Pati­ent­lag (2014:821)

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2014:821
Depar­te­ment: Soci­al­de­par­te­men­tet
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2023:42
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2014:821
Depar­te­ment/myn­dig­het: Soci­al­de­par­te­men­tet
Utfär­dad: 2014-​06-19
Änd­rad: t.o.m. SFS

2023:42
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Denna lag syf­tar till att inom hälso-​ och sjuk­vårds­verk­sam­het stärka och tyd­lig­göra pati­en­tens ställ­ning samt till att främja pati­en­tens integri­tet, själv­be­stäm­mande och del­ak­tig­het.

Lagen inne­hål­ler bestäm­mel­ser om
   - till­gäng­lig­het (2 kap.),
   - infor­ma­tion (3 kap.),
   - sam­tycke (4 kap.),
   - del­ak­tig­het (5 kap.),
   - fast vård­kon­takt och indi­vi­du­ell pla­ne­ring (6 kap.),
   - val av behand­lingsal­ter­na­tiv och hjälp­me­del (7 kap.),
   - ny medi­cinsk bedöm­ning (8 kap.),
   - val av utfö­rare (9 kap.),
   - per­son­upp­gif­ter och intyg (10 kap.),
   - syn­punk­ter, kla­go­mål och pati­ent­sä­ker­het (11 kap.).

2 §   Bestäm­mel­serna i 1 kap. 9 §, 6 kap. 4 § och 7 kap. 1 och 2 §§ gäl­ler endast hälso-​ och sjuk­vårds­verk­sam­het som bedrivs med en region eller en kom­mun som huvud­man.

Bestäm­mel­serna i 2 kap. 3 och 4 §§, 6 kap. 3 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 § gäl­ler endast hälso-​ och sjuk­vårds­verk­sam­het som bedrivs med en region som huvud­man. Lag (2019:964).

3 §   Lagen omfat­tar inte tand­vård enligt tand­vårds­la­gen (1985:125).

4 §   Bestäm­mel­ser om hur hälso-​ och sjuk­vårds­verk­sam­het ska orga­ni­se­ras och bedri­vas finns i hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30).

Bestäm­mel­ser om hälso-​ och sjuk­vårds­per­so­na­lens skyl­dig­he­ter och ansvar för vår­den av pati­en­ter finns i pati­ent­sä­ker­hets­la­gen (2010:659). Lag (2017:66).

5 §   Med hälso-​ och sjuk­vård avses i denna lag dels åtgär­der för att medi­cinskt före­bygga, utreda och behandla sjuk­do­mar och ska­dor, dels sjuk­trans­por­ter.

6 §   Målet med hälso-​ och sjuk­vår­den är en god hälsa och en vård på lika vill­kor för hela befolk­ningen.

Vår­den ska ges med respekt för alla män­ni­skors lika värde och för den enskilda män­ni­skans vär­dig­het. Den som har det största beho­vet av hälso-​ och sjuk­vård ska ges före­träde till vår­den.

7 §   Pati­en­ten ska få sak­kun­nig och omsorgs­full hälso-​ och sjuk­vård som är av god kva­li­tet och som står i över­ens­stäm­melse med veten­skap och beprö­vad erfa­ren­het.
Lag (2017:66).

8 §   När hälso-​ och sjuk­vård ges till barn ska bar­nets bästa sär­skilt beak­tas.

9 §   Bestäm­mel­ser om habi­li­te­ring och reha­bi­li­te­ring, hjälp­me­del för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning och tolk­tjänst för var­dags­tolk­ning finns i 8 kap. 7 § och 12 kap. 5 § hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30). Lag (2017:66).


2 kap. Till­gäng­lig­het

1 §   Hälso-​ och sjuk­vår­den ska vara lätt till­gäng­lig.

2 §   Pati­en­ten ska, om det inte är uppen­bart obe­höv­ligt, sna­rast få en medi­cinsk bedöm­ning av sitt häl­so­till­stånd.

