SFS 1998:554 Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

svensk författningssamling sfs 1998:554 lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125); utfärdad den 11 juni 1998. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om tandvårdslagen (1985:125) dels att 4, 8 och 15 a §§ skall ha följande lydelse dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse. 4 § vårdgivaren får ta ut ersättning för undersökning och tandbehandling. ersättningen skall vara skälig med hänsyn till behandlingens art, omfattning och utförande samt omständigheterna i övrigt. för tandvård som avses i 8 a § gäller särskilda bestämmelser om patientavgift. innan en undersökning eller viss behandling påbörjas skall vårdgivaren upplysa patienten om kostnaden för åtgärden. om en följd av behandlingar behövs skall vårdgivaren upplysa patienten om de beräknade sammanlagda kostnaderna för behandlingarna. om förutsättningarna för behandlingsförslaget eller kostnadsberäkningen ändras skall patienten upplysas om detta och om anledningen till ändringen. 8 § landstinget skall planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård. landstinget skall se till att det finns tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och att patientgrupper med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård. planeringen skall avse även den tandvård som erbjuds av annan än landstinget. 8 a § vid tillämpningen av 8 § skall landstinget särskilt svara för att uppsökande verksamhet bedrivs bland dem som 1. kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), eller 2. får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller 3. omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 4. är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård, omsorg eller service som personer som omfattas av punkterna 1–3 ovan. landstinget skall också svara för att nödvändig tandvård erbjuds patienter som avses i första stycket. utkom från trycket den 22 juni 1998 1 prop. 1997/98:112, bet. 1997/98:sou25, rskr. 1997/98:289. 1 sfs 1998:554 landstinget skall vidare se till att tandvård kan erbjudas dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid. 15 a §2 tandvård som avses i 7 § 1 skall vara avgiftsfri för patienten. uppkommer kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tandvårdsbesök, får avgift tas ut av patienten enligt grunder som landstinget bestämmer. landstinget får också ta ut avgift, om patienten på begäran ges tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat. av patienter som får tandvård som avses i 7 § 2 och 3 får landstinget ta ut vårdavgifter enligt grunder som landstinget bestämmer, om inte något annat är särskilt föreskrivet. vid tandvård som avses i 8 a § samt vid undersökning för och utförande av oralkirurgisk behandling, som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser och som inte ersätts till någon del enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, gäller bestämmelserna om vårdavgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). patienten skall ha rätt att välja om sådan tandbehandling som avses i 8 a § skall utföras av folktandvården eller av en enskild näringsidkare, ett bolag, eller en annan juridisk person som enligt 2 kap. 3 § lagen om allmän försäkring är uppförd på förteckning som upprättats av den allmänna försäkringskassan. 1. denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2. för oralkirurgisk behandling och tandvårdsbehandling som har påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. på regeringens vägnar maj-inger klingvall björn reuterstrand (socialdepartementet) 2 2 senaste lydelse 1994:743. fakta info direkt, tel. 08-587 671 00 elanders gotab, stockholm 1998