp i röst­längd enligt denna para­graf står kvar där tills de stryks från den på egen begä­ran eller vill­ko­ren för röst­rätt inte längre är upp­fyllda.
Lag (2019:923).

3 §   Vid val till Euro­pa­par­la­men­tet ska uni­ons­med­bor­gare som inte är svenska med­bor­gare tas upp i röst­längd endast om de fyl­ler 18 år senast på val­da­gen, är folk­bok­förda här i lan­det eller är bosatta här men, enligt 5 § andra styc­ket folk­bok­fö­rings­la­gen (1991:481), inte ska folk­bok­fö­ras här och om de senast 30 dagar före val­da­gen skrift­li­gen hos läns­sty­rel­sen
   1. anmä­ler att de vill bli upp­tagna i röst­läng­den,
   2. anger sin natio­na­li­tet, sin adress i Sve­rige samt, i fråga om den som inte är folk­bok­förd, sin födel­se­tid eller i före­kom­mande fall sitt per­son­num­mer,
   3. anger den val­krets eller det område i hem­sta­ten där de senast var upp­tagna i röst­längd, och
   4. för­säk­rar att de inte kom­mer att rösta i en annan med­lems­stat.

Under­rät­telse om att någon har tagits upp i röst­längd enligt denna para­graf ska sän­das till den behö­riga myn­dig­he­ten i den stat där väl­ja­ren är med­bor­gare.

Väl­jare som har tagits upp i röst­längd enligt denna para­graf står kvar där till dess de stryks från den på egen begä­ran eller vill­ko­ren för röst­rätt inte längre är upp­fyllda.
Lag (2013:1159).

4 §   Väl­jare skall tas upp i röst­läng­den för det val­di­strikt inom vil­ket de är folk­bok­förda enligt vad som sägs i 1 § andra styc­ket.

De som inte är folk­bok­förda på någon fas­tig­het eller inte är folk­bok­förda här i lan­det skall tas upp i röst­läng­den för det val­di­strikt inom vil­ket de senast var folk­bok­förda. Finns det inte någon upp­gift om folk­bok­fö­ring så att de kan hän­fö­ras till ett visst val­di­strikt men finns det en upp­gift om i vil­ken kom­mun som de senast varit folk­bok­förda, bestäm­mer läns­sty­rel­sen i vil­ken röst­längd de skall tas upp.

5 §   Om den cen­trala val­myn­dig­he­ten av en myn­dig­het i någon annan med­lems­stat under­rät­tas om att en per­son som vid val till Euro­pa­par­la­men­tet är upp­ta­gen i röst­längd här i lan­det också är upp­ta­gen i röst­längd i ett annat land eller redan har rös­tat i valet, skall den cen­trala val­myn­dig­he­ten genast stryka per­so­nen från röst­läng­den.

6 §   De som anser att röst­läng­den inne­hål­ler fel­ak­tiga upp­gif­ter om dem skall senast tolv dagar före val­da­gen skrift­li­gen begära att upp­gif­terna rät­tas. Detta gäl­ler också dem som anser sig vara fel­ak­tigt ute­slutna ur röst­läng­den. Det som hänt senare än 30 dagar före val­da­gen får inte ligga till grund för rät­telse enligt denna para­graf.

Frå­gor om rät­telse prö­vas av läns­sty­rel­sen, antingen efter fram­ställ­ning enligt första styc­ket eller på eget ini­ti­a­tiv.

7 §   När samt­liga rät­tel­ser och änd­ringar förts in i en röst­längd, skall den så snart som möj­ligt sän­das till val­nämn­den i den kom­mun där val­di­strik­tet lig­ger.

Om en rät­telse eller änd­ring inte har hun­nit föras in i röst­läng­den innan den sänts till val­nämn­den, får den cen­trala val­myn­dig­he­ten eller läns­sty­rel­sen upp­dra åt nämn­den att se till att det görs.

Röst­kort

8 §   Den cen­trala val­myn­dig­he­ten ska upp­rätta ett röst­kort för varje väl­jare. För väl­jare som inte har någon känd adress eller som inte är folk­bok­förda här i lan­det ska det upp­rät­tas röst­kort bara om de begär det.

Röst­kort som avses i första styc­ket ska skic­kas ut i så god tid att de kan beräk­nas vara väl­jarna till­handa senast 18 dagar före val­da­gen. Vid extra val och omval ska röst­kor­ten i stäl­let skic­kas ut i så god tid att de kan beräk­nas vara väl­jarna till­handa senast 10 dagar före val­da­gen.

För varje väl­jare som inte är folk­bok­förd här i lan­det ska den cen­trala val­myn­dig­he­ten upp­rätta ett utlands­röst­kort. Sådana röst­kort ska skic­kas till väl­jarna senast 50 dagar före val­da­gen. Vid extra val och omval ska röst­kor­ten i stäl­let skic­kas så snart det är möj­ligt sedan det har beslu­tats vil­ken dag som ska vara val­dag. Lag (2018:28).

9 §   Ett röst­kort ska inne­hålla upp­gift om
   1. väl­ja­rens namn och num­mer i röst­läng­den,
   2. vilka val som väl­ja­ren får delta i, och
   3. väl­ja­rens val­lo­kal och dess öppet­ti­der.

Ett utlands­röst­kort ska inne­hålla upp­gift om
   1. väl­ja­rens namn, och
   2. vil­ket val som väl­ja­ren får delta i. Lag (2008:1276).

10 §   Väl­jare som har behov av det kan få dub­blett­röst­kort.

Dub­blett­röst­kort till­han­da­hålls av den cen­trala val­myn­dig­he­ten, läns­sty­rel­sen, en utlands­myn­dig­het eller kom­mu­nen. Den som vill ha ett dub­blett­röst­kort skall lämna upp­gift om sitt namn och per­son­num­mer.

6 kap. Val­sed­lar och kuvert

Val­sed­lar

1 §   Vid val används föl­jande slag av val­sed­lar:
   1. val­sed­lar med parti-​ och val­be­teck­ning,
   2. val­sed­lar med parti-​ och val­be­teck­ning samt upp­gif­ter om kan­di­da­ter,
   3. val­sed­lar med enbart val­be­teck­ning.

2 §   Val­sed­lar som anges i 1 § 1 och 2 får för­u­tom den infor­ma­tion som fram­går där inne­hålla
   1. upp­gift om för vil­ken val­krets val­se­deln är avsedd,
   2. upp­gift om huruvida det parti som val­se­deln gäl­ler för har regi­stre­rat sin par­ti­be­teck­ning och anmält kan­di­da­ter.

Val­sed­lar får också inne­hålla infor­ma­tion som behövs för val­ad­mi­nist­ra­tiva ända­mål.

3 §   Kan­di­dat­nam­nen ska vara upp­förda i num­mer­ord­ning. Varje kan­di­dat ska iden­ti­fie­ras så att det fram­går vem som avses.
Val­sed­larna ska dess­utom vara utfor­made så att väl­jarna kan lämna en sär­skild per­son­röst och inne­hålla upp­lys­ning om per­son­va­lets inne­börd. Lag (2010:1416).

4 §   Val­sed­lar skall ha stor­le­ken A 6 (105¥148 mil­li­me­ter). De skall vara av pap­per som har samma kva­li­tet för samt­liga val­sed­lar. Alla val­sed­lar som avser ett visst val skall ha samma färg.

Kuvert

5 §   Vid val används föl­jande slag av kuvert:
   1. val­ku­vert,
   2. ytter­ku­vert för bud­röst,
   3. ytter­ku­vert för brev­röst,
   4. omslagsku­vert för brev­röst,
   5. föns­ter­ku­vert.

Till­han­da­hål­lande av val­sed­lar och kuvert

6 §   Alla val­sed­lar och kuvert som används vid val skall till­han­da­hål­las av den cen­trala val­myn­dig­he­ten.

7 §   Val­sed­lar som är avsedda att läg­gas ut på röst­mot­tag­nings­stäl­len enligt 8 kap. 2 § första styc­ket 2 och 3 till­han­da­hålls endast för de par­tier som begär det. Begä­ran skall göras senast den dag som den cen­trala val­myn­dig­he­ten bestäm­mer, beträf­fande parti som avses i 8 kap. 2 § första styc­ket 2 b hos läns­sty­rel­sen och i övrigt hos den cen­trala val­myn­dig­he­ten.

8 §   Föl­jande par­tier som stäl­ler upp i ett val har rätt till val­sed­lar på sta­tens bekost­nad:
   1. vid val till riks­da­gen: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste riks­dags­va­len har fått mer än 1 pro­cent av rös­terna i hela lan­det eller som ändå är eller genom valet blir repre­sen­te­rat i riks­da­gen,
   2. vid val till region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige: parti som är eller genom valet blir repre­sen­te­rat i full­mäk­tige,
   3. vid val till Euro­pa­par­la­men­tet: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste valen till Euro­pa­par­la­men­tet har fått mer än 1 pro­cent av rös­terna i hela lan­det.

I samt­liga fall avser rät­ten till fria val­sed­lar ett antal som mot­sva­rar högst tre gånger anta­let röst­be­rät­ti­gade i
   1. vid val till riks­da­gen: val­kret­sen,
   2. vid övriga val: valet.

Vid tillämp­ningen av andra styc­ket beräk­nas anta­let röst­be­rät­ti­gade på grund­val av upp­gif­terna i folk­bok­fö­rings­da­ta­ba­sen enligt lagen (2001:182) om behand­ling av per­son­upp­gif­ter i Skat­te­ver­kets folk­bok­fö­rings­verk­sam­het den 1 mars valå­ret. Lag (2019:923).

9 §   Val­sed­lar leve­re­ras endast om de beta­las i för­skott. För ett parti som redan före valet har rätt till val­sed­lar på sta­tens bekost­nad, krävs för­skotts­be­tal­ning dock endast i den utsträck­ning beställ­ningen gäl­ler fler val­sed­lar än vad som anges i 8 § andra styc­ket.

Ett parti som först efter valet har rätt till fria val­sed­lar, skall få till­baka erlagt för­skott för sådana val­sed­lar. Detta gäl­ler oav­sett vem som har beta­lat belop­pet.

10 §   Par­tier som har rätt till fria val­sed­lar enligt 8 § har också rätt att i rim­lig utsträck­ning på sta­tens bekost­nad få val­ku­vert, ytter­ku­vert för bud­röst samt ytter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst.

AVDEL­NING II. GENOM­FÖ­RANDE AV VAL

7 kap. All­männa bestäm­mel­ser om röst­ning

På vilka sätt man kan rösta

1 §   Röst­ning äger rum på röst­mot­tag­nings­stäl­len. Väl­jare rös­tar i första hand i sin val­lo­kal på val­da­gen. De kan också före eller under val­da­gen rösta i röst­nings­lo­ka­ler som kom­mu­nerna eller utlands­myn­dig­he­terna har inrät­tat. Väl­jare får dess­utom i vissa fall lämna sina rös­ter till av val­nämn­den sär­skilt för­ord­nade röst­mot­ta­gare (ambu­le­rande röst­mot­ta­gare) eller rösta genom bud eller brev. Lag (2014:301).

Hur man gör i ord­ning en röst

2 §   För att göra i ord­ning en röst ska väl­jarna för varje slag av val de vill delta i
   1. ta en val­se­del,
   2. lägga in val­se­deln i ett val­ku­vert utan att vika den, och
   3. för­sluta val­ku­ver­tet.

Väl­jare som vill lämna en sär­skild per­son­röst ska på val­se­deln mar­kera detta i det sär­skilda utrymme för per­son­röst som finns vid den kan­di­dat som de helst vill se vald.

