Karan­täns­lag (1989:290). För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2006:1570

Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   I denna lag finns vissa bestäm­mel­ser till skydd mot att karan­täns­sjuk­do­mar förs in i lan­det eller sprids till utlan­det genom land-, luft- eller sjö­tra­fik.

Rege­ringen får med­dela bestäm­mel­ser, som avvi­ker från denna lag, om det behövs med hän­syn till över­ens­kom­melse med Dan­mark, Fin­land eller Norge. Lag (2004:181).

2 §   Med karan­täns­sjuk­dom avses i denna lag gula febern, kolera, pest samt de sjuk­do­mar på vilka bestäm­mel­serna om sam­hälls­far­liga sjuk­do­mar i smitt­skydds­la­gen (2004:168) är tillämp­liga. Lag (2004:878).

Ansvars­för­del­ning och orga­ni­sa­to­riska bestäm­mel­ser

3 §   Miljö-​ och häl­so­skydds­nämn­den sva­rar för att sani­tära åtgär­der vid­tas beträf­fande las­ter, bagage och annat gods, trans­port­me­del och djur. För andra smitt­skydds­åt­gär­der enligt denna lag sva­rar smitt­skyddslä­ka­ren.

Om den som berörs av en smitt­skydds­åt­gärd mot­sät­ter sig åtgär­den, får den vid­tas endast om den har stöd i smitt­skydds­la­gen (2004:168) eller någon annan lag.
Lag (2004:181).

4 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer skall efter sam­råd med de berörda lands­tings­kom­mu­nerna och kom­mu­nerna före­skriva att vissa ham­nar och flyg­plat­ser skall vara karan­täns­ham­nar respek­tive karan­täns­flyg­plat­ser.

5 §   Lands­tings­kom­mu­nen och kom­mu­nen skall svara för att karan­täns­ham­nar och karan­täns­flyg­plat­ser har till­gång till den per­so­nal och den utrust­ning som behövs för kon­troll av tra­fi­ken så att karan­täns­sjuk­do­mar inte förs in i lan­det eller sprids till utlan­det.

6 §   Smitt­skyddslä­ka­ren skall sam­ordna smitt­skydds­kon­trol­len vid karan­täns­ham­nar och karan­täns­flyg­plat­ser.

Smitt­skyddslä­ka­ren, eller den läkare som han över­lå­ter upp­gif­ten åt, skall vid behov utföra läkar­un­der­sök­ning och vac­ci­na­tion samt utfärda ett skrift­ligt intyg om åtgär­den, om den som berörs av åtgär­den begär det.

Smitt­skyddslä­ka­ren skall biträda miljö-​ och häl­so­skydds­nämn­den i dess upp­gif­ter enligt denna lag.

7 §   Om ett område utom eller inom lan­det är att betrakta som smit­tat av en karan­täns­sjuk­dom enligt de inter­na­tio­nella häl­so­vårds­be­stäm­mel­serna och det finns risk för att sjuk­do­men förs in i lan­det eller här­i­från sprids till utlan­det, skall soci­al­sty­rel­sen för­klara områ­det smit­tat av sjuk­do­men. Områ­det skall anses som smit­tat till dess soci­al­sty­rel­sen för­kla­rar områ­det fritt från smitta.

All­männa bestäm­mel­ser om sani­tära åtgär­der

8 §   Sani­tära åtgär­der som avses i denna lag skall utfö­ras utan dröjs­mål och på ett sådant sätt att de inte vål­lar onö­digt obe­hag, fara för någons hälsa, skada på trans­port­me­del eller brand­fara.

När sani­tära åtgär­der utförs beträf­fande last, bagage och annat gods skall de för­sik­tig­hets­mått vid­tas som behövs för att för­hindra skada på god­set.

Om miljö-​ och häl­so­skydds­nämn­den har vid­ta­git en sani­tär åtgärd skall nämn­den utfärda ett skrift­ligt intyg om åtgär­den, om den som berörs av åtgär­den begär det.

