SFS 1971:494

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag sfs 1971:494 om exe­ku­tiv för­sälj­ning av fast egen­dom; utkom f rän tryc­ket den 5 juli 197 1 given stock­holms slott den 14 maj 1971. v i gustaf adolf, med guds nåde, sve­ri­ges, götes och ven­des konung, göra veter­ligt: att vi, med riks- dagen^, fun­nit gott för­ordna som föl­jer. inle­dande bestäm­mel­ser 1 § utmätt fast egen­dom säl­jes av över­ex­e­ku­tor. för­sälj­ningen skall ske på offent­lig auk­tion, om ej annat föl­jer av 15 eller 57 §. 2 § vad i denna lag sägs om utmätt fast egen­dom gäl­ler i tillämp­liga delar även när fast egen­dom skall säl­jas exe­ku­tivt under kon­kurs. vad som sägs om ford­ran som är för­e­nad med panträtt i fast egen dom gäl­ler även rätt till betal­ning på grund av ägar­hy­po­tek, om ej an nat föl­jer av sär­skilda bestäm­mel­ser i lagen. de bestäm­mel­ser som med­de­las om pant­brev gäl­ler i tillämp­liga de lar även vilan­de­be­vis. för­be­re­dande åtgär­der inför exe­ku­tiv för­sälj­ning 3 § över­ex­e­ku­tor skall låta beskriva och vär­dera utmätt fas­tig­het så snart det är lämp­ligt med hän­syn till det fort­satta för­fa­ran­det. till­be­hör skall anges i beskriv­ningen och vär­de­ras för sig i den mån det är på kal­lat med hän­syn till till­be­hö­rens värde eller av annan orsak. om fas­tig­het, som är inteck­nad gemen­samt med annan fas­tig­het, skall säl­jas och sär­skilt tax­e­rings­värde sak­nas för någon av fas­tig­he­terna, skall var och en av dem vär­de­ras. 4 § fas­tig­he­tens ägare skall på anmo­dan till­han­da­hålla de hand­lingar som visar hans ägan­de­rätt eller tjä­nar till u pplys­ning om rät­tig­he­ter som besvä­rar fas­tig­he­ten eller om till­be­hör till den och uppge vilka som har 1 prop. 1971: 20, lu 11 , rskr 126. 1303 ¬ sfs 1971: 494 ford­ran eller rät­tig­het som bör iakt­ta­gas vid egen­do­mens för­sälj­ning. över­ex­e­ku­tor skall även på annat sätt söka inför­skaffa utred­ning i dessa hän­se­en­den samt om den belast­ning som rät­tig­het utgör och det veder­lag som utgår. fas­tig­he­tens ägare skall på anmo­dan över­lämna pant­brev som han inne­har. där­ef­ter får pant­bre­vet ej pant­för­skri­vas utan över­ex­e­ku­tors till­stånd. 5 § påstår någon bättre rätt till utmätt fas­tig­het, skall över­ex­e­ku­tor, om skäl före­lig­ger där­till, före­lägga honom att inom en månad efter det att före­läg­gan­det del­gi­vits h onom väcka talan mot utmät­nings­sö­kan­den och den som i ären­det anta­gits vara ägare till fas­tig­he­ten vid dom­stol som anges i 10 kap. 10 § rät­te­gångs­bal­ken. första styc­ket äger mot­sva­rande tillämp­ning, om annan än fas­tighe tens ägare påstår att han äger bygg­nad eller annat som fram­står som till­be­hör till fas­tig­he­ten. efter­kom­mes ej före­läg­gande enligt första euer andra styc­ket, är talan mot sökan­den för­lo­rad, om ej sökan­den inom tid som nyss nämnts själv väckt talan mot den som påstått bättre rätt och den som i ären­det anta gits vara ägare. är tvis­ten av väsent­lig bety­delse, får fas­tig­he­ten ej säl­jas för­rän tvis ten bhvit slut­ligt avgjord eller tiden för väc­kande av talan utgått. för­valt­ning av utmätt fas­tighe t 6 § ägare till utmätt fas­tig­het får ej minska dess värde genom att över låta till­be­hör eller genom att annat än till hus­be­hov avverka skog, be driva grus- eller sten­täkt eller på annat sätt utnyttja natur­till­gång­arna euer för­ändra fas­tig­he­ten. i övrigt får han, i den mån ej annat föl­jer av 8 eller 9 §, till­go­do­göra sig fas­tig­he­tens van­liga avkast­ning till dess fas tig­he­ten sålts och skall till­trä­das av köpa­ren. sådan rätt före­lig­ger dock ej i fråga om väx­ande gröda eller annan avkast­ning som för­kla­rats ingå i för­sälj­ningen. äga­ren får ej i fas­tig­he­ten upp­låta rät­tig­het som går utö­ver vad som är med­gi­vet enligt första styc­ket, över­ex­e­ku­tor får för­bjuda honom att upp­låta rät­tig­het som kan för­svåra fas­tig­he­tens för­sälj­ning. på begä­ran av äga­ren kan över­ex­e­ku­tor medge undan­tag från första eller andra styc­ket i den mån det kan ske utan intrång i utraätningssö-​​ kan­dens rätt och i övrigt är lämp­ligt. 7 § på begä­ran av bor­ge­när kan över­ex­e­ku­tor vid behov för­ordna, att kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten skall taga vård om till­be­hör till fas­tig­he­ten. i bråds­kande fall kan kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten på begä­ran ome­del­bart ta ga vård om sådant till­be­hör. åtgär­den skall genast anmä­las hos över­exe kutor, som prö­var om den skall bestå. 8 § arren­de­av­gift, hyra eller annan avkast­ning av fas­tig­he­ten som för­fal­ler till betal­ning under för­fa­ran­dets gång skall, om bor­ge­när begär det och skäl före­lig­ger där­till, upp­bä­ras av över­ex­e­ku­tor eller den han 1304 för­ord­nar som sysslo­man, över­ex­e­ku­tor skall i sådant fall utan dröjs-​​ ¬ mål med­dela den betal­nings­skyl­dige för­bud att betala till annan än över- sfs 1971: 494 exe­ku­tor eller sysslo­man­nen. 9 § kan det befa­ras att äga­ren van­vår­dar fas­tig­he­ten eller för­fo­gar över den i strid med 6 § eller att egen­do­men på annat sätt för­säm­ras i större mån, kan över­ex­e­ku­tor på begä­ran av bor­ge­när för­ordna sysslo man att omhän­der­taga och för­valta fas­tig­he­ten. 10 § arren­de­av­gift, hyra och annan avkast­ning av fas­tig­he­ten som sysslo­man upp­bär skall redo­vi­sas till över­ex­e­ku­tor vid tid­punkt som den ne bestäm­mer. tids­frist för för­sälj­ning 11 § utmätt fas­tig­het bör säl­jas inom fyra måna­der från utmät­ningen, om ej hin­der möter eller anstånd bevil­jas enligt andra—fjärde styc­kena. anstånd med för­sälj­ningen får bevil­jas på begä­ran av sökan­den eller fas­tig­he­tens ägare. på begä­ran av fas­tig­he­tens ägare får anstånd bevil­jas endast om sökan­den med­ger det eller sär­skilda skäl till anstånd före­lig ger. anstånd får ej utan syn­ner­liga skäl bevil­jas utö­ver ett år från utmät ningen. i fall som avses i 77 a § utsök­nings­la­gen (1877; 31 s. 1) eller 70 § kon­kursla­gen (1921: 225) skall tid som avses i första och tredje styc­kena räk­nas från den dag då för­sälj­ningen begär­des. uflös­nings­rätt och anslut­nings­rätt 12 § bor­ge­när eller annan vars rätt kan vara bero­ende av den utmätta fas­tig­he­tens för­sälj­ning får utlösa sökan­den. han trä­der där­i­ge­nom i sökan­dens ställe. den som vill utlösa