Lag (2003:389) om elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion. För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2022:483

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Upp­hävd:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 2003:389
Depar­te­ment: Infra­struk­tur­de­par­te­men­tet RSED D
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2021:240
Övrigt: Rät­tel­se­sida 2019:183 har iakt­ta­gits
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

2003:389
Depar­te­ment/myn­dig­het: Infra­struk­tur­de­par­te­men­tet RSED D
Utfär­dad: 2003-​06-12
Änd­rad: t.o.m. SFS

2021:240
Övrig text: Rät­tel­se­sida 2019:183 har iakt­ta­gits
Upp­hävd: 2022-​06-03
För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS

2022:483
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. All­männa bestäm­mel­ser

Inle­dande bestäm­mel­ser

1 §   Bestäm­mel­serna i denna lag syf­tar till att enskilda och myn­dig­he­ter skall få till­gång till säkra och effek­tiva elektro­niska kom­mu­ni­ka­tio­ner och största möj­liga utbyte vad gäl­ler urva­let av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter samt deras pris och kva­li­tet.

Syf­tet skall upp­nås främst genom att kon­kur­ren­sen och den inter­na­tio­nella har­mo­ni­se­ringen på områ­det främ­jas.
Sam­hälls­om­fat­tande tjäns­ter skall dock all­tid fin­nas till­gäng­liga på för alla lik­vär­diga vill­kor i hela lan­det till över­kom­liga pri­ser.

Vid lagens tillämp­ning skall sär­skilt beak­tas elektro­niska kom­mu­ni­ka­tio­ners bety­delse för ytt­ran­de­fri­het och infor­ma­tions­fri­het.

2 §   Åtgär­der som vid­tas med stöd av denna lag får inte vara mer ingri­pande än som fram­står som rim­ligt och skall vara pro­por­tio­nella med hän­syn till lagens syfte och de övriga intres­sen som anges i 1 §.

3 §   Den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer skall ta emot anmäl­ningar, pröva ansök­ningar, besluta om skyl­dig­he­ter och i övrigt pröva frå­gor och hand­lägga ären­den samt utöva till­syn enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter med­de­lade med stöd av lagen.

Lagens tillämp­nings­om­råde

4 §   Denna lag gäl­ler elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät och kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter med till­hö­rande instal­la­tio­ner och tjäns­ter samt annan radi­o­an­vänd­ning.

Lagen är inte tillämp­lig på inne­håll som över­förs i elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät med hjälp av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter.

5 §   Bestäm­mel­serna i denna lag ersät­ter inte före­skrif­ter om pröv­ning enligt annan lag.

6 §   För­u­tom bestäm­mel­serna i denna lag finns det i radio-​ och tv-​lagen (2010:696) bestäm­mel­ser om sänd­ningar av ljudradio-​ och tv-​program som är rik­tade till all­män­he­ten och avsedda att tas emot med tek­niska hjälp­me­del.

Bestäm­mel­ser om radi­o­ut­rust­ning finns i radi­o­ut­rust­nings­la­gen (2016:392). Lag (2016:393).

Defi­ni­tio­ner

7 §   I lagen avses med

abon­nent: den som har ingått avtal med en leve­ran­tör av all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter om till­han­da­hål­lande av sådana tjäns­ter,
abon­nentupp­lys­ning: för­värvs­mäs­sig verk­sam­het för upp­lys­ning om abon­nent­upp­gif­ter till all­män­he­ten eller för för­med­ling av abon­nent­upp­gif­ter för sådant ända­mål,
all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät: elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät som helt eller huvud­sak­li­gen används för att till­han­da­hålla all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter och som stöd­jer infor­ma­tions­ö­ver­fö­ring mel­lan nätan­slut­nings­punk­ter,
använ­dare: den som använ­der eller efter­frå­gar en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst,
elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst: tjänst som van­li­gen till­han­da­hålls mot ersätt­ning och som helt eller huvud­sak­li­gen utgörs av över­fö­ring av sig­na­ler i elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät,
elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät: system för över­fö­ring och i tillämp­liga fall utrust­ning för kopp­ling eller diri­ge­ring samt pas­siva nät­de­lar och andra resur­ser som med­ger över­fö­ring av sig­na­ler, via tråd eller radi­ovå­gor, på optisk väg eller via andra elektro­mag­ne­tiska över­fö­rings­me­dier obe­ro­ende av vil­ken typ av infor­ma­tion som över­förs,
loka­li­se­rings­upp­gift: upp­gift som behand­las i ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller av en elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst och som visar den geo­gra­fiska posi­tio­nen för ter­mi­nal­ut­rust­ningen för en använ­dare,
nätan­slut­nings­punkt: fysisk punkt vid vil­ken en abon­nent ansluts till ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät,
nöd­sam­tal: sam­tal till sam­häl­lets alar­me­rings­tjänst via ett num­mer inom fast­ställd num­mer­plan för tele­foni,
ope­ra­tör: den som inne­har eller på annat sätt råder över ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller till­hö­rande instal­la­tion,
radi­o­an­lägg­ning: anord­ning som möj­lig­gör radi­o­kom­mu­ni­ka­tion eller bestäm­ning av posi­tion, has­tig­het eller andra kän­ne­tec­ken hos ett före­mål genom sänd­ning av radi­ovå­gor (radi­o­sän­dare) eller mot­tag­ning av radi­ovå­gor (radi­o­mot­ta­gare),
radi­o­kom­mu­ni­ka­tion: över­fö­ring, utsänd­ning eller mot­tag­ning av tec­ken, sig­na­ler, skrift, bil­der, ljud eller med­de­lan­den av varje slag med hjälp av radi­ovå­gor,
radi­ovå­gor: elektro­mag­ne­tiska vågor med fre­kven­ser från 9 kilo­hertz till 3 000 giga­hertz som bre­der ut sig utan sär­skilt anord­nad ledare,
sam­tal: för­bin­delse för över­fö­ring av tal som med­ger två­vägs­kom­mu­ni­ka­tion,
sam­tra­fik: fysisk och logisk sam­man­kopp­ling av all­männa kom­mu­ni­ka­tions­nät för att göra det möj­ligt för använ­dare att kom­mu­ni­cera med varandra eller få till­gång till tjäns­ter som till­han­da­hålls i näten,
skad­lig stör­ning: stör­ning som även­ty­rar funk­tio­nen hos en radi­o­na­vi­ga­tions­tjänst eller någon annan säker­hets­tjänst, eller som på annat sätt all­var­ligt för­säm­rar, hind­rar eller upp­re­pat avbry­ter en radi­o­kom­mu­ni­ka­tions­tjänst som fun­ge­rar i enlig­het med gäl­lande bestäm­mel­ser, inbe­gri­pet stör­ning av befint­liga eller pla­ne­rade tjäns­ter på natio­nellt till­de­lade fre­kven­ser,
slu­tan­vän­dare: använ­dare som inte till­han­da­hål­ler all­männa kom­mu­ni­ka­tions­nät eller all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter,
tele­fo­nitjänst: elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst som inne­bär möj­lig­het att ringa upp eller ta emot sam­tal via ett eller flera num­mer inom en natio­nell eller inter­na­tio­nell num­mer­plan,
till­hö­rande instal­la­tion: anord­ning, funk­tion eller annat som har sam­band med en elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst eller ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät, och som möj­lig­gör, stöd­jer eller kan stödja den tjäns­ten, eller till­han­da­hål­lande av tjäns­ter via det nätet eller tjäns­ten,
ver­ti­kalt inte­gre­rad ope­ra­tör: en ope­ra­tör som till­han­da­hål­ler tjäns­ter till före­tag som den kon­kur­re­rar med på mark­na­der i efter­föl­jande han­dels­led. Lag (2011:590).

Kom­mu­ni­ka­tions­verk­sam­het i krig m.m.

8 §   Är Sve­rige i krig eller krigs­fara eller råder det sådana utomor­dent­liga för­hål­lan­den som är för­an­ledda av att det är krig utan­för Sve­ri­ges grän­ser eller av att Sve­rige har varit i krig eller krigs­fara, får rege­ringen med­dela de före­skrif­ter om elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät och kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter med till­hö­rande instal­la­tio­ner och tjäns­ter samt annan radi­o­an­vänd­ning som behövs med hän­syn till lan­dets för­svar eller säker­het i övrigt.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om den freds­tida pla­ne­ringen för total­för­sva­rets behov av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tio­ner under sådana för­hål­lan­den som anges i första styc­ket.

9 §   Den som till­han­da­hål­ler elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät eller elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter av sär­skild bety­delse från all­män syn­punkt får för­plik­tas att på visst sätt beakta total­för­sva­rets behov av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion under höjd bered­skap.


2 kap. Anmä­lan

1 §   All­männa kom­mu­ni­ka­tions­nät av sådant slag som van­li­gen till­han­da­hålls mot ersätt­ning eller all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter får endast till­han­da­hål­las efter anmä­lan till den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer (till­syns­myn­dig­he­ten).

2 §   För verk­sam­het som enbart består i att över­föra sig­na­ler via tråd för utsänd­ning till all­män­he­ten av pro­gram som avses i 1 kap. 2 § ytt­ran­de­fri­hets­grund­la­gen behö­ver någon anmä­lan enligt 1 § inte göras.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om ytter­li­gare undan­tag från anmäl­nings­plik­ten enligt 1 §. Lag (2018:1917).

3 §   Den som bedri­ver verk­sam­het som är anmäl­nings­plik­tig enligt 1 § ska tillämpa sådana stan­dar­der som Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen angi­vit som obli­ga­to­riska i en för­teck­ning som offent­lig­gjorts i Euro­pe­iska uni­o­nens offi­ci­ella tid­ning.
Lag (2010:497).

4 §   Den som är anmäld enligt 1 § är skyl­dig att utan dröjs­mål anmäla om verk­sam­he­ten upp­hör.

5 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om erkän­nande av ope­ra­tör enligt bestäm­mel­ser antagna av den inter­na­tio­nella teleu­ni­o­nen.

6 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får besluta i fråga om regi­stre­ring av mari­tima avräk­nings­or­gan enligt bestäm­mel­ser antagna av den inter­na­tio­nella teleu­ni­o­nen samt med­dela de före­skrif­ter som behövs för regi­stre­ringen.


3 kap. Rätt att använda radi­o­fre­kven­ser och num­mer

Radi­o­sän­dare

Till­stånd att använda radi­o­sän­dare

1 §   För att här i lan­det eller på ett svenskt far­tyg eller luft­far­tyg utom­lands få använda radi­o­sän­dare krävs till­stånd enligt detta kapi­tel. Ett till­stånd att använda radi­o­sän­dare ska avse rätt att använda en viss radi­o­sän­dare eller att använda radi­o­sän­dare inom ett visst fre­kvens­ut­rymme.
Lag (2010:497).

2 §   Om använd­ningen av fre­kvens­ut­rymme samt vill­ko­ren och för­fa­ran­det för bevil­jande av till­stånd att använda radi­o­sän­dare har har­mo­ni­se­rats i enlig­het med inter­na­tio­nella avtal som Sve­rige har anslu­tit sig till eller bestäm­mel­ser antagna med stöd av för­dra­get om Euro­pe­iska uni­o­nens funk­tions­sätt, ska den som har bevil­jats sådant till­stånd anses ha till­stånd enligt 1 §. Lag (2010:497).

3 §   Krav på till­stånd enligt 1 § gäl­ler inte för Polis­myn­dig­he­ten, Säker­hetspo­li­sen, För­svars­mak­ten, För­sva­rets radi­o­an­stalt och För­sva­rets mate­ri­el­verk, vid verk­sam­het som ver­ket bedri­ver på upp­drag av För­svars­mak­ten eller För­sva­rets radi­o­an­stalt.

Efter hörande av För­svars­mak­ten beslu­tar den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer om till­del­ning av radi­o­fre­kven­ser för För­svars­mak­ten, För­sva­rets radi­o­an­stalt och För­sva­rets mate­ri­el­verk samt om de ytter­li­gare vill­kor som behövs. När det gäl­ler Polis­myn­dig­he­ten och Säker­hetspo­li­sen, beslu­tar den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer i sådana frå­gor efter hörande av dessa myn­dig­he­ter. Lag (2014:734).

4 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från till­stånds­plikt enligt 1 §. Där­vid får det före­skri­vas vill­kor om att den radi­o­an­lägg­ning där sän­da­ren ingår ska upp­fylla bestämda tek­niska krav samt i övrigt sådana vill­kor som anges i 11 § första styc­ket 1-7 och 9 samt 11 a § 1, 2 och 4. Vill­kor som inne­bär en begräns­ning av vilka elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter eller vilka tek­ni­ker som får använ­das får med­de­las endast i de fall som anges i 11 § andra och tredje styc­kena.

Undan­tag enligt första styc­ket får tids­be­grän­sas, var­vid 12 § andra styc­ket har mot­sva­rande tillämp­ning. Lag (2011:590).

5 §   Den som enligt 3 § eller enligt före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av 4 § är undan­ta­gen från till­stånds­plikt skall vid tillämp­ning av denna lag anses ha till­stånd enligt 1 §.

Till­stånds­för­fa­ran­det

6 §   Till­stånd att använda radi­o­sän­dare ska bevil­jas, om
   1. det kan antas att radi­o­fre­kven­serna kom­mer att använ­das på ett sådant sätt att risk för otillå­ten skad­lig stör­ning inte upp­kom­mer,
   2. radi­o­an­vänd­ningen utgör en effek­tiv använd­ning av fre­kvens­ut­rym­met,
   3. det kan antas att radi­o­an­vänd­ningen inte kom­mer att hindra sådan radi­o­kom­mu­ni­ka­tion som är sär­skilt vik­tig med hän­syn till den fria åsikts­bild­ningen,
   4. radi­o­an­vänd­ningen inte kom­mer att ta i anspråk fre­kvens­ut­rymme som behövs för att upp­rätt­hålla en rim­lig bered­skap för utveck­ling av befint­liga och nya radi­o­an­vänd­ningar eller fre­kvens­ut­rymme för vil­ket radi­o­an­vänd­ningen har har­mo­ni­se­rats i enlig­het med inter­na­tio­nella avtal som Sve­rige har anslu­tit sig till eller bestäm­mel­ser antagna med stöd av för­dra­get om Euro­pe­iska uni­o­nens funk­tions­sätt,
   5. det kan antas att radi­o­an­vänd­ningen inte kom­mer att inkräkta på det fre­kvens­ut­rymme som behövs för verk­sam­het som avses i 3 §,
   6. det inte med hän­syn till att sökan­den tidi­gare har fått till­stånd åter­kal­lat eller något annat lik­nande för­hål­lande finns skä­lig anled­ning att anta att radi­o­an­vänd­ningen kom­mer att ske i strid med till­stånds­vill­ko­ren, och
   7. det kan antas att radi­o­an­vänd­ningen inte kom­mer att orsaka skada för Sve­ri­ges säker­het.

Till­stånd att använda radi­o­sän­dare för utsänd­ningar som krä­ver till­stånd enligt annan lag eller enligt bestäm­mel­ser med­de­lade med stöd av annan lag, får med­de­las endast om sådant till­stånd finns. Då gäl­ler inte första styc­ket 7.

Om till­stån­det avser en viss radi­o­sän­dare ska denna, till­sam­mans med avsedd radi­o­mot­ta­gare, vara så beskaf­fad i tek­niskt hän­se­ende att den upp­fyl­ler rim­liga krav på en effek­tiv fre­kven­san­vänd­ning och på möj­lig­he­ten att verka i den miljö som den är avsedd för. Lag (2019:1206).

7 §   Anta­let till­stånd som bevil­jas inom ett fre­kvens­ut­rymme får begrän­sas, om det är nöd­vän­digt för att garan­tera en effek­tiv använd­ning av radi­o­fre­kven­ser. Ett beslut att begränsa anta­let till­stånd skall omprö­vas så snart det finns anled­ning till det.

8 §   När anta­let till­stånd har begrän­sats enligt 7 §, ska till­stånds­pröv­ningen ske efter all­män inbju­dan till ansö­kan, om inte sär­skilda skäl för­an­le­der annat.