3 §   Enligt 9 kap. 1 § hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30) ska pati­en­ter erbju­das en vård­ga­ranti. Den ska inne­hålla en för­säk­ran om att den enskilde inom viss tid får
   1. kon­takt med pri­mär­vår­den,
   2. en medi­cinsk bedöm­ning av läkare eller annan legi­ti­me­rad hälso-​ och sjuk­vårds­per­so­nal inom pri­mär­vår­den,
   3. besöka den spe­ci­a­li­se­rade vår­den, och
   4. pla­ne­rad vård.
Lag (2018:554).

4 §   Om vård­ga­ran­tin enligt 3 § 3 eller 4 inte upp­fylls, ska pati­en­ten få vård hos en annan vård­gi­vare utan extra kost­nad för pati­en­ten.


3 kap. Infor­ma­tion

1 §   Pati­en­ten ska få infor­ma­tion om
   1. sitt häl­so­till­stånd,
   2. de meto­der som finns för under­sök­ning, vård och behand­ling,
   3. de hjälp­me­del som finns för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning,
   4. vid vil­ken tid­punkt han eller hon kan för­vänta sig att få vård,
   5. det för­vän­tade vård- och behand­lings­för­lop­pet,
   6. väsent­liga ris­ker för kom­pli­ka­tio­ner och biverk­ningar,
   7. efter­vård, och
   8. meto­der för att före­bygga sjuk­dom eller skada.

2 §   Pati­en­ten ska även få infor­ma­tion om
   1. möj­lig­he­ten att välja behand­lingsal­ter­na­tiv samt vård­gi­vare och utfö­rare av offent­ligt finan­si­e­rad hälso-​ och sjuk­vård,
   2. regi­o­nens elektro­niska system för list­ning av pati­en­ter hos utfö­rare,
   3. möj­lig­he­ten att välja och få till­gång till en fast läkar­kon­takt,
   4. möj­lig­he­ten att få en ny medi­cinsk bedöm­ning och en fast vård­kon­takt,
   5. vård­ga­ran­tin, och
   6. möj­lig­he­ten att hos För­säk­rings­kas­san få upp­lys­ningar om vård i ett annat land inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES) eller i Schweiz. Lag (2022:272).

2 a §   Om kost­na­den för vår­den av en pati­ent ska ersät­tas i enlig­het med Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämp­ning av pati­enträt­tig­he­ter vid grän­sö­ver­skri­dande hälso-​ och sjuk­vård, i den ursprung­liga lydel­sen, ska vård­gi­va­ren infor­mera pati­en­ten om
   1. att hälso-​ och sjuk­vår­den och dess per­so­nal står under till­syn av Inspek­tio­nen för vård och omsorg (IVO),
   2. det regis­ter om anmä­lan av verk­sam­het m.m. som förs av IVO enligt 2 kap. pati­ent­sä­ker­hets­la­gen (2010:659), och
   3. möj­lig­he­ten att begära ersätt­ning enligt pati­entska­de­la­gen (1996:799) eller från läke­me­dels­för­säk­ringen och om pati­ent­nämn­der­nas verk­sam­het. Lag (2016:658).

2 b §   En pati­ent som skrivs ut från slu­ten vård ska få sam­man­fat­tande infor­ma­tion om den vård och behand­ling som getts under vård­ti­den, om avsik­ten är att pati­en­ten ska få insat­ser från soci­al­tjänst, kom­mu­nal hälso-​ och sjuk­vård eller den regi­on­fi­nan­si­e­rade öppna vår­den. Om infor­ma­tion finns till­gäng­lig, ska pati­en­ten även få upp­gif­ter om vem som är pati­en­tens fasta vård­kon­takt, tid­punkt för när sam­ord­nad indi­vi­du­ell pla­ne­ring avses genom­fö­ras och upp­gif­ter om befint­liga pla­ner för vård och omsorg efter utskriv­ningen.
Lag (2019:964).