sökan­den skall, innan fas­tig­he­ten sålts, till över exe­ku­tor betala sökan­dens ford­ran och kost­nad för vil­ken denne sva­rar. 13 § hör fas­tig­he­ten till kon­kursbo, kan bor­ge­när som i kon­kx­ir­sen be vakat ford­ran med panträtt eller bättre för­måns­rätt i fas­tig­he­ten begära att fas­tig­he­ten säl­jes för hans ford­ran, om hans rätt till betal­ning ur fas tig­he­ten är ostri­dig eller styr­kes. bor­ge­när som vill ansluta sig enligt första styc­ket skall anmäla detta hos över­ex­e­ku­tor senast två vec­kor före bevak­nings­sam­man­trä­det. bestäm­mel­serna i 12 § äger mot­sva­rande tillämp­ning i fråga om rätt att utlösa den som anslu­tit sig enligt första styc­ket. för­sälj­ning av fas­tig­hets­till­be­hör 14 § är det san­no­likt att till­be­hör kan med för­del säl­jas för sig utan sam­ti­dig för­sälj­ning av fas­tig­he­ten i övrigt, skall över­ex­e­ku­tor utsätta sam­man­träde för pröv­ning av frå­gan. till sam­man­trä­det skall över­exe kutor kalla sökan­den, fas­tig­he­tens ägare och envar för över­ex­e­ku­tor 1305 ¬ sfs 1971: 494 känd inne­ha­vare av panträtt i fas­tig­he­ten eller av annan rät­tig­het som kan påver­kas av för­sälj­ningen. blir vid sam­man­trä­det när­va­rande sakä­gare ense om att till­be­hör bör säl­jas för sig, för­ord­nar över­ex­e­ku­tor i enlig­het där­med, om ej sär­skilda skäl för­an­le­der annat. upp­nås ej enig­het om sär­skild för­sälj­ning, får över­ex­e­ku­tor för­ordna därom endast om syn­ner­liga skäl före­lig­ger. råder tvist om till­be­hör som avses i 5 § andra styc­ket, får sär­skild för­sälj­ning av till­be­hö­ret ej ske för­rän tvis­ten bli­vit slut­ligt avgjord eller tiden för väc­kande av talan utgått. 15 § sär­skild för­sälj­ning av till­be­hör sker enligt bestäm­mel­serna om för­sälj­ning av utmätt lösöre, över­ex­e­ku­tor trä­der där­vid i kro­no­fogde myn­dig­he­tens ställe. till­be­hör som säl­jes för sig upp­hör att höra till fas­tig­he­ten, även om det ej skil­jes från denna. 16 § vad som influ­tit genom sär­skild för­sälj­ning av till­be­hör till­kom mer dem som har ford­ringar med rätt i fas­tig­he­ten med det före­träde mel­lan dem som gäl­ler enligt lag. den som har ford­ran med panträtt i fas­tig­he­ten kan avstå från betal­ning utan att det mins­kar hans rätt i fas tig­he­ten i övrigt. inne­ha­vare av ford­ran med panträtt på grund av ge men­sam inteck­ning får dock icke avstå från betal­ning ur till­be­hörs­me­del under annan för­ut­sätt­ning än att sam­tycke till avstå­en­det läm­nats av såväl ägare till övriga av inteck­ningen besvä­rade fas­tig­he­ter som inneha vare av panträtt, vil­ken gäl­ler i en eller flera av fas­tig­he­terna med lika rätt som euer sämre rätt än inteck­ningen. avstå­ende som inver­kar på vill­ko­ren vid fas­tig­he­tens för­sälj­ning på auk­tion skall ske senast vid bevak­nings­sam­man­trä­det och kan där­ef­ter ej åter­kal­las. 17 § för­slår medel som influ­tit genom sär­skild för­sälj­ning av till­be­hör att för­nöja sökan­den samt dem som har bättre rätt och ej avstått från betal­ning, skall för­fa­ran­det avbry­tas, om ej egen­do­men är avträdd till kon­kurs och för­val­ta­ren begär att för­fa­ran­det skall fortgå. åtgär­der före för­sälj­ning på auk­tion i 18 § tid och plats för auk­tion på fas­tig­het bestäm­mes av över­ex­eku tor. fas­tig­he­tens ägare och inne­ha­vare av nytt­jan­de­rätt till fas­tig­he­ten är skyl­diga att låta fas­tig­he­ten visas på lämp­lig tid. 19 § för för­hand­ling om för­sälj­ningen skall bevak­nings­sam­man­träde hål­las antingen samma dag som auk­tio­nen eller lämp­lig dag dess­för innan. 20 § auk­tio­nen skall kun­gö­ras i god tid och på lämp­ligt sätt. kungö rel­sen skall inne­hålla upp­gift om bevak­nings­sam­man­träde och sam­man träde för för­del­ning av köpeskil­li­u­gen. har över­ex­e­ku­tor för­ord­nat om sär­skild för­sälj­ning av till­be­hör, får kun­gö­rel­sen ej utfär­das för­rän för­sälj­ningen vun­nit laga laaft och köpe- 1306 skil­lingen beta­lats eller frå­gan om sådan för­sälj­ning för­fal­lit. ¬ 21 § sökan­den, äga­ren samt kända inti­e­ha­vare av ford­ringar och rät- sfs 1971: 494 tig­he­ter som bör iakt­ta­gas vid auk­tio­nen skall i god tid sär­skilt under rät­tas om denna. inne­ha­vare av ford­ran nied föf­måns­rätt enligt 10 eller 11 § för­måns­rättsla­gen (1970: 979) behö­ver dock ej under­rät­tas sär­skilt. har anslut­ning enligt 13 § ägt rum, skäll under­rät­telse därom ske en ligt första styc­ket. 22 § har auk­tio­nen och sam­man­trä­dena ej bli­vit utlysta så som an givits i 20 och 21 §§, skall de instäl­las oeh nya tider utsät­tas, om bris­ten är väsent­lig och icke kan avhjäl­pas på annat sätt. bevak­nings­sam­man­träde 23 § vid bevak­nings­sam­man­trä­det skall läm­nas en kort­fat­tad redo görelse för inne­hål­let i hand­ling­arna och för vid­tagna åtgär­der, inneha vare av ford­ran eller rät­tig­het som bör iakt­ta­gas vid auk­tio­nen skall upp manas att anmäla den. har sådan ford­ran eller rät­tig­het anmälts hos över­ex­e­ku­tor före sam­man­trä­det, skall det med­de­las. när­va­rande sakä­gare skall bere­das till­fälle att yttra sig om anmälda anspråk och de vill­kor som skall gälla för för­sälj­ningen. om till­be­hör sålts för sig, behand­las sär­skilt hur den behållna köpe skil­lingen för till­be­hö­ret skall använ­das, i den mån det inver­kar på vill koren för fas­tig­he­tens för­sälj­ning. sakä­gar­för­teck­ning 24 § när för­hand­lingen vid bevak­nings­sam­man­trä­det avslu­tats, upp rät­tas sakä­gar­för­teck­ning. 25 § i sakä­gar­för­teck­ningen upp­ta­ges, för­u­tom exe­ku­tions­ford­ringen, 1. ford­ran som skall utgå med för­måns­rätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 el ler 2 för­måns­rättsla­gen (1970: 979) och som för­fal­ler till betal­ning se nast den till­trä­des­dag som anges i 36 §, 2. ford­ran som är för­e­nad med panträtt i fas­tig­he­ten, 3. nytt­jan­de­rätt, ser­vi­tut eller rätt till elekt­risk kraft som besvä­rar fas­tig­he­ten, om rät­tig­he­ten är inskri­ven eller grun­dar sig på skrift­lig hand­ling som är till­gäng­lig, dock ej rät­tig­het av beskaf­fen het att skola bestå oav­sett fas­tig­he­tens för­sälj­ning, 4. kost­na­den för för­fa­ran­det. om fas­tig­he­ten hör till kon­kursbo, upp­ta­ges även arvode och annan kost­nad för fas­tig­he­tens för­valt­ning under kon­kur­sen samt ford­ran som skall utgå ur fas­tig­he­ten med för­måns­rätt enligt 10 eller 11 § för­måns rättsla­gen. 26 § ford­ringar och rät­tig­he­ter upp­ta­ges efter det före­träde som gäl­ler enligt lag. inskri­ven rät­tig­het har före­träde fram­för ford­ran med för måns­rätt på grund av utmät­ning, om inskriv­ning sökts före dagen för utmät­ningen. kost­na­den för för­fa­ran­det upp­ta­ges när­mast före exe kutions­ford­ringen. 