Första styc­ket gäl­ler inte sådan radi­o­an­vänd­ning som
   1. huvud­sak­li­gen avser utsänd­ning till all­män­he­ten av pro­gram som avses i 1 kap. 2 § ytt­ran­de­fri­hets­grund­la­gen,
   2. är avsedd för pri­vat bruk, eller
   3. behövs för verk­sam­het som bedrivs i syfte att till­go­dose all­män ord­ning, säker­het eller hälsa.

Pröv­ning enligt första styc­ket ska ske efter ett jäm­fö­rande urvals­för­fa­rande, efter ett anbuds­för­fa­rande där det pris sökan­den är vil­lig att betala för till­stån­det ska vara utslags­gi­vande eller efter en kom­bi­na­tion av dessa för­fa­ran­den.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om inne­hål­let i en all­män inbju­dan enligt första styc­ket, vil­ken radi­o­an­vänd­ning som omfat­tas av undan­ta­get i andra styc­ket 3 och om för­fa­rande enligt tredje styc­ket. Lag (2018:1917).

9 §   Har upp­hävts genom lag (2011:590).

10 §   Har upp­hävts genom lag (2011:590).

Vill­kor

11 §   Till­stånd att använda radi­o­sän­dare får för­e­nas med vill­kor om
   1. det fre­kvens­ut­rymme som till­stån­det avser,
   2. vil­ken eller vilka elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter eller slag av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät eller tek­ni­ker som till­stån­det avser,
   3. täck­ning och utbygg­nad inom lan­det,
   4. det geo­gra­fiska område som till­stån­det avser,
   5. skyl­dig­het för sökan­den att dela fre­kvens­ut­rymme med annan,
   6. sådant som i enlig­het med beslut om en har­mo­ni­se­rad använd­ning av radi­o­fre­kven­ser ska upp­stäl­las som vill­kor när den som ska till­de­las radi­o­fre­kvens har utsetts i enlig­het med inter­na­tio­nella avtal eller bestäm­mel­ser antagna med stöd av för­dra­get om Euro­pe­iska uni­o­nens funk­tions­sätt,
   7. skyl­dig­he­ter som föl­jer av tillämp­liga inter­na­tio­nella avtal i fråga om använd­ning av fre­kven­ser,
   8. åta­gan­den som har gjorts i sam­band med bevil­jande av till­stånd enligt 8 §,
   9. tek­niska krav och annat som krävs för att säker­ställa ett fak­tiskt och effek­tivt fre­kvens­ut­nytt­jande, och
   10. krav som är av bety­delse för Sve­ri­ges säker­het.

Vill­kor enligt första styc­ket som inne­bär en begräns­ning av vilka elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter eller vilka tek­ni­ker som får använ­das, får med­de­las endast om det krävs för att
   1. und­vika skad­lig stör­ning,
   2. säker­ställa ett effek­tivt fre­kvens­ut­nytt­jande,
   3. skydda män­ni­skors liv eller hälsa,
   4. till­go­dose det all­män­nas intresse av att vissa elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter finns till­gäng­liga i vissa delar av lan­det, eller
   5. till­go­dose det all­män­nas intresse av att främja till­han­da­hål­lan­det av radio-​ och tv-​tjänster för vilka till­stånd med­de­lats enligt annan lag.

Vill­kor som inne­bär att endast en viss elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst får till­han­da­hål­las, får med­de­las endast om det krävs för att säker­ställa verk­sam­het som bedrivs i syfte att skydda män­ni­skors liv eller hälsa, eller om det annars finns syn­ner­liga skäl för det med hän­syn till ett all­mänt intresse.

Första styc­ket 10 gäl­ler inte för till­stånd som avses i 6 § andra styc­ket. Lag (2019:1206).

11 a §   Ett till­stånd att använda en viss radi­o­sän­dare får, utö­ver det som anges i 11 §, för­e­nas med vill­kor om
   1. anten­nens och i övrigt radi­o­sän­da­rens beskaf­fen­het,
   2. det geo­gra­fiska område där en mobil radi­o­sän­dare får använ­das,
   3. var anten­nen till en fast radi­o­sän­dare ska vara belä­gen, samt
   4. kom­pe­tenskrav för den som ska handha radi­o­an­lägg­ningen.
Lag (2010:497).

Till­stånds­tid

12 §   Till­stånd skall bevil­jas för en bestämd tid.
Gil­tig­hets­ti­den för till­stånds­vill­kor får vara kor­tare än till­stånds­ti­den.

När gil­tig­hets­ti­den för till­stånd och till­stånds­vill­kor bestäms skall sär­skilt beak­tas
   1. fram­tida för­änd­ringar i radi­o­an­vänd­ningen,
   2. den tid som sän­da­ren är avsedd att använ­das,
   3. den tek­niska utveck­ling som kan vän­tas,
   4. den tid som krävs för att uppnå ett rim­ligt eko­no­miskt utbyte av utrust­ningen, och
   5. sådant till­stånd som enligt 6 § andra styc­ket utgör för­ut­sätt­ning för till­stånd att använda radi­o­sän­dare.

12 a §   Till­stånd att använda en viss radi­o­sän­dare ska vid gil­tig­hets­ti­dens utgång för­längas med samma tid som till­stån­det senast har gällt, dock längst med fem år vid varje till­fälle, om de för­ut­sätt­ningar för att med­dela till­stånd som anges i 6 § är upp­fyllda. För­läng­ning får ske endast om gil­tig­hets­ti­den för till­stån­det över­sti­ger sex måna­der.

För­läng­ning ska ske med en kor­tare tid än som anges i första styc­ket första meningen eller på änd­rade vill­kor, om de för­ut­sätt­ningar för att med­dela till­stånd som anges i 6 § där­i­ge­nom kan upp­fyl­las eller om till­stånds­ha­va­ren begär det.

Om till­stånds­ha­va­ren begär det ska gil­tig­hets­ti­den inte för­längas. Lag (2010:497).

12 b §   Gil­tig­hets­ti­den för ett till­stånd att använda radi­o­sän­dare inom ett visst fre­kvens­ut­rymme får inte för­längas. Lag (2010:497).

Använd­ning av ama­tör­ra­di­o­sän­dare

12 c §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får över­lämna till fysiska eller juri­diska per­so­ner att anordna prov och utfärda bevis om att före­skrivna kom­pe­tenskrav för använd­ning av ama­tör­ra­di­o­sän­dare är upp­fyllda samt att till­dela anrops­sig­na­ler för sådan använd­ning.

Ett beslut om över­läm­nande enligt första styc­ket får åter­kal­las, om anord­na­ren eller utfär­da­ren anord­nar prov, utfär­dar bevis eller till­de­lar anrops­sig­na­ler i strid med gäl­lande före­skrif­ter eller på annat sätt visar sig olämp­lig att full­göra upp­gif­ten. Lag (2011:590).

Åtgär­der mot stör­ningar

13 §   Om det upp­kom­mer skad­lig stör­ning, skall till­stånds­ha­va­ren ome­del­bart se till att stör­ningen upp­hör eller i möj­li­gaste mån mins­kar, om inte stör­ningen är tillå­ten. Det­samma gäl­ler den som använ­der en radi­o­mot­ta­gare som stör använd­ningen av en annan radi­o­mot­ta­gare.

14 §   Elekt­riska eller elektro­niska anlägg­ningar som, utan att vara radi­o­an­lägg­ningar, är avsedda att alstra radi­o­fre­kvent energi för kom­mu­ni­ka­tions­än­da­mål i led­ning eller för indust­ri­ellt, veten­skap­ligt, medi­cinskt eller något annat lik­nande ända­mål, får använ­das endast i enlig­het med före­skrif­ter som med­de­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om för­bud mot att inneha elekt­riska eller elektro­niska anlägg­ningar som inte omfat­tas av första styc­ket och som, utan att vara radi­o­an­lägg­ningar, är avsedda att sända radi­ovå­gor.

Num­mer

Num­mer­pla­ner

15 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får fast­ställa natio­nella num­mer­pla­ner för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion och med­dela före­skrif­ter om pla­nerna och deras använd­ning. Pla­nerna skall vara utfor­made så att elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät och elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter kan nås på ett lik­vär­digt sätt.

16 §   Den som bedri­ver verk­sam­het som är anmäl­nings­plik­tig enligt 2 kap. 1 §, eller till­han­da­hål­ler elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter i sam­tra­fik med den som bedri­ver sådan verk­sam­het, är skyl­dig att följa fast­ställda num­mer­pla­ner.

17 §   Den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst som ger möj­lig­het till inter­na­tio­nella sam­tal, ska kunna han­tera alla sam­tal till det euro­pe­iska num­merut­rym­met 3883. De taxor som tilläm­pas för sådana sam­tal ska vara likar­tade med dem som tilläm­pas för sam­tal till och från andra sta­ter inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det.
Lag (2011:590).

18 §   Den som fast­stäl­ler natio­nella num­mer­pla­ner ska hålla dessa all­mänt till­gäng­liga, utom i fråga om upp­gif­ter för vilka sek­re­tess gäl­ler enligt 15 kap. 2 § offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400). Lag (2009:500).

Till­stånd att använda num­mer

19 §   Num­mer ur en natio­nell num­mer­plan får använ­das endast efter till­stånd. Till­stånd skall avse serier av num­mer eller enskilda num­mer.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om prin­ci­perna för till­del­ning av num­mer.

20 §   Den som har till­de­lats en num­mer­se­rie får inte dis­kri­mi­nera andra som till­han­da­hål­ler elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter i fråga om vilka num­mer som ger till­träde till tjäns­ter i näten.

21 §   Till­stånd att använda num­mer får för­e­nas med vill­kor om
   1. vil­ket slag av tjänst som num­ret skall använ­das för,
   2. fak­tiskt och effek­tivt utnytt­jande av num­ret,
   3. skä­lig gil­tig­hets­tid med för­be­håll för even­tu­ella änd­ringar i den natio­nella num­mer­pla­nen,
   4. åta­gan­den som har gjorts i sam­band med att till­stånd bevil­jats enligt 22 §, och
   5. skyl­dig­he­ter som föl­jer av tillämp­liga inter­na­tio­nella avtal i fråga om använd­ning av num­mer.

Num­mer av bety­dande eko­no­miskt värde

22 §   Till­stånd att använda num­mer av bety­dande eko­no­miskt värde får bevil­jas efter all­män inbju­dan till ansö­kan. Ett sådant till­stånd skall bevil­jas efter
   1. ett jäm­fö­rande urvals­för­fa­rande,
   2. ett anbuds­för­fa­rande där det pris sökan­den är vil­lig att betala för till­stån­det skall vara utslags­gi­vande,
   3. ett för­fa­rande med slump­mäs­sig till­del­ning, eller
   4. en kom­bi­na­tion av för­fa­ran­den enligt 1-3.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om inne­hål­let i en all­män inbju­dan och om för­fa­rande enligt första styc­ket.

Över­lå­telse och uthyr­ning av till­stånd

23 §   Till­stånd eller del av till­stånd att använda radi­o­sän­dare eller num­mer får över­lå­tas efter med­gi­vande från den myn­dig­het som med­de­lat till­stån­det. Sådant med­gi­vande ska läm­nas, om
   1. för­vär­va­ren upp­fyl­ler de krav som ställts på sökan­den i sam­band med att till­stån­det med­de­la­des,
   2. det inte finns skäl att anta att över­lå­tel­sen inver­kar men­ligt på kon­kur­ren­sen,
   3. över­lå­tel­sen inte leder till änd­rad använd­ning av radi­o­fre­kven­serna, om denna är har­mo­ni­se­rad enligt bestäm­mel­ser antagna med stöd av för­dra­get om Euro­pe­iska uni­o­nens funk­tions­sätt,
   4. för­vär­va­ren av ett till­stånd att använda radi­o­sän­dare inte tidi­gare har fått ett sådant till­stånd åter­kal­lat enligt 7 kap. 6 § första styc­ket 4,
   5. det kan antas att för­vär­va­rens radi­o­an­vänd­ning inte kom­mer att orsaka skada för Sve­ri­ges säker­het, och till­stånd har bevil­jats före den 1 janu­ari 2020, och
   6. det inte finns något annat sär­skilt skäl mot det.

Första styc­ket 4 och 5 gäl­ler inte vid över­lå­telse av ett till­stånd som avses i 6 § andra styc­ket.

För­vär­va­ren över­tar över­lå­ta­rens rät­tig­he­ter och skyl­dig­he­ter enligt denna lag för tiden efter med­gi­van­det. Vid över­lå­telse av del av till­stånd ska den över­låtna delen anses som ett nytt till­stånd.

Vid med­gi­van­det får myn­dig­he­ten med­dela de nya eller änd­rade vill­kor som behövs på grund av över­lå­tel­sen.

En över­lå­telse i strid med denna para­graf är utan ver­kan.
Lag (2019:1206).

24 §   Bestäm­mel­serna om över­lå­telse av till­stånd eller del av till­stånd i 23 § första och andra styc­kena, tredje styc­ket första meningen och femte styc­ket ska också tilläm­pas på uthyr­ning av till­stånd eller del av till­stånd att använda radi­o­sän­dare.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från kra­vet på med­gi­vande vid uthyr­ning som avser en kor­tare period eller annars är av begrän­sad omfatt­ning. Lag (2019:1206).


4 kap. Sam­tra­fik och andra for­mer av till­träde m.m.

Skyl­dig­het att för­handla om sam­tra­fik m.m.

1 §   En ope­ra­tör av ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät är skyl­dig att för­handla om sam­tra­fik med den som till­han­da­hål­ler eller avser att till­han­da­hålla all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter.

2 §   Den som i sam­band med för­hand­ling som avses i 1 § får del av upp­gif­ter om ett annat före­tags affärs-​ och drift­för­hål­lan­den får inte obe­hö­ri­gen föra vidare eller utnyttja det han eller hon har fått del av eller till­gång till. I det all­män­nas verk­sam­het tilläm­pas offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400).
Lag (2009:500).

Sär­skilda skyl­dig­he­ter

3 §   Den som kon­trol­le­rar till­träde till slu­tan­vän­dare får för­plik­tas att mot mark­nads­mäs­sig ersätt­ning bedriva sam­tra­fik eller vidta annan åtgärd som krävs för att säker­ställa att slu­tan­vän­dare kan nå varandra.

En för­plik­telse enligt första styc­ket får även avse skyl­dig­het att göra tjäns­ter kom­pa­tibla med andra ope­ra­tö­rers tjäns­ter.
Lag (2011:590).

4 §   En ope­ra­tör som enligt 8 kap. 7 § har ett bety­dande infly­tande på en viss mark­nad, ska i enlig­het med 8 kap. 6 § åläg­gas en eller flera av de skyl­dig­he­ter som anges i 5-12 §§. Ope­ra­tö­ren får också åläg­gas en skyl­dig­het enligt 12 a §.
Av 12 c § föl­jer att en ope­ra­tör fri­vil­ligt kan åta sig en för­plik­telse enligt 12 a § och att detta är att lik­ställa med en skyl­dig­het. För­plik­tel­ser enligt detta kapi­tel ska syfta till att skapa effek­tiv kon­kur­rens.

En sådan ope­ra­tör får även i andra fall än som anges i detta kapi­tel åläg­gas en skyl­dig­het om till­träde, om det finns syn­ner­liga skäl för det och åtgär­den god­känns av Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen. Lag (2010:497).

5 §   En ope­ra­tör som avses i 4 § får för­plik­tas att i ett refe­ren­ser­bju­dande eller på annat sätt offent­lig­göra spe­ci­fi­ce­rade upp­gif­ter om
   1. redo­vis­ning,
   2. tek­niska spe­ci­fi­ka­tio­ner,
   3. näte­gen­ska­per,
   4. vill­kor för till­han­da­hål­lande och använd­ning, inbe­gri­pet vill­kor som begrän­sar till­träde till eller använd­ning av vissa tjäns­ter,
   5. pris­sätt­ning, eller
   6. andra för­hål­lan­den som behövs för insyn i fråga om sam­tra­fik och andra for­mer av till­träde.

Ett beslut om för­plik­telse enligt första styc­ket ska inne­hålla besked om vilka upp­gif­ter som ska till­han­da­hål­las, hur detal­je­rade dessa ska vara samt på vil­ket sätt de ska offent­lig­gö­ras.

Ope­ra­tö­ren får för­plik­tas att ändra en upp­gift, om det är nöd­vän­digt för att den ska stämma över­ens med en skyl­dig­het som har beslu­tats enligt detta kapi­tel.