2 c §   I 4 kap. 7 § bio­bank­sla­gen (2023:38) finns bestäm­mel­ser om infor­ma­tion och sam­tycke vid insam­ling och beva­rande av ett prov i en bio­bank och använd­ning av ett prov. Lag (2023:42).

3 §   När pati­en­ten är ett barn ska även bar­nets vård­nads­ha­vare få infor­ma­tion enligt 1 och 2 §§.

4 §   Om infor­ma­tio­nen inte kan läm­nas till pati­en­ten, ska den i stäl­let såvitt möj­ligt läm­nas till en när­stå­ende till honom eller henne.

5 §   Infor­ma­tio­nen får inte läm­nas till pati­en­ten eller någon när­stå­ende om bestäm­mel­ser om sek­re­tess eller tyst­nads­plikt hind­rar detta.

6 §   Infor­ma­tio­nen ska anpas­sas till mot­ta­ga­rens ålder, mog­nad, erfa­ren­het, språk­liga bak­grund och andra indi­vi­du­ella för­ut­sätt­ningar.

Mot­ta­ga­rens öns­kan om att avstå från infor­ma­tion ska respek­te­ras.

7 §   Den som ger infor­ma­tio­nen ska så långt som möj­ligt för­säkra sig om att mot­ta­ga­ren har för­stått inne­hål­let i och bety­del­sen av den läm­nade infor­ma­tio­nen.

Infor­ma­tio­nen ska läm­nas skrift­li­gen om det behövs med hän­syn till mot­ta­ga­rens indi­vi­du­ella för­ut­sätt­ningar eller om han eller hon ber om det.


4 kap. Sam­tycke

1 §   Pati­en­tens själv­be­stäm­mande och integri­tet ska respek­te­ras.

2 §   Hälso-​ och sjuk­vård får inte ges utan pati­en­tens sam­tycke om inte annat föl­jer av denna eller någon annan lag. Innan sam­tycke inhäm­tas ska pati­en­ten få infor­ma­tion enligt 3 kap.
Pati­en­ten kan, om inte annat sär­skilt föl­jer av lag, lämna sitt sam­tycke skrift­li­gen, munt­li­gen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon sam­tyc­ker till den aktu­ella åtgär­den.

Pati­en­ten får när som helst ta till­baka sitt sam­tycke. Om en pati­ent avstår från viss vård eller behand­ling, ska han eller hon få infor­ma­tion om vilka kon­se­kven­ser detta kan med­föra.

3 §   När pati­en­ten är ett barn ska bar­nets inställ­ning till den aktu­ella vår­den eller behand­lingen så långt som möj­ligt klar­läg­gas. Bar­nets inställ­ning ska till­mä­tas bety­delse i för­hål­lande till hans eller hen­nes ålder och mog­nad.

4 §   Pati­en­ten ska få den hälso-​ och sjuk­vård som behövs för att avvärja fara som akut och all­var­ligt hotar pati­en­tens liv eller hälsa, även om hans eller hen­nes vilja på grund av med­vets­lös­het eller av någon annan orsak inte kan utre­das.


5 kap. Del­ak­tig­het

1 §   Hälso-​ och sjuk­vår­den ska så långt som möj­ligt utfor­mas och genom­fö­ras i sam­råd med pati­en­ten.

2 §   En pati­ents med­ver­kan i hälso-​ och sjuk­vår­den genom egen­vård enligt lagen (2022:1250) om egen­vård ska utgå från pati­en­tens öns­ke­mål och indi­vi­du­ella för­ut­sätt­ningar.
Lag (2022:1254).

3 §   Pati­en­tens när­stå­ende ska få möj­lig­het att med­verka vid utform­ningen och genom­fö­ran­det av vår­den, om det är lämp­ligt och om bestäm­mel­ser om sek­re­tess eller tyst­nads­plikt inte hind­rar detta.