230-7 ¬ sfs 1971; 494 tillägg som avses i 6 kap. 3 § jor­da­bal­ken upp­ta­ges före pant­bre­vets belopp, om ej bor­ge­nä­ren yrkar annat. ford­ran eller rät­tig­het upp­ta­ges i för­teck­ningen även om den är be roende av vill­kor eller tvis­tig. är panträtt för ford­ran bero­ende av att sökt inteck­ning bevil­jas eller är inskriv­ning av rät­tig­het sökt men ännu ej bevil­jad, upp­ta­ges ford­ringen eller rät­tig­he­ten med det före­träde som till­ko­nu­ner den, om inteck­ningen eller inskriv­ningen bevil­jas. när för­sälj­ning begärts av för­val­ta­ren i kon­kurs, anses kon­kurs­boet som sökande utan för­måns­rätt, om ej anslut­ning enligt 13 § ägt rum. 27 § ford­ran upp­ta­ges med det belopp till vil­ket den beräk­nas uppgå på till­trä­des­da­gen, dock med den begräns­ning som kan följa av att pant rätt ej får åtnju­tas för mer än pant­bre­vets belopp jämte tulägg enligt 6 kap. 3 § jor­da­bal­ken. under­sti­ger ford­ringen pant­bre­vets belopp, upp tages åter­sto­den som ägar­hy­po­tek. om i fas­tig­he­ten gäl­ler pant­brev som ej inne­ha­ves av äga­ren och nå gon ford­ran för vil­ket pant­bre­vet utgör säker­het ej bli­vit anmäld, upp tages pant­bre­vets belopp och det tillägg enligt 6 kap. 3 § jor­da­bal­ken som med hän­syn till äga­rens upp­gif­ter och andra omstän­dig­he­ter kan anta­gas böra utgå. ägar­hy­po­tek upp­ta­ges utan tillägg, om det ej är utmätt. rät­tig­het upp­ta­ges utan att något belopp anges. 28 § ford­ran, som ej är för­fal­len tul betal­ning och icke löper med ränta före för­fal­lo­da­gen, upp­ta­ges med det belopp som efter fem pro cents årlig ränta utgör ford­ring­ens värde på till­trä­des­da­gen. mot­sva rande gäl­ler, om utfäst ränta är lägre än fem pro­cent. 29 § i övrigt anges i sakä­gar­för­teck­ningen 1. sam­man­lagda belop­pet av ford­ringar med bättre rätt än exeku tions­ford­ringen och kost­na­den för för­fa­ran­det (skydds­be­lop­pet) samt vilka ford­ringar som är skyd­dade, 2. i vad mån behål­len köpeskil­ling för till­be­hör skall använ­das för betal­ning av ford­ringar som upp­ta­gits i för­teck­ningen, 3. det lägsta bud som måste avges för att fas­tig­he­ten enligt 32 § skall få säl­jas, 4. vilka rät­tig­he­ter som enligt 33 § första styc­ket är skyd­dade utan för­be­håll eller enligt 33 § andra styc­ket skall för­be­hål­las vid för­sälj ningen, 5. betal­nings­vill­ko­ren och till­trä­des­dag. av ford­ran som gäl­ler endast i andel i fas­tig­he­ten skall vid tillämp ning av första styc­ket 1 med­räk­nas så myc­ket som med hän­syn till an delens stor­lek och ford­ring­ens läge täc­kes, när övriga ford­ringar med bättre rätt än exe­ku­tions­ford­ringen samt kost­na­den för för­fa­ran­det är fullt täckta. köpeskil­ling för till­be­hör får ej tagas i anspråk för betal­ning av ford ran inom skydds­be­lop­pet i vidare mun än som angi­vits i sakägarförteck-​​ 1308 ningen. ¬ 30 § i sakä­gar­för­teck­ningen skall i före­kom­mande fall erin­ras om sfs 1971: 494 1. ver­kan av under­lå­ten upp­säg­ning av arrende-​​ eller hyres­av­tal i fall som avses i 46 § andra styc­ket samt ratt till för­längt avtal eller skade stånd som enligt lag till­kom­mer arren­da­tor eller hyres­gäst, om han blir upp­sagd med anled­ning av fas­tig­he­tens för­sälj­ning, 2. rätt att bo kvar som hyres­gäst som enligt lag till­kom­mer bostads-​​ rätt­ha­vare, 3. rätt att bo kvar på fas­tig­he­ten som över­ex­e­ku­tor enligt 36 § tredje styc­ket har med­gi­vit äga­ren. 31 § skall för­sälj­ningen ske på avvi­kande vill­kor enligt 37 §, upp­rät­tas sakä­gar­för­teck­ningen i enlig­het där­med. vill­kor för för­sälj­ning på aak­tion 32 § vid för­sälj­ningen skall skydds­be­lop­pet täc­kas av köpeskil­lingen för fas­tig­he­ten, behål­len köpeskil­ling för till­be­hör i den mån den enligt sakä­gar­för­teck­ningen skall använ­das till betal­ning av ford­ringar inom skydds­be­lop­pet, behål­len avkast­ning och andra medel som finns att tillgå. 33 § tomträtt som inskri­vits är vid för­sälj­ningen skyd­dad utan sär skilt för­be­håll. annan nytt­jan­de­rätt samt ser­vi­tut och rätt till elekt­risk kraft är skyd­dade utan sär­skilt för­be­håll, om rät­tig­he­ten har bättre rätt än exe­ku­tions­ford­ringen. i andra fall än som avses i första styc­ket skall nytt­jan­de­rätt, ser­vi­tut och rätt till elekt­risk kraft sär­skilt för­be­hål­las, om det sak­nas anled­ning antaga att de belas­tar fas­tig­he­ten till beak­tans­värd skada för inne­ha­vare av ford­ran med bättre rätt. här­vid skall rätt till betal­ning på grund av ägar­hy­po­tek icke anses som ford­ran, i den mån ägar­hy­po­te­ket ej är ut mätt. talan mot över­ex­e­ku­tors beslut vari­ge­nom rät­tig­het för­be­hål­lits en ligt andra styc­ket får föras endast av den som bestritt att för­be­hål­let göres. inne­ha­vare av rät­tig­het som ej sålunda för­be­hål­lits får ej föra talan mot över­ex­e­ku­tors beslut i denna fråga. rät­tig­het som ej enligt första styc­ket är skyd­dad utan sär­skilt förbe håll och icke hel­ler för­be­hål­lits enligt andra styc­ket kan skyd­das genom för­be­håll vid auk­tio­nen enligt 39 §. 34 § i avräk­ning på köpeskil­lingen för fas­tig­he­ten skall inne­stå kapi tal­be­lop­pet av sådan ford­ran inom skydds­be­lop­pet som är för­e­nad med panträtt och icke enligt sakä­gar­för­teck­ningen skall beta­las med köpe skil­ling för till­be­hör. vad nu sagts gäl­ler dock icke, om 1. fordrm­gen är för­fal­len till betal­ning senast på till­trä­des­da­gen och bor­ge­nä­ren yrkat kon­tant betal­ning, 2. ford­ringen är sådan som avses i 26 § tredje styc­ket, eller 3. ford­ringen är för­e­nad med panträtt endast i andel i fas­tig­he­ten. för ägar­hy­po­tek skall, även om det fal­ler inom skydds­be­lop­pet, kon tant betal­ning all­tid erläg­gas. 1309 .tt ¬ sfs 1971: 494 i den mån icke avräk­ning skall ske enligt första styc­ket skall köpe skil­lingen för fas­tig­he­ten beta­las kon­tant, om ej inro­pa­ren visar att han avta­lat annat med den som enligt sakä­gar­för­teck­ningen är betalnings-​​ berät­ti­gad. om det enligt för­teck­ningen är ovisst vem ett belopp