Ett beslut enligt första eller tredje styc­ket får för­e­nas med vite. Lag (2011:590).

6 §   En ope­ra­tör som avses i 4 § får för­plik­tas att tillämpa icke-​diskriminerande vill­kor i sin verk­sam­het. En sådan skyl­dig­het skall sär­skilt säker­ställa att
   1. ope­ra­tö­ren under lik­vär­diga omstän­dig­he­ter tilläm­par lik­vär­diga vill­kor mot andra som till­han­da­hål­ler lik­vär­diga tjäns­ter, samt
   2. de tjäns­ter och den infor­ma­tion som ope­ra­tö­ren erbju­der andra till­han­da­hålls på samma vill­kor och med samma kva­li­tet som gäl­ler för ope­ra­tö­rens egna tjäns­ter eller för dot­ter­bo­lags eller sam­ar­bets­part­ners tjäns­ter.

7 §   En ope­ra­tör som avses i 4 § får för­plik­tas att sär­re­do­visa och rap­por­tera spe­ci­fi­ce­rad verk­sam­het med anknyt­ning till sam­tra­fik och andra for­mer av till­träde. En sådan skyl­dig­het kan avse att ope­ra­tö­ren skall tillämpa en öppen pris­sätt­ning för andra ope­ra­tö­rer och för intern över­fö­ring eller till­han­da­hålla en myn­dig­het sin redo­vis­ning, inbe­gri­pet upp­gif­ter om intäk­ter från annan.

8 §   En ope­ra­tör som avses i 4 § får för­plik­tas att upp­fylla rim­liga krav på till­träde till och använd­ning av nät och till­hö­rande instal­la­tio­ner i syfte att till­han­da­hålla elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter. En sådan skyl­dig­het kan avse att ope­ra­tö­ren ska
   1. ge annan till­träde till spe­ci­fi­ce­rade nät­de­lar och till­hö­rande instal­la­tio­ner, inbe­gri­pet sådant till­träde som krävs för att möj­lig­göra val och för­val av ope­ra­tör samt erbju­dan­den om åter­för­sälj­ning av abon­ne­mang,
   2. för­länga ett redan bevil­jat till­träde till till­hö­rande instal­la­tio­ner,
   3. erbjuda andra ope­ra­tö­rer spe­ci­fi­ce­rade tjäns­ter för åter­för­sälj­ning,
   4. bevilja till­träde till tek­niska gräns­snitt, pro­to­koll och annan nyc­kel­tek­nik som är nöd­vän­dig för sam­ver­kan mel­lan tjäns­ter,
   5. erbjuda sam­lo­ka­li­se­ring eller andra möj­lig­he­ter till gemen­samt utnytt­jande av till­hö­rande instal­la­tio­ner,
   6. erbjuda spe­ci­fi­ce­rade tjäns­ter som krävs för att säker­ställa sam­ver­kan mel­lan tjäns­ter ända fram till slu­tan­vän­darna,
   7. erbjuda till­träde till drift­stöds­sy­stem eller lik­nande pro­gram­sy­stem som krävs för att garan­tera en sund kon­kur­rens när det gäl­ler till­han­da­hål­lande av tjäns­ter,
   8. erbjuda till­träde till sådana tjäns­ter som möj­lig­gör, stöd­jer eller kan stödja till­han­da­hål­lande av tjäns­ter via elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät eller elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter,
   9. bedriva sam­tra­fik eller i övrigt vidta åtgär­der så att nät eller till­hö­rande instal­la­tio­ner kan för­bin­das.

Beslut enligt första styc­ket får för­e­nas med de vill­kor som behövs för att säker­ställa nor­mal nät­drift. Vill­kor om att följa sär­skilda tek­niska stan­dar­der eller spe­ci­fi­ka­tio­ner får dock endast gälla sådana stan­dar­der som Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen har angett som obli­ga­to­riska i en för­teck­ning som offent­lig­gjorts i Euro­pe­iska uni­o­nens offi­ci­ella tid­ning.
Lag (2011:590).

9 §   En för­plik­telse enligt 8 § som avser till­träde till ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät mel­lan en korskopp­ling eller lik­vär­dig anslut­nings­punkt och en fast nätan­slut­nings­punkt ska för­e­nas med skyl­dig­het att offent­lig­göra ett sådant refe­ren­ser­bju­dande som anges i 5 §. Erbju­dan­det ska inne­hålla de upp­gif­ter som avses i arti­kel 9.4 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om till­träde till och sam­tra­fik mel­lan elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät och till­hö­rande faci­li­te­ter (till­trä­des­di­rek­tiv), änd­rat genom Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2009/140/EG. Beslu­tet om skyl­dig­het att offent­lig­göra ett refe­ren­ser­bju­dande får för­e­nas med vite. Lag (2011:590).

10 §   Vid tillämp­ning av 8 § ska sär­skilt beak­tas
   1. den tek­niska och eko­no­miska bär­kraf­ten för använd­ning och instal­la­tion av alter­na­tiva nät­de­lar eller till­hö­rande instal­la­tio­ner, med hän­syn tagen till mark­nads­ut­veck­lingen samt art och typ av sam­tra­fik och andra for­mer av till­träde,
   2. den till­gäng­liga kapa­ci­te­ten,
   3. de ris­ker som en nyin­ve­ste­ring med­för för äga­ren till nät eller till­hö­rande instal­la­tio­ner,
   4. beho­vet av att värna kon­kur­ren­sen på lång sikt,
   5. berörda imma­te­ri­ella rät­tig­he­ter, och
   6. intres­set av grän­sö­ver­skri­dande tjäns­ter inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det. Lag (2011:590).

11 §   En ope­ra­tör som avses i 4 § får för­plik­tas att iaktta kost­nads­täck­ning eller tillämpa kost­nads­o­ri­en­te­rad eller annan pris­sätt­ning för spe­ci­fi­ce­rade typer av sam­tra­fik och andra for­mer av till­träde. Detta får ske om en mark­nads­a­na­lys enligt 8 kap. 6 § visar att en brist på effek­tiv kon­kur­rens inne­bär att ope­ra­tö­ren kan ta ut över­pri­ser eller använda pris­press på ett sätt som miss­gyn­nar slu­tan­vän­darna.

En för­plik­telse enligt första styc­ket får, i sam­band med att för­plik­tel­sen åläggs eller senare, för­e­nas med en skyl­dig­het att tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris för sam­tra­fik och andra for­mer av till­träde som omfat­tas av för­plik­tel­sen.

En för­plik­telse enligt första styc­ket kan även avse skyl­dig­het för ope­ra­tö­ren att tillämpa en viss kost­nads­re­do­vis­nings­me­tod. En sådan för­plik­telse ska för­e­nas med skyl­dig­het att göra en beskriv­ning av meto­den till­gäng­lig för all­män­he­ten. Kost­na­der­nas huvud­ka­te­go­rier och reg­lerna för kost­nads­för­del­ningen ska framgå av beskriv­ningen.

Den som har för­plik­tats att kost­nads­o­ri­en­tera sin pris­sätt­ning ska, om för­plik­tel­sen inte har för­e­nats med en skyl­dig­het enligt andra styc­ket, visa att pri­serna är rätt­visa och skä­liga med hän­syn till kost­na­derna och får åläg­gas skyl­dig­het att justera sina pri­ser. Lag (2014:211).

12 §   Vid tillämp­ning av 11 § skall hän­syn tas till den inve­ste­ring som gjorts av ope­ra­tö­ren. En sådan skyl­dig­het som anges i 11 § skall utfor­mas så att ope­ra­tö­ren får en rim­lig avkast­ning på kapi­talin­ve­ste­ringen.

Funk­tio­nell sepa­ra­tion

12 a §   Om det finns syn­ner­liga skäl för det får en ver­ti­kalt inte­gre­rad ope­ra­tör, som med stöd av 4 § första styc­ket första meningen ålagts en skyl­dig­het att lämna till­träde, för­plik­tas att orga­ni­sa­to­riskt avskilja de verk­sam­he­ter som har anknyt­ning till beslu­tet om skyl­dig­he­ten. Avskil­jan­det ska ske på ett sådant sätt att verk­sam­he­terna bedrivs av en obe­ro­ende affär­sen­het och sär­skilt syfta till att säker­ställa icke- dis­kri­mi­ne­ring och insyn. Lag (2011:590).

12 b §   En för­plik­telse enligt 12 a § får för­e­nas med vill­kor som syf­tar till att säkra de avskilda verk­sam­he­ter­nas obe­ro­ende i för­hål­lande till ope­ra­tö­rens egen för­sälj­nings­verk­sam­het i slut­kunds­le­det. Vill­ko­ren får inne­fatta krav på att ope­ra­tö­rens infly­tande över verk­sam­he­terna inskränks genom orga­ni­sa­to­riska åtgär­der eller på att verk­sam­he­terna ska dri­vas av en sepa­rat juri­disk per­son. Vill­kor om att verk­sam­he­terna ska stäl­las under obe­ro­ende led­ning får också upp­stäl­las. Lag (2008:473).

12 c §   Om en ope­ra­tör som avses i 12 a § åtar sig att avskilja sådana verk­sam­he­ter som där anges i syfte att säker­ställa icke- dis­kri­mi­ne­ring och insyn, får åta­gan­det god­tas. Ett beslut om att godta åta­gan­det får fat­tas endast om det finns syn­ner­liga skäl. Beslu­tet är att lik­ställa med en skyl­dig­het för ope­ra­tö­ren att följa åta­gan­det. Beslu­tet får avse en bestämd tid. Så länge beslu­tet gäl­ler får någon för­plik­telse enligt 12 a § inte med­de­las i de avse­en­den som åta­gan­det omfat­tar.

Ett beslut enligt första styc­ket får åter­kal­las om
   1. de omstän­dig­he­ter som låg till grund för beslu­tet har för­änd­rats i något väsent­ligt avse­ende,
   2. den som beslu­tet gäl­ler bry­ter mot någon del av åta­gan­det, eller
   3. beslu­tet grun­da­des på ofull­stän­diga, orik­tiga eller vil­se­le­dande upp­gif­ter som ope­ra­tö­ren har läm­nat.
Lag (2008:473).

Övriga bestäm­mel­ser

13 §   En ope­ra­tör får inte för­plik­tas att tillämpa olika vill­kor för lik­vär­diga tjäns­ter.

En skyl­dig­het som gäl­ler till­träde ska vara knu­ten till de tjäns­ter som fak­tiskt till­han­da­hålls, om inte annat föl­jer av vill­kor som beslu­tats enligt 3 kap. 11 eller 11 a §.
Lag (2010:497).

13 a §   En ope­ra­tör, eller någon som äger led­ningar i ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät som ope­ra­tö­ren råder över, får efter ansö­kan av annan för­plik­tas att mot mark­nads­mäs­sig ersätt­ning till­han­da­hålla gemen­samt utnytt­jande av led­ning­arna i en bygg­nad eller fram till första utlopps-​ eller för­gre­nings­stäl­let.

En skyl­dig­het enligt första styc­ket får åläg­gas endast om anlägg­ning av ytter­li­gare infra­struk­tur bedöms olön­sam eller fysiskt oge­nom­för­bar. Lag (2011:590).

13 b §   Den som äger eller annars råder över fysisk infra­struk­tur för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion i en bygg­nad är skyl­dig att upp­fylla rim­liga krav på till­träde till infra­struk­tu­ren för anlägg­ning av ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät med hög kapa­ci­tet. Till­trä­det ska med­ges på rätt­visa och icke-​diskriminerande vill­kor. Skyl­dig­he­ten gäl­ler endast om anlägg­ning av ytter­li­gare infra­struk­tur bedöms olön­sam eller fysiskt oge­nom­för­bar.

Skyl­dig­he­ten i första styc­ket gäl­ler inte om till­träde redan ges till ett i bygg­na­den befint­ligt elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät med hög kapa­ci­tet på objek­tiva, öppet redo­vi­sade, pro­por­tio­nella och icke-​diskriminerande vill­kor och slu­tan­vän­darna inte kan anses gyn­nas av ett till­träde till bygg­na­dens fysiska infra­struk­tur för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion. Lag (2016:536).

14 §   En ope­ra­tör får, efter ansö­kan av en annan ope­ra­tör, även i annat fall än enligt 8 § första styc­ket 5 eller 13 a § för­plik­tas att mot mark­nads­mäs­sig ersätt­ning till­han­da­hålla sökan­den sam­lo­ka­li­se­ring eller andra möj­lig­he­ter till gemen­samt utnytt­jande av egen­dom eller annat, om det
   1. är av bety­delse för att skydda mil­jön eller för att uppnå mål för fysisk pla­ne­ring, eller
   2. krävs för att skydda folk­hälsa eller all­män säker­het.

Ett för­plik­tande enligt första styc­ket får inne­fatta en skyl­dig­het för den för­plik­tade att mot ersätt­ning för upp­komna kost­na­der genom­föra stag­ning eller påbygg­nad av en mast för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion eller andra lik­nande åtgär­der som krävs för att ett till­han­da­hål­lande ska kunna ske.
För­plik­tan­det får inte inne­bära en skyl­dig­het att byta ut en befint­lig mast mot en ny. Lag (2011:590).


5 kap. Tjäns­ter till slu­tan­vän­dare m.m.

Sam­hälls­om­fat­tande tjäns­ter

1 §   Om det behövs för att nedan­stå­ende sam­hälls­om­fat­tande tjäns­ter ska fin­nas till­gäng­liga till över­kom­liga pri­ser, får den som bedöms lämp­lig för det för­plik­tas att till över­kom­ligt pris
   1. upp­fylla rim­liga krav på anslut­ning till ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät i en fast nätan­slut­nings­punkt i sta­dig­va­rande bostad eller fast verk­sam­hets­ställe,
   2. upp­fylla rim­liga krav på till­gång till all­mänt till­gäng­liga tele­fo­nitjäns­ter i en fast nätan­slut­nings­punkt i sta­dig­va­rande bostad eller fast verk­sam­hets­ställe åt var och en som efter­frå­gar denna tjänst,
   3. i en abon­nent­för­teck­ning, som ska upp­da­te­ras årli­gen, göra upp­gif­ter om samt­liga tele­fona­bon­ne­mang till­gäng­liga i den utsträck­ning de inte omfat­tas av sek­re­tess eller tyst­nads­plikt enligt lag,
   4. till­han­da­hålla en full­stän­dig upp­lys­nings­tjänst avse­ende tele­fona­bon­ne­mang i den utsträck­ning upp­gif­terna som till­han­da­hålls inte omfat­tas av sek­re­tess eller tyst­nads­plikt enligt lag,
   5. till­han­da­hålla tele­fon­au­to­ma­ter eller andra stäl­len med all­män till­gång till tal­te­le­foni i en omfatt­ning som i fråga om kva­li­tet, antal och geo­gra­fisk utbred­ning till­go­do­ser all­män­he­tens behov, eller
   6. till­han­da­hålla per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning till­gång till tjäns­ter enligt 2-5 i samma utsträck­ning och på lik­vär­diga vill­kor som för andra slu­tan­vän­dare och till­go­dose de behov som per­so­ner med funk­tions­ned­sätt­ning har av sär­skilda sådana tjäns­ter.

Till­gång till sam­hälls­om­fat­tande tjäns­ter ska till­för­säk­ras genom upp­hand­ling av sta­ten om det är sär­skilt påkal­lat med hän­syn till kost­na­derna för till­han­da­hål­lande av tjäns­ten eller nätet. Lag (2011:590).

2 §   Den som enligt 1 § ska till­han­da­hålla en tjänst får åläg­gas skyl­dig­het att inom viss tid nå sär­skilda pre­stan­da­mål. Denna tid får inte under­stiga tre måna­der.

En anslut­ning enligt 1 § första styc­ket 1 ska vara utfor­mad så att den stö­der röst- och tele­fax­kom­mu­ni­ka­tion samt data­kom­mu­ni­ka­tion med en viss angi­ven lägsta data­has­tig­het som med­ger funk­tio­nell till­gång till Inter­net.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om data­has­tig­het enligt andra styc­ket. Lag (2011:590).

3 §   Den som enligt 1 § första styc­ket 3 eller 4 ska till­han­da­hålla abon­nent­för­teck­ningar och upp­lys­nings­tjäns­ter ska behandla erhål­len infor­ma­tion på ett icke-​diskriminerande sätt. Lag (2008:484).