Om en väl­jare skri­ver till en kan­di­dat på en val­se­del för ett parti som inte har regi­stre­rat sin par­ti­be­teck­ning eller anmält kan­di­da­ter enligt 2 kap., ska väl­ja­ren anses ha läm­nat en per­son­röst för den kan­di­da­ten. Om väl­ja­ren skri­ver till flera kan­di­da­ter på en sådan val­se­del, ska väl­ja­ren anses ha läm­nat en per­son­röst för den första kan­di­da­ten.

Om en väl­jare skri­ver till en kan­di­dat på en sådan val­se­del som avses i 6 kap. 1 § 1 eller 3 för ett parti som har regi­stre­rat sin par­ti­be­teck­ning och anmält kan­di­da­ter enligt 2 kap., ska väl­ja­ren anses ha läm­nat en per­son­röst för den kan­di­da­ten under för­ut­sätt­ning att kan­di­da­ten är anmäld av par­tiet. Om väl­ja­ren skri­ver till flera kan­di­da­ter på en sådan val­se­del, ska väl­ja­ren anses ha läm­nat en per­son­röst för den första av kan­di­da­terna som är anmäld av par­tiet.

Val­sed­lar och val­ku­vert får inte för­ses med obe­hö­riga märk­ningar. Lag (2018:1969).

Hur man rös­tar på ett röst­mot­tag­nings­ställe

3 §   Varje väl­jare ska vara ensam bakom en val­skärm och själv göra i ord­ning sina rös­ter där. Där­ef­ter ska väl­ja­ren lämna val­ku­ver­ten till röst­mot­ta­garna.

Väl­jare som på grund av funk­tions­ned­sätt­ning eller lik­nande inte själva kan göra i ord­ning sina rös­ter, ska dock på begä­ran få hjälp med detta av röst­mot­ta­garna i den utsträck­ning som behövs. En sådan väl­jare får också anlita någon annan per­son som hjäl­per honom eller henne vid röst­ningen. Lag (2021:1328).

Röst­ning genom ambu­le­rande röst­mot­ta­gare

3 a §   Väl­jare som på grund av sjuk­dom, funk­tions­ned­sätt­ning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röst­mot­tag­nings­ställe får om de begär det lämna sina val­sed­lar till ambu­le­rande röst­mot­ta­gare.

Vid röst­mot­tag­ning enligt första styc­ket gäl­ler i tillämp­liga delar bestäm­mel­serna om röst­ning och röst­mot­tag­ning i detta kapi­tel och 8 kap. och bestäm­mel­serna om röst­mot­tag­ning i röst­nings­lo­kal i 10 kap. Lag (2014:301).

Bud­röst­ning

Vem som får rösta genom bud

4 §   Väl­jare som på grund av sjuk­dom, funk­tions­ned­sätt­ning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röst­mot­tag­nings­ställe får lämna sina val­sed­lar där genom bud.

Dess­utom får föl­jande väl­jare bud­rösta:
   1. väl­jare som betjä­nas av Post­nord Group AB:s lant­brev­bä­rare, i den utsträck­ning som föl­jer av 3 kap. 7 §,
   2. väl­jare som är intagna i häkte,
   3. väl­jare som är intagna i kri­mi­nal­vårds­an­stalt och av säker­hets­skäl inte kan rösta i samma röst­nings­lo­kal som andra intagna på anstal­ten.

Bud­rös­ter ska läm­nas i ytter­ku­vert för bud­röst. Lag (2018:28).

Vem som får vara bud

5 §   Föl­jande per­so­ner får vara bud:
   1. väl­ja­rens make eller sambo och väl­ja­rens, makens eller sam­bons barn, barn­barn, för­äld­rar eller sys­kon,
   2. de som yrkes­mäs­sigt eller på lik­nande sätt ger väl­ja­ren vård eller som annars bru­kar hjälpa väl­ja­ren i per­son­liga ange­lä­gen­he­ter,
   3. lant­brev­bä­rare anställda av Post­nord Group AB,
   4. anställda vid ett häkte eller en kri­mi­nal­vårds­an­stalt.

Ett bud ska ha fyllt 18 år. Lag (2018:28).

När bud­rös­ter får göras i ord­ning

6 §   Vid ordi­na­rie val till riks­da­gen och till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige samt val till Euro­pa­par­la­men­tet får en bud­röst göras i ord­ning tidi­gast 24 dagar före val­da­gen.

Vid andra val får en bud­röst göras i ord­ning tidi­gast 10 dagar före val­da­gen. En bud­röst som läm­nas hos en utlands­myn­dig­het får i dessa fall dock göras i ord­ning tidi­gast 20 dagar före val­da­gen. Lag (2019:923).

Hur bud­rös­ter görs i ord­ning

7 §   En väl­jare som vill rösta genom bud ska
   1. för varje val själv lägga en val­se­del i ett val­ku­vert,
   2. i när­varo av budet och ett vittne lägga de val­ku­vert som gjorts i ord­ning i ett ytter­ku­vert för bud­röst,
   3. klistra igen ytter­ku­ver­tet,
   4. på kuver­tet
      a) ange sitt namn och sitt per­son­num­mer, och
      b) intyga att han eller hon gjort i ord­ning val­ku­vert och ytter­ku­ver­tet på detta sätt och att val­ku­vert inte har gjorts i ord­ning tidi­gare än vad som är tillå­tet samt, om han eller hon är en väl­jare som avses i 4 § första styc­ket, på ytter­ku­ver­tet intyga att han eller hon upp­fyl­ler kra­ven för att få bud­rösta.

På ytter­ku­ver­tet ska vitt­net och budet ange sina namn och per­son­num­mer och intyga att väl­ja­ren själv har gjort det som sägs i första styc­ket 2-4 och att de inte kän­ner till något som gör att de upp­gif­ter som väl­ja­ren har läm­nat inte är rik­tiga. Vidare ska det anteck­nas vil­ken av kate­go­ri­erna i 5 § första styc­ket som är tillämp­lig på budet.

Ett vittne ska ha fyllt 18 år. Lag (2014:301).

8 §   I stäl­let för 7 § första och andra styc­kena gäl­ler att bud som är lant­brev­bä­rare inte behö­ver vara när­va­rande när väl­ja­ren gör i ord­ning ett ytter­ku­vert för bud­röst. Ett sådant bud får på ytter­ku­ver­tet i stäl­let för per­son­num­mer ange sitt tjänst­gö­rings­num­mer. Budet ska intyga att kuver­tet har tagits emot från väl­ja­ren själv.

I stäl­let för 7 § andra styc­ket gäl­ler att ett bud som är anställd vid ett häkte eller en kri­mi­nal­vårds­an­stalt i stäl­let för per­son­num­mer får ange sitt tjänst­gö­rings­num­mer.

Den som inte har något per­son­num­mer eller tjänst­gö­rings­num­mer ska i stäl­let ange någon mot­sva­rande iden­ti­fi­ka­tions­upp­gift.
Lag (2014:301).

9 §   Väl­jare som inte är kända för budet skall legi­ti­mera sig eller på annat sätt styrka sin iden­ti­tet. Om de inte gör det, får budet inte ta emot bud­rös­ten.

10 §   Väl­jarna skall lämna sitt röst­kort till budet till­sam­mans med ytter­ku­ver­tet. Detta behövs dock inte om kuver­tet skall läm­nas i en val­lo­kal.

Brev­röst­ning

Vem som får brev­rösta

11 §   Väl­jare som vis­tas utom­lands eller ombord på ett far­tyg i utri­kes fart får rösta genom brev.

När brev­rös­ter får göras i ord­ning

12 §   Brev­rös­ter får göras i ord­ning tidi­gast 45 dagar före val­da­gen.

Vid andra val än ordi­na­rie val till riks­da­gen och till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige samt val till Euro­pa­par­la­men­tet får brev­rös­ter dock göras i ord­ning först sedan det har beslu­tats vil­ken dag valet ska hål­las. Lag (2019:923).

Hur brev­rös­ter görs i ord­ning

13 §   Väl­jare som vill brev­rösta skall
   1. i när­varo av två vitt­nen lägga de val­ku­vert som gjorts i ord­ning i ett ytter­ku­vert för brev­röst,
   2. klistra igen ytter­ku­ver­tet,
   3. på kuver­tet
      a) intyga att de gjort i ord­ning val­ku­vert och ytter­ku­ver­tet på detta sätt, att val­ku­vert inte har gjorts i ord­ning tidi­gare än vad som är tillå­tet samt att det skett utom­lands respek­tive ombord på ett far­tyg i utri­kes fart,
      b) ange sitt namn och sitt per­son­num­mer.

På ytter­ku­ver­tet skall vitt­nena ange sina
   1. namn,
   2. per­son­num­mer eller mot­sva­rande iden­ti­fi­ka­tions­upp­gif­ter,
   3. adres­ser,
och intyga att väl­ja­ren själv har gjort det som sägs i första styc­ket samt att de inte kän­ner till något som gör att de upp­gif­ter som väl­ja­ren har läm­nat inte är rik­tiga.

Ett vittne skall ha fyllt 18 år.

Hur brev­rös­ter skic­kas

14 §   När ytter­ku­ver­tet gjorts i ord­ning ska väl­jarna
   1. lägga kuver­tet i ett omslagsku­vert för brev­röst,
   2. lägga i antingen röst­kort eller utlands­röst­kort eller om väl­ja­ren inte har till­gång till något­dera, ett adress­kort som väl­ja­ren själv skri­vit per­son­num­mer och namn på,
   3. klistra igen detta kuvert,
   4. från utlan­det eller ett far­tyg i utri­kes fart skicka kuver­tet till en val­myn­dig­het. Lag (2008:1276).

Den fort­satta han­te­ringen av brev­rös­ter

15 §   När den cen­trala val­myn­dig­he­ten har tagit emot omslagsku­vert för brev­röst skall dessa läm­nas till val­nämn­den i de kom­mu­ner där väl­jarna är upp­tagna i röst­läng­den.

Om en väl­jare inte är och inte hel­ler skall bli upp­ta­gen i röst­läng­den eller om det inte är möj­ligt att utreda i vil­ken röst­längd väl­ja­ren är upp­ta­gen där­för att per­son­num­mer sak­nas eller är ofull­stän­digt skall den cen­trala val­myn­dig­he­ten behålla omslagsku­ver­tet. De kuvert som behålls av myn­dig­he­ten skall för­va­ras på ett säkert sätt till dess valet fått laga kraft. Kuver­ten med inne­håll skall där­ef­ter för­stö­ras utan att val­hem­lig­he­ten även­ty­ras.

Den cen­trala val­myn­dig­he­ten skall föra anteck­ningar om det som görs enligt denna para­graf.

8 kap. All­männa bestäm­mel­ser om röst­mot­tag­ning

Röst­mot­tag­ning på röst­mot­tag­nings­stäl­len

Utrust­ning m.m.

1 §   På ett röst­mot­tag­nings­ställe skall det fin­nas ett lämp­ligt antal avskilda plat­ser (val­skär­mar) där väl­jarna kan rösta utan insyn.