till kom­mer, får det ej avräk­nas. 35 § den som ropar in fas­tig­he­ten är skyl­dig att efter inro­pet lämna hand­pen­ning som mot­sva­rar en tion­del av köpeskil­lingen, dock ej mer än som enligt 34 § skall beta­las kon­tant eller mindre än den kost­nad för för­fa­ran­det som skall utgå ur fas­tig­he­ten. hand­pen­ningen skall beta­las kon­tant, om ej inro­pa­ren stäl­ler säker het för belop­pet. som säker­het får god­ta­gas även ford­ran som är för enad med panträtt i fas­tig­he­ten, om den täc­kes av köpeskil­lingen och kan anses betryg­gande. sta­ten, kom­mun, lands­tings­kom­mun och kom­munal­för­bund behö­ver ej lämna hand­pen­ning eller ställa säker­het men blir i fall som avses i 43 § ersätt­nings­skyl­diga intill mot­sva­rande belopp. ogul­den del av den kon­tanta köpeskil­lingen skall beta­las senast vid det sam­man­träde som enligt 20 § kun­gjorts för köpeskil­ling­ens för­del ning. 36 § som till­trä­des­dag räk­nas den dag då enligt kun­gö­relse för­del nings­sam­man­trä­det skall äga rum. över­ex­e­ku­tor kan dock medge in ropa­ren att redan före till­trä­des­da­gen taga vård om fas­tig­he­ten eller del därav. över­ex­e­ku­tor får för­ordna att ogul­den avkast­ning av fas­tig­he­ten, som enligt 8 eller 9 § sko­lat beta­las till över­ex­e­ku­tor eller sysslo­man och som har för­fal­lit under tiden till och med den dag köpa­ren till­trätt fas­tig­he­ten, skall till­komma honom. om sådan avkast­ning i annat fall beta­las till köpa­ren, skall denne redo­visa där­för till över­ex­e­ku­tor. har förre äga­ren ej annan bostad, kan över­ex­e­ku­tor tillåta honom att bo kvar på fas­tig­he­ten högst tre måna­der efter till­trä­des­da­gen. 37 § på begä­ran av de sakä­gare vil­kas rätt beror därav kan för­sälj ningen, såvitt avser annat än erläg­gande av hand­per­ming och den åter stå­ende kon­tanta köpeskil­lingen samt tiden för till­träde, ske på andra vill­kor än som anges i denna lag. skydds­be­lop­pet får höjas, även om bor­ge­när som ej själv begärt för­sälj­ning mot­sät­ter sig det. begä­ran som avses i första styc­ket skall fram­stäl­las senast vid be vak­nings­sam­man­trä­det. auk­tion på fas­tig­het 38 § vid auk­tio­nen skall, i den mån det är påkal­lat med hän­syn till vär­det av fas­tig­he­tens till­be­hör eller av annan orsak, anges vil­ken egen dom som skall följa fas­tig­he­ten och i vad mån egen­dom som fram­står som till­be­hör ej skall följa den. vad sålunda angi­vits är avgö­rande för vad för­sälj­ningen omfat­tar i den delen. i övrigt ingår i för­sälj­ningen vad som enligt lag utgör till­be­hör till fas­tig­he­ten. råder tvist om till­be­hör, 1310 skall det anmä­las. ¬ redo­gö­relse skall läm­nas för inne­hål­let i sakä­gar­för­teck­ningen. upp- sfs 1971: 494 lys­ning skall läm­nas, att fas­tig­he­ten ropas ut under för­be­håll att inrop skall prö­vas enligt 40 §. 39 § om sakä­gar­för­teck­ningen upp­ta­ger rät­tig­het som ej enligt 33 § första styc­ket är skyd­dad utan sär­skilt för­be­håll och ej hel­ler förbe hål­lits enligt 33 § andra styc­ket, skall fas­tig­he­ten först utro­pas utan för behåll om rät­tig­he­tens bestånd och där­ef­ter med sådant för­be­håll. upp nås vid det senare utro­pet bud som täc­ker ford­ringar med bättre rätt än rät­tig­he­ten eller som, utan att täcka dessa, är lika högt som eller högre än budet vid det före­gå­ende utro­pet, har budet vid det senare ut ropet före­träde. att ägar­hy­po­tek i den mån det ej är utmätt icke täc­kes utgör ej hin­der mot att bud med för­be­håll för rät­tig­he­ten god­ta­ges. upp­ta­ger sakä­gar­för­teck­ningen två eller flera sådana rät­tig­he­ter som avses i första styc­ket, skall fas­tig­he­ten först utro­pas utan för­be­håll för någon av rät­tig­he­terna och där­ef­ter med för­be­håll först endast för den rät­tig­het som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rät­tig­he­ter enligt deras inbör­des ord­ning. bud som skyd­dar flera rät­tig­he­ter än annat bud har före­träde fram­för detta, om det icke leder till sämre täck­ning av ford­ran som har bättre rätt än någon av rät­tig­he­terna. när bud med för­be­håll för rät­tig­het ej täc­ker ford­ringar med bättre rätt, kan rät­tig­hets­ha­va­ren skydda sin rät­tig­het genom att betala skill naden mel­lan det budet och bud utan för­be­håll för rät­tig­he­ten eller så stor del av skill­na­den som behövs för att täcka ford­ringar med bättre rätt. om rät­tig­hets­ha­vare i fall som avses i andra styc­ket är vil­lig att be tala enligt vad nyss sagts men till följd av att flera till­skott erfordras det sålunda erbjudna belop­pet ej ensamt eller i för­e­ning med annat till skott som bju­des är till­räck­ligt för att hans rät­tig­het skall skyd­das enligt tredje styc­ket, skall fas­tig­he­ten utro­pas med för­be­håll för rät­tig­he­ten och den eller de rät­tig­he­ter som är skyd­dade genom tidi­gare bud och annat till­skott som bju­des. om bor­ge­när, vars ford­ran ej bli­vit täckt genom visst bud, god­ta­ger budet, skall ford­ringen vid tillämp­ning av första—fjärde styc­kena an ses som täckt. om rät­tig­hets­ha­vare i stäl­let för att betala stäl­ler säker­het, skall det gälla. 40 § innan inrop god­ta­ges, skäll över­ex­e­ku­tor pröva om det i 32 § angivna vill­ko­ret för för­sälj­ning är upp­fyllt. även om detta är för hål­lan­det får inro­pet ej god­ta­gas, om det är san­no­likt att avse­värt högre köpeskil­ling kan upp­nås. utan hin­der av första styc­ket skall inrop god­ta­gas, om samt­liga berörda sakä­gare med­ger det. sökan­den kan medge, att inrop god­ta­ges fastän kost­na­den för för­fa­ran­det ej bli­vit täckt. inrop får ej mot sökan­dens bestri­dande god­ta­gas, om exe­ku­tions ford­ringen ej täc­kes. 41 § sedan inrop god­ta­gits, skall inro­pa­ren ome­del­bart lämna före skri­ven hand­pen­ning, över­ex­e­ku­tor kan dock på begä­ran göra ett kort 1311 ¬ sfs 1971:494 uppe­håll i hand­lägg­ningen för att bereda inro­pa­ren tiu­fälle att an skaffa hand­pen­ning, om uppe­hål­let ej kan anta­gas med­föra beaktans-​​ värd olä­gen­het. läm­nas ej hand­pen­ning, skall fas­tig­he­ten ropas ut på nytt. i fall som avses i 39 § skall hand­pen­ning läm­nas för varje inrop, även om fas­tig­he­ten skall ropas ut på nytt. om inro­pet ej skall bestå, åter läm­nas hand­pen­ningen. full­gör ej inro­pa­ren sin betal­nings­skyl­dig­het enligt 35 § fjärde styc­ket, är inro­pet ogil­tigt. 42 § sker ej inrop, som god­ta­ges och full­föl­jes