Åtgär­der vid ankomst

9 §   Innan ett far­tyg anlö­per första svenska hamn eller senast vid ankoms­ten till ham­nen skall befäl­ha­va­ren på far­ty­get lämna upp­gift om häl­so­till­stån­det ombord till Tull­ver­ket
   1. om befäl­ha­va­ren har anled­ning anta att smitta av en karan­täns­sjuk­dom kan fin­nas ombord,
   2. om far­ty­get kom­mer från en hamn i ett område som har för­kla­rats smit­tat av en karan­täns­sjuk­dom och ankoms­ten sker inom inku­ba­tions­ti­den för sjuk­do­men,
   3. om det ombord på far­ty­get finns en per­son som har vis­tats inom ett smitt­för­kla­rat område under sådan tid att inku­ba­tions­ti­den för sjuk­do­men inte har gått ut vid far­ty­gets ankomst till svensk hamn.

När Tull­ver­ket har fått en sådan upp­gift som avses i första styc­ket, skall ver­ket ome­del­bart under­rätta smitt­skyddslä­ka­ren om inne­hål­let. Lag (1999:417).

10 §   Ett far­tyg får inte av smitt­skydds­skäl väg­ras till­träde till hamn.

11 §   Om miljö-​ och häl­so­skydds­nämn­den har före­skri­vit en sani­tär åtgärd beträf­fande ett far­tyg och befäl­ha­va­ren på far­ty­get mot­sät­ter sig åtgär­den, får åtgär­den inte vid­tas om far­ty­get ome­del­bart fort­sät­ter sin resa. Far­ty­get får dock inte anlöpa någon annan hamn här i lan­det.
Far­ty­get skall tillå­tas inta bränsle, vat­ten och andra för­nö­den­he­ter som det behö­ver, under för­ut­sätt­ning att det kan ske utan risk för smitt­sprid­ning.

12 §   Vad som sägs i 9--11 §§ om far­tyg och ham­nar skall gälla också luft­far­tyg respek­tive flyg­plat­ser.

Om ett luft­far­tyg vid ankoms­ten till lan­det lan­dar på någon annan plats än en karan­täns­flyg­plats och upp­gift skall läm­nas om häl­so­till­stån­det ombord enligt 9 §, skall befäl­ha­va­ren genast under­rätta smitt­skyddslä­ka­ren, miljö-​ och häl­so­skydds­nämn­den eller någon annan offent­lig myn­dig­het.

13 §   Post, tid­ningar och tryck­sa­ker som inte är bagage får inte under­kas­tas sani­tära åtgär­der. En sådan åtgärd får dock vid­tas beträf­fande post­pa­ket som kom­mer från ett kole­ra­smit­tat område och som miss­tänks inne­hålla livs­me­del. Om mot­ta­ga­ren mot­sät­ter sig åtgär­den, skall pake­tet åter­sän­das till avsän­da­ren.

Åtgär­der vid avresa

14 §   Den som på grund av en karan­täns­sjuk­dom
   1. har tagits in på sjuk­hus,
   2. har iso­le­rats enligt 5 kap. 1 § smitt­skydds­la­gen (2004:168),
   3. har till­fäl­ligt iso­le­rats enligt 5 kap. 3 § smitt­skydds­la­gen,
   4. skall hål­las i karan­tän enligt 3 kap. 9 § smitt­skydds­la­gen, eller
   5. har för­bju­dits att lämna avspär­rat område enligt beslut om avspärr­ning enligt 3 kap. 10 § smitt­skydds­la­gen får inte resa ut ur lan­det. Smitt­skyddslä­ka­ren skall vidta de åtgär­der som behövs för att hindra den smit­tade från att lämna lan­det.