2 §   I anslut­ning till ett röst­mot­tag­nings­ställe ska det ord­nas en lämp­lig avskär­mad plats där val­sed­lar kan läg­gas ut och där väl­jarna var för sig kan ta sina val­sed­lar utan insyn. Om en sådan plats inte kan anord­nas i anslut­ning till röst­mot­tag­nings­stäl­let får den i stäl­let ord­nas inne i loka­len. På denna plats ska väl­jarna ha till­gång till
   1. val­sed­lar med enbart val­be­teck­ning,
   2. val­sed­lar med parti-​ och val­be­teck­ning
      a) för val till riks­da­gen samt region-​ och kom­mun­full­mäk­tige för varje parti som vid något av de två senaste riks­dags­va­len har fått mer än 1 pro­cent av rös­terna i hela lan­det,
      b) för val till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige för varje parti som redan är repre­sen­te­rat där och som inte upp­fyl­ler kra­ven i a ovan, när det gäl­ler röst­mot­tag­nings­stäl­len inom den region eller den kom­mun där par­tiet är repre­sen­te­rat,
   3. val­sed­lar med parti-​ och val­be­teck­ning för val till Euro­pa­par­la­men­tet för varje parti som vid något av de två senaste valen till Euro­pa­par­la­men­tet har fått mer än 1 pro­cent av rös­terna i hela lan­det eller val­sed­lar med parti-​ och val­be­teck­ning samt upp­gif­ter om kan­di­da­ter om ett sådant parti del­tar med endast en val­se­del.

De par­tier som del­tar i valen ska också kunna ge väl­jarna till­gång till sina val­sed­lar. Det är dock val­nämn­den eller utlands­myn­dig­he­ten som läg­ger ut val­sed­larna på den avskär­made plat­sen.

Val­sed­larna ska pre­sen­te­ras på ett lik­for­migt sätt.

Första styc­ket 2 och 3 gäl­ler endast under för­ut­sätt­ning att par­tiet har gjort en begä­ran enligt 6 kap. 7 §. Lag (2021:1328).

2 a §   Väl­jare som på grund av funk­tions­ned­sätt­ning eller lik­nande inte själva kan ta sina val­sed­lar på den avskär­made plats där val­sed­larna finns utlagda, ska på begä­ran få hjälp med detta av röst­mot­ta­garna i den utsträck­ning som behövs. En sådan väl­jare får också anlita någon annan per­son som hjäl­per honom eller henne med detta. Lag (2021:1328).

Ord­ning m.m.

3 §   På ett röst­mot­tag­nings­ställe eller i ett utrymme intill detta får det inte före­komma pro­pa­ganda eller annat som syf­tar till att påverka eller hindra väl­jarna i deras val.

4 §   Röst­mot­ta­garna ansva­rar för ord­ningen på röst­mot­tag­nings­stäl­let. Den som befin­ner sig i loka­len eller i ett utrymme intill denna ska rätta sig efter de anvis­ningar som röst­mot­ta­garna ger för att röst­mot­tag­ningen ska kunna genom­fö­ras. Den som inte föl­jer röst­mot­ta­gar­nas anvis­ningar får upp­ma­nas att till­fäl­ligt lämna loka­len eller utrym­met, om det är av väsent­lig bety­delse för genom­fö­ran­det av röst­mot­tag­ningen. Kan röst­mot­tag­ningen på grund av en ord­nings­stör­ning inte genom­fö­ras får den till­fäl­ligt avbry­tas.
Lag (2021:1328).

5 §   Väl­jare som finns på ett röst­mot­tag­nings­ställe eller på en plats som de har anvi­sats till intill detta när tiden för röst­mot­tag­ning går ut, skall få till­fälle att rösta innan röst­mot­tag­ningen avslu­tas.

Mot­tag­ning av rös­ter som väl­jarna läm­nar

6 §   Väl­jare som inte är kända för röst­mot­ta­garna skall legi­ti­mera sig eller på annat sätt styrka sin iden­ti­tet.

7 §   Röst­mot­ta­garna får inte ta emot val­ku­vert som inte upp­fyl­ler kra­ven på hur sådana kuvert skall ha gjorts i ord­ning eller om väl­ja­ren inte kan styrka sin iden­ti­tet.

Om en väl­jare vill lämna fler än ett val­ku­vert för ett och samma val, får bara ett av dessa tas emot.

7 a §   Om ett röst­mot­tag­nings­ställe under någon tid när röst­mot­tag­ning sker inte är till­gäng­ligt för väl­jare med funk­tions­ned­sätt­ning, får röst­mot­ta­garna ta emot dessa väl­ja­res val­ku­vert utan­för röst­mot­tag­nings­stäl­let, om det kan ske under betryg­gande for­mer. Lag (2014:301).

Mot­tag­ning av rös­ter som läm­nas av bud

8 §   Bud som inte är kända för röst­mot­ta­garna skall legi­ti­mera sig eller på annat sätt styrka sin iden­ti­tet.

9 §   Röst­mot­ta­garna får inte ta emot ytter­ku­vert från ett bud om kuver­tet inte upp­fyl­ler kra­ven på hur sådana kuvert skall ha gjorts i ord­ning eller om budet inte kan styrka sin iden­ti­tet.

10 §   Ytter­ku­vert som avses i 9 § skall tas om hand av röst­mot­ta­garna och över­läm­nas till val­nämn­den. Nämn­den skall för­vara kuver­ten under val­pe­ri­o­den.

Mot­tag­ning av rös­ter som har skic­kats i föns­ter­ku­vert och av brev­rös­ter

11 §   När val­nämn­den tar emot föns­ter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst skall kuver­ten sor­te­ras på val­di­strikt. Kuver­ten skall sedan läg­gas i sär­skilda omslag som för­seglas. Omsla­gen skall läm­nas till val­lo­ka­len i respek­tive val­di­strikt, om kuver­ten kan antas vara där innan tiden för röst­mot­tag­ning har gått ut.

12 §   Val­nämn­den skall behålla de föns­ter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst som inte läm­nas till val­di­strikt enligt 11 §. Dessa kuvert skall val­nämn­den granska vid sitt sam­man­träde för pre­li­mi­när röst­räk­ning enligt 12 kap.

13 §   Val­nämn­den skall föra anteck­ningar om det som görs enligt 11 och 12 §§.

9 kap. Röst­mot­tag­ning i val­lo­kal

1 §   Utö­ver de all­männa bestäm­mel­ser om röst­ning och röst­mot­tag­ning som finns i 7 och 8 kap. tilläm­pas bestäm­mel­serna i detta kapi­tel vid röst­mot­tag­ning i val­lo­kal.
Om bestäm­mel­ser i detta kapi­tel avvi­ker från dem i 7 och 8 kap., gäl­ler i stäl­let bestäm­mel­serna i detta kapi­tel.

Utrust­ning i val­lo­kal

2 §   I varje val­lo­kal skall det fin­nas
   1. en valurna för varje val,
   2. röst­läng­den för val­di­strik­tet.

Hur röst­mot­tag­ningen går till

3 §   När val­lo­ka­len har öpp­nat skall den av röst­mot­ta­garna som är ord­fö­rande visa de när­va­rande att varje valurna är tom.
Sedan får röst­mot­tag­ningen börja.

4 §   Har upp­hävts genom lag (2014:301).

5 §   Om kra­ven på hur ytter­ku­vert för bud­röst skall ha gjorts i ord­ning är upp­fyllda, skall röst­mot­ta­garna, sedan budets iden­ti­tet har kon­trol­le­rats, öppna ytter­ku­ver­tet och kon­trol­lera att detta inne­hål­ler val­ku­vert.

6 §   Innan val­ku­vert tas emot skall röst­mot­ta­garna kon­trol­lera
   1. att kra­ven på hur sådana kuvert skall ha gjorts i ord­ning är upp­fyllda, och
   2. att väl­jarna enligt röst­läng­den
      a) har röst­rätt i de val som val­sed­larna gäl­ler, och
      b) inte redan har rös­tat.

7 §   Om det inte finns några hin­der mot att ta emot val­ku­vert, ska röst­mot­ta­garna, i väl­ja­rens eller budets när­varo, lägga kuver­ten i valur­nan för de val val­sed­larna gäl­ler och mar­kera detta i röst­läng­den. Val­ku­vert som har tagits emot med stöd av 8 kap. 7 a § läggs i valur­nan utan att väl­ja­ren är när­va­rande.

I röst­läng­den ska det anges hur väl­ja­rens eller budets iden­ti­tet har kon­trol­le­rats. Lag (2018:28).

8 §   Val­ku­vert som läm­nats i ett ytter­ku­vert för bud­röst men som inte tas emot skall läg­gas till­baka i sitt ytter­ku­vert.
Där­ef­ter skall för­fa­ras på det sätt som anges i 8 kap. 10 § .

Han­te­ring av föns­ter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst

9 §   När röst­mot­ta­garna har fått omslag med föns­ter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst, skall de granska omsla­gen och kuver­ten i den omfatt­ning som den pågående röst­mot­tag­ningen tillå­ter. Vid denna gransk­ning skall röst­mot­ta­garna
   1. öppna omsla­gen och räkna kuver­ten,
   2. kon­trol­lera att kuver­ten inte bli­vit öpp­nade sedan de klist­rats igen,
   3. kon­trol­lera att omslagsku­vert för brev­röst upp­fyl­ler kra­ven på hur sådana kuvert skall ha gjorts i ord­ning och, om så är fal­let, öppna kuver­ten,
   4. kon­trol­lera att väl­jarna
      a) är upp­tagna i röst­läng­den för val­di­strik­tet,
      b) inte läm­nat fler än ett föns­ter­ku­vert eller ytter­ku­vert för brev­röst, och
      c) inte rös­tat i val­lo­ka­len under val­da­gen,
   5. kon­trol­lera att ytter­ku­vert för brev­röst upp­fyl­ler kra­ven på hur sådana kuvert skall ha gjorts i ord­ning, och
   6. öppna de föns­ter­ku­vert och ytter­ku­vert för brev­röst som upp­fyl­ler kra­ven under 2, 4 och 5 och kon­trol­lera att kuver­ten inne­hål­ler ytter­ku­vert för bud­röst eller val­ku­vert och att kuver­ten upp­fyl­ler kra­ven på hur sådana kuvert skall ha gjorts i ord­ning.

10 §   Om ett föns­ter­ku­vert inne­hål­ler ett ytter­ku­vert för bud­röst, skall röst­mot­ta­garna kon­trol­lera att ytter­ku­ver­tet upp­fyl­ler kra­ven på hur sådana kuvert skall ha gjorts i ord­ning. Om så är fal­let skall röst­mot­ta­garna öppna ytter­ku­ver­tet och kon­trol­lera att det inne­hål­ler val­ku­vert och att kra­ven på hur sådana kuvert skall ha gjorts i ord­ning är upp­fyllda.

11 §   Röst­mot­ta­garna skall
   1. mar­kera i röst­läng­den de väl­jare vars kuvert upp­fyl­ler kra­ven i 9 och 10 §§,
   2. lägga till­baka val­ku­vert som har kom­mit i föns­ter­ku­vert i sina föns­ter­ku­vert till­sam­mans med väl­jar­nas röst­kort eller adress­kort,
   3. lägga till­baka val­ku­vert som kom­mit i ytter­ku­vert för bud­röst i sina ytter­ku­vert och lägga till­baka dessa kuvert i sina föns­ter­ku­vert till­sam­mans med väl­jar­nas röst­kort eller adress­kort, och
   4. lägga till­baka val­ku­vert som kom­mit i ytter­ku­vert för brev­röst i sina ytter­ku­vert och lägga till­baka dessa kuvert i sina omslagsku­vert till­sam­mans med väl­jar­nas röst­kort eller adress­kort.

12 §   När röst­mot­tag­ningen avslu­tats skall röst­mot­ta­garna göra föl­jande med de kuvert som grans­kats enligt 9 och 10 §§. De skall
   1. lägga de val­ku­vert som upp­fyllt kra­ven i 9 och 10 §§ i valur­nan för det val val­se­deln gäl­ler,
   2. lägga öpp­nade föns­ter­ku­vert eller omslagsku­vert för brev­röst som inne­hål­ler ytter­ku­vert för bud­röst, ytter­ku­vert för brev­röst eller val­ku­vert som inte upp­fyllt kra­ven i 9 och 10 §§ i sär­skilda omslag,
   3. lägga de föns­ter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst som inte upp­fyllt kra­ven i 9 § i sär­skilda omslag, och
   4. för­segla varje omslag.