3 a §   Lag (2011:590).

4 §   Den som enligt 1 § ska till­han­da­hålla en tjänst får åläg­gas skyl­dig­het att
   1. tillämpa gemen­samma taxor för hela lan­det eller tillämpa ett visst högsta pris,
   2. göra det möj­ligt för kon­su­men­ter att på för­hand betala för anslut­ning till det all­männa kom­mu­ni­ka­tions­nä­tet och för använd­ning av all­mänt till­gäng­liga tele­fo­nitjäns­ter,
   3. tillåta kon­su­men­ter att betala för anslut­ning till det all­männa kom­mu­ni­ka­tions­nä­tet genom betal­ningar som är för­de­lade över tiden, och
   4. på en abon­nents begä­ran upp­lysa om alter­na­tiva taxor som ger en lägre kost­nad.

Taxor som avses i första styc­ket 1 ska göras all­mänt till­gäng­liga. Lag (2011:590).

5 §   En tjänst enligt 1 § får inte till­han­da­hål­las på vill­kor som inne­bär att abon­nen­terna tvingas att betala för något som inte är nöd­vän­digt för tjäns­ten.

6 §   Den som enligt 1 § skall till­han­da­hålla en viss tjänst skall hålla infor­ma­tion om de pre­standa som har upp­nåtts vid till­han­da­hål­lan­det av tjäns­ten all­mänt till­gäng­lig, om inte annat föl­jer av bestäm­mel­ser om sek­re­tess eller annat integri­tets­skydd.

Rege­ringen eller den myn­dig­het rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om infor­ma­tion enligt första styc­ket.

All­männa skyl­dig­he­ter

6 a §   Den som enligt 1 § ska till­han­da­hålla en tjänst och som avser att avhända sig en bety­dande del av eller samt­liga sina till­gångar i access­nä­tet, ska i god tid före åtgär­den under­rätta till­syns­myn­dig­he­ten om sin avsikt.
Lag (2011:590).

6 b §   Den som till­han­da­hål­ler all­männa kom­mu­ni­ka­tions­nät eller all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter ska vidta lämp­liga tek­niska och orga­ni­sa­to­riska åtgär­der för att säker­ställa att verk­sam­he­ten upp­fyl­ler rim­liga krav på drift­sä­ker­het. De åtgär­der som vid­tas ska vara ägnade att skapa en säker­hets­nivå som, med beak­tande av till­gäng­lig tek­nik och kost­na­derna för att genom­föra åtgär­derna, är anpas­sad till ris­ken för stör­ningar och avbrott. Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om på vil­ket sätt skyl­dig­he­ten ska full­gö­ras och om undan­tag från skyl­dig­he­ten. Lag (2011:590).

6 c §   Den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst ska utan onö­digt dröjs­mål till till­syns­myn­dig­he­ten rap­por­tera stör­ningar eller avbrott av bety­dande omfatt­ning.

Till­syns­myn­dig­he­ten får, om det lig­ger i all­män­he­tens intresse, för­plikta den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst att infor­mera all­män­he­ten om inträf­fade stör­ningar eller avbrott.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om på vil­ket sätt skyl­dig­he­ten enligt första styc­ket ska full­gö­ras och om undan­tag från skyl­dig­he­ten. Lag (2011:590).

6 d §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om krav på lägsta tjäns­te­kva­li­tet för före­tag som till­han­da­hål­ler all­männa kom­mu­ni­ka­tions­nät, om det behövs för att före­bygga för­hind­rad eller lång­sam tra­fik i nätet eller för­säm­ring av kva­li­te­ten på all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter. Lag (2011:590).

6 e §   Den som till­han­da­hål­ler all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter ska ta hän­syn till de behov som slu­tan­vän­dare med funk­tions­ned­sätt­ning har av att
   1. få till­gång till elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter i samma utsträck­ning som fler­ta­let slu­tan­vän­dare, och
   2. kunna dra nytta av det utbud av före­tag och tjäns­ter som fler­ta­let slu­tan­vän­dare har till­gång till.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om på vil­ket sätt skyl­dig­he­ten ska full­gö­ras. Lag (2011:590).

7 §   Den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst ska
   1. med­verka till att nöd­sam­tal utan avbrott kan för­med­las avgifts­fritt för använ­da­ren,
   2. avgifts­fritt lämna loka­li­se­rings­upp­gif­ter till den som tar emot nöd­sam­tal,
   3. på vill­kor som är rätt­visa, kost­nads­o­ri­en­te­rade och icke­dis­kri­mi­ne­rande till­go­dose varje rim­lig begä­ran om att lämna ut abon­nent­upp­gif­ter som inte omfat­tas av sek­re­tess eller tyst­nads­plikt enligt lag till den som bedri­ver eller avser att bedriva abon­nentupp­lys­ning,
   4. avgifts­fritt till­han­da­hålla en abon­nent spe­ci­fi­ce­rade tele­fon­räk­ningar som gäl­ler använd­ningen av ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller där­till hörande all­mänt till­gäng­liga tele­fo­nitjäns­ter, om inte abon­nen­ten har begärt att räk­ningen ska vara ospe­ci­fi­ce­rad, och
   5. se till att slu­tan­vän­dare kan nå samt­liga num­mer som till­han­da­hålls inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, om det är tek­niskt och eko­no­miskt genom­för­bart och den upp­ringde abon­nen­ten inte av kom­mer­si­ella skäl har valt att begränsa till­trä­det för upp­ring­ande från vissa geo­gra­fiska områ­den.

Sam­tal som är avgifts­fria för den upp­ring­ande abon­nen­ten får inte anges på den­nes tele­fon­räk­ning.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om
   1. på vil­ket sätt skyl­dig­he­terna ska full­gö­ras,
   2. undan­tag från skyl­dig­he­terna,
   3. i fråga om första styc­ket 2-4, vilka upp­gif­ter som omfat­tas av skyl­dig­he­terna, och
   4. i fråga om första styc­ket 2, de krav som ska upp­fyl­las vid till­han­da­hål­lan­det av upp­gif­terna. Lag (2011:590).

7 a §   Den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst ska på begä­ran av en abon­nent avgifts­fritt spärra vissa num­mer eller typer av utgå­ende sam­tal eller sms- med­de­lan­den med för­höjd taxa.

En abon­nent ska i sam­band med att avtal träf­fas om till­han­da­hål­lande av en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst infor­me­ras om sin rätt enligt första styc­ket och ska under löpande avtal­s­pe­riod ha rätt att avgifts­fritt ändra spärr­ningen.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om på vil­ket sätt skyl­dig­he­ten ska full­gö­ras och om undan­tag från skyl­dig­he­ten. Den som har för­plik­tats att till­han­da­hålla en tjänst enligt 1 § första styc­ket 2 får inte undan­tas från skyl­dig­he­ten.
Lag (2011:590).

7 b §   Den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst ska avgifts­fritt ge abon­nen­ten en möj­lig­het att få tjäns­ten spär­rad vid ett belopp som abon­nen­ten anger på för­hand. När ford­ran mot abon­nen­ten över­sti­ger det angivna belop­pet ska tjäns­ten avgifts­fritt avbry­tas, om abon­nen­ten inte begär att tjäns­ten ändå ska till­han­da­hål­las.

Att tjäns­ten avbryts ska inte hindra abon­nen­ten från att ringa nöd­sam­tal eller andra avgifts­fria sam­tal.

En abon­nent ska i sam­band med att avtal träf­fas om till­han­da­hål­lande av en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst infor­me­ras om sin rätt enligt första styc­ket och ska under löpande avtal­s­pe­riod ha rätt att avgifts­fritt ändra angi­vet belopp.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om på vil­ket sätt skyl­dig­he­ten ska full­gö­ras och om undan­tag från skyl­dig­he­ten. Lag (2008:484).

7 c §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om att den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst ska erbjuda abon­nen­ter möj­lig­het att på annat sätt än som anges i 7 § första styc­ket 4, 7 a § eller 7 b § kon­trol­lera sina kost­na­der för använd­ningen av tjäns­ten. Lag (2011:590).

7 d §   Den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst till mobil nätan­slut­nings­punkt ska vid en olycka eller en annan all­var­lig hän­delse i sam­häl­let avgifts­fritt med­verka till att för­medla med­de­lan­den som är av vikt för all­män­he­ten och som ska skydda män­ni­skor, egen­dom eller miljö. Med­de­lan­dena ska för­med­las till ter­mi­nal­ut­rust­ning som använts inom ett angi­vet geo­gra­fiskt område som berörs av olyc­kan eller hän­del­sen.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från skyl­dig­he­ten.
Lag (2017:406).

8 §   Den som till­han­da­hål­ler tele­fon­au­to­ma­ter som är till­gäng­liga för all­män­he­ten skall se till att nöd­sam­tal från auto­ma­terna för­med­las avgifts­fritt och utan krav på betal­nings­me­del.

9 §   Den som till­han­da­hål­ler elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter ska se till att en abon­nent med num­mer ur en natio­nell num­mer­plan kan behålla sitt num­mer vid byte av tjäns­te­le­ve­ran­tör. Om abon­nen­ten begär det, ska num­mer som används för en sådan tjänst över­läm­nas till annan för att denne ska till­han­da­hålla tjäns­ten. Ett num­mer vars sif­fer­struk­tur har geo­gra­fisk bety­delse behö­ver över­läm­nas endast för till­han­da­hål­lande av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter inom samma geo­gra­fiska område (rikt­num­mer­om­råde).

Första styc­ket gäl­ler inte över­läm­nande av num­mer mel­lan nät som till­han­da­hål­ler tjäns­ter till en fast respek­tive en mobil nätan­slut­nings­punkt.

Över­läm­nande av num­mer ska ske så snart som möj­ligt. Den mot­ta­gande tjäns­te­le­ve­ran­tö­ren ska till­han­da­hålla tjäns­ten senast en arbets­dag efter det att över­läm­nan­det har skett.

Rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bemyn­di­gande, till­syns­myn­dig­he­ten får med­dela före­skrif­ter om på vil­ket sätt skyl­dig­he­terna ska full­gö­ras och om undan­tag från skyl­dig­he­terna samt får, i enskilda fall, medge undan­tag från skyl­dig­he­terna, om det finns sär­skilda skäl. Lag (2011:590).

10 §   Ersätt­ning för att över­lämna num­mer enligt 9 § får grun­das endast på drifts­kost­na­den för över­läm­nan­det.

Den som har över­läm­nat ett num­mer har endast rätt till ersätt­ning för den drifts­kost­nad som utgörs av ökade tra­fik­kost­na­der för ett med­de­lande till num­ret. Sådan ersätt­ning får tas ut endast från den som den anro­pande abon­nen­ten har ingått avtal med om för­med­ling av med­de­lan­det.

Den som över­läm­nar num­mer har inte rätt till ersätt­ning från abon­nen­ten för över­läm­nan­det. Lag (2011:590).

11 §   Den som över­läm­nar ett num­mer enligt 9 § ska till den som till­syns­myn­dig­he­ten bestäm­mer genast lämna de upp­gif­ter som är nöd­vän­diga för diri­ge­ring av med­de­lande till num­ret. Andra upp­gif­ter som kan vara direkt eller indi­rekt hän­för­liga till en fysisk per­son än upp­gif­ter om num­mer och om den som till­han­da­hål­ler berörda all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter får inte läm­nas utan sam­tycke från per­so­nen.

Myn­dig­he­ten får utse någon att i en data­bas sam­man­ställa sådana upp­gif­ter som avses i första styc­ket och lämna dem till den som till­han­da­hål­ler all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter, i den mån denne behö­ver upp­gif­terna för diri­ge­ring av kom­mu­ni­ka­tion, och till andra som myn­dig­he­ten bestäm­mer. Den utsedda data­ba­so­pe­ra­tö­ren ska i för­hål­lande till den som till­han­da­hål­ler all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter tillämpa vill­kor som är kon­kur­rensne­utrala och får ta ut den ersätt­ning som är skä­lig med hän­syn till kost­na­derna.

Bestäm­mel­serna i denna lag gäl­ler i tillämp­liga delar för den data­bas­verk­sam­het som avses i andra styc­ket. Lag (2011:590).

Sär­skilda skyl­dig­he­ter för före­tag med bety­dande infly­tande på en mark­nad

12 §   Har upp­hävts genom lag (2011:590).

13 §   Den som enligt 8 kap. 7 § har ett bety­dande infly­tande på en viss slut­kunds­mark­nad får, om skyl­dig­he­ter som kan åläg­gas enligt 4 kap. 3 och 4 §§ är otill­räck­liga, i enlig­het med 8 kap. 6 § för­plik­tas att vidta en lämp­lig åtgärd. En sådan för­plik­telse kan avse att
   1. tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris,
   2. inte vidta kon­kur­rens­hind­rande åtgär­der, eller
   3. inte göra en tjänst som kan till­han­da­hål­las fri­stående bero­ende av att även någon annan tjänst till­han­da­hålls.
Lag (2014:211).

14 §   Har upp­hävts genom lag (2011:590).

Sär­skilda rät­tig­he­ter för abon­nen­ter m.m.

Avtal m.m.

15 §   Ett avtal mel­lan en kon­su­ment och den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter ska inne­hålla tyd­liga, hel­täc­kande och lät­till­gäng­liga upp­gif­ter om
   1. leve­ran­tö­rens namn och adress,
   2. de tjäns­ter som till­han­da­hålls,
   3. till­gången till nöd­sam­tal och till­han­da­hål­lan­det av loka­li­se­rings­upp­gif­ter,
   4. vill­kor som begrän­sar till­gången till eller använd­ningen av andra tjäns­ter och tillämp­ningar än som avses i 3,
   5. den lägsta kva­li­tets­nivå som erbjuds,
   6. leve­rans­ti­den,
   7. de åtgär­der som vid­ta­gits för att mäta och styra tra­fi­ken i syfte att und­vika över­be­last­ning av nätet och hur åtgär­derna kan påverka tjäns­ter­nas kva­li­tet,
   8. de underhålls-​ och kund­stöds­tjäns­ter som erbjuds,
   9. begräns­ningar när det gäl­ler använd­ningen av ter­mi­nal­ut­rust­ning,
   10. abon­nen­tens val­möj­lig­he­ter när det gäl­ler att föra in sina per­son­upp­gif­ter i en abon­nent­för­teck­ning,
   11. detal­je­rade pri­ser och taxor,
   12. hur betal­ning kan ske och pris­skill­na­den mel­lan olika betal­nings­sätt samt hur infor­ma­tion om gäl­lande taxor och under­hålls­av­gif­ter kan erhål­las,
   13. avta­lets löp­tid,
   14. vill­ko­ren för för­läng­ning och upp­hö­rande av tjäns­ten,
   15. vill­ko­ren för för­läng­ning och upp­säg­ning av avta­let,
   16. vilka åtgär­der som kan komma att vid­tas vid säker­hets­bris­ter,
   17. vill­ko­ren för ersätt­ning om tjäns­ter inte till­han­da­hålls enligt avta­let, och
   18. hur ett tvist­lös­nings­för­fa­rande för kon­su­men­ter utan­för dom­stol inleds.

Första styc­ket ska också gälla för andra slu­tan­vän­dare som begär det.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar när­mare före­skrif­ter om inne­hål­let i avta­let.
Lag (2011:590).

15 a §   Den som till­han­da­hål­ler elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter ska erbjuda slu­tan­vän­dare att ingå avtal med en längsta gil­tig­hets­tid om 12 måna­der. Ett avtal mel­lan en kon­su­ment och den som till­han­da­hål­ler elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter får inte ha en längre inle­dande bind­nings­tid än 24 måna­der.

Första styc­ket andra meningen ska också gälla för andra slu­tan­vän­dare som begär det. Lag (2011:590).

15 b §   Den som till­han­da­hål­ler all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter får i avtal med en kon­su­ment inte ställa upp vill­kor som inne­bär att upp­säg­nings­ti­den för kon­su­men­ten är längre än en månad. I fråga om avtal med bind­nings­tid får vill­ko­ren inte inne­bära att kon­su­men­ten måste säga upp avta­let tidi­gare än en månad före bind­nings­ti­dens utgång för att avta­let ska upp­höra att gälla vid den tid­punk­ten. Lag (2014:146).