I andra fall än som avses i första styc­ket får den som för smitta av en karan­täns­sjuk­dom inte väg­ras att lämna lan­det. Han skall dock i god tid före avre­san med­dela den smitt­skyddslä­kare som under­rät­tats om sjuk­doms­fal­let enligt smitt­skydds­la­gen om tid­punk­ten för avre­san och målet för resan. Smitt­skyddslä­ka­ren skall under­rätta häl­so­vårds­myn­dig­he­ten på ankomstor­ten om avre­san och andra omstän­dig­he­ter av bety­delse för att för­hindra smitt­sprid­ning. Lag (2004:878).

Rått­be­kämp­ning

15 §   Miljö-​ och häl­so­skydds­nämn­den i en kom­mun med hamn skall vidta de åtgär­der som behövs för att utrota råt­tor i ham­nen och för att skydda ham­nens anlägg­ningar mot råt­tor.

16 §   När ett far­tyg kom­mer till en svensk hamn skall befäl­ha­va­ren på far­ty­get visa upp ett skrift­ligt intyg för Tull­ver­ket om att utrot­ning av råt­tor har skett ombord eller att utrot­ning inte har behövts (rått­sa­ne­rings­be­vis). Om ett gil­tigt intyg inte visas upp skall Tull­ver­ket ome­del­bart under­rätta miljö-​ och häl­so­skydds­nämn­den. Nämn­den skall låta under­söka far­ty­get och, om det behövs, vidta åtgär­der för att utrota råt­tor ombord.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från skyl­dig­he­ten att visa upp rått­sa­ne­rings­be­vis. Lag (1999:417).

Avgif­ter

17 §   Miljö-​ och häl­so­skydds­nämn­den får ta ut avgif­ter för smitt­re­ning, des­in­fek­tion, utrot­ning av råt­tor och för under­sök­ning som avses i 16 § första styc­ket.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer skall med­dela före­skrif­ter om avgif­ter enligt denna para­graf.

Till­syn

18 §   Soci­al­sty­rel­sen har till­sy­nen över karan­täns­verk­sam­he­ten i lan­det.

Soci­al­sty­rel­sen skall full­göra de upp­gif­ter som enligt de av världs­häl­so­or­ga­ni­sa­tio­nen antagna inter­na­tio­nella häl­so­vårds­be­stäm­mel­serna skall utfö­ras av den natio­nella häl­so­vårds­för­valt­ningen.

19 §   Polis-​, passkontroll-​, tull-, lots- och hamn­per­so­nal, per­so­nal vid sjö­farts­in­spek­tio­nen och kust­be­vak­ningen samt tra­fik­per­so­nal vid inter­na­tio­nella flyg­plat­ser skall, var och en inom sitt verk­sam­hets­om­råde, vara upp­märk­sam på efter­lev­na­den av denna lag och de före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen.

Polis-​ och pass­kon­troll­per­so­nal skall med­verka vid kon­troll av vac­ci­na­tions­be­vis vid karan­täns­flyg­plat­serna.

Ytter­li­gare före­skrif­ter

20 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela de ytter­li­gare före­skrif­ter som behövs för att hindra att karan­täns­sjuk­do­mar förs in i lan­det eller sprids till utlan­det.

Straff

21 §   Till böter döms den som
   1. åsi­do­sät­ter sin skyl­dig­het att lämna upp­gift om häl­so­till­stån­det ombord på far­tyg eller luft­far­tyg eller läm­nar en orik­tig sådan upp­gift,
   2. åsi­do­sät­ter sin skyl­dig­het att lämna under­rät­telse som avses i 12 § andra styc­ket.

Över­kla­gande

22 §   Miljö-​ och häl­so­skydds­nämn­dens beslut enligt denna lag får över­kla­gas hos läns­rät­ten.

Ett beslut enligt denna lag gäl­ler ome­del­bart, om inte något annat anges i beslu­tet.

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2006:1570
   1. Denna lag trä­der i kraft den 15 juni 2007 då karan­täns­la­gen (1989:290) skall upp­höra att gälla.
   2. Beslut och intyg som har med­de­lats enligt den upp­hävda lagen gäl­ler fort­fa­rande.