genom att hand­pen­ning läm­nas, skall nytt för­sälj­nings­för­sök göras, om sökan­den begär det inom en vecka från auk­tio­nen. har inrop bli­vit ogil­tigt enligt 41 § tredje styc­ket, skall nytt för­sälj­nings­för­sök göras, om ej sökan­den avstår däri från. har två auk­tio­ner hål­lits utan att fas­tig­he­ten bli­vit såld och sak­nas anled­ning till anta­gande att fas­tig­he­ten kan säl­jas inom rim­lig tid, får över­ex­e­ku­tor avvisa begä­ran om nytt för­sälj­nings­för­sök. om ny auk­tion skall hål­las, äger 18—41 §§ mot­sva­rande tillämp­ning. anmä­lan av ford­ran eller rät­tig­het som skett för en auk­tion gäl­ler även för senare auk­tion. skall nytt för­sälj­nings­för­sök ej göras, går utmät­ningen åter. detta gäl­ler dock ej medel som influ­tit eller infly­ter med anled­ning av redan vid­tagna åtgär­der. 43 § när ny auk­tion hål­les sedan inrop bli­vit ogil­tigt enligt 41 § tredje styc­ket, skall hand­pen­ning tagas i anspråk i den mån det behövs för att sam­man­lagt samma belopp skall upp­nås som vid den förra aku­tio­nen jämte sex pro­cents årlig ränta därå från till­trä­des­da­gen till och med den nya till­trä­des­da­gen och för att även kost­na­den för den nya auk­tio nen skall täc­kas. detta gäl­ler även om fas­tig­he­ten säl­jes med för­be­håll för rät­tig­het som ej för­be­hål­lits vid den förra auk­tio­nen eller änd­rade för­hål­lan­den inträtt. vad som ej behö­ver tagas i anspråk skall åter­läm nas, när den nye inro­pa­ren full­gjort sin betal­nings­slcyl­dig­het. blir fastig heten ej såld vid den nya auk­tio­nen är hela hand­pen­ningen för­ver­kad. hål­les ej ny auk­tion, skall hand­pen­ningen använ­das till betal­ning av kost­na­der för för­fa­ran­det som bli­vit onyt­tiga. vad som ej behö­ver ta gas i anspråk åter­läm­nas. 44 § sedan auk­tion som lett till för­sälj­ning av fas­tig­he­ten vun­nit laga kraft och köpa­ren full­gjort sin betal­nings­skyl­dig­het enligt 35 § fjärde styc­ket, utfär­dar över­ex­e­ku­tor köpebrev. visar inro­pa­ren att han bju­dit för annans räk­ning, skall köpebrev ut fär­das till denne. ver­kan av auk­tion 45 § efter fas­tig­he­tens för­sälj­ning sva­rar denna ej för ford­ran som 1312 avses i 25 § förs ta styc­ket 1. ¬ bor­ge­när som har pant­brev kan ej efter fas­tig­he­tens för­sälj­ning mot sfs 1971: 494 köpa­ren göra gäl­lande panträtt i fas­tig­he­ten för större ford­ran än som avräk­nats på köpeskil­lingen jämte utfäst ränta därå från till­trä­des­da­gen samt fram­tida ska­de­stånd och ersätt­ning som avses i 6 kap. 3 § jorda bal­ken. köpa­ren blir per­son­li­gen betal­nings­skyl­dig för vad som enligt över ens­kom­melse har avräk­nats på den kon­tanta köpeskil­lingen och den förre äga­ren blir fri från ansvar här­för. i fall som avses i 44 § andra styc­ket blir även den som gjort inro­pet betal­nings­skyl­dig. 46 § köpare, som full­gjort sin betal­nings­skyl­dig­het enligt 35 § fjärde styc­ket, får till­träda fas­tig­he­ten på den dag som bestämts för köpeskil ling­ens för­del­ning. han sva­rar där­ef­ter för äga­res skyl­dig­he­ter i den mån de skall full­gö­ras efter till­trä­des­da­gen. vill köpa­ren att i sakä­gar­för­teck­ningen upp­ta­gen arrende-​​ eller hy res­rätt, som ej är skyd­dad enligt 33 § första styc­ket eller för­be­hål­lits enligt 33 § andra styc­ket eller vid auk­tio­nen, skall upp­höra, ålig­ger det honom att inom en månad från till­trä­des­da­gen säga upp avta­let. i annat fall gäl­ler avta­let mot honom. beträf­fande den tid­punkt vid vil­ken arrende-​​ eller hyres­av­tal skall upp­höra med anled­ning av upp säg­ning gäl­ler vad som är före­skri­vet i fråga om upp­säg­ning efter fri vil­lig över­lå­telse av fas­tig­het. om rätt i vissa fall för arren­da­tor eller hyres­gäst ait begära för läng­ning av avta­let eller att få ersätt­ning vid upp­säg­ning finns sär skilda bestäm­mel­ser. 47 § i fråga om rät­tig­het som ej skall upp­höra ome­del­bart efter fastig hetens för­sälj­ning gäl­ler föl­jande bestäm­mel­ser. på arren­de­av­gift, hyra eller annat veder­lag för rät­tig­he­ten som för fal­ler till betal­ning mer än sex måna­der eller, i fråga om arrende, mer än ett år efter till­trä­des­da­gen får rät­tig­hets­ha­va­ren icke avräkna ford ran hos den förre äga­ren. i fråga om sådant belopp gäl­ler ej hel­ler be tal­ning som rät­tig­hets­ha­va­ren erlagt till den förre äga­ren eller annan upp­gö­relse med denne. ford­ran som rät­tig­hets­ha­vare för­vär­vat eller för­skotts­be­tal­ning eller upp­gö­relse som skett efter det att fas­tig­he­ten utmätts får ej åbe­ro­pas mot köpa­ren, om rät­tig­hets­ha­va­ren ägde eller bort äga kän­ne­dom om utmät­ningen. om rät­tig­hets­ha­vares rätt till ersätt­ning av tidi­gare ägare, om rät­tig heten upp­hör med anled­ning av fas­tig­he­tens för­sälj­ning, finns bestäm mel­ser i 7 kap. 19 och 20 §§ jor­da­bal­ken. under­lå­ter köpare att full­göra tidi­gare äga­res skyl­dig­he­ter mot rät tig­hets­ha­vare enligt 46 § första styc­ket, äger 7 kap. 20 § första och tredje styc­kena jor­da­bal­ken mot­sva­rande tillämp­ning. 48 § köpa­ren skall full­göra sin betal­nings­skyl­dig­het enligt 35 § fjärde styc­ket, även om auk­tio­nen över­kla­gas. utan hin­der av att auk­tio­nen över­kla­gats får köpa­ren till­träda fas tig­he­ten på den bestämda dagen, om ej för­ord­nande enligt 2is g 3 mom. utsök­nings­la­gen (1877: 31 s. 1) med­de­lats dess­förin­nan. får han 1313 83—sfs 1971 ¬ sfs 1971: 494 på grund av sådant för­ord­nande ej till­träda fas­tig­he­ten och är hind­ret ej hävt inom tre måna­der från den bestämda till­trä­des­da­gen, får han från­träda köpet och återfå vad han beta­lat jämte därå upp­lu­pen ränta, om han gör anmä­lan därom hos över­ex­e­ku­tor medan hind­ret alltjämt består. gemen­samt inteck­nade fas­tig­he­ter 49 § när någon av flera gemen­samt inteck­nade fas­tig­he­ter skall säl­jas på auk­tion, har den som har ford­ran med panträtt på grund av den gemen­samma inteck­ningen rätt att indraga annan av de inteck­nade fas­tig­he­terna i för­sälj­ningen, om den sva­rar för det inteck­nade be lop­pet eller del av detta före den fas­tig­het som skall säl­jas. skall denna säl­jas för panträtts­ha­va­rens ford­ran eller för ford­ran som har lika eller bättre rätt, får han även indraga fas­tig­het som sva­rar för inteck­ningen först efter den fas­tig­het som skall säl­jas. yrkande om indrag­ning skall fram­stäl­las hos över­ex­e­ku­tor senast vid bevak­nings­sam­man­trä­det. det skall del­ges fas­tig­he­tens ägare med före­läg­gande för honom att inkomma med ytt­rande inom tid som över exe­ku­tor bestäm­mer. bevak­nings­sam­man­träde och auk­tion skall in stäl­las, när det behövs för att yrkan­det skall hinna prö­vas. här­vid äger 22 § mot­sva­rande tillämp­ning. bifaues yrkan­det, anses den indragna fas­tig­he­ten utmätt när be slu­tet med­de­las. den får ej säl­jas innan beslu­tet vun­nit laga kraft. 