6 kap. Fast vård­kon­takt och indi­vi­du­ell pla­ne­ring

1 §   Pati­en­tens behov av trygg­het, kon­ti­nu­i­tet och säker­het ska till­go­do­ses. Olika insat­ser för pati­en­ten ska sam­ord­nas på ett ända­måls­en­ligt sätt.

2 §   En fast vård­kon­takt ska utses för pati­en­ten om han eller hon begär det, eller om det är nöd­vän­digt för att till­go­dose hans eller hen­nes behov av trygg­het, kon­ti­nu­i­tet, sam­ord­ning och säker­het.

3 §   Pati­en­ten ska få möj­lig­het att välja och få till­gång till en fast läkar­kon­takt hos den utfö­rare inom pri­mär­vår­den som pati­en­ten valt genom list­ning enligt 7 kap. 3 a § hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30). Lag (2022:272).

4 §   För en enskild som har behov av både hälso-​ och sjuk­vård och insat­ser från soci­al­tjäns­ten ska en indi­vi­du­ell plan upp­rät­tas under de för­ut­sätt­ningar som anges i 16 kap. 4 § hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30). Lag (2017:66).


7 kap. Val av behand­lingsal­ter­na­tiv och hjälp­me­del

1 §   När det finns flera behand­lingsal­ter­na­tiv som står i över­ens­stäm­melse med veten­skap och beprö­vad erfa­ren­het ska pati­en­ten få möj­lig­het att välja det alter­na­tiv som han eller hon före­drar. Pati­en­ten ska få den valda behand­lingen, om det med hän­syn till den aktu­ella sjuk­do­men eller ska­dan och till kost­na­derna för behand­lingen fram­står som befo­gat.

Pati­en­ten har inte rätt att välja en sådan behand­ling som kom­mu­nen ansva­rar för enligt 12 kap. 1 eller 2 § eller 14 kap. 1 § hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30) utan­för den kom­mun inom vil­ken han eller hon är bosatt, om denna kom­mun kan erbjuda en behand­ling som står i över­ens­stäm­melse med veten­skap och beprö­vad erfa­ren­het. Lag (2017:66).

2 §   När det finns olika hjälp­me­del för per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning till­gäng­liga ska pati­en­ten ges möj­lig­het att välja det alter­na­tiv som han eller hon före­drar.
Pati­en­ten ska få det valda hjälp­med­let, om det med hän­syn till hans eller hen­nes behov och till kost­na­derna för hjälp­med­let fram­står som befo­gat.


8 kap. Ny medi­cinsk bedöm­ning

1 §   En pati­ent med livs­ho­tande eller sär­skilt all­var­lig sjuk­dom eller skada ska få möj­lig­het att inom eller utom den egna regi­o­nen få en ny medi­cinsk bedöm­ning.

Pati­en­ten ska erbju­das den behand­ling som den nya bedöm­ningen kan ge anled­ning till om
   1. behand­lingen står i över­ens­stäm­melse med veten­skap och beprö­vad erfa­ren­het, och
   2. det med hän­syn till den aktu­ella sjuk­do­men eller ska­dan och till kost­na­derna för behand­lingen fram­står som befo­gat.
Lag (2019:964).


9 kap. Val av utfö­rare

1 §   En pati­ent som omfat­tas av en regi­ons ansvar för hälso-​ och sjuk­vård ska inom eller utom denna region få möj­lig­het att välja utfö­rare av offent­ligt finan­si­e­rad öppen vård.

Bestäm­mel­ser om val av utfö­rare inom pri­mär­vår­den genom list­ning finns i 7 kap. 3 a och 3 b §§ hälso-​ och sjuk­vårds­la­gen (2017:30). Lag (2022:272).


10 kap. Per­son­upp­gif­ter och intyg

1 §   Inom hälso-​ och sjuk­vårds­verk­sam­het ska per­son­upp­gif­ter utfor­mas och i övrigt behand­las så att pati­en­tens och övriga regi­stre­ra­des integri­tet respek­te­ras.