15 c §   Den som till­han­da­hål­ler all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter och som har träf­fat avtal med en kon­su­ment om abon­ne­mang med bind­nings­tid, i kom­bi­na­tion med till­han­da­hål­lande av ter­mi­nal­ut­rust­ning, ska efter den inle­dande bind­nings­ti­den på begä­ran av kon­su­men­ten ta bort ope­ra­tör­slås kost­nads­fritt och utan dröjs­mål.

Med ope­ra­tör­slås avses sådana begräns­ningar när det gäl­ler använd­ningen av ter­mi­nal­ut­rust­ning som en tjäns­te­le­ve­ran­tör har infört eller låtit införa för att hindra att utrust­ningen används för nytt­jande av andra leve­ran­tö­rers elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter.

Tjäns­te­le­ve­ran­tö­ren ska ome­del­bart efter den inle­dande bind­nings­ti­dens utgång på ett tyd­ligt sätt under­rätta kon­su­men­ten om den­nes rätt enligt första styc­ket. Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om på vil­ket sätt under­rät­tel­sen ska läm­nas.
Lag (2014:146).

16 §   Om den som till­han­da­hål­ler abon­nen­ter ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter vill ändra avta­let ska abon­nen­ten under­rät­tas om änd­ringen minst en månad innan den trä­der i kraft. En abon­nent som inte god­tar de nya vill­ko­ren får säga upp avta­let utan att där­vid drab­bas av någon kost­nad, avgift eller annan för­plik­telse. I under­rät­tel­sen ska abon­nen­ten upp­ly­sas om sin rätt att säga upp avta­let.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar när­mare före­skrif­ter om under­rät­tel­sens utform­ning.
Lag (2011:590).

Insyn och offent­lig­gö­rande av infor­ma­tion

17 §   Den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst, ska hålla tyd­lig, jäm­för­bar, ade­kvat och aktu­ell infor­ma­tion om gäl­lande pri­ser, taxor och all­männa vill­kor för till­gång till och använd­ning av nätet eller tjäns­ten all­mänt till­gäng­lig.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om sådan infor­ma­tion. Lag (2011:590).

17 a §   Den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst får för­plik­tas att till­han­da­hålla abon­nen­ter infor­ma­tion om
   1. tillämp­liga taxor för num­mer eller tjäns­ter som omfat­tas av sär­skild pris­sätt­ning,
   2. änd­ringar när det gäl­ler abon­nen­ters till­gång till nöd­sam­tal eller loka­li­se­rings­upp­gif­ter,
   3. åtgär­der som begrän­sar till­gången till eller använd­ningen av tjäns­ter och tillämp­ningar,
   4. åtgär­der som vid­ta­gits för att mäta och styra tra­fi­ken i syfte att und­vika över­be­last­ning av nätet och hur åtgär­derna kan påverka tjäns­ter­nas kva­li­tet, och
   5. abon­nen­tens val­möj­lig­he­ter när det gäl­ler att föra in sina per­son­upp­gif­ter i en abon­nent­för­teck­ning.

Ett beslut om en för­plik­telse enligt första styc­ket 1 får för­e­nas med krav på att infor­ma­tion om en viss typ av tjänst ska till­han­da­hål­las ome­del­bart innan ett sam­tal kopp­las.

Den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst får för­plik­tas att regel­bun­det till­han­da­hålla abon­nen­ter med funk­tions­ned­sätt­ning detal­je­rad infor­ma­tion om pro­duk­ter och tjäns­ter som är rik­tade till dem. Lag (2011:590).

18 §   Den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter får för­plik­tas att för slu­tan­vän­darna offent­lig­göra jäm­för­bar, ade­kvat och aktu­ell infor­ma­tion om tjäns­ter­nas kva­li­tet och om vilka åtgär­der som vid­ta­gits för att ge slu­tan­vän­dare med funk­tions­ned­sätt­ning till­träde till tjäns­terna i lik­vär­dig utsträck­ning som andra slu­tan­vän­dare. Lag (2011:590).

Åtgär­der vid ute­bli­ven betal­ning

19 §   Om en abon­nent inte beta­lar för till­han­da­hål­lan­det av ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller för en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst får till­han­da­hål­lan­det av tjäns­ten avbry­tas först sedan abon­nen­ten upp­ma­nats att betala inom viss skä­lig tid, med upp­lys­ning om att till­han­da­hål­lan­det annars kan komma att avbry­tas. Beta­las tjäns­ten inom angi­ven tid, får till­han­da­hål­lan­det inte avbry­tas.

Om en abon­nent vid upp­re­pade till­fäl­len har beta­lat för sent, får till­han­da­hål­lan­det avbry­tas ome­del­bart. Den som till­han­da­hål­ler tjäns­ten ska i sådant fall genast under­rätta abon­nen­ten om avbry­tan­det och under en tid av lägst tio dagar från avbry­tan­det ge abon­nen­ten möj­lig­het att ringa nöd­sam­tal och andra avgifts­fria sam­tal.

Gäl­ler ute­bli­ven eller upp­re­pad för sen betal­ning en viss tjänst ska avbrot­tet begrän­sas till den tjäns­ten, om det är tek­niskt möj­ligt och abon­nen­ten inte tidi­gare har fått en betal­nings­upp­ma­ning eller har vil­se­lett tjäns­te­le­ve­ran­tö­ren.
Lag (2011:590).


6 kap. Behand­ling av tra­fik­upp­gif­ter samt integri­tets­skydd

Sär­skilda defi­ni­tio­ner

1 §   I detta kapi­tel avses med

elektro­niskt med­de­lande: all infor­ma­tion som utbyts eller över­förs mel­lan ett begrän­sat antal par­ter genom en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst, utom infor­ma­tion som över­förs som del av sänd­ningar av ljudradio-​ och tv-​program som är rik­tade till all­män­he­ten via ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät om denna infor­ma­tion inte kan sät­tas i sam­band med den enskilda abon­nen­ten eller använ­da­ren av infor­ma­tio­nen,
integri­tets­in­ci­dent: en hän­delse som leder till oav­sikt­lig eller otillå­ten utplå­ning, för­lust eller änd­ring, eller otillå­tet avslö­jande av eller otillå­ten åtkomst till upp­gif­ter som behand­las i sam­band med till­han­da­hål­lan­det av all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter,
inter­netåt­komst: möj­lig­het till över­fö­ring av ip-​paket som ger använ­da­ren till­gång till inter­net,
med­de­lan­de­han­te­ring: utbyte eller över­fö­ring av elektro­niskt med­de­lande som inte är sam­tal och inte hel­ler är infor­ma­tion som över­förs som del av sänd­ningar av ljudradio-​ och tv-​program,
miss­lyc­kad upp­ring­ning: upp­ring­ning som kopp­las fram utan att nå en mot­ta­gare,
tra­fik­upp­gift: upp­gift som behand­las i syfte att befordra ett elektro­niskt med­de­lande via ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller för att fak­tu­rera detta med­de­lande.

Begrep­pen behand­ling, per­son­upp­gifts­an­sva­rig och sam­tycke har i kapit­let samma inne­börd som i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska per­so­ner med avse­ende på behand­ling av per­son­upp­gif­ter och om det fria flö­det av sådana upp­gif­ter och om upp­hä­vande av direk­tiv 95/46/EG (all­män data­skydds­för­ord­ning), här benämnd EU:s data­skydds­för­ord­ning. Lag (2018:366).

För­hål­lande till annan regle­ring

2 §   Bestäm­mel­ser om behand­ling av per­son­upp­gif­ter finns för­u­tom i detta kapi­tel i EU:s data­skydds­för­ord­ning och i lagen (2018:218) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s data­skydds­för­ord­ning samt i före­skrif­ter som har med­de­lats i anslut­ning till den lagen.

Bestäm­mel­serna i EU:s data­skydds­för­ord­ning om rät­telse, rade­ring, begräns­ning och ska­de­stånd gäl­ler även vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter enligt denna lag.

I det all­män­nas verk­sam­het ska offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) tilläm­pas i stäl­let för 20-23 §§.
Lag (2018:366).

Säker­het

3 §   Den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst ska vidta lämp­liga tek­niska och orga­ni­sa­to­riska åtgär­der för att säker­ställa att upp­gif­ter som behand­las i sam­band med till­han­da­hål­lan­det av tjäns­ten skyd­das. Den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät ska vidta de åtgär­der som är nöd­vän­diga för att upp­rätt­hålla detta skydd i nätet. Åtgär­derna ska vara ägnade att säker­ställa en säker­hets­nivå som, med beak­tande av till­gäng­lig tek­nik och kost­na­derna för att genom­föra åtgär­derna, är anpas­sad till ris­ken för integri­tets­in­ci­den­ter.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om skydds­åt­gär­der enligt första styc­ket.
Lag (2011:590).

3 a §   Den som är skyl­dig att lagra upp­gif­ter enligt 16 a § ska vidta de sär­skilda tek­niska och orga­ni­sa­to­riska åtgär­der som behövs för att skydda de lag­rade upp­gif­terna vid behand­ling.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om skydds­åt­gär­der enligt första styc­ket.
Lag (2012:518).

4 §   Om det vid till­han­da­hål­lande av en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst finns sär­skild risk för bris­tande skydd av behand­lade upp­gif­ter, skall den som till­han­da­hål­ler tjäns­ten infor­mera abon­nen­ten om ris­ken. Om den som till­han­da­hål­ler tjäns­ten inte är skyl­dig att enligt 3 § avhjälpa ris­ken, skall abon­nen­ten infor­me­ras om hur och till vil­ken unge­fär­lig kost­nad ris­ken kan avhjäl­pas.

4 a §   Den som till­han­da­hål­ler all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter ska utan onö­digt dröjs­mål under­rätta till­syns­myn­dig­he­ten om integri­tets­in­ci­den­ter. Om inci­den­ten kan antas inverka nega­tivt på de abon­nen­ter eller använ­dare som de behand­lade upp­gif­terna berör, eller om till­syns­myn­dig­he­ten begär det, ska även dessa under­rät­tas utan onö­digt dröjs­mål.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om på vil­ket sätt skyl­dig­he­ten ska full­gö­ras och om undan­tag från skyl­dig­he­ten. Lag (2011:590).

4 b §   Den som till­han­da­hål­ler all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter ska löpande föra en för­teck­ning över integri­tets­in­ci­den­ter.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om inne­hål­let i en sådan för­teck­ning.
Lag (2011:590).

Behand­ling av tra­fik­upp­gif­ter

5 §   Den som bedri­ver verk­sam­het som är anmäl­nings­plik­tig enligt 2 kap. 1 § ska utplåna eller avi­den­ti­fi­era lag­rade eller på annat sätt behand­lade tra­fik­upp­gif­ter som avser använ­dare som är fysiska per­so­ner eller som avser abon­nen­ter, när upp­gif­terna inte längre behövs för att över­föra ett elektro­niskt med­de­lande. Det gäl­ler dock inte om upp­gif­terna spa­ras för sådan behand­ling som anges i 6, 13, 16 a eller 16 c §. Lag (2012:127).

6 §   Tra­fik­upp­gif­ter som krävs för abon­nent­fak­tu­re­ring och betal­ning av avgif­ter för sam­tra­fik får behand­las till dess att ford­ran är betald eller pre­skrip­tion inträtt och det inte längre lag­li­gen går att göra invänd­ningar mot fak­tu­re­ringen eller avgif­ten.

Om den som upp­gif­terna rör har sam­tyckt till det, får den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst behandla de upp­gif­ter som avses i 5 § för att mark­nads­föra elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter eller för att till­han­da­hålla andra tjäns­ter där upp­gif­terna behövs, i den utsträck­ning och under den tid som är nöd­vän­dig för tjäns­ten eller mark­nads­fö­ringen. Ett sam­tycke kan när som helst åter­kal­las.

Den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst skall infor­mera den upp­gif­ten rör om vil­ken typ av tra­fik­upp­gif­ter som behand­las och hur länge upp­gif­terna behand­las för sådana ända­mål som anges i första och andra styc­ket. Infor­ma­tio­nen skall läm­nas innan sam­tycke inhäm­tas.

7 §   Behand­ling av tra­fik­upp­gif­ter enligt 5 och 6 §§ får utfö­ras endast av den som fått i upp­drag av den som bedri­ver verk­sam­het som är anmäl­nings­plik­tig att sköta fak­tu­re­ring, tra­fik­styr­ning, kund­för­fråg­ningar, mark­nads­fö­ring av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter eller till­han­da­hål­lande av andra tjäns­ter där upp­gif­terna behövs. Behand­lingen skall begrän­sas till vad som är nöd­vän­digt för verk­sam­he­ten.

8 §   Bestäm­mel­serna i 5-7 §§ gäl­ler inte
   1. när en myn­dig­het eller en dom­stol behö­ver till­gång till sådana upp­gif­ter som avses i 5 § för att lösa tvis­ter,
   2. för elektro­niska med­de­lan­den som omfat­tas av ett före­läg­gande att bevara en viss lag­rad upp­gift enligt 27 kap. 16 § rät­te­gångs­bal­ken,
   3. för elektro­niska med­de­lan­den som omfat­tas av beslut om hem­lig avlyss­ning av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion eller hem­lig över­vak­ning av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion, tek­niskt bistånd med sådan avlyss­ning eller över­vak­ning, inhämt­ning av upp­gif­ter enligt lagen (2012:278) om inhämt­ning av upp­gif­ter om elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion i de brotts­be­käm­pande myn­dig­he­ter­nas under­rät­tel­se­verk­sam­het, eller
   4. i den utsträck­ning upp­gif­ter som avses i 5 § är nöd­vän­diga för att för­hindra och avslöja obe­hö­rig använd­ning av ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst. Lag (2021:240).

Loka­li­se­rings­upp­gif­ter som inte är tra­fik­upp­gif­ter

9 §   Loka­li­se­rings­upp­gif­ter som inte är tra­fik­upp­gif­ter och som rör använ­dare som är fysiska per­so­ner eller abon­nen­ter får behand­las endast sedan de har avi­den­ti­fi­e­rats eller använ­da­ren eller abon­nen­ten gett sitt sam­tycke till behand­lingen.
Behand­lingen får endast ske i den utsträck­ning och under den tid som krävs för till­han­da­hål­lan­det av en tjänst där upp­gif­terna behövs.

Innan sam­tycke läm­nas skall den som till­han­da­hål­ler tjäns­ten infor­mera om
   1. vil­ken typ av upp­gif­ter som kom­mer att behand­las,
   2. behand­ling­ens syfte och var­ak­tig­het, samt
   3. huruvida upp­gif­terna kom­mer att vida­re­be­fordras.

Använ­da­ren eller abon­nen­ten har rätt att när som helst åter­kalla sitt sam­tycke.

En använ­dare eller en abon­nent skall, trots att sam­tycke läm­nats, på ett enkelt och kost­nads­fritt sätt i enskilda fall kunna mot­sätta sig behand­ling av upp­gif­ter vid upp­kopp­ling eller över­fö­ring av ett elektro­niskt med­de­lande.

10 §   Endast den som hand­lar på upp­drag av den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst, eller av den som till­han­da­hål­ler den tjänst där upp­gif­terna behövs, får behandla upp­gif­ter i enlig­het med 9 §.

10 a §   Loka­li­se­rings­upp­gif­ter som omfat­tas av beslut om inhämt­ning av upp­gif­ter enligt 27 kap. rät­te­gångs­bal­ken eller lagen (2012:278) om inhämt­ning av upp­gif­ter om elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion i de brotts­be­käm­pande myn­dig­he­ter­nas under­rät­tel­se­verk­sam­het, får behand­las utan hin­der av 9 och 10 §§. Lag (2012:285).

Med­de­lan­den som är av vikt för all­män­he­ten

10 b §   Den som enligt 5 kap. 7 d § är skyl­dig att med­verka till att för­medla med­de­lan­den som är av vikt för all­män­he­ten får för detta ända­mål behandla tra­fik­upp­gif­ter, loka­li­se­rings­upp­gif­ter som inte är tra­fik­upp­gif­ter och upp­gif­ter om abon­ne­mang. Upp­gif­terna får behand­las endast i den utsträck­ning och under den tid som är nöd­vän­dig för ända­må­let. De ska där­ef­ter genast utplå­nas.

Bestäm­mel­serna i 5-7, 9 och 10 §§ gäl­ler inte för behand­ling enligt första styc­ket.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om under hur lång tid upp­gif­terna får behand­las innan de enligt första styc­ket ska utplå­nas.
Lag (2017:406).