50 § om en av flera gemen­samt inteck­nade fas­tig­he­ter skau säl­jas på auk­tion, skall ford­ran med panträtt på grund av den gemen­samma inteck­ningen upp­ta­gas i sakä­gar­för­teck­ningen med det belopp för vil­ket fas­tig­he­ten sva­rar i för­hål­lande till de andra fas­tig­he­terna. belop­pet skall beta­las kon­tant, om ej annat avta­las mel­lan köpa­ren och den som enligt sakä­gar­för­teck­ningen är betal­nings­be­rät­ti­gad. 51 § om samt­liga fas­tig­he­ter som besvä­ras av gemen­sam inteck­ning skall säl­jas på auk­tion och för­hål­lande som anges i 52 § andra styc­ket ej före­lig­ger, upp­rät­tas gemen­sam sakä­gar­för­teck­ning för fas­tig­he­terna. rät­tig­het i någon av fas­tig­he­terna skall här­vid anses upp­lå­ten i dem alla. vid auk­tio­nen utro­pas fas­tig­he­terna gemen­samt. 52 § skall flera av gemen­samt inteck­nade fas­tig­he­ter men ej alla säl­jas på auk­tion, gäl­ler 53—55 §§. om samt­liga fas­tig­he­ter som besvä­ras av gemen­sam inteck­ning skall säl­jas, gäl­ler lika­le­des 53—^55 §§ om 1. fas­tig­he­terna har olika ägare, 2. någon av fas­tig­he­terna med stöd av 49 § indra­gits i för­sälj­ningen, 3. någon av fas­tig­he­terna endast i andra hand sva­rar för gemen­sam inteck­ning, 4. någon av fas­tig­he­terna besvä­ras av sär­skild inteck­ning, 5. någon fas­tig­hets ansvar för gemen­sam inteck­ning ej avser inteck-​​ 1314 ning­ens hela belopp. ¬ 6. det yrkas av inne­ha­vare av sådan rät­tig­het i någon av fas­tig­he­terna sfs 1971: 494 som ej skall bestå oav­sett om fas­tig­he­ten säl­jes, eller 7. det i annat fall yrkas av ägare eller bor­ge­när vars rätt kan bero därav. yrkande som avses i andra styc­ket 6 eller 7 skall fram­stäl­las senast vid bevak­nings­sam­man­trä­det. 53 § sär­skild sakä­gar­för­teck­ning skall upp­rät­tas för varje fas­tig­het som skall säl­jas. för­teck­ningen upp­rät­tas som om för­sälj­ningen begärts på grund av den bästa gemen­samma inteck­ningen, om ej exe­ku­tions­ford ringen har bättre rätt. ford­ran med panträtt på grund av gemen­sam inteck­ning upp­ta­ges för varje fas­tig­het med det belopp för vil­ket fastig heten sva­rar i för­hål­lande till de andra fas­tig­he­terna. kan ansva­ret komma att vid för­sälj­ningen vid­gas härut­ö­ver, skall det anmär­kas. be träf­fande fas­tig­het som sva­rar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrå­ga­komma. när fas­tig­het indra­gits i för­sälj­ningen enligt 49 §, skall vid beräk­ning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jor­da­bal­ken anses som om fas­tig­he­ten ut mätts sam­ti­digt med den ursprung­li­gen utmätta fas­tig­he­ten. 54 § vid auk­tio­nen skall fas­tig­he­terna utro­pas var för sig. där­ef­ter skall de utro­pas gemen­samt, om de har samme ägare. efter­föl­jande ge men­samt utrop skau även eljest äga rum, om full betal­ning ej upp­nåtts för ford­ran för vil­ken samt­liga fas­tig­he­ter sva­rar eller fas­tig­he­ter­nas ägare är ense om att de skall utro­pas gemen­samt. upp­nås vid gemen­samt utrop högre bud än sum­man av buden vid de sär­skilda utro­pen, skau bu det vid det gemen­samma utro­pet ha före­trä de. den köpeskil­ling som bju­dits vid det gemen­samma utro­pet skall för delas på fas­tig­he­terna efter de vär­den som i ären­det åsatts dem. fastig hets andel i den gemen­samma köpeskil­lingen utgör dock minst vad som bju­dits för den fas­tig­he­ten vid sär­skilt utrop. har någon av fas­tig­he­terna utro­pats med till­be­hör som ej ingick i det värde efter vil­ket dess andel i köpeskil­lingen skall beräk­nas eller utro­pats utan till­be­hör som omfat tades av nämnda värde, skall den fas­tig­he­tens värde vid tillämp­ningen av det sagda jäm­kas efter vad som fin­nes påkal­lat av nämnda för­hål­lan de. upp­går i fråga om någon av fas­tig­he­terna dess andel i köpeskil lingen och andra till­gäng­liga medel icke till skydds­be­lop­pet och skall där­för frå­gan om den fas­tig­he­tens för­sälj­ning för­falla, skall de övriga fas­tig­he­terna utro­pas gemen­samt. upp­nås ej bud som för­slår till betal­ning av någon del av exe­ku­tions ford­ringen, får ej någon av fas­tig­he­terna säl­jas. har fas­tig­het indra­gits i för­sälj­ningen med stöd av 49 §, skall den ursprung­li­gen utmätta fas­tig­he­ten utro­pas först. om där­vid ej upp­nås bud som för­slår till gäl­dande av någon del av exe­ku­tions­ford­ringen, får fas­tig­he­ten ej säl­jas. blir den ej såld, skall ej hel­ler den indragna fastig heten säl­jas. fas­tig­het som endast i andra hand sva­rar för ford­ran med panträtt på grund av gemen­sam inteck­ning får ej säl­jas för den ford­ringen, innan det visat sig att betal­ning ej kan utgå ur den fas­tig­het som sva­rar i första hand. i andra hand ansva­rig fas­tig­het får ej hel­ler säl­jas, om dess ägare 1315 ¬ sfs 1971: 494 eller annan sakä­gare beta­lar den brist för vil­ken fas­tig­he­ten skall svara eller stäl­ler säker­het för belop­pet. gemen­samt utrop av fas­tig­he­terna behö­ver ej ske i annat fall än då sär­skilda skäl före­lig­ger. 55 § om rät­tig­het har för­be­hål­lits vid sär­skilt utrop, skall för­be­hål­let gälla även vid efter­föl­jande gemen­samt utrop. har rät­tig­he­ten ej förbe hål­lits vid det sär­skilda utro­pet, tilläm­pas 39 § även vid det gemen­sam ma utro­pet. vid tillämp­ning av 40 § skall pröv­ningen, huruvida avse­värt högre köpeskil­ling kan upp­nås, avse den sam­man­lagda köpeskil­lingen för samt­liga fas­tig­he­ter som inro­pats vid auk­tio­nen. hand­pen­ning skall läm­nas efter varje inrop, även om inro­pad fastig het skall utro­pas på nytt. om inro­pet ej skall bestå, åter­läm­nas hand­pen ningen. ford­ran som på grund av gemen­sam inteck­ning är för­e­nad med pant rätt i såld fas­tig­het beta­las kon­tant, om ej köpa­ren och den som enligt sakä­gar­för­teck­ningen är betal­nings­be­rät­ti­gad avta­lar annat. fort­satt inteck­nings­an­svar 56 § sådant för­ord­nande av över­ex­e­ku­tor om fort­satt inteck­ningsan svar som avses i 