13 §   Om ett omslag som inne­hål­ler föns­ter­ku­vert eller omslagsku­vert för brev­röst kom­mer från val­nämn­den efter att röst­mot­tag­ningen i val­di­strik­tet avslu­tats, skall omsla­get inte öpp­nas utan skic­kas till­baka till val­nämn­den.

Ång­er­röst­ning

14 §   Väl­jare får rösta per­son­li­gen i sin val­lo­kal även om de redan har rös­tat i en röst­nings­lo­kal eller brev­rös­tat (ång­er­röst­ning). Om den tidi­gare rös­ten finns i val­lo­ka­len, får väl­ja­ren ång­er­rösta först sedan han eller hon har fått till­baka rös­ten av röst­mot­ta­garna.

Säker­het m.m. 15 § Om röst­mot­tag­ningen avbryts skall varje valurna och röst­läng­den för­seglas och för­va­ras på ett säkert sätt. När röst­mot­tag­ningen skall fort­sätta, skall röst­mot­ta­garna först visa dem som är när­va­rande att för­seg­ling­arna inte har öpp­nats.

16 §   Det skall föras pro­to­koll över röst­mot­tag­ningen i en val­lo­kal.

17 §   Ytter­ku­vert för bud­röst som inne­hål­lit val­ku­vert som har tagits emot och lagts i valur­nan skall över­läm­nas till val­nämn­den. Nämn­den skall för­vara kuver­ten under val­pe­ri­o­den.

10 kap. Röst­mot­tag­ning i röst­nings­lo­kal

1 §   Utö­ver de all­männa bestäm­mel­ser om röst­ning och röst­mot­tag­ning som finns i 7 och 8 kap. tilläm­pas bestäm­mel­serna i detta kapi­tel vid röst­mot­tag­ning i röst­nings­lo­ka­ler. Om bestäm­mel­ser i detta kapi­tel avvi­ker från dem i 7 och 8 kap., gäl­ler i stäl­let bestäm­mel­serna i detta kapi­tel.

När röst­mot­tag­ning får ske

2 §   Vid ordi­na­rie val till riks­da­gen och till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige samt vid val till Euro­pa­par­la­men­tet får röst­mot­tag­ningen påbör­jas
   1. i röst­nings­lo­ka­ler som en kom­mun har anord­nat: tidi­gast den artonde dagen före val­da­gen,
   2. hos en utlands­myn­dig­het: tidi­gast den tju­gofjärde dagen före val­da­gen.

Vid andra val får röst­mot­tag­ningen påbör­jas
   1. i röst­nings­lo­ka­ler som en kom­mun har anord­nat: tidi­gast den tionde dagen före val­da­gen,
   2. hos en utlands­myn­dig­het: tidi­gast den tju­gonde dagen före val­da­gen.

Röst­mot­tag­ningen får pågå
   1. i röst­nings­lo­ka­ler som en kom­mun har anord­nat: till och med val­da­gen,
   2. hos en utlands­myn­dig­het: så länge att de föns­ter­ku­vert som har gjorts i ord­ning kan antas vara hos den cen­trala val­myn­dig­he­ten senast dagen före val­da­gen. Lag (2019:923).

Hur röst­mot­tag­ning går till

3 §   Väl­jare eller bud skall till röst­mot­ta­garna lämna väl­ja­rens röst­kort. Detta behövs dock inte
   1. om den infor­ma­tion som röst­kor­tet inne­hål­ler ändå är till­gäng­lig för röst­mot­ta­garna, eller
   2. om röst­mot­tag­ningen sker hos en utlands­myn­dig­het.

4 §   I de anteck­ningar som förs enligt 7 § skall det anges hur väl­ja­rens eller budets iden­ti­tet har kon­trol­le­rats.

De val­ku­vert och ytter­ku­vert för bud­röst som röst­mot­ta­garna tar emot skall, i väl­ja­rens eller budets när­varo, läg­gas i föns­ter­ku­vert till­sam­mans med väl­ja­rens röst­kort eller, om röst­mot­tag­ningen sker hos en utlands­myn­dig­het, ett adress­kort.
Föns­ter­ku­ver­tet skall där­ef­ter klist­ras igen.

5 §   De föns­ter­ku­vert som har gjorts i ord­ning i röst­nings­lo­ka­ler som en kom­mun har inrät­tat skall skic­kas till val­nämn­den i de kom­mu­ner där väl­jarna är upp­tagna i röst­läng­den eller läm­nas direkt till röst­mot­ta­garna i val­di­strik­tet, om kuver­ten kan beräk­nas vara dem till handa innan tiden för röst­mot­tag­ning i val­lo­ka­len går ut.

De föns­ter­ku­vert som har gjorts i ord­ning hos en utlands­myn­dig­het skall skic­kas till den cen­trala val­myn­dig­he­ten.

6 §   Beträf­fande de föns­ter­ku­vert som kom­mer in till den cen­trala val­myn­dig­he­ten skall för­fa­ras på det sätt som anges i 7 kap. 15 §.

Säker­het m.m.

7 §   Det ska fort­lö­pande föras anteck­ningar över röst­mot­tag­ningen i en röst­nings­lo­kal.

Om röst­mot­tag­ningen avbryts ska anteck­ning­arna och det val­ma­te­rial som tagits emot för­va­ras på ett säkert sätt under avbrot­tet.

Anteck­ning­arna och det val­ma­te­rial som tagits emot ska också för­va­ras avskilt och på ett säkert sätt i avvak­tan på röst­räk­ningen. Lag (2014:301).

AVDEL­NING III. RÄK­NING AV RÖS­TER

11 kap. Pre­li­mi­när röst­räk­ning i val­lo­kal

1 §   Ome­del­bart efter att röst­mot­tag­ningen i val­lo­ka­len avslu­tats och samt­liga val­ku­vert som skall läg­gas i valur­nan lagts ner i den skall röst­mot­ta­garna ta ur kuver­ten och räkna rös­terna.

Röst­räk­ningen är offent­lig och skall genom­fö­ras utan avbrott.
Resul­ta­tet av röst­räk­ningen är pre­li­mi­närt.

2 §   Om det har hål­lits val till riks­da­gen sam­ti­digt med annat val, ska riks­dags­va­let räk­nas först. Räk­ningen ska för varje slag av val gå till på föl­jande sätt:
   1. Valur­nan ska töm­mas och val­ku­ver­ten räk­nas. Anta­let väl­jare som enligt röst­läng­den del­ta­git i valet ska räk­nas.
   2. Val­sed­larna ska tas ur val­ku­ver­ten. Om ett val­ku­vert inne­hål­ler fler än en val­se­del ska val­sed­larna inte god­kän­nas utan läg­gas till­baka i kuver­tet.
   3. En val­se­del som kan antas vara ogil­tig enligt 13 kap. 7 § första styc­ket 1 eller 3 ska inte god­kän­nas.
   4. En val­se­del som kan antas vara ogil­tig enligt någon annan av de grun­der som anges i 13 kap. 7 § ska inte god­kän­nas utan läg­gas till­baka i sitt val­ku­vert.
   5. Val­sed­lar och val­ku­vert som avses i 2-4 ska läg­gas i sär­skilda omslag.
   6. De val­sed­lar som god­känts ska sor­te­ras i grup­per efter par­ti­be­teck­ning. Anta­let val­sed­lar i varje grupp ska räk­nas.
Val­sed­larna för varje parti ska sedan läg­gas i sär­skilda omslag.
   7. Omslag enligt 5 och 6 ska för­seglas.

Resul­ta­tet av röst­räk­ningen ska anteck­nas i det pro­to­koll som anges i 9 kap. 16 §. Lag (2014:1384).

3 §   Ome­del­bart efter att den pre­li­mi­nära röst­räk­ningen avslu­tats skall röst­mot­ta­garna till val­nämn­den över­lämna
   1. röst­läng­den,
   2. pro­to­kol­let,
   3. ytter­ku­vert för bud­röst som avses i 8 kap. 10 § och 9 kap. 17 §, och
   4. omslag som avses i 2 § samt 9 kap. 12 och 13 §§.

4 §   Val­nämn­den skall behålla röst­läng­derna, ytter­ku­ver­ten för bud­röst som avses i 3 § och omsla­gen som avses i 9 kap. 12 och 13 §§. Nämn­den skall till läns­sty­rel­sen genast över­lämna
   1. pro­to­koll, och
   2. omslag som avses i 2 §.

När ett val­ku­vert får öpp­nas

5 §   Ett avgi­vet val­ku­vert får öpp­nas endast sedan det har tagits ur en valurna för röst­räk­ning enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel eller i 12 kap.

12 kap. Val­nämn­dens röst­räk­ning

Val­nämn­dens för­be­re­del­ser för röst­räk­ningen

1 §   På ons­da­gen efter val­da­gen ska val­nämn­den sam­man­träda för att granska och räkna de rös­ter som inte räk­nats i val­lo­ka­lerna. Sam­man­trä­det är offent­ligt. Resul­ta­tet av nämn­dens röst­räk­ning är pre­li­mi­närt.

Vid sam­man­trä­det ska nämn­den granska
   1. föns­ter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst som till och med val­da­gen kom­mit in till nämn­den och behål­lits där,
   2. föns­ter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst som röst­mot­ta­garna läm­nat till­baka till nämn­den enligt 9 kap. 13 §,
   3. föns­ter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst som kom­mit in till nämn­den innan någon av de valur­nor som sägs i 2 § har tömts, och
   4. föns­ter­ku­vert och omslagsku­vert för brev­röst som röst­mot­ta­garna enligt 9 kap. 12 § lagt in i sär­skilda omslag.

Gransk­ningen går i tillämp­liga delar till på samma sätt som enligt 9 kap. 9-12 §§.

Om det behövs ytter­li­gare tid för att på ett betryg­gande sätt genom­föra röst­räk­ningen, får val­nämn­den fort­sätta sam­man­trä­det för röst­räk­ning på tors­da­gen efter val­da­gen.
Lag (2014:301).

2 §   För varje slag av val skall det använ­das en valurna för var och en av de val­kret­sar som kom­mu­nen är inde­lad i vid val till kom­mun­full­mäk­tige.

Den pre­li­mi­nära röst­räk­ningen

3 §   När samt­liga val­ku­vert som skall läg­gas ner i valur­nan lagts ner i den, skall val­nämn­den ta ur kuver­ten och räkna rös­terna. Detta görs på samma sätt som enligt 11 kap. 2 §.

4 §   Om föns­ter­ku­vert kom­mer till val­nämn­den under röst­räk­ningen efter att någon valurna tömts, skall kuver­ten hål­las skilda från övriga kuvert. Sådana kuvert skall läg­gas i ett eller flera sär­skilda omslag, som för­seglas.

5 §   Ytter­ku­vert för bud­röst som inne­hål­lit val­ku­vert som vid gransk­ningen enligt 1 § har lagts i valur­nan skall tas om hand av nämn­den. Nämn­den skall för­vara dessa ytter­ku­vert och ytter­ku­vert som avses i 9 kap. 17 § under val­pe­ri­o­den.

6 §   Val­nämn­den skall föra pro­to­koll över sin röst­räk­ning.

7 §   När sam­man­trä­det för röst­räk­ning avslu­tats, ska val­nämn­den till läns­sty­rel­sen genast över­lämna
   1. nämn­dens pro­to­koll, och
   2. de omslag som nämn­den gjort i ord­ning.

Om läns­sty­rel­sen begär det ska nämn­den också över­lämna röst­läng­derna.