Ospe­ci­fi­ce­rade räk­ningar

11 §   Den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst är skyl­dig att till­han­da­hålla en abon­nent som begär det en ospe­ci­fi­ce­rad räk­ning.

Num­mer­pre­sen­ta­tion

12 §   Den som till­han­da­hål­ler num­mer­pre­sen­ta­tion skall erbjuda
   1. den anro­pande abon­nen­ten eller använ­da­ren möj­lig­het att enkelt och kost­nads­fritt för­hindra num­mer­pre­sen­ta­tion för varje sam­tal,
   2. den anro­pade abon­nen­ten möj­lig­het att på ett enkelt sätt och kost­nads­fritt vid rim­lig använd­ning av funk­tio­nen för­hindra num­mer­pre­sen­ta­tio­nen vid inkom­mande sam­tal, och
   3. om num­ret visas innan sam­ta­let eta­ble­ras, den anro­pade abon­nen­ten möj­lig­het att på ett enkelt sätt avvisa inkom­mande sam­tal, om skydd mot num­mer­pre­sen­ta­tio­nen används av den anro­pande använ­da­ren eller abon­nen­ten.

Om pre­sen­ta­tio­nen avser det upp­kopp­lade num­ret, skall den anro­pade abon­nen­ten erbju­das möj­lig­het att på ett enkelt sätt och kost­nads­fritt för­hindra pre­sen­ta­tio­nen av det upp­kopp­lade num­ret för den anro­pande använ­da­ren.

Vad som före­skrivs i första styc­ket 1 skall gälla även för sam­tal till ett annat land. Vad som före­skrivs i första styc­ket 2 och 3 samt andra styc­ket skall gälla även för inkom­mande sam­tal från ett annat land.

Om num­mer­pre­sen­ta­tion eller pre­sen­ta­tion av ett upp­kopp­lat num­mer erbjuds skall den som till­han­da­hål­ler all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter infor­mera all­män­he­ten om detta och om de möj­lig­he­ter som anges i första och andra styc­ket.

Undan­tag som gäl­ler num­mer­pre­sen­ta­tion och loka­li­se­rings­upp­gif­ter

13 §   Den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst får
   1. på begä­ran av en abon­nent tem­po­rärt åsi­do­sätta skydd mot num­mer­pre­sen­ta­tion för att kunna iden­ti­fi­era stö­rande sam­tal samt lagra sådana upp­gif­ter som iden­ti­fi­e­rar den anro­pande abon­nen­ten och hålla dem till­gäng­liga för abon­nen­ten på begä­ran, samt
   2. för Polis­myn­dig­he­ten, Säker­hetspo­li­sen eller en regi­o­nal alar­me­rings­cen­tral som avses i lagen (1981:1104) om verk­sam­he­ten hos vissa regi­o­nala alar­me­rings­cen­tra­ler åsi­do­sätta skydd mot num­mer­pre­sen­ta­tion och till­han­da­hålla en sådan myn­dig­het eller orga­ni­sa­tion loka­li­se­rings­upp­gif­ter vid nöd­sam­tal, utan sam­tycke eller trots väg­ran från abon­nen­ten eller använ­da­ren. Lag (2014:734).

Auto­ma­tisk vida­re­kopp­ling

14 §   Den som till­han­da­hål­ler en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst är skyl­dig att på begä­ran av en abon­nent på ett enkelt sätt och kost­nads­fritt till­han­da­hålla möj­lig­het att stoppa auto­ma­tisk vida­re­kopp­ling som görs av tredje part till abon­nen­ten.

Abon­nent­för­teck­ningar

15 §   En abon­nent som är en fysisk per­son skall kost­nads­fritt få infor­ma­tion om ända­må­len med en all­mänt till­gäng­lig abon­nent­för­teck­ning eller en för­teck­ning ur vil­ken upp­gif­ter kan erhål­las genom abon­nentupp­lys­ning, innan per­son­upp­gif­ter om abon­nen­ten tas in i den. Om för­teck­ningen skall fin­nas i elektro­nisk form, skall abon­nen­ten infor­me­ras om de sök­funk­tio­ner som en sådan tjänst möj­lig­gör.

16 §   För att behandla per­son­upp­gif­ter om en abon­nent som är en fysisk per­son i en för­teck­ning som avses i 15 § fordras sam­tycke från denne. Abon­nen­ten skall ha möj­lig­het att utan kost­nad kon­trol­lera upp­gif­terna och få fel­ak­tiga upp­gif­ter rät­tade samt få upp­gif­ter bort­tagna ur för­teck­ningen så snart det är möj­ligt.

Lag­ring och annan behand­ling av tra­fik­upp­gif­ter m.m. för brotts­be­käm­pande ända­mål

16 a §   Den som bedri­ver verk­sam­het som är anmäl­nings­plik­tig enligt 2 kap. 1 § är skyl­dig att lagra sådana upp­gif­ter som avses i 20 § första styc­ket 1 och 3 som är nöd­vän­diga för att spåra och iden­ti­fi­era kom­mu­ni­ka­tions­käl­lan, slut­må­let för kom­mu­ni­ka­tio­nen, datum, tid­punkt och var­ak­tig­het för kom­mu­ni­ka­tio­nen, typ av kom­mu­ni­ka­tion, kom­mu­ni­ka­tions­ut­rust­ning samt loka­li­se­ring av mobil kom­mu­ni­ka­tions­ut­rust­ning vid kom­mu­ni­ka­tio­nens bör­jan och slut.

Skyl­dig­he­ten att lagra upp­gif­ter enligt första styc­ket omfat­tar upp­gif­ter som gene­re­ras eller behand­las vid tele­fo­nitjänst och med­de­lan­de­han­te­ring via mobil nätan­slut­nings­punkt samt vid inter­netåt­komst. Även vid en miss­lyc­kad upp­ring­ning gäl­ler skyl­dig­he­ten att lagra upp­gif­ter som gene­re­ras eller behand­las.

För tele­fo­nitjänst gäl­ler lag­rings­skyl­dig­he­ten enligt första styc­ket inte upp­gift om num­mer som ett sam­tal styrts till.

Den som är skyl­dig att lagra upp­gif­ter enligt denna para­graf får upp­dra åt någon annan att utföra lag­ringen.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om vilka upp­gif­ter som ska lag­ras enligt denna para­graf. Lag (2019:497).

16 b §   Till­syns­myn­dig­he­ten får i enskilda fall besluta om undan­tag från skyl­dig­he­ten att lagra upp­gif­ter enligt 16 a §, om det finns syn­ner­liga skäl för det. Beslu­tet får för­e­nas med vill­kor.

Beslu­tet om undan­tag får åter­kal­las om vill­ko­ren i beslu­tet inte har följts eller det finns andra sär­skilda skäl för åter­kal­lelse. Lag (2012:127).

16 c §   Upp­gif­ter som lag­rats enligt 16 a § får behand­las endast för att läm­nas ut enligt 22 § första styc­ket 2 eller 14, 27 kap. 19 § rät­te­gångs­bal­ken eller lagen (2012:278) om inhämt­ning av upp­gif­ter om elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion i de brotts­be­käm­pande myn­dig­he­ter­nas under­rät­tel­se­verk­sam­het.
Lag (2021:240).

16 d §   Upp­gif­ter som avses i 16 a § ska lag­ras enligt föl­jande:
   - Upp­gif­ter som gene­re­ras eller behand­las vid tele­fo­nitjänst och med­de­lan­de­han­te­ring via mobil nätan­slut­nings­punkt ska lag­ras i sex måna­der. Loka­li­se­rings­upp­gif­ter ska dock lag­ras i endast två måna­der.
   - Upp­gif­ter som gene­re­ras eller behand­las vid inter­netåt­komst ska lag­ras i tio måna­der. Om upp­gif­terna iden­ti­fi­e­rar den utrust­ning där kom­mu­ni­ka­tio­nen slut­ligt avskiljs från den lag­rings­skyl­dige till den enskilda abon­nen­ten ska de dock lag­ras i endast sex måna­der.

Lag­rings­ti­den räk­nas från den dag kom­mu­ni­ka­tio­nen avslu­ta­des.

När lag­rings­ti­den har löpt ut ska den lag­rings­skyl­dige genast utplåna upp­gif­terna. Om en begä­ran om utläm­nande har kom­mit in eller ett före­läg­gande att bevara en viss lag­rad upp­gift enligt 27 kap. 16 § rät­te­gångs­bal­ken har med­de­lats innan lag­rings­ti­den löpt ut, ska den lag­rings­skyl­dige dock fort­sätta lagra upp­gif­terna till dess att de har läm­nats ut eller tiden för beva­rande har löpt ut. Där­ef­ter ska upp­gif­terna genast utplå­nas.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om lag­rings­ti­den enligt första styc­ket.
Lag (2021:240).

16 e §   Den som är skyl­dig att lagra upp­gif­ter enligt 16 a § har rätt till ersätt­ning för kost­na­der som upp­står när lag­rade upp­gif­ter läm­nas ut. Ersätt­ningen ska beta­las av den myn­dig­het som har begärt upp­gif­terna.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om ersätt­ning som avses i första styc­ket. Lag (2012:127).

16 f §   Den som är skyl­dig att lagra upp­gif­ter enligt 16 a § ska bedriva verk­sam­he­ten så att upp­gif­terna utan dröjs­mål kan läm­nas ut och så att verk­stäl­lan­det av utläm­nan­det inte röjs.
Upp­gif­terna ska göras till­gäng­liga på ett sådant sätt att infor­ma­tio­nen enkelt kan tas om hand. Lag (2012:127).

16 g §   Om någon som bedri­ver verk­sam­het som är anmäl­nings­plik­tig enligt 2 kap. 1 § har före­lagts att bevara en viss lag­rad upp­gift enligt 27 kap. 16 § rät­te­gångs­bal­ken gäl­ler 3 a, 16 e och 16 f §§ på mot­sva­rande sätt för den upp­gift som ska beva­ras. Lag (2021:240).

För­bud mot avlyss­ning m.m.

17 §   Utö­ver vad som anges i 5-7 och 20 §§ får inte någon annan än berörda använ­dare ta del av eller på annat sätt behandla upp­gif­ter i ett elektro­niskt med­de­lande som över­förs i ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller med en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst, eller tra­fik­upp­gif­ter som hör till detta med­de­lande, om inte en av använ­darna har sam­tyckt till behand­lingen.

Första styc­ket utgör inte hin­der mot
   1. sådan lag­ring som är auto­ma­tisk, mel­lan­lig­gande och till­fäl­lig, om den är nöd­vän­dig för över­fö­ring av ett elektro­niskt med­de­lande, eller i den utsträck­ning den är nöd­vän­dig för drif­ten av ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst,
   2. att andra får till­gång till inne­hål­let i ett elektro­niskt med­de­lande, om inne­hål­let ändå är all­mänt till­gäng­ligt, om det sker endast för att effek­ti­vi­sera den fort­satta över­fö­ringen till andra mot­ta­gare samt om upp­gif­ter om vem som begärt att få infor­ma­tio­nen utplå­nas, eller
   3. att i radi­o­mot­ta­gare avlyssna eller på annat sätt med använ­dande av sådan mot­ta­gare få till­gång till ett radi­o­be­ford­rat elektro­niskt med­de­lande som inte är avsett för den som avlyss­nar eller för all­män­he­ten.

18 §   Upp­gif­ter får lag­ras i eller häm­tas från en abon­nents eller använ­da­res ter­mi­nal­ut­rust­ning endast om abon­nen­ten eller använ­da­ren får till­gång till infor­ma­tion om ända­må­let med behand­lingen och sam­tyc­ker till den. Detta hind­rar inte sådan lag­ring eller åtkomst som behövs för att över­föra ett elektro­niskt med­de­lande via ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller som är nöd­vän­dig för att till­han­da­hålla en tjänst som använ­da­ren eller abon­nen­ten uttryck­li­gen har begärt.
Lag (2011:590).

Hem­lig avlyss­ning av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion m.m.

19 §   En verk­sam­het ska bedri­vas så att beslut om hem­lig avlyss­ning av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion och hem­lig över­vak­ning av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion kan verk­stäl­las och så att verk­stäl­lan­det inte röjs, om verk­sam­he­ten avser till­han­da­hål­lande av
   1. ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät som inte enbart är avsett för utsänd­ning till all­män­he­ten av pro­gram som avses i 1 kap. 2 § ytt­ran­de­fri­hets­grund­la­gen, eller
   2. tjäns­ter inom ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät vilka består av
      a) en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst till fast nätan­slut­nings­punkt som med­ger över­fö­ring av lokala, natio­nella och inter­na­tio­nella sam­tal, tele­fax och data­kom­mu­ni­ka­tion med en viss angi­ven lägsta data­has­tig­het, som med­ger funk­tio­nell till­gång till inter­net, eller
      b) en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst till mobil nätan­slut­nings­punkt.

Inne­hål­let i och upp­gif­ter om avlyss­nade eller över­va­kade med­de­lan­den ska göras till­gäng­liga så att infor­ma­tio­nen enkelt kan tas om hand.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om frå­gor som avses i första och andra styc­kena samt får i enskilda fall besluta om undan­tag från kra­vet i första styc­ket. Lag (2018:1917).

19 a §   För att inhämt­ning av sig­na­ler i elektro­nisk form enligt lagen (2008:717) om sig­nal­s­pa­ning i för­svars­un­der­rät­tel­se­verk­sam­het skall kunna ske, är ope­ra­tö­rer som äger tråd i vilka sig­na­ler förs över Sve­ri­ges gräns skyl­diga att över­föra dessa till sam­ver­kans­punk­ter. Varje sådan ope­ra­tör skall anmäla en eller flera sam­ver­kans­punk­ter till den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. Rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bemyn­di­gande, till­syns­myn­dig­he­ten får med­dela före­skrif­ter om sam­ver­kans­punk­ter.

Samt­liga ope­ra­tö­rer som för sig­na­ler i tråd över Sve­ri­ges gräns skall till den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer lämna sådan infor­ma­tion de inne­har som gör det enklare att ta hand om sig­na­lerna.

Samt­liga ope­ra­tö­rer skall utföra upp­gif­terna enligt första och andra styc­ket så att verk­sam­he­ten inte röjs. Lag (2008:719).

Tyst­nads­plikt

20 §   Den som i sam­band med till­han­da­hål­lande av ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst har fått del av eller till­gång till
   1. upp­gift om abon­ne­mang,
   2. inne­hål­let i ett elektro­niskt med­de­lande, eller
   3. annan upp­gift som angår ett sär­skilt elektro­niskt med­de­lande,
får inte obe­hö­ri­gen föra vidare eller utnyttja det han fått del av eller till­gång till.

Sådan tyst­nads­plikt gäl­ler inte i för­hål­lande till den som har tagit del i utväx­lingen av ett elektro­niskt med­de­lande eller som på annat sätt har sänt eller tagit emot ett sådant med­de­lande.

Tyst­nads­plikt i fråga om upp­gif­ter som avses i första styc­ket 1 och 3 gäl­ler inte hel­ler i för­hål­lande till inne­ha­vare av ett abon­ne­mang som använts för ett elektro­niskt med­de­lande.

21 §   Tyst­nads­plikt enligt 20 § första styc­ket gäl­ler även för upp­gift som hän­för sig till
   1. åtgär­den att kvar­hålla för­sän­del­ser enligt 27 kap. 9 § rät­te­gångs­bal­ken,
   2. ange­lä­gen­het som avser använd­ning av hem­lig avlyss­ning av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion eller hem­lig över­vak­ning av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion enligt 27 kap. 18 eller 19 § rät­te­gångs­bal­ken eller tek­niskt bistånd med hem­lig avlyss­ning av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion eller med hem­lig över­vak­ning av elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion enligt 4 kap. 25 b § lagen (2000:562) om inter­na­tio­nell rätts­lig hjälp i brott­mål,
   3. ange­lä­gen­het som avser inhämt­ning av sig­na­ler i elektro­nisk form enligt lagen (2008:717) om sig­nal­s­pa­ning i försvarsunderrättelse-​verksamhet,
   4. inhämt­ning av upp­gif­ter enligt lagen (2012:278) om inhämt­ning av upp­gif­ter om elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion i de brotts­be­käm­pande myn­dig­he­ter­nas under­rät­tel­se­verk­sam­het,
   5. begä­ran om utläm­nande av upp­gift om abon­ne­mang enligt 22 § första styc­ket 2,
   6. före­läg­gande att bevara en viss lag­rad upp­gift enligt 27 kap. 16 § rät­te­gångs­bal­ken, och
   7. begä­ran om utläm­nande av en upp­gift om till­han­da­hål­lare av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät eller elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter enligt 22 § första styc­ket 14.
Lag (2021:240).