6 kap. 12 § jor­da­bal­ken får med­de­las på begä­ran av köpa­ren. har fas­tig­het sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra styc­ket andra eller tredje punk­ten jor­da­bal­ken, får för­ord­nande om fort­satt inteck nings­an­svar med­de­las beträf­fande gemen­sam inteck­ning som besvä­rar fas­tig­he­ten endast om fas­tig­he­ten i f örhål­lande till de andra gemen­samt inteck­nade fas­tig­he­terna sva­rar för hela inteck­ningen och den ford­ran för vil­ken panträtt på grund av inteck­ningen åtnju­tes bli­vit täckt. om medel som influ­tit genom sär­skild för­sälj­ning av till­be­hör utfal­ler på pant­bre­vets belopp, får för­ord­nande ej med­de­las beträf­fande mot­sva rande del av inteck­ningen. begä­ran om för­ord­nande enligt denna para­graf skall fram­stäl­las se nast vid sam­man­trä­det för köpeskil­ling­ens för­del­ning. där­vid skall pant bre­vet inges, om det ej förut är till­gäng­ligt för över­ex­e­ku­tor. för­sälj­ning nnder hand av fas­tig­het 57 § utmätt fas­tig­het får säl­jas under hand, om för­sälj­ning i sådan ord­ning fin­nes mera ända­måls­en­lig än för­sälj­ning på auk­tion och det är till­för­lit­ligt utrett vilka ford­ringar och rät­tig­he­ter som belas­tar fas­tighe ten. innan fas­tig­he­ten utbju­des till för­sälj­ning under hand, skall äga­ren och sökan­den få till­fälle att yttra sig. 58 § vid för­sälj­ning under hand skall köpa­ren åläg­gas att svara för alla ford­ringar som på grund av panträtt, utmät­ning eller eljest är före nade med för­måns­rätt i fas­tig­he­ten och kost­na­den för för­fa­ran­det, i den 1316 mån ej bor­ge­när kan erhålla betal­ning ur andra till­gäng­liga medel eller ¬ avstår från för­måns­rätt i fas­tig­he­ten eller sökan­den med­ger att försälj-​​ sfs 1971: 494 ning får ske utan att kost­na­den för för­fa­ran­det blir täckt. rätt på grund av ägar­hy­po­tek anses icke som ford­ran i den mån ej ägar­hy­po­te­ket är utmätt. ford­ran som är för­fal­len till betal­ning skall beta­las kon­tant, om ej köpa­ren visar att han avta­lat annat med bor­ge­nä­ren eller betal­ning skall utgå ur sär­skilt till­gäng­liga medel. om ej sökan­den avstått från täck­ning av kost­na­den för för­fa­ran­det, skall vad som behövs för sådan täck­ning beta­las kon­tant. före för­sälj­ningen upp­lå­ten rät­tig­het som grun­das på skrift­lig hand ling skall för­be­hål­las. här­vid äger 47 § mot­sva­rande tillämp­ning. köpa­ren skall lämna hand­pen­ning enligt vad som i 35 § före­skri­ves i fråga om inrop på auk­tion. åter­sto­den av den kon­tanta köpeskil­lingen skall beta­las senast fyra vec­kor efter det att köpe­hand­ling upp­rät­tats. för­sum­mas det är köpet ogil­tigt. blir köpet ogil­tigt, äger bestäm­mel­serna i 43 § om hand­pen­ning mot sva­rande tillämp­ning. vad i 43 § första styc­ket sägs om auk­tion gäl­ler även för­sälj­ning under hand. i övrigt bestäm­mer över­ex­e­ku­tor köpe­vill­ko­ren. 59 § för­sälj­ningen sker genom upp­rät­tande av köpe­hand­ling, som un- der­skri­ves av över­ex­e­ku­tor och köpa­ren. för­sälj­nings­vill­ko­ren skall god­kän­nas av äga­ren. har för­sälj­ningen före­gåtts av auk­tion utan att där­vid god­tag­bart inrop skett, behövs dock ej god­kän­nande, om för­sälj­ningen sker på gynn­sam­mare vill­kor. om äga­ren ej god­känt för­sälj­nings­vill­ko­ren, skall han genast under rät­tas om skedd för­sälj­ning. 60 § har köpa­ren full­gjort sin betal­nings­skyl­dig­het enligt 58 § fjärde styc­ket och för­sälj­ningen vun­nit laga kraft, utfär­dar över­ex­e­ku­tor köpe brev. över­kla­gas för­sälj­ningen, äger 48 § mot­sva­rande tillämp­ning. 61 § säl­jes ej egen­do­men under hand, skall den utbju­das till för­sälj ning på auk­tion, om ej sökan­den avstår där­i­från. för­sälj­ning av vill­kor­lig rätt till fas­tig­het eller av andel i fas­tig­het 62 § bestäm­mel­serna i 3—61 §§ gäl­ler i tillämp­liga delar fast egen dom som utmätts medan gäl­de­nä­rens rätt till egen­do­men är vill­kor­lig och andel i fas­tig­het som bli­vit utmätt, om ej annat föl­jer av 63—69 §§. 63 § har i fall, då över­lå­telse av fas­tig­het är bero­ende av vill­kor, fas tig­he­ten tagits i mät för ford­ran hos över­lå­ta­ren, får för­sälj­ning icke ske för­rän det visar sig om vill­ko­ret upp­fyl­les. om del av fas­tig­het genom över­lå­telse kom­mit i sär­skild äga­res hand och fas­tig­he­ten tagits i mät för ford­ran hos över­lå­ta­ren innan fas­tig­hets bild­ning som enligt lag utgör vill­kor för över­lå­tel­sens gil­tig­het kom­mit till stånd, äger första styc­ket mot­sva­rande tillämp­ning. skulle det med föra bety­dande tids­ut­dräkt att avvakta huruvida fas­tig­hets­bild­ningen 1317 ¬ sfs 1971: 494 kom­mer till stånd, får dock fas­tig­he­ten säl­jas med för­be­håll för den rätt som till­kom­mer för­vär­va­ren. för­sälj­ningen omfat­tar då även gäldenä-​​ rens rätt mot för­vär­va­ren. köpa­ren sva­rar för gäl­de­nä­rens skyl­dig­he­ter mot för­vär­va­ren. 64 § har i fall, då för­värv av fas­tig­het eller del av fas­tig­het är bero ende av vill­kor, egen­do­men tagits i mät för ford­ran hos för­vär­va­ren, skall över­ex­e­ku­tor utbjuda gäl­de­nä­rens rätt till egen­do­men till för­sälj ning i den ord­ning som gäl­ler för exe­ku­tiv för­sälj­ning av utmätt rät­tig het. kom­mer för­sälj­ning till stånd, sva­rar köpa­ren för gäl­de­nä­rens skyl dig­he­ter mot sin fång­es­man. ansö­kan om inteck­ning som gjorts samma dag som utmät­ningen eller senare för­fal­ler genom för­sälj­ningen, om ej över­ex­e­ku­tor på begä­ran av köpa­ren för­ord­nar annat. kan det utan bety­dande tids­ut­dräkt avvak­tas om det för för­vär­vet gäl lande vill­ko­ret upp­fyl­les, kan anstånd med för­sälj­ningen med­ges tills d et visar sig om så blir fal­let. om vill­ko­ret upp­fyl­les, sker för­sälj­ning i den ord­ning som i all­män­het gäl­ler för exe­ku­tiv för­sälj­ning av fast egen­dom. när för­sälj­ning som skett enligt första styc­ket vun­nit laga kraft samt köpa­ren full­gjort sin betal­nings­skyl­dig­het, utfär­dar över­ex­e­ku­tor köpe hand­ling. 65 § bestäm­mel­serna i 63 och 64 §§ gäl­ler ej, om den ford­ran för vil ken utmät­ning skett var för­e­nad med sär­skild för­måns­rätt i fas­tig­he­ten. 66 § om vill­ko­ret upp­fyl­les i fall som avses i 63 § eller för­vär­vet går åter i fall som avses i 64 § andra styc­ket, skall över­ex­e­ku­tor driva in och bjuda ut till för­sälj­ning vad som där­ef­ter till­kom­mer gäl­de­nä­ren och omfat­tas av