Om val­nämn­den med stöd av 1 § fjärde styc­ket fort­sät­ter sam­man­trä­det på tors­da­gen efter val­da­gen, ska nämn­den på ons­da­gen till läns­sty­rel­sen lämna över de omslag som gjorts i ord­ning för de val som räk­nats fär­digt fram till dess.
Lag (2014:301).

Säker­het

8 §   Om röst­räk­ningen avbryts ska de omslag som gjorts i ord­ning och övrigt val­ma­te­rial för­va­ras på ett säkert sätt under avbrot­tet. Lag (2014:301).

13 kap. Slut­lig röst­räk­ning

1 §   Läns­sty­rel­sen skall göra den slut­liga röst­räk­ningen.
För­rätt­ningen är offent­lig och skall göras utan dröjs­mål. Om det har hål­lits val till riks­da­gen sam­ti­digt med annat val, skall valet till riks­da­gen räk­nas först.

2 §   Läns­sty­rel­sen skall vid för­rätt­ningen pröva om val­sed­larna är gil­tiga enligt 6 och 7 §§ och om något namn på en val­se­del skall anses vara obe­fint­ligt enligt 8 § samt med­dela de beslut som denna pröv­ning kan för­an­leda. Läns­sty­rel­sen skall också med­dela de beslut som behövs med anled­ning av upp­gif­terna i de pro­to­koll som avses i 9 kap. 16 §.

När­mare om för­rätt­ningen

3 §   Om hand­ling­arna från val­nämn­den är ofull­stän­diga eller brist­fäl­liga på något annat sätt, skall läns­sty­rel­sen begära att de kom­plet­te­ras. Om det behövs skall läns­sty­rel­sen också begära upp­gift om var­för hand­ling­arna är i brist­fäl­ligt skick.

4 §   Läns­sty­rel­sen skall kun­göra tid och plats för för­rätt­ningen. I kun­gö­rel­sen skall läns­sty­rel­sen ange i vil­ken ord­ning som de olika valen skall räk­nas. Kun­gö­rel­sen skall anslås på kom­mu­ner­nas anslags­tav­lor och senast dagen före det att för­rätt­ningen bör­jar infö­ras i en orts­tid­ning inom länet.

5 §   Läns­sty­rel­sen skall föra pro­to­koll över för­rätt­ningen.

Ogil­tig­hets­grun­der

6 §   Har val­sed­lar som väl­jarna läm­nat inte för­va­rats på ett säkert sätt, skall de för­kla­ras ogil­tiga, om det kan antas att det gjorts något obe­hö­rigt med dem.

7 §   En val­se­del är ogil­tig om den
   1. sak­nar par­ti­be­teck­ning,
   2. har mer än en par­ti­be­teck­ning,
   3. har en par­ti­be­teck­ning för ett parti som inte anmält sitt del­ta­gande i valet enligt 2 kap., eller
   4. har kän­ne­tec­ken som uppen­bart gjorts med avsikt.

Finns det fler än en val­se­del i ett val­ku­vert är dessa ogil­tiga. Om kuver­tet inne­hål­ler flera val­sed­lar och alla har samma par­ti­be­teck­ning, ska dock en val­se­del räk­nas som gil­tig. Skil­jer sig val­sed­larna i ett sådant fall åt i fråga om kan­di­dat­namn eller de sär­skilda per­son­rös­terna, ska nam­nen på val­sed­larna anses obe­fint­liga.

Vid pröv­ningen enligt första och andra styc­kena bort­ses i före­kom­mande fall från en par­ti­sym­bol som en väl­jare skri­ver till på en val­se­del. Lag (2014:1384).

Obe­fint­liga kan­di­dat­namn

8 §   Ett kan­di­dat­namn på en val­se­del ska anses obe­fint­ligt om
   1. kan­di­da­ten inte är val­bar eller det inte fram­går klart vem som avses,
   2. kan­di­da­ten har skri­vits till på en val­se­del som gäl­ler för ett parti som regi­stre­rat par­ti­be­teck­ning och anmält kan­di­da­ter enligt 2 kap., i annat fall än när kan­di­da­ten ska anses ha fått väl­ja­rens per­son­röst enligt 7 kap. 2 § fjärde styc­ket,
   3. kan­di­da­ten inte är anmäld och finns på en val­se­del för ett parti som regi­stre­rat par­ti­be­teck­ning och anmält kan­di­da­ter enligt 2 kap., eller
   4. kan­di­da­ten inte har sam­tyckt till kan­di­da­tu­ren enligt 2 kap.

Kan­di­dat­nam­nen på en val­se­del ska vidare anses obe­fint­liga om
   1. val­se­deln upp­tar kan­di­da­ter men inte är för­sedd med ett mar­ke­rat utrymme för per­son­röst­ning,
   2. det läm­nats mer än en sär­skild per­son­röst eller det inte fram­går vem per­son­rös­ten avser,
   3. mar­ke­ring för den sär­skilda per­son­rös­ten kan antas ha gjorts maski­nellt, eller
   4. ord­ningen mel­lan kan­di­da­terna inte fram­går klart.

Kan­di­dat­namn ska inte anses obe­fint­liga på grund av att de har stru­kits från en val­se­del som upp­tar kan­di­da­ter. I 7 kap. 2 § tredje och fjärde styc­kena finns sär­skilda bestäm­mel­ser för det fall en väl­jare skri­ver till kan­di­da­ter på en val­se­del. Lag (2018:1969).

För­rätt­ning­ens avslut­ning

9 §   När för­rätt­ningen har avslu­tats skall läns­sty­rel­sen under­rätta den cen­trala val­myn­dig­he­ten om resul­ta­tet av röst­räk­ningen när det gäl­ler val till riks­da­gen och Euro­pa­par­la­men­tet. Läns­sty­rel­sen och den cen­trala val­myn­dig­he­ten utser där­ef­ter leda­mö­ter och ersät­tare enligt bestäm­mel­serna i 14 kap.

10 §   Val­sed­larna skall läg­gas in i sär­skilda omslag, som för­va­ras under val­pe­ri­o­den.

Omslag med val­sed­lar får öpp­nas endast om
   1. det skall göras en ny eller en fort­satt röst­räk­ning, eller
   2. det annars behövs för val­myn­dig­he­ter­nas utvär­de­ring av valet.

AVDEL­NING IV. FÖR­DEL­NING AV MAN­DAT

14 kap. För­del­ning av man­dat

1 §   Den cen­trala val­myn­dig­he­ten ska på grund­val av resul­ta­tet av den slut­liga röst­räk­ningen för­dela man­da­ten i riks­da­gen och Euro­pa­par­la­men­tet samt fast­ställa vilka kan­di­da­ter som har valts till leda­mö­ter och ersät­tare.

I fråga om val till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige ska läns­sty­rel­sen för­dela man­da­ten mel­lan par­ti­erna och för varje val­krets fast­ställa vilka kan­di­da­ter som har valts till leda­mö­ter och ersät­tare. Lag (2019:923).

1 a §   Om Sve­rige under en löpande val­pe­riod får ytter­li­gare man­dat i Euro­pa­par­la­men­tet ska den cen­trala val­myn­dig­he­ten, på grund­val av resul­ta­tet av sam­man­räk­ningen av rös­terna i det senaste valet till Euro­pa­par­la­men­tet, för­dela de ytter­li­gare man­da­ten och fast­ställa vilka kan­di­da­ter som har valts till leda­mö­ter och ersät­tare. Lag (2010:1327).

2 §   Om det vid en beräk­ning enligt detta kapi­tel blir lika stora tal, ska lot­ten avgöra vil­ket parti, vil­ken kan­di­dat eller vil­ken val­krets som ska få man­da­tet eller vil­ket man­dat som ska åter­fö­ras för ny för­del­ning. Lag (2014:1384).

2 a §   Om det vid sam­man­lägg­ningen av val­sed­lar i grup­per för en beräk­ning av grup­per­nas rös­te­tal enligt detta kapi­tel inte går att avgöra vil­ken grupp en val­se­del med en kan­di­dat som har skri­vits till enligt 7 kap. 2 § fjärde styc­ket till­hör, ska lot­ten avgöra vil­ken grupp en sådan val­se­del med den till­skrivna kan­di­da­ten ska anses till­höra.
Lag (2018:1969).

För­del­ning av man­dat mel­lan par­tier

Riks­dags­va­let

3 §   De fasta val­krets­man­da­ten ska för varje val­krets för­de­las pro­por­tio­nellt mel­lan par­tier som får delta i för­del­ningen.
För­del­ningen görs genom att jäm­fö­rel­se­tal beräk­nas för par­ti­erna med utgångs­punkt i val­re­sul­ta­tet i val­kret­sen. Det parti som vid varje beräk­ning får det största jäm­fö­rel­se­ta­let till­de­las ett man­dat.

Beräk­ningen ska göras med tillämp­ning av den jäm­kade udda­tals­me­to­den. Denna inne­bär att så länge ett parti ännu inte till­de­lats något man­dat beräk­nas jäm­fö­rel­se­ta­let genom att par­ti­ets rös­te­tal i val­kret­sen delas med 1,2. När ett parti har fått ett man­dat beräk­nas nytt jäm­fö­rel­se­tal genom att par­ti­ets rös­te­tal delas med 3. Där­ef­ter fort­sät­ter man på samma sätt att dela par­ti­ets rös­te­tal med när­mast högre udda tal för varje till­de­lat nytt man­dat. Lag (2014:1384).

4 §   För att avgöra hur många man­dat som ett parti ska ha sam­man­lagt i riks­da­gen för att vara pro­por­tio­nellt repre­sen­te­rat i hela lan­det ska den jäm­kade udda­tals­me­to­den tilläm­pas på hela lan­det som en val­krets. Lag (2014:1384).

4 a §   Om ett parti vid för­del­ningen av de fasta val­krets­man­da­ten har fått fler man­dat än vad som mot­sva­rar en pro­por­tio­nell repre­sen­ta­tion i hela lan­det, ska över­skju­tande man­dat åter­fö­ras.

Åter­fö­ringen enligt första styc­ket ska göras i den eller de val­kret­sar där par­tiet till­de­lats man­da­tet eller man­da­ten med lägst jäm­fö­rel­se­tal. Åter­fö­ring får dock inte göras i en val­krets som har färre än tre fasta val­krets­man­dat.

Man­dat som åter­förs enligt andra styc­ket ska, med tillämp­ning av bestäm­mel­serna i 3 §, för­de­las mel­lan de övriga par­tier i val­kret­sen som inte har upp­nått pro­por­tio­nell repre­sen­ta­tion i hela lan­det vid för­del­ningen av de fasta val­krets­man­da­ten.
Lag (2014:1384).

4 b §   Om man­dat har åter­förts i två eller flera val­kret­sar ska dessa man­dat för­de­las i den ord­ningen att det parti som har störst jäm­fö­rel­se­tal till­de­las första man­da­tet och så vidare, allt efter stor­le­ken på jäm­fö­rel­se­ta­len för de par­tier som ska till­de­las man­dat. Lag (2014:1384).

4 c §   Varje parti ska till­de­las så många utjäm­nings­man­dat som behövs för att par­tiet ska få en repre­sen­ta­tion som sva­rar mot dess andel av samt­liga gil­tiga rös­ter i lan­det.
Lag (2014:1384).

5 §   Om ett parti vid för­del­ningen av de fasta val­krets­man­da­ten enligt 3, 4 a och 4 b §§ har fått så många man­dat som behövs för att det ska vara pro­por­tio­nellt repre­sen­te­rat i riks­da­gen, ska man vid för­del­ningen av utjäm­nings­man­da­ten bortse från par­tiet och de man­dat det har fått. Det­samma gäl­ler för ett parti och de man­dat par­tiet fått, om det fått mindre än 4 pro­cent av rös­terna i lan­det.