Bestäm­mel­ser om pati­en­tens rätt att ta del av jour­nalhand­lingar och andra upp­gif­ter och att mot­sätta sig behand­ling av per­son­upp­gif­ter samt andra bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter inom hälso-​ och sjuk­vårds­verk­sam­het finns i pati­ent­da­ta­la­gen (2008:355) och lagen (2022:913) om sam­man­hål­len vård- och omsorgs­do­ku­men­ta­tion. Lag (2022:917).

2 §   Bestäm­mel­ser om sek­re­tess inom all­män hälso-​ och sjuk­vårds­verk­sam­het finns i 25 kap. offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400).

Bestäm­mel­ser om tyst­nads­plikt inom enskild hälso-​ och sjuk­vårds­verk­sam­het finns i 6 kap. 12, 13 och 16 §§ pati­ent­sä­ker­hets­la­gen (2010:659).

3 §   Den som är skyl­dig att föra pati­ent­jour­nal ska på begä­ran av pati­en­ten utfärda intyg om vår­den.


11 kap. Syn­punk­ter, kla­go­mål och pati­ent­sä­ker­het

1 §   Pati­ent­nämn­derna ska enligt lagen (2017:372) om stöd vid kla­go­mål mot hälso-​ och sjuk­vår­den
   1. hjälpa pati­en­ter och deras när­stå­ende att föra fram kla­go­mål och att få svar av vård­gi­va­ren i enlig­het med 3 kap. 8 b § pati­ent­sä­ker­hets­la­gen (2010:659),
   2. till­han­da­hålla eller hjälpa pati­en­ter att få den infor­ma­tion pati­en­terna behö­ver för att kunna ta till vara sina intres­sen i hälso-​ och sjuk­vår­den och hjälpa pati­en­ter att vända sig till rätt myn­dig­het, och
   3. främja kon­tak­terna mel­lan pati­en­ter och vård­per­so­nal.
Lag (2017:379).

2 §   En pati­ent som har drab­bats av en vård­skada ska sna­rast infor­me­ras om
   1. att det har inträf­fat en hän­delse som med­fört en vård­skada,
   2. vilka åtgär­der som vård­gi­va­ren avser att vidta för att en lik­nande hän­delse inte ska inträffa igen,
   3. vård­gi­va­rens skyl­dig­het att han­tera kla­go­mål och syn­punk­ter,
   4. pati­ent­nämn­der­nas upp­gift att hjälpa pati­en­ten att föra fram kla­go­mål och att få svar av vård­gi­va­ren,
   5. möj­lig­he­ten att anmäla kla­go­mål till Inspek­tio­nen för vård och omsorg, och
   6. möj­lig­he­ten att begära ersätt­ning enligt pati­entska­de­la­gen (1996:799) eller från läke­me­dels­för­säk­ringen. Lag (2017:379).

2 a §   Vård­gi­va­ren ska sna­rast besvara kla­go­mål från pati­en­ter och deras när­stå­ende. Kla­gomå­len ska besva­ras på lämp­ligt sätt och med hän­syn till kla­gomå­lets art och den enskil­des för­måga att till­go­do­göra sig infor­ma­tion.

Vård­gi­va­ren ska ge kla­gan­den
   1. en för­kla­ring till vad som har inträf­fat, och
   2. i före­kom­mande fall, en beskriv­ning av vilka åtgär­der som vård­gi­va­ren avser att vidta för att en lik­nande hän­delse inte ska inträffa igen. Lag (2017:379).

3 §   Inspek­tio­nen för vård och omsorg ska enligt vad som anges i 7 kap. 10-18 §§ pati­ent­sä­ker­hets­la­gen (2010:659) efter anmä­lan pröva kla­go­mål mot verk­sam­he­ter som bedri­ver hälso-​ och sjuk­vård och mot hälso-​ och sjuk­vårds­per­so­nal.

4 §   Pati­en­ten och den­nes när­stå­ende ska få möj­lig­het att delta i vård­gi­va­rens pati­ent­sä­ker­hets­ar­bete.