utmät­ningen. här­vid tilläm­pas den ord­ning som gäl­ler i fråga om utmätt ford­ran eller rät­tig­het. 67 § om andel i fas­tig­het bli­vit utmätt, kan över­ex­e­ku­tor på yrkande av sökan­den, ande­lens ägare eller annan delä­gare för­ordna, att hela fas tig­he­ten skall säl­jas. yrkande som fram­stäl­les av någon av de där­till berät­ti­gade skall del­ges de övriga med före­läg­gande att inkomma med ytt­rande inom viss tid. i fråga om hin­der mot den begärda för­sälj­ningen äger 6 och 7 §§ lagen (1904: 48 s. 1) om samä­gan­de­rätt mot­sva­rande tillämp­ning. 68 § för­ord­nas enligt 67 § om fas­tig­he­tens för­sälj­ning, räk­nas hela fas­tig­he­ten som utmätt när beslu­tet med­de­las. fas­tig­he­ten får ej säl­jas innan beslu­tet vun­nit laga kraft. om hela fas­tig­he­ten skall säl­jas på auk­tion, skall av sakägarförteck-​​ ningen framgå vilka ford­ringar och rät­tig­he­ter som belas­tar varje sär skild andel. skydds­be­lop­pet skall bestäm­mas så att ford­ringar, som gäl ler i den först utmätta ande­len enbart eller i nämnda andel jämte annan andel och som har bättre rätt än exe­ku­tions­ford­ringen, samt kost­na­den för för­fa­ran­det blir fullt täckta. är någon av delä­garna i kon­kurs, får bor­ge­när utöva anslut­nings­rätt 1318 enligt 13 § även om han har för­måns­rätt endast i andel av fas­tig­he­ten. ¬ 69 § fram­stäl­les ej yrkande enligt 67 § eller vin­ner sådant yrkande ej sfs 1971: 494 bifall, skall över­ex­e­ku­tor låta utbjuda den utmätta ande­len till för­sälj ning i den ord­ning som gäl­ler för exe­ku­tiv för­sälj­ning av utmätt rät­tig het, det­samma gäl­ler, om yrkande enligt 67 § bifal­lés men för­sälj­ning av fas­tig­he­ten ej kom­mer till stånd. när för­sälj­ning som skett enligt första styc­ket vun­nit laga kraft samt köpa­ren full­gjort sin betal­nings­skyl­dig­het, utfär­dar över­ex­e­ku­tor köpe brev. sär­skilda bestäm­mel­ser 70 § i fråga om över­ex­e­ku­tors behö­rig­het i ärende som avses i denna lag äger 10 kap, 10 § rät­te­gångs­bal­ken mot­sva­rande tillämp­ning. fin­ner över­ex­e­ku­tor att han ej får upp­taga ären­det, skall det över­läm­nas till behö­rig över­ex­e­ku­tor, 71 § talan mot beslut i fråga som avses i 49 eller 67 § föres sär­skilt, över­ex­e­ku­tor skall delge tap­pande part beslu­tet, om beslu­tet ej medde lats i hans när­varo. har över­ex­e­ku­tor upp­ta­git ärende enligt denna lag, får talan om att över­ex­e­ku­tor ej var behö­rig enligt 70 § icke föras. beträf­fande talan mot över­ex­e­ku­tors beslut enligt denna lag gäl­ler i övrigt utsök­nings­la­gen (1877: 31 s, 1). 72 § när fast egen­dom eller till­be­hör sålts enligt denna lag, har köpa ren rätt att få handräck­ning av kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten för att komma i besitt­ning av vad han för­vär­vat. är fråga om skyl­dig­het för förre äga­ren att avflytta, äger 193 § utsök­nings­la­gen (1877: 31 s, 1) mot­sva­rande till- lämp­ning. över­gångs­be­stäm­mel­ser 1, denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1972, lagens bestäm­mel­ser om kun­gö­rande av och under­rät­telse om auk­tion skall dock tilläm­pas redan dess­förin­nan, om auk­tio­nen skall äga rum efter ikraft­trä­dan­det, 2, har yrkande, som avses i 35 § eller 37 § 3 mom, andra styc­ket för ord­ningen (1875: 42 s, 12) angå­ende inteck­ning i fast egen­dom, före nya lagens ikraft­trä­dande fram­ställts hos rät­ten, äger bor­ge­nä­ren få det prö vat av rät­ten. hål­les i sådant fall bevak­nings­sam­man­träde efter nya la gens ikraft­trä­dande, skall bor­ge­nä­ren göra anmä­lan om yrkan­det senast vid sam­man­trä­det, 3, nya lagens bestäm­mel­ser om tillägg enligt 6 kap, 3 § jor­da­bal­ken tilläm­pas beträf­fande ränta, som enligt 26 eller 27 § lagen (1970; 995) om infö­rande av nya jor­da­bal­ken i stäl­let för sådant tillägg skall beräk nas på kapi­tal­be­lop­pet av inteck­ning enligt äldre lag, 4, vid tillämp­ning av nya lagens bestäm­mel­ser anses ford­ran, för vil ken fast egen­dom vid tiden för bevak­nings­sam­man­trä­det utan inteck­ning häf­tar enligt 11 kap, 2 § äldre jor­da­bal­ken, såsom ford­ran som är för enad med panträtt. där­vid gäl­ler att ford­ringen skall beta­las kon­tant, 1319 ¬ sfs 1971; 494 punkt 3 äger mot­sva­rande tillämp­ning beträf­fande ränta på sådan ford ran. 5. enligt äldre bestäm­mel­ser inteck­nad ränta eller annan sådan ford ran, som icke är bestämd till kapi­ta­let, upp­ta­ges i sakä­gar­för­teck­ning enligt nya lagens reg­ler om ford­ran med panträtt och beräk­nas där­vid till det belopp som efter en rän­te­fot av fem pro­cent om året utgör ford ring­ens värde på till­trä­des­da­gen. är fråga om liv­ränta, skall dock be räk­ningen ske med led­ning av 3 § lagen (1967: 531) om tryg­gande av pen­sions­ut­fäs­telse m. m. 6. nya lagens bestäm­mel­ser om nytt­jan­de­rätt, ser­vi­tut och rätt till elekt­risk kraft gäl­ler också annan sådan sär­skild rät­tig­het som på grund av upp­lå­telse enligt äldre bestäm­mel­ser besvä­rar fast egen­dom. 7. skall ersätt­ning utgå till inne­ha­vare av rätt till avkomst eller annan för­mån som enligt äldre bestäm­mel­ser besvä­rar fast egen­dom och icke bibe­hå­lies vid för­sälj­ning av egen­do­men, beräk­nas utdel­ning för det kapi­tal­värde vartill för­må­nen i pengar eller varor qfter ortens pris beräk nas uppgå på till­trä­des­da­gen. i fråga om kapi­tal­vär­dets beräk­ning äger där­vid punkt 5 mot­sva­rande tillämp­ning. 8. vad som i nya lagen före­skri­ves om tomträtt gäl­ler även vat­ten falls­rätt, som upp­lå­tits enligt lagen (1907: 36 s. 1) om nytt­jan­de­rätt till fast egen­dom. 9. bestäm­mel­serna i 11 § nya lagen äger icke tillämp­ning i fråga om utta­gande av böter, viten eller annan med brott för­e­nad påföljd, som inne­fat­tar betal­nings­skyl­dig­het, och icke hel­ler vid indriv­ning av vad som i mål eller ärende vid dom­stol eller eljest i sam­band med rät­te­gång utgått av all­männa medel och som enligt dom­sto­lens beslut skall åter gäl­das. 10. före­kom­mer i lag eller annan för­fatt­ning hän­vis­ning till före­skrift som ersatts genom bestäm­melse i nya lagen, tilläm­pas i stäl­let den nya bestäm­mel­sen. det alla som veder­bör hava sig hör­sam­li­gen att efter­rätta. till ytter mera visso hava vi detta med egen hand under­skri­vit och med vårt kungl. sigill bekräfta låtit. stock­holms slott den 14 maj 1971. gustaf adolf carl lid­bom (l. s.) (justi­tie­de­par­te­men­tet) 1320 ¬