22 §   Den som till­han­da­hål­ler ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst och där­vid har fått del av eller till­gång till upp­gift som avses i 20 § första styc­ket ska på begä­ran lämna
   1. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till en myn­dig­het som i ett sär­skilt fall behö­ver en sådan upp­gift för del­giv­ning enligt del­giv­nings­la­gen (2010:1932), om myn­dig­he­ten fin­ner att det kan antas att den som söks för del­giv­ning hål­ler sig undan eller att det annars finns syn­ner­liga skäl,
   2. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 och som gäl­ler miss­tanke om brott till en åklagar­myn­dig­het, Polis­myn­dig­he­ten, Säker­hetspo­li­sen eller någon annan myn­dig­het som ska ingripa mot brot­tet,
   3. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 och 3 samt upp­gift om i vil­ket geo­gra­fiskt område en viss elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­ut­rust­ning finns eller har fun­nits till Polis­myn­dig­he­ten, om myn­dig­he­ten fin­ner att upp­gif­ten behövs i sam­band med efter­forsk­ning av per­so­ner som har för­svun­nit under sådana omstän­dig­he­ter att det kan befa­ras att det finns fara för deras liv eller all­var­lig risk för deras hälsa,
   4. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten om myn­dig­he­ten behö­ver upp­gif­ten i exe­ku­tiv verk­sam­het och myn­dig­he­ten fin­ner att upp­gif­ten är av väsent­lig bety­delse för hand­lägg­ningen av ett ärende,
   5. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till Skat­te­ver­ket, om ver­ket fin­ner att upp­gif­ten är av väsent­lig bety­delse för hand­lägg­ningen av ett ärende som avser kon­troll av skatt eller avgift eller rätt folk­bok­fö­rings­ort enligt folk­bok­fö­rings­la­gen (1991:481),
   6. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till Polis­myn­dig­he­ten, om myn­dig­he­ten fin­ner att upp­gif­ten behövs i sam­band med under­rät­telse, efter­forsk­ning eller iden­ti­fi­e­ring vid olyc­kor eller döds­fall eller för att myn­dig­he­ten ska kunna full­göra en upp­gift som avses i 12 § polisla­gen (1984:387),
   7. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till Polis­myn­dig­he­ten eller en åklagar­myn­dig­het, om myn­dig­he­ten fin­ner att upp­gif­ten behövs i ett sär­skilt fall för att myn­dig­he­ten ska kunna full­göra under­rät­tel­se­skyl­dig­het enligt 33 § lagen (1964:167) med sär­skilda bestäm­mel­ser om unga lagö­ver­trä­dare,
   8. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 och 3 till regi­o­nal alar­me­rings­cen­tral som avses i lagen (1981:1104) om verk­sam­he­ten hos vissa regi­o­nala alar­me­rings­cen­tra­ler,
   9. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till Finansin­spek­tio­nen, om inspek­tio­nen fin­ner att upp­gif­ten är av väsent­lig bety­delse för utred­ningen av en miss­tänkt över­trä­delse av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om mark­nads­miss­bruk (mark­nads­miss­bruks­för­ord­ning) och om upp­hä­vande av Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2003/6/EG och kom­mis­sio­nens direk­tiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,
   10. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till Finansin­spek­tio­nen, om inspek­tio­nen fin­ner att upp­gif­ten är av väsent­lig bety­delse i ett ärende om till­syn när det gäl­ler någon av bestäm­mel­serna i 4 a kap. 1-8 §§ lagen (2010:751) om betal­tjäns­ter eller 1 kap. 5 § eller 4 kap. 7, 8, 9, 10, 11 eller 14 § lagen (2016:1024) om verk­sam­het med bostads­kre­di­ter,
   11. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till Kon­su­ment­om­buds­man­nen, om ombuds­man­nen fin­ner att upp­gif­ten är av väsent­lig bety­delse i ett ärende om till­syn enligt lagen (1994:1512) om avtals­vill­kor i kon­su­ment­för­hål­lan­den eller mark­nads­fö­rings­la­gen (2008:486), när det är fråga om en miss­tänkt över­trä­delse av uni­ons­lag­s­tift­ning som skyd­dar kon­su­men­ter­nas intres­sen enligt bila­gan till Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2017/2394 av den 12 decem­ber 2017 om sam­ar­bete mel­lan de natio­nella myn­dig­he­ter som har till­syns­an­svar för kon­su­ment­skydds­lag­stift­ningen och om upp­hä­vande av för­ord­ning (EG) nr 2006/2004,
   12. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till Läke­me­dels­ver­ket, om ver­ket fin­ner att upp­gif­ten är av väsent­lig bety­delse i ett ärende om till­syn när det gäl­ler bestäm­mel­serna om mark­nads­fö­ring i 12 kap. läke­me­delsla­gen (2015:315),
   13. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 1 till Kon­su­ment­ver­ket, om ver­ket fin­ner att upp­gif­ten är av väsent­lig bety­delse i ett ärende om till­syn enligt lagen (2019:59) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till EU:s geobloc­ke­rings­för­ord­ning, och
   14. upp­gift som avses i 20 § första styc­ket 3 om vilka övriga till­han­da­hål­lare av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät eller elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter som har del­ta­git vid över­fö­ringen av ett med­de­lande som omfat­tas av ett före­läg­gande att bevara en viss lag­rad upp­gift enligt 27 kap. 16 § rät­te­gångs­bal­ken till den myn­dig­het som med­de­lat före­läg­gan­det.

Ersätt­ning för att lämna ut andra upp­gif­ter enligt första styc­ket 8 än loka­li­se­rings­upp­gif­ter ska vara skä­lig med hän­syn till kost­na­derna för utläm­nan­det. Lag (2021:240).

23 §   Den som i annat fall än som avses i 20 § första styc­ket och 21 § i radi­o­mot­ta­gare har avlyss­nat eller på annat sätt med använ­dande av sådan mot­ta­gare fått till­gång till ett radi­o­be­ford­rat med­de­lande i ett elektro­niskt kom­mu­ni­ka­tions­nät som inte är avsett för honom eller henne själv eller för all­män­he­ten får inte obe­hö­ri­gen föra det vidare.
Lag (2012:285).

När­mare före­skrif­ter

24 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får i fråga om behand­ling av upp­gif­ter för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion med­dela när­mare före­skrif­ter om
   1. vilka upp­gif­ter som får behand­las enligt 6 § första och andra styc­ket, och
   2. de krav som skall stäl­las på en all­mänt till­gäng­lig tele­fo­nitjänst som med­ger iden­ti­fi­e­ring av det anro­pande eller upp­kopp­lade tele­fon­num­ret eller vida­re­kopp­ling.


7 kap. Till­syn m.m.

All­männa bestämmelser0

1 §   Till­syns­myn­dig­he­ten ska ha till­syn över efter­lev­na­den av lagen och de beslut om skyl­dig­he­ter eller vill­kor samt de före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen.

Till­syns­myn­dig­he­ten ska också ha till­syn över efter­lev­na­den av genom­fö­ran­deåt­gär­der enligt
   1. arti­kel 13a.4 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemen­samt regel­verk för elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät och kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter (ramdi­rek­tiv), senast änd­rat genom Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2009/140/EG,
   2. artik­larna 26.7 och 27a.5 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om sam­hälls­om­fat­tande tjäns­ter och använ­da­res rät­tig­he­ter avse­ende elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät och kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter (direk­tiv om sam­hälls­om­fat­tande tjäns­ter), änd­rat genom Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2009/136/EG, och
   3. arti­kel 4.5 i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behand­ling av per­son­upp­gif­ter och integri­tets­skydd inom sek­torn för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion (direk­tiv om integri­tet och elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion), senast änd­rat genom Euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2009/136/EG.
Lag (2014:211).

2 §   Till­syns­myn­dig­he­ten har rätt att för till­sy­nen få till­träde till områ­den, loka­ler och andra utrym­men, dock inte bostä­der, där verk­sam­het som omfat­tas av denna lag bedrivs.

Till­syns­myn­dig­he­ten har rätt att få verk­stäl­lig­het hos Kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten av beslut som avser åtgär­der enligt denna lag. Där­vid gäl­ler bestäm­mel­serna i utsök­nings­bal­ken om verk­stäl­lig­het av för­plik­tel­ser som inte avser betal­nings­skyl­dig­het eller avhys­ning.

Upp­gif­ter som hålls till­gäng­liga enligt 5 kap. 6 § får kon­trol­le­ras på ope­ra­tö­rens bekost­nad. Lag (2006:737).

Före­läg­gan­den och för­bud m.m.

3 §   Till­syns­myn­dig­he­ten får före­lägga den som bedri­ver verk­sam­het som omfat­tas av lagen att till­han­da­hålla myn­dig­he­ten upp­lys­ningar och hand­lingar som behövs för kon­troll av
   1. betal­ning av avgift,
   2. efter­lev­na­den av de all­männa skyl­dig­he­ter som gäl­ler enligt denna lag,
   3. efter­lev­na­den av vill­kor som med­de­lats med stöd av lagen,
   4. efter­lev­na­den av de skyl­dig­he­ter som ålagts enligt 4 och 5 kap.,
   5. efter­lev­na­den av genom­fö­ran­deåt­gär­der som avses i 1 § andra styc­ket, och
   6. efter­lev­na­den av rätts­ak­ter som avses i 3 a §.

Ett före­läg­gande enligt första styc­ket får för­e­nas med vite.

Infor­ma­tion som ska hål­las all­mänt till­gäng­lig enligt denna lag, eller enligt de skyl­dig­he­ter eller vill­kor eller de före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen, ska utan anmo­dan till­stäl­las till­syns­myn­dig­he­ten. Lag (2014:211).

3 a §   Till­syns­myn­dig­he­ten får med­dela de före­läg­gan­den och för­bud som behövs för full­gö­rande av de skyl­dig­he­ter som anges i
   1. Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roa­ming i all­männa mobil­nät i uni­o­nen, i lydel­sen enligt Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) nr 2015/2120, och i genom­fö­ran­de­ak­ter enligt samma för­ord­ning, och
   2. artik­larna 3-5a i Euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (EU) 2015/2120 av den 25 novem­ber 2015 om åtgär­der rörande en öppen inter­ne­tan­slut­ning och slut­kunds­av­gif­ter för regle­rad kom­mu­ni­ka­tion inom EU och om änd­ring av direk­tiv 2002/22/EG och för­ord­ning (EU) nr 531/2012.

Före­läg­gan­den och för­bud får för­e­nas med vite.
Lag (2019:183).

4 §   Fin­ner till­syns­myn­dig­he­ten skäl att miss­tänka att den som bedri­ver verk­sam­het enligt denna lag inte efter­le­ver lagen eller de beslut om skyl­dig­he­ter eller vill­kor eller de före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen, inte efter­le­ver en genom­fö­ran­deåt­gärd som avses i 1 § andra styc­ket eller inte använ­der en radi­o­sän­dare i den utsträck­ning som vill­ko­ren med­ger, ska myn­dig­he­ten under­rätta den som bedri­ver verk­sam­he­ten om detta för­hål­lande och ge denne möj­lig­het att yttra sig inom skä­lig tid.
Lag (2014:211).

5 §   Till­syns­myn­dig­he­ten får med­dela de före­läg­gan­den och för­bud som behövs för att rät­telse av en över­trä­delse som avses i 4 § ska ske ome­del­bart eller inom skä­lig tid.

Följs inte före­läg­gan­det, får till­syns­myn­dig­he­ten, efter utgången av den tid som angetts i under­rät­tel­sen enligt 4 §,
   1. åter­kalla ett till­stånd, ändra till­stånds­vill­kor eller besluta att den som åsi­do­satt en skyl­dig­het helt eller del­vis ska upp­höra med verk­sam­he­ten, om inte över­trä­del­sen är av mindre bety­delse, eller
   2. med­dela de ytter­li­gare före­läg­gan­den eller för­bud som behövs för efter­lev­na­den av lagen eller av de beslut om skyl­dig­he­ter eller vill­kor eller de före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen.

Om en radi­o­sän­dare använts i mindre omfatt­ning än vad till­stånds­vill­ko­ren med­ger får dock ett sådant till­stånd inte åter­kal­las om sär­skilda skäl talar mot det eller ända­må­let med före­läg­gan­det lika väl kan till­go­do­ses genom att till­stånds­vill­ko­ren änd­ras.

Före­läg­gan­den och för­bud enligt första och andra styc­kena får för­e­nas med vite. Lag (2011:590).

6 §   Ett till­stånd får åter­kal­las och till­stånds­vill­kor änd­ras ome­del­bart, om
   1. ett sådant till­stånd som avses i 3 kap. 6 § andra styc­ket har upp­hört att gälla, om inte sär­skilda skäl talar mot en åter­kal­lelse,
   2. den som har sökt till­stån­det har läm­nat orik­tiga upp­gif­ter eller inte läm­nat upp­gif­ter av bety­delse för till­stån­det,
   3. för­änd­ringar inom radi­o­tek­ni­ken eller änd­ringar i radi­o­an­vänd­ningen på grund av inter­na­tio­nella över­ens­kom­mel­ser som Sve­rige har anslu­tit sig till eller bestäm­mel­ser antagna med stöd av för­dra­get om Euro­pe­iska uni­o­nens funk­tions­sätt har med­fört att ett nytt till­stånd med samma vill­kor inte skulle kunna med­de­las,
   4. radi­o­an­vänd­ningen har orsa­kat skada för Sve­ri­ges säker­het eller det kan antas att radi­o­an­vänd­ningen kom­mer att orsaka sådan skada,
   5. till­stånds­ha­va­ren trots påmin­nelse inte beta­lar avgift enligt 8 kap. 17 eller 18 §, eller
   6. till­stånds­ha­va­ren begär att till­stån­det ska åter­kal­las.

Till­stånds­vill­kor får också änd­ras ome­del­bart i fall som avses i 3 kap. 23 §.

Första styc­ket 4 gäl­ler inte för till­stånd som avses i 3 kap. 6 § andra styc­ket.

Ett till­stånd får åter­kal­las enligt första styc­ket 1-4 endast om ända­må­let med åter­kal­lel­sen inte lika väl kan till­go­do­ses genom att till­stånds­vill­ko­ren änd­ras. Lag (2019:1206).

6 a §   Vid uthyr­ning av till­stånd att använda radi­o­sän­dare enligt 3 kap. 24 § ska, när det finns skäl att åter­kalla ett till­stånd enligt 5 eller 6 § på grund av omstän­dig­he­ter som hän­för sig till hyres­ta­ga­ren, åter­kal­lel­sen i stäl­let avse med­gi­van­det till uthyr­ning. Lag (2010:497).

7 §   Änd­ring av fre­kvenstill­del­ning för rund­ra­di­o­sänd­ning får beslu­tas, om det är nöd­vän­digt för att nya använ­dare skall få möj­lig­het att bedriva sådan verk­sam­het.

En åter­kal­lelse av till­stånd eller änd­ring av till­stånds­vill­kor på grund av för­änd­ringar inom radi­o­tek­ni­ken får beslu­tas endast om det finns syn­ner­liga skäl med hän­syn till intres­set av en effek­tiv använd­ning av radi­o­fre­kven­ser. I detta sam­man­hang skall det sär­skilt beak­tas i vil­ken utsträck­ning rim­ligt eko­no­miskt utbyte av utrust­ningen upp­nåtts och vilka effek­terna blir på till­stånds­ha­va­rens verk­sam­het av en åter­kal­lelse eller änd­ring av till­stånds­vill­ko­ren.