Av de utjäm­nings­man­dat som ett parti har fått till­förs det första den val­krets där par­tiet efter för­del­ningen av de fasta val­krets­man­da­ten har större jäm­fö­rel­se­tal än i övriga val­kret­sar. Åter­stå­ende man­dat till­förs ett efter ett den val­krets där par­tiet för varje gång har störst jäm­fö­rel­se­tal vid en fort­satt tillämp­ning av den jäm­kade udda­tals­me­to­den på par­ti­ets rös­te­tal i val­kret­sarna. I en val­krets där par­tiet inte har fått något fast val­krets­man­dat ska dock jäm­fö­rel­se­ta­let vid till­del­ningen av det första man­da­tet vara lika med par­ti­ets rös­te­tal. Lag (2014:1384).

Övriga val

6 §   Man­da­ten i kom­mun­full­mäk­tige i en kom­mun som är en enda val­krets ska för­de­las mel­lan par­tier som fått minst 2 pro­cent av rös­terna i kom­mu­nen. I en kom­mun som är inde­lad i två eller flera val­kret­sar ska man­da­ten för­de­las mel­lan par­tier som fått minst 3 pro­cent av rös­terna i kom­mu­nen.

Man­da­ten i regi­on­full­mäk­tige ska för­de­las mel­lan par­tier som fått minst 3 pro­cent av rös­terna i regi­o­nen.

Man­da­ten i Euro­pa­par­la­mentsva­let ska för­de­las mel­lan par­tier som fått minst 4 pro­cent av rös­terna i lan­det. Lag (2019:923).

7 §   De fasta man­da­ten skall för varje val och val­krets för­de­las pro­por­tio­nellt mel­lan par­ti­erna på grund­val av val­re­sul­ta­tet i val­kret­sen. För­del­ningen görs på samma sätt som för riks­dags­va­let.

8 §   Vid för­del­ningen av man­dat i sådana regi­o­ner och kom­mu­ner som är inde­lade i val­kret­sar tilläm­pas bestäm­mel­serna om riks­dags­val i 3-5 §§ på mot­sva­rande sätt. Lag (2019:923).

Hur leda­mö­ter utses

Riks­dags­va­let

9 §   I första hand ska ord­ningen mel­lan kan­di­da­terna bestäm­mas på grund­val av stor­le­ken på varje kan­di­dats per­son­liga rös­te­tal. Per­so­ligt rös­te­tal ska fast­stäl­las bara för en kan­di­dat som fått sär­skilda per­son­rös­ter till ett antal av minst 5 pro­cent av par­ti­ets rös­te­tal i val­kret­sen.

Ett per­son­ligt rös­te­tal fast­ställs på grund­val av de sär­skilda per­son­rös­ter som avgi­vits för kan­di­da­ten. Val­sed­lar på vilka det läm­nats sär­skilda per­son­rös­ter ord­nas grupp­vis efter par­ti­be­teck­ning. Där­ef­ter räk­nas anta­let per­son­rös­ter för varje kan­di­dat i grup­pen. En kan­di­dats per­son­liga rös­te­tal är lika med anta­let per­son­rös­ter som har läm­nats för kan­di­da­ten under samma par­ti­be­teck­ning. Den kan­di­dat som har störst per­son­ligt rös­te­tal tar första plats i ord­ningen, den som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund. Lag (2010:1416).

10 §   Kan inte ett till­räck­ligt stort antal leda­mö­ter utses på grund­val av ett per­son­ligt rös­te­tal, skall ord­nings­följ­den mel­lan åter­stå­ende kan­di­da­ter bestäm­mas genom att jäm­fö­rel­se­tal beräk­nas enligt föl­jande.

Vid första uträk­ningen gäl­ler en val­se­del för den kan­di­dat som står först på sedeln var­vid bort­ses från kan­di­da­ter som redan tagit plats. Val­sed­lar med samma första kan­di­dat bil­dar en grupp. Varje grupps rös­te­tal räk­nas fram. Rös­te­ta­let är lika med det antal val­sed­lar som ingår i grup­pen. Samma tal är också jäm­fö­rel­se­tal för den kan­di­dat som står först på grup­pens val­sed­lar. Den kan­di­dat vars jäm­fö­rel­se­tal är störst får den första plat­sen i ord­ningen.

Vid varje föl­jande uträk­ning gäl­ler en val­se­del för den kan­di­dat som står först på sedeln, men man bort­ser från kan­di­da­ter som redan fått plats i ord­ningen. Den eller de grup­per, vil­kas val­sed­lar vid när­mast före­gå­ende uträk­ning gällde för den kan­di­dat som fick plats i ord­ningen, upp­lö­ses och ord­nas i nya grup­per, så att val­sed­lar som vid den pågående uträk­ningen gäl­ler för en och samma kan­di­dat bil­dar en grupp.
Övriga befint­liga grup­per behålls där­e­mot oför­änd­rade. För varje nybil­dad grupp räk­nas rös­te­ta­let fram. Rös­te­ta­let är lika med det antal val­sed­lar som ingår i grup­pen. För samt­liga kan­di­da­ter som del­tar i uträk­ningen beräk­nas rös­te­tal och jäm­fö­rel­se­tal.

Rös­te­ta­let för en kan­di­dat är lika med rös­te­ta­let för den grupp eller det sam­man­lagda rös­te­ta­let för de grup­per vil­kas val­sed­lar gäl­ler för kan­di­da­ten. Jäm­fö­rel­se­ta­let för en kan­di­dat är lika med kan­di­da­tens rös­te­tal, om inte den grupp av val­sed­lar som gäl­ler för kan­di­da­ten del­ta­git i besät­tan­det av en förut utde­lad plats. Om detta är fal­let, får man kan­di­da­tens jäm­fö­rel­se­tal genom att kan­di­da­tens rös­te­tal delas med det tal som mot­sva­rar den del grup­pen tagit i besät­tan­det av plats eller plat­ser som utde­lats (grup­pens plat­stal), ökat med 1, eller, om flera grup­per av val­sed­lar som gäl­ler för kan­di­da­ten del­ta­git i besät­tan­det av förut utde­lad plats, med dessa grup­pers sam­man­lagda plat­stal, ökat med 1. Plat­sta­let för en grupp beräk­nas genom att grup­pens rös­te­tal delas med det största jäm­fö­rel­se­ta­let vid uträk­ningen när­mast före grup­pens bildande. För kan­di­dat som redan stod först på någon val­se­del beräk­nas nytt plat­stal endast för nytill­komna val­sed­lar.
Bråk­tal som upp­kom­mer vid del­ning beräk­nas med 2 deci­ma­ler. Den sista deci­mal­siff­ran får inte höjas.

Den kan­di­dat vars jäm­fö­rel­se­tal är störst får nästa plats i ord­ningen.

Dub­bel­vals­av­veck­ling vid riks­dags­val

11 §   Kan­di­da­ter som har fått man­dat i fler än en val­krets eller för mer än ett parti skall till­träda det man­dat för vil­ket deras per­son­liga rös­te­tal är störst i för­hål­lande till anta­let rös­ter för par­tiet. Har kan­di­da­terna inte tagit plats i ord­ningen på grund­val av sina per­son­liga rös­te­tal, skall de till­träda det man­dat för vil­ket deras jäm­fö­rel­se­tal är störst.

Det man­dat som kan­di­da­ten inte till­trä­der skall till­falla den som skulle komma först i ord­ningen enligt föl­jande. I första hand ord­nas kan­di­da­terna på grund­val av beräk­ningen av deras per­son­liga rös­te­tal enligt vad som sägs i 9 § andra styc­ket.

Kan inte till­räck­ligt många kan­di­da­ter ord­nas enligt andra styc­ket, skall de ord­nas på grund­val av de val­sed­lar som gällde för den kan­di­dat som ursprung­li­gen fick plats i ord­ningen enligt 9 och 10 §§. Vid denna uträk­ning gäl­ler varje val­se­del som hel röst. Röst­vär­det skall till­go­do­räk­nas den kan­di­dat som står främst på sedeln av dem som inte redan fått plats i ord­ningen. Den som får högsta rös­te­ta­let får plats i den sär­skilda ord­ningen.

Leder första styc­ket till att två eller flera man­dat inte till­träds, skall dessa till­sät­tas ett i taget efter stor­le­ken på de per­son­liga rös­te­ta­len i för­hål­lande till anta­let rös­ter för par­tiet. Kan inte samt­liga man­dat till­trä­das häri­ge­nom till­sätts de efter jäm­fö­rel­se­ta­len enligt 10 §.

Över­skju­tande man­dat i riks­dags­val

12 §   Om ett parti i någon val­krets fått fler man­dat än vad som mot­sva­rar anta­let kan­di­da­ter på par­ti­ets val­sed­lar, skall över­skju­tande man­dat med tillämp­ning av beräk­ningen i 5 § andra styc­ket flyt­tas till en annan val­krets där par­tiet del­tar i för­del­ningen av fasta val­krets­man­dat.

Leda­mö­ter i övriga val

13 §   Leda­mö­ter i övriga val fast­ställs enligt vad som tilläm­pas beträf­fande riks­dags­va­let.

Per­son­ligt rös­te­tal ska fast­stäl­las bara för kan­di­da­ter som fått sär­skilda per­son­rös­ter mot­sva­rande minst 5 pro­cent av det antal rös­ter som par­tiet fått i val­kret­sen, dock minst
   1. vid val till regi­on­full­mäk­tige: 100 rös­ter,
   2. vid val till kom­mun­full­mäk­tige: 50 rös­ter.
Lag (2019:923).

Hur ersät­tare utses

Riks­dags­va­let

14 §   För varje leda­mot utses lika många ersät­tare som leda­mo­tens parti fått man­dat i val­kret­sen. Det skall dock all­tid utses minst tre ersät­tare för varje leda­mot. När ersät­tare utses skall man bortse från den som valts till leda­mot.

Ersät­tare utses genom en sär­skild ord­ning mel­lan kan­di­da­terna på par­ti­ets val­sed­lar. Ord­ningen beräk­nas enligt 11 § andra och tredje styc­ket.

Finns det ändå inte någon som kan utses till ersät­tare skall föl­jande gälla. Den kan­di­dat inom val­kret­sen som står i tur att få nästa man­dat för par­tiet utses till ersät­tare. Sak­nas en sådan kan­di­dat på par­ti­ets val­sed­lar, skall med tillämp­ning av 5 § andra styc­ket en annan val­krets bestäm­mas, där par­tiet del­tar i för­del­ningen av fasta man­dat, från vil­ken ersät­ta­ren skall utses. Till ersät­tare utses den som där står när­mast i tur att få man­dat för par­tiet. För varje leda­mot får det bara fin­nas en ersät­tare enligt detta stycke. Kan ersät­tare inte utses på det sät­tet, utses inte någon ersät­tare.

Ersät­tare i övriga val

15 §   Ersät­tare i regi­on­full­mäk­tige och Euro­pa­par­la­men­tet utses på mot­sva­rande sätt som för riks­dags­va­let. Lag (2019:923).

16 §   Ersät­tare i kom­mun­full­mäk­tige utses i första hand på grund­val av ord­ningen mel­lan kan­di­da­terna som fram­kom­mer vid beräk­ningen av deras per­son­liga rös­te­tal enligt 9 §.

I andra hand utses ersät­tare genom en beräk­ning inom det parti för vil­ket han eller hon har bli­vit vald. Vid varje beräk­ning tas hän­syn bara till de val­sed­lar som upp­tar leda­mo­tens namn och som där­för gällde för detta namn, när det fick plats i ord­ningen. Varje val­se­del gäl­ler som en hel röst. Röst­vär­det ska till­go­do­räk­nas det namn som står främst på sedeln av dem som inte bli­vit utsedda till leda­mot. Den som får högsta rös­te­ta­let är utsedd till ersät­tare för den leda­mot som beräk­ningen avser.

Om det antal ersät­tare som har utsetts är mindre än det antal som kom­mun­full­mäk­tige har bestämt enligt 5 kap. 8 § andra styc­ket kom­mu­nal­la­gen (2017:725) och samma ersät­tare har utsetts för tre eller flera leda­mö­ter, utses ytter­li­gare en ersät­tare för var och en av dessa leda­mö­ter. Då ska även nam­net på en kan­di­dat som genom valet bli­vit utsedd till ersät­tare för den leda­mot som beräk­ningen avser anses som obe­fint­ligt. I övrigt görs på det sätt som anges i första och andra styc­ket.

Om anta­let ersät­tare fort­fa­rande är mindre än det antal som kom­mun­full­mäk­tige har bestämt enligt 5 kap. 8 § andra styc­ket kom­mu­nal­la­gen och samma ersät­tare har utsetts för fem eller flera leda­mö­ter, utses ytter­li­gare en ersät­tare för var och en av dessa leda­mö­ter.

Där­ef­ter görs på mot­sva­rande sätt suc­ces­sivt ytter­li­gare beräk­ningar för de leda­mö­ter vil­kas ersät­tare har utsetts för sju eller flera leda­mö­ter, nio eller flera leda­mö­ter, och så vidare, så länge anta­let ersät­tare är mindre än det antal som kom­mun­full­mäk­tige har bestämt.

Om ande­len ersät­tare av de plat­ser som ett parti fått utgör ett bru­tet tal, ska detta avrun­das till när­mast högre hela tal. Lag (2017:748).

17 §   Om det för ett parti inte kom­mer att utses minst två ersät­tare i kom­mun­full­mäk­tige, skall föl­jande gälla.

Om det sedan ersät­tare utsetts enligt 16 § visar sig att det för leda­mot eller leda­mö­ter i ett parti utsetts bara en ersät­tare, skall ytter­li­gare en beräk­ning göras till dess minst två ersät­tare utsetts.

Kan någon ersät­tare för en viss leda­mot inte utses på det sät­tet, utses ingen ersät­tare för den leda­mo­ten.

När leda­mö­ter och ersät­tare avgår under val­pe­ri­o­den

Riks­dags­va­let

18 §   Om en leda­mot i riks­da­gen avgår under val­pe­ri­o­den, skall den cen­trala val­myn­dig­he­ten på anmä­lan av riks­da­gens tal­man utse en ny leda­mot. Till ny leda­mot skall utses den som står i tur att inträda enligt ord­ningen mel­lan ersät­tarna enligt 14 §.

19 §   Om en ny leda­mot tidi­gare varit ersät­tare enligt 14 § tredje styc­ket för den avgångna leda­mo­ten skall en ny ersät­tare utses enligt 14 §. Har man­da­tet flyt­tats från en val­krets till en annan, skall det anses ha till­de­lats den sist­nämnda val­kret­sen vid valet.

Ersät­tare för en annan leda­mot som utsetts i stäl­let för en leda­mot som avgått är de övriga kan­di­da­ter som skulle ha varit ersät­tare för den avgångna leda­mo­ten.

20 §   Den cen­trala val­myn­dig­he­ten skall på anmä­lan av riks­da­gens tal­man med tillämp­ning av 14 § om möj­ligt utse två nya ersät­tare, om
   1. anta­let ersät­tare för en riks­dags­le­da­mot har mins­kat till hälf­ten eller mindre än hälf­ten av det antal som utsetts vid valet där­för att ersät­tare har utsetts till ordi­na­rie leda­mö­ter eller har avgått av någon annan orsak, eller
   2. anta­let ersät­tare inte är till­räck­ligt stort för att ersät­tare skall kunna inträda i en leda­mots ställe.

Övriga val

21 §   Om en leda­mot i regi­on­full­mäk­tige, kom­mun­full­mäk­tige eller Euro­pa­par­la­men­tet avgår under val­pe­ri­o­den, ska respek­tive val­myn­dig­het efter anmä­lan utse en ny leda­mot. Ny leda­mot ska utses enligt vad som tilläm­pas för riks­dags­va­let enligt 18 och 19 §§. Lag (2019:923).

22 §   Om en ersät­tare i regi­on­full­mäk­tige har utsetts till ordi­na­rie leda­mot, bli­vit invald i en annan val­krets efter ett omval där eller avgått som ersät­tare av någon annan orsak, ska läns­sty­rel­sen på anmä­lan av full­mäk­ti­ges ord­fö­rande göra nya beräk­ningar och utse ytter­li­gare en ersät­tare för varje leda­mot som berörs.

Ersät­tare för en annan leda­mot som utsetts i stäl­let för en leda­mot som avgått är de övriga kan­di­da­ter som skulle ha varit ersät­tare för den avgångna leda­mo­ten.

Vid beräk­ningen ska samma beräk­ning tilläm­pas som när ersät­tare utses. Kan någon ersät­tare inte utses enligt första styc­ket, utses ingen ersät­tare. Lag (2019:923).

23 §   Om en ersät­tare i kom­mun­full­mäk­tige har utsetts till ordi­na­rie leda­mot, bli­vit invald i en annan val­krets efter ett omval där eller avgått som ersät­tare av någon annan orsak, ska läns­sty­rel­sen på anmä­lan av full­mäk­ti­ges ord­fö­rande göra nya beräk­ningar och utse ytter­li­gare en ersät­tare för varje leda­mot som berörs. I de fall anta­let ersät­tare också efter det att ersät­tare har avgått upp­går till minst det antal som full­mäk­tige bestämt, ska en ny ersät­tare utses bara om leda­mo­ten i annat fall skulle komma att sakna ersät­tare som utsetts för henne eller honom.

Ersät­tare för en annan leda­mot som har utsetts i stäl­let för en leda­mot som avgått är de övriga kan­di­da­ter som skulle ha varit ersät­tare för den avgångna leda­mo­ten.

Vid beräk­ningen ska 16 § tilläm­pas. Kan någon ersät­tare inte utses enligt första styc­ket, utses ingen ersät­tare.
Lag (2018:28).

24 §   Den cen­trala val­myn­dig­he­ten skall på anmä­lan av Euro­pa­par­la­men­tet med tillämp­ning av reg­lerna om utse­ende av ersät­tare om möj­ligt utse två nya ersät­tare, om anta­let ersät­tare för en leda­mot har mins­kat till hälf­ten eller mindre än hälf­ten av det antal som utsetts vid valet där­för att ersät­tare har utsetts till leda­mot eller har avgått av någon annan orsak.

Valets avslut­ning

Riks­dags­va­let och valet till Euro­pa­par­la­men­tet

25 §   När den cen­trala val­myn­dig­he­ten har för­de­lat man­da­ten mel­lan par­ti­erna och utsett leda­mö­ter och ersät­tare, ska val­re­sul­ta­tet kun­gö­ras genom att det anslås på myn­dig­he­tens fysiska anslags­tavla och pub­li­ce­ras på myn­dig­he­tens webb­plats. Där­med är valet avslu­tat.

På samma sätt ska det kun­gö­ras när nya leda­mö­ter och ersät­tare har utsetts enligt 18-20 och 24 §§.

I fråga om kun­gö­ran­det tilläm­pas lagen (1977:654) om kun­gö­rande i mål och ären­den hos myn­dig­het m.m.
Lag (2018:28).

Valet till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige

26 §   När läns­sty­rel­sen har för­de­lat man­da­ten mel­lan par­ti­erna och utsett leda­mö­ter och ersät­tare skall val­re­sul­ta­tet kun­gö­ras genom att pro­to­kol­let läggs fram för gransk­ning. Där­med är valet avslu­tat.

Det­samma skall gälla när nya leda­mö­ter och ersät­tare utsetts enligt 21-23 §§.

27 §   Om färre än halva anta­let leda­mö­ter utsetts i region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige, ska Val­pröv­nings­nämn­den upp­häva valet och besluta om omval av samt­liga leda­mö­ter och ersät­tare.
Lag (2019:923).

Utfär­dande och gransk­ning av bevis för den som bli­vit utsedd

28 §   För den som bli­vit utsedd till leda­mot av riks­da­gen, regi­on­full­mäk­tige, kom­mun­full­mäk­tige eller Euro­pa­par­la­men­tet eller till ersät­tare ska respek­tive val­myn­dig­het genast utfärda bevis om detta. I bevi­set ska den val­myn­dig­he­ten ange
   1. nam­net på den som bli­vit utsedd, och
   2. den tid, det parti och den val­krets som leda­mo­ten eller ersät­ta­ren bli­vit utsedd för.

Ett bevis för ersät­tare ska dess­utom i före­kom­mande fall inne­hålla upp­gift om den eller de leda­mö­ter som han eller hon utsetts till ersät­tare för och ord­ningen mel­lan ersät­tarna, om flera ersät­tare utsetts för samma leda­mot. Lag (2019:923).

29 §   Som bevis gäl­ler utdrag ur pro­to­koll eller annan hand­ling från beräk­ning vid vil­ken leda­mo­ten eller ersät­ta­ren bli­vit utsedd. Bevi­set ska skic­kas till den som bli­vit utsedd. Vid riks­dags­val ska bevi­set även skic­kas till Val­pröv­nings­nämn­den och riks­da­gens tal­man. Bevis som avser leda­mot i Europa-​ par­la­men­tet ska dess­utom skic­kas till par­la­men­tet. Bevis som avser region-​ och kom­mun­full­mäk­tige ska skic­kas till respek­tive full­mäk­tige. Lag (2019:923).

30 §   Val­pröv­nings­nämn­den skall granska bevis för riks­dags­le­da­mö­ter eller leda­mö­ter i Euro­pa­par­la­men­tet och ersät­tare för att pröva om dessa bli­vit utfär­dade i enlig­het med 28 §. Gransk­ningen skall efter riks­dags­val vara avslu­tad senast dagen innan den riks­dag som valet gällt sam­las till riksmöte. Övriga bevis som kom­mer in till Val­pröv­nings­nämn­den skall grans­kas så snart det kan ske. Berät­telse om gransk­ningen skall genast över­läm­nas till riks­da­gens tal­man. Gäl­ler valet leda­mö­ter i Euro­pa­par­la­men­tet, skall berät­telse om gransk­ningen dess­utom skic­kas till par­la­men­tet.

31 §   Val­pröv­nings­nämn­den får upp­dra åt ord­fö­ran­den eller ersät­ta­ren för ord­fö­ran­den att på nämn­dens väg­nar granska bevis för en riks­dags­le­da­mot eller leda­mot i Euro­pa­par­la­men­tet och ersät­tare för sådana leda­mö­ter som utses under löpande val­pe­riod med anled­ning av att en leda­mot avgått eller ersät­tare utsetts enligt 18-20 och 24 §§.

AVDEL­NING V. AVSLU­TANDE BESTÄM­MEL­SER

15 kap. Över­kla­gande

1 §   Beslut eller andra åtgär­der enligt denna lag får över­kla­gas endast i den utsträck­ning som anges i detta kapi­tel.

2 §   Har upp­hävts genom lag (2014:301).

Över­kla­gande hos Val­pröv­nings­nämn­den

3 §   Hos Val­pröv­nings­nämn­den får över­kla­gas
   1. föl­jande beslut av läns­sty­rel­sen:
      a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 §§ om fast­stäl­lande av val­krets­in­del­ning för val till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige,
      b) beslut enligt 4 kap. 10 och 14 §§ om anta­let val­krets­man­dat för val till region-​ och kom­mun­full­mäk­tige,
      c) beslut enligt 4 kap. 17 § om indel­ning i val­di­strikt,
   2. läns­sty­rel­sens eller den cen­trala val­myn­dig­he­tens beslut om rät­telse i en röst­längd,
   3. föl­jande beslut av den cen­trala val­myn­dig­he­ten eller, i före­kom­mande fall, läns­sty­rel­sen:
      a) beslut enligt 4 kap. 3 § om anta­let val­krets­man­dat vid val till riks­da­gen,
      b) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om regi­stre­ring av par­ti­be­teck­ning,
      c) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmä­lan av kan­di­da­ter eller 6 kap. om val­sed­lar,
      d) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmä­lan om del­ta­gande i val,
   4. läns­sty­rel­sens eller den cen­trala val­myn­dig­he­tens beslut att fast­ställa utgången av ett val eller beslut om att utse nya leda­mö­ter eller ersät­tare enligt 14 kap. 18-24 §§.
Lag (2019:923).

4 §   Ett beslut som avses i 3 § 4 får över­kla­gas av
   1. den som enligt röst­läng­den haft röst­rätt vid valet, och
   2. ett parti som del­ta­git i valet.

Beslu­tet får också över­kla­gas av en kan­di­dat som inte har varit upp­ta­gen i den aktu­ella röst­läng­den, när det gäl­ler frå­gan om för­ord­nande av honom eller henne som leda­mot, efter­trä­dare eller ersät­tare.

Hur över­kla­gan­det görs

5 §   Ett över­kla­gande av ett beslut att fast­ställa utgången av ett val enligt 3 § 4 ska ges in till Val­pröv­nings­nämn­den.

Ett över­kla­gande av beslut i andra fall ska ges in till den myn­dig­het som har med­de­lat det över­kla­gade beslu­tet (besluts­myn­dig­he­ten). Lag (2018:28).

6 §   Ett över­kla­gande ska ha kom­mit in till besluts­myn­dig­he­ten eller, när det gäl­ler ett över­kla­gande av beslut att fast­ställa utgången av ett val enligt 3 § 4, till Val­pröv­nings­nämn­den
   1. i ett ärende som avses i 3 § 1 samt 3 a och b: senast inom tre vec­kor från den dag det över­kla­gade beslu­tet kun­gjor­des eller, om beslu­tet inte har kun­gjorts, inom tre vec­kor från den dag kla­gan­den fick del av beslu­tet,
   2. i ett ärende som avses i 3 § 2: senast ons­da­gen före val­da­gen,
   3. i ett ärende som avses i 3 § 3 c: senast inom tre vec­kor från den dag kla­gan­den fick del av beslu­tet,
   4. i ett ärende som avses i 3 § 3 d: senast inom en vecka från den dag det över­kla­gade beslu­tet kun­gjor­des eller, om beslu­tet inte har kun­gjorts, inom en vecka från den dag kla­gan­den fick del av beslu­tet,
   5. i ett ärende som avses i 3 § 4: tidi­gast dagen efter val­da­gen och senast inom tio dagar efter det att valet avslu­ta­des eller, om över­kla­gan­det gäl­ler beslut om att utse nya leda­mö­ter eller ersät­tare enligt 14 kap. 18-24 §§, inom tio dagar efter det att sam­man­räk­ningen avslu­ta­des.

Det är Val­pröv­nings­nämn­den som avgör om över­kla­gan­det har kom­mit in i rätt tid. Lag (2018:28).

7 §   Om ett över­kla­gande som ska ges in till besluts­myn­dig­he­ten har kom­mit in till Val­pröv­nings­nämn­den inom över­kla­gan­de­ti­den, ska det tas upp till pröv­ning även om skri­vel­sen med över­kla­gan­det inte har kom­mit till besluts­myn­dig­he­ten i tid.

Om ett över­kla­gande av ett beslut att fast­ställa utgången av ett val enligt 3 § 4 har kom­mit in till besluts­myn­dig­he­ten inom över­kla­gan­de­ti­den, ska det tas upp till pröv­ning även om skri­vel­sen med över­kla­gan­det inte har kom­mit till Val­pröv­nings­nämn­den i tid. Lag (2018:28).

Pröv­ningen av över­kla­gande av val

8 §   I de ären­den som avses i 3 § 4 ska samt­liga över­kla­gan­den på en gång kun­gö­ras genom att de anslås på Val­pröv­nings­nämn­dens fysiska anslags­tavla och pub­li­ce­ras på nämn­dens webb­plats sna­rast möj­ligt efter att tiden för över­kla­gande har gått ut. I fråga om kun­gö­ran­det tilläm­pas lagen (1977:654) om kun­gö­rande i mål och ären­den hos myn­dig­het m.m.

Besluts­myn­dig­he­ten ska skynd­samt till Val­pröv­nings­nämn­den över­lämna de över­kla­gan­den av beslut om att utse nya leda­mö­ter eller ersät­tare enligt 14 kap. 18-24 §§ som har kom­mit in till besluts­myn­dig­he­ten. Lag (2018:28).

9 §   Besluts­myn­dig­he­ten ska skynd­samt till Val­pröv­nings­nämn­den yttra sig över de över­kla­gan­den som den över­läm­nar till nämn­den. Lag (2018:28).

10 §   Ett beslut genom vil­ket någon har för­ord­nats till leda­mot i region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige eller till ersät­tare gäl­ler även om beslu­tet har över­kla­gats. Om någon annan för­ord­nats till leda­mot eller ersät­tare med anled­ning av över­kla­gan­det, gäl­ler det beslu­tet så snart det val eller den sam­man­räk­ning har avslu­tats som leda­mo­ten eller ersät­ta­ren bli­vit för­ord­nad genom.

Leda­mö­ter i Euro­pa­par­la­men­tet till­trä­der sitt upp­drag då de för­ord­nats och deras behö­rig­het prö­vats av Euro­pa­par­la­men­tet.

Bestäm­mel­serna om inhi­bi­tion i 48 § för­valt­nings­la­gen (2017:900) till­läm­pas inte i fråga om för­ord­nande som avses i denna para­graf. Lag (2019:923).

11 §   När Val­pröv­nings­nämn­den prö­var ett över­kla­gande, ska nämn­dens samt­liga leda­mö­ter vara när­va­rande. Om över­kla­gan­det avser ett beslut genom vil­ket utgången av ett ordi­na­rie val till riks­da­gen eller ett ordi­na­rie val till region-​ eller kom­mun­full­mäk­tige har fast­ställts, ska nämn­den ha samma sam­man­sätt­ning som den hade vid tiden för dessa val. Om över- kla­gan­det avser ett beslut genom vil­ket utgången av ett annat val fast­ställts, får nämn­den ha den sam­man­sätt­ning den hade vid tiden för det valet. Lag (2019:923).

12 §   Myn­dig­he­ter och andra som har hjälpt till vid valet skall lämna Val­pröv­nings­nämn­den de upp­lys­ningar och ytt­ran­den som nämn­den begär.

Om Val­pröv­nings­nämn­den fin­ner att någon behö­ver höras som vittne vid dom­stol, kan nämn­den för­ordna att vitt­nes­för­hör skall hål­las vid tings­rätt.

Vid bevisupp­tag­ning enligt andra styc­ket gäl­ler 35 kap. 10 och 11 §§ rättte­gångs­bal­ken. Ersätt­ning till vitt­nen skall beta­las av all­männa medel. Kost­na­den för detta skall stanna på sta­ten.

13 §   Val­pröv­nings­nämn­den ska upp­häva ett val i den omfatt­ning som det behövs och besluta om omval i den berörda val­kret­sen
   1. om det vid för­be­re­dande och genom­fö­rande av valet som en myn­dig­het sva­rar för har före­kom­mit någon avvi­kelse från före­skri­ven ord­ning, eller
   2. om någon har hind­rat röst­ningen, för­vans­kat läm­nade rös­ter eller otill­bör­li­gen ver­kat vid valet på något annat sätt.

Om rät­telse kan åstad­kom­mas genom för­nyad sam­man­räk­ning eller någon annan sådan mindre ingri­pande åtgärd, ska nämn­den i stäl­let upp­dra åt besluts­myn­dig­he­ten att vidta en sådan rät­telse.

Rät­telse enligt första eller andra styc­ket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som före­kom­mit har inver­kat på valut­gången.

Ett omval till riks­da­gen, regi­on­full­mäk­tige eller kom­mun­full­mäk­tige avser endast det antal fasta man­dat och utjäm­nings­man­dat som till­de­la­des den eller de val­kret­sar som är berörda vid det upp­hävda valet. Lag (2019:923).

14 §   Om det vid en sam­man­räk­ning som avses i 14 kap. 18-24 §§ har före­kom­mit avvi­kelse från före­skri­ven ord­ning och det inte är osan­no­likt att avvi­kel­sen har inver­kat på utgången av sam­man­räk­ningen, skall Val­pröv­nings­nämn­den upp­häva sam­man­räk­ningen och upp­dra åt besluts­myn­dig­he­ten att vidta den rät­telse som behövs.

15 §   Om ett visst beslut inte får över­kla­gas eller om det skall över­kla­gas i sär­skild ord­ning, får en omstän­dig­het som avses med beslu­tet inte åbe­ro­pas vid pröv­ning enligt 13 eller 14 §.

16 §   I fråga om beslut som får över­kla­gas enligt detta kapi­tel tilläm­pas inte 37-39 §§ för­valt­nings­la­gen (2017:900). Lag (2018:823).

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2005:837
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2006, då val­la­gen (1997:157) skall upp­höra att gälla.
   2. Par­ti­be­teck­ningar som har regi­stre­rats enligt den upp­hävda lagen skall anses regi­stre­rade enligt den nya lagen.
   3. Beslut om indel­ning i val­kret­sar och val­di­strikt som har fat­tats enligt den upp­hävda lagen skall anses fat­tade enligt den nya lagen.

2014:301
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2014 i fråga om 10 kap. 7 § och 12 kap. 8 § och i övrigt den 1 janu­ari 2015.
   2. Äldre före­skrif­ter ska tilläm­pas vid ett omval som hålls på grund av att ett ordi­na­rie val till riks­da­gen eller landstings-​ eller kom­mun­full­mäk­tige i sep­tem­ber 2014 upp­hävts.

2014:1384
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2015 och tilläm­pas första gången inför och vid ordi­na­rie val till riks­da­gen, lands­tings­full­mäk­tige och kom­mun­full­mäk­tige 2018.
   2. Om en ansö­kan om regi­stre­ring av par­ti­be­teck­ning eller anmä­lan om del­ta­gande i val har kom­mit in före ordi­na­rie val till riks­da­gen, lands­tings­full­mäk­tige och kom­mun­full­mäk­tige 2018, ska den pröv­ning som avses i 2 kap. 3 och 18 §§ omfatta även en par­ti­be­teck­ning som inne­hål­ler en par­ti­sym­bol som kan anses all­mänt för­knip­pad med någon annan än sökan­den.

2018:28
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 mars 2018.
   2. Lagen tilläm­pas första gången inför och vid ordi­na­rie val till riks­da­gen, lands­tings­full­mäk­tige och kom­mun­full­mäk­tige 2018.

2018:1969
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2019.
   2. Lagen tilläm­pas första gången inför och vid valet till Euro­pa­par­la­men­tet 2019.
   3. Äldre före­skrif­ter gäl­ler vid ett omval som hålls på grund av att ett ordi­na­rie val till riks­da­gen eller landstings-​ eller kom­mun­full­mäk­tige i sep­tem­ber 2018 upp­hävts.

2021:1328
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 feb­ru­ari 2022.
   2. Lagen tilläm­pas första gången inför och vid ordi­na­rie val till riks­da­gen, regi­on­full­mäk­tige och kom­mun­full­mäk­tige 2022.