8 §   Om en över­trä­delse av denna lag eller av de beslut om skyl­dig­he­ter eller vill­kor eller de före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen utgör ett all­var­ligt hot mot all­män ord­ning, all­män säker­het eller folk­häl­san eller kan befa­ras orsaka all­var­liga eko­no­miska eller ope­ra­tiva pro­blem för till­han­da­hål­lare eller använ­dare av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät eller elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter, eller andra använ­dare av radi­o­fre­kven­ser, får till­syns­myn­dig­he­ten, i avvak­tan på att ären­det avgörs slut­ligt, ome­del­bart
   1. med­dela ett före­läg­gande att genast efter­leva lagen eller de beslut om skyl­dig­he­ter eller vill­kor eller de före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen,
   2. åter­kalla ett till­stånd eller ändra till­stånds­vill­ko­ren, eller
   3. besluta att en verk­sam­het helt eller del­vis ska upp­höra.

Gil­tig­hets­ti­den för ett beslut enligt första styc­ket får vara högst tre måna­der. Om rät­telse inte vid­tas får gil­tig­hets­ti­den för­längas med ytter­li­gare högst tre måna­der.

Till­syns­myn­dig­he­tens beslut enligt första styc­ket får för­e­nas med vite. Lag (2011:590).

9 §   En åter­kal­lelse av till­stånd eller änd­ring av till­stånds­vill­ko­ren påver­kar inte skyl­dig­het att betala ersätt­ning för till­stånd som har med­de­lats enligt 3 kap. 8 eller 22 §, om inte annat bestäms i sam­band med åter­kal­lel­sen eller vill­kor­sänd­ringen.

Till­träde till num­mer och tjäns­ter

9 a §   Kon­su­ment­om­buds­man­nen får för­plikta den som till­han­da­hål­ler ett all­mänt kom­mu­ni­ka­tions­nät eller en all­mänt till­gäng­lig elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst att hindra använ­da­res till­träde till ett num­mer eller till en tjänst via ett num­mer vars sif­fer­struk­tur sak­nar geo­gra­fisk bety­delse, om mark­nads­fö­ringen av num­ret eller tjäns­ten är otill­bör­lig eller om väsent­lig infor­ma­tion ute­läm­nas vid mark­nads­fö­ringen.

Beslu­tet får för­e­nas med skyl­dig­het att hålla inne betal­ning avse­ende num­ret eller tjäns­ten tills ären­det har avgjorts slut­ligt. Om beslu­tet står fast ska inne­hållna medel sna­rast åter­be­ta­las.

Beslut får inte med­de­las utan att den som har vid­ta­git mark­nads­fö­ringsåt­gär­den har fått till­fälle att yttra sig. I bråds­kande fall får dock beslut ome­del­bart med­de­las att gälla till dess något annat för­ord­nas. Lag (2011:590).

Pröv­ning av tvis­ter

10 §   Upp­kom­mer det en tvist mel­lan dem som till­han­da­hål­ler elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät eller kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter eller till­hö­rande tjäns­ter, eller mel­lan en sådan aktör och ett före­tag som drar nytta av en skyl­dig­het i fråga om sam­tra­fik eller andra for­mer av till­träde, eller om en över­ens­kom­melse om till­träde enligt 4 kap. 13 b § inte har nåtts inom två måna­der från det att en begä­ran mot­ta­gits, får en part hän­skjuta tvis­ten för avgö­rande av till­syns­myn­dig­he­ten, om
   1. tvis­ten har sam­band med skyl­dig­he­ter som föl­jer av denna lag eller av före­skrif­ter, till­stånds­vill­kor eller beslut om för­plik­tel­ser som med­de­lats med stöd av lagen eller som föl­jer av rätts­ak­ter som avses i 1 § andra styc­ket eller 3 a § första styc­ket 1, eller
   2. tvis­ten i övrigt rör vill­kor för sam­tra­fik eller andra for­mer av till­träde.

Myn­dig­he­ten ska så snart som möj­ligt besluta i de frå­gor som tvis­ten gäl­ler. Beslu­tet ska med­de­las senast fyra måna­der, eller om tvis­ten gäl­ler tillämp­ningen av 4 kap. 13 b § senast två måna­der, från det att begä­ran kom in till myn­dig­he­ten, om längre tid inte är nöd­vän­dig med hän­syn till tvis­tens omfatt­ning eller andra sär­skilda omstän­dig­he­ter. Lag (2016:536).

10 a §   Till­syns­myn­dig­he­ten får före­lägga en part att till­han­da­hålla myn­dig­he­ten de upp­gif­ter och hand­lingar som behövs för att pröva en tvist enligt 10 § och som avser
   1. all­männa skyl­dig­he­ter som gäl­ler enligt denna lag,
   2. vill­kor som med­de­lats med stöd av lagen, eller
   3. sär­skilda skyl­dig­he­ter som beslu­tats med stöd av 4 kap. 4 § eller 5 kap. 13 §.

Före­läg­gan­det får för­e­nas med vite. Vid pröv­ning av en ansö­kan om utdö­mande av vite får även vitets lämp­lig­het bedö­mas.
Lag (2011:590).

10 b §   Om en part hän­skju­tit en tvist för avgö­rande enligt 10 § får till­syns­myn­dig­he­ten, om det med hän­syn till den frå­ge­ställ­ning som tvis­ten aktu­a­li­se­rat är lämp­li­gare att den avgörs genom en åtgärd inom ramen för den all­männa till­sy­nen, besluta att inte ta upp tvis­ten för avgö­rande.

Har myn­dig­he­ten inte vid­ta­git någon sådan till­syn­såt­gärd som avses i första styc­ket inom fyra måna­der från det att en part hän­skju­tit tvis­ten, skall myn­dig­he­ten om någon av par­terna gör en ny ansö­kan pröva tvis­ten enligt vad som anges i 10 §.
Lag (2007:881).

11 §   Om det med hän­syn till tvis­tens beskaf­fen­het är lämp­li­gare, får till­syns­myn­dig­he­ten, i stäl­let för att ta upp en tvist till pröv­ning eller vidta en åtgärd inom ramen för den all­männa till­sy­nen, hän­skjuta tvis­ten för med­ling. Par­terna skall i sådant fall bere­das till­fälle att till myn­dig­he­ten komma in med för­slag om lämp­lig per­son att vara med­lare.

Har med­ling pågått i fyra måna­der eller avbru­tits dess­förin­nan utan att par­terna kom­mit över­ens, skall myn­dig­he­ten på ny ansö­kan av någon av par­terna pröva tvis­ten enligt vad som anges i 10 §. Lag (2006:26).

12 §   Par­terna skall soli­da­riskt betala skä­lig ersätt­ning till med­lare för arbete och utlägg.

13 §   Om en tvist som hän­skju­tits till till­syns­myn­dig­he­ten enligt 10 § också har hän­skju­tits till en eller flera till­syns­myn­dig­he­ter i en annan stat inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, ska till­syns­myn­dig­he­ten sam­ordna sina insat­ser med den eller de utländska myn­dig­he­terna.

I ett ärende som avses i första styc­ket får till­syns­myn­dig­he­ten begära att orga­net för euro­pe­iska regle­rings­myn­dig­he­ter för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion ska yttra sig om vil­ken åtgärd som ska vid­tas för att lösa tvis­ten. När till­syns­myn­dig­he­ten har begärt ett sådant ytt­rande, får ären­det inte avgö­ras för­rän ytt­ran­det har läm­nats. I bråds­kande fall får dock beslut med­de­las att gälla till dess något annat för­ord­nas.

Till­syns­myn­dig­he­ten ska i sitt beslut beakta inne­hål­let i ytt­ran­det. Lag (2011:590).

Ska­de­stånd

13 a §   Om ett före­tag som enligt 8 kap. 7 § ska anses ha ett bety­dande infly­tande på en viss mark­nad upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het vid­tar en åtgärd som stri­der mot en skyl­dig­het som beslu­tats med stöd av 4 kap. 4 § eller 5 kap. 13 §, ska före­ta­get ersätta den skada som där­i­ge­nom upp­kom­mer. Det­samma gäl­ler den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het under­lå­ter att vidta en åtgärd som är nöd­vän­dig för att efter­komma en sådan skyl­dig­het.

Rät­ten till sådan ersätt­ning fal­ler bort, om talan inte väcks inom tio år från det att ska­dan upp­kom. Lag (2011:590).

13 b §   Den som till­han­da­hål­ler elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter ska ersätta en abon­nent skada som upp­kom­mer genom dröjs­mål med över­läm­nande av num­mer enligt 5 kap. 9 § eller med till­han­da­hål­lande av en tjänst när sådant över­läm­nande har skett.

Första styc­ket gäl­ler inte om den som till­han­da­hål­ler tjäns­ten visar att dröjs­må­let beror på ett hin­der utan­för den­nes kon­troll som denne inte skä­li­gen kunde för­vän­tas ha räk­nat med vid begä­ran om över­läm­nande av num­mer eller vid över­läm­nan­det när det gäl­ler dröjs­mål med till­han­da­hål­lande av en tjänst, och vars följ­der denne inte hel­ler skä­li­gen kunde ha und­vi­kit eller över­vun­nit. Beror dröjs­må­let på någon som tjäns­te­le­ve­ran­tö­ren har anli­tat för att helt eller del­vis full­göra över­läm­nan­det eller till­han­da­hål­lan­det, är den som till­han­da­hål­ler tjäns­ten fri från ska­de­stånds­skyl­dig­het endast om också den som har anli­tats skulle vara fri enligt första meningen.

Första styc­ket gäl­ler inte hel­ler i fråga om andra slu­tan­vän­dare än kon­su­men­ter, om det av avta­let föl­jer att slu­tan­vän­da­ren har rätt till skä­lig ersätt­ning på grund av dröjs­må­let.

Abon­nen­ten har all­tid rätt till ersätt­ning för skada som upp­kom­mit genom miss­bruk när det gäl­ler över­läm­nande av num­mer. Lag (2011:590).

Straff m.m.

14 §   Till böter eller fäng­else i högst sex måna­der döms den som med upp­såt eller av oakt­sam­het
   1. använ­der radi­o­sän­dare utan till­stånd där sådant till­stånd krävs enligt denna lag eller använ­der radi­o­sän­dare i strid med ett till­stånds­vill­kor, eller
   2. bry­ter mot en före­skrift som har med­de­lats med stöd av 3 kap. 14 § andra styc­ket.

15 §   Den som med upp­såt eller av oakt­sam­het bry­ter mot den tyst­nads­plikt som före­skrivs i 6 kap. 23 § döms till böter. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Den som med upp­såt eller av oakt­sam­het bry­ter mot för­bud enligt 6 kap. 17 eller 18 § döms till böter, om ansvar för brot­tet inte är stad­gat i brotts­bal­ken. I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Bestäm­mel­ser om ansvar för den som bry­ter mot den tyst­nads­plikt som före­skrivs i 4 kap. 2 § eller 6 kap. 20 eller 21 § finns i brotts­bal­ken.

16 §   Radi­o­sän­dare eller elekt­riska eller elektro­niska anlägg­ningar som har varit före­mål för brott enligt 14 § kan för­kla­ras för­ver­kade. Bestäm­mel­serna i 36 kap. brotts­bal­ken skall där­vid tilläm­pas.

17 §   Har någon ålagts att betala kon­kur­rens­ska­de­av­gift enligt 3 kap. 5 § kon­kur­rensla­gen (2008:579) eller dömts att betala vite enligt 6 kap. 2 § samma lag, får vite enligt denna lag inte dömas ut för samma för­fa­rande. Lag (2008:600).


8 kap. Pröv­ning av ären­den m.m.

All­männa bestäm­mel­ser

1 §   Den som bedri­ver verk­sam­het som omfat­tas av lagen är skyl­dig att på begä­ran till­han­da­hålla en myn­dig­het upp­lys­ningar och hand­lingar som behövs för
   1. för­fa­ran­den för eller bedöm­ning av fram­ställ­ningar om bevil­jande av till­stånd eller med­gi­vande enligt 3 kap. 1, 19, 23 och 24 §§,
   2. offent­lig­gö­rande av jäm­fö­rande kvalitets-​ och pri­sö­ver­sik­ter över tjäns­ter till gagn för kon­su­men­terna enligt 5 kap.,
   3. klart defi­ni­e­rade sta­tis­tiska ända­mål,
   4. mark­nads­a­na­lys enligt 5 och 6 §§,
   5. beslut om skyl­dig­he­ter enligt 4 och 5 kap.,
   6. att säker­ställa en effek­tiv använd­ning och ända­måls­en­lig för­valt­ning av radi­o­fre­kven­ser,
   7. att utvär­dera sådan utveck­ling av nät och tjäns­ter som kan påverka gros­sist­tjäns­ter som gjorts till­gäng­liga för kon­kur­ren­ter, och
   8. att upp­rätta en detal­je­rad för­teck­ning över typ, till­gäng­lig­het och geo­gra­fisk belä­gen­het i fråga om sådan egen­dom eller annat som kan utnytt­jas gemen­samt enligt 4 kap. 14 §.

En ope­ra­tör som enligt 7 § har bety­dande infly­tande på en mark­nad i gros­sist­le­det är skyl­dig att på begä­ran till­han­da­hålla en myn­dig­het redo­vis­nings­upp­gif­ter om de mark­na­der i slut­kunds­le­det som är för­knip­pade med den mark­na­den.

Upp­gif­ter som avses i första styc­ket 3-7 får inte begä­ras in före ett mark­nads­till­träde eller som vill­kor för detta.
Lag (2011:590).

1 a §   Om en ver­ti­kalt inte­gre­rad ope­ra­tör som enligt 8 kap. 7 § har ett bety­dande infly­tande på en viss mark­nad avser att utan för­plik­telse enligt 4 kap. 12 a § avskilja en bety­dande del av eller samt­liga sina till­gångar i access­nä­tet i syfte att säker­ställa icke-​diskriminering och insyn, ska ope­ra­tö­ren i för­väg och i god tid under­rätta till­syns­myn­dig­he­ten om sin avsikt, even­tu­ella änd­ringar av pla­nerna och slut­re­sul­ta­tet av pro­ces­sen. Lag (2011:590).

2 §   Den infor­ma­tion som har erhål­lits av en myn­dig­het enligt bestäm­mel­ser i denna lag får på moti­ve­rad begä­ran läm­nas till Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen eller andra behö­riga myn­dig­he­ter inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, om det är nöd­vän­digt för att dessa myn­dig­he­ter eller den svenska myn­dig­he­ten ska kunna full­göra sina upp­gif­ter. Lag (2010:497).

Sär­skilda hand­lägg­nings­ti­der

3 §   I ett ärende om till­stånd att använda radi­o­sän­dare skall beslut med­de­las inom sex vec­kor efter det att en full­stän­dig ansö­kan kom in till myn­dig­he­ten. Vid för­fa­ran­den med all­män inbju­dan till ansö­kan får hand­lägg­nings­ti­den, om det är nöd­vän­digt, för­längas med högst åtta måna­der.

Dessa hand­lägg­nings­ti­der gäl­ler inte om annat föl­jer av bestäm­mel­ser i inter­na­tio­nella över­ens­kom­mel­ser som Sve­rige har anslu­tit sig till om använd­ning av radi­o­fre­kven­ser och satel­lit­sam­ord­ning.

4 §   I ett ärende om till­stånd att använda num­mer för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion skall beslut med­de­las inom tre vec­kor från det att en full­stän­dig ansö­kan kom in till myn­dig­he­ten.
Vid ett för­fa­rande med all­män inbju­dan till ansö­kan får hand­lägg­nings­ti­den, om det är nöd­vän­digt, för­längas med högst tre vec­kor.

Pröv­ning av vilka före­tag som har bety­dande infly­tande på en mark­nad

5 §   Den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer ska fort­lö­pande fast­ställa vilka produkt-​ och tjäns­te­mark­na­der som har sådana sär­drag att det kan vara moti­ve­rat att införa skyl­dig­he­ter enligt denna lag. Mark­na­der­nas geo­gra­fiska omfatt­ning ska där­vid defi­nie­ras. Vid fast­stäl­lan­det ska Euro­pe­iska kom­mis­sio­nens rekom­men­da­tion om rele­vanta produkt-​ och tjäns­te­mark­na­der samt rikt­lin­jer för mark­nads­a­na­lys och bedöm­ning av ett före­tags bety­dande infly­tande på mark­na­den beak­tas. Lag (2010:497).

6 §   Den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer ska fort­lö­pande ana­ly­sera de rele­vanta mark­na­der som har fast­ställts enligt 5 §. Där­vid ska Euro­pe­iska kom­mis­sio­nens rikt­lin­jer för mark­nads­a­na­lys och bedöm­ning av ett före­tags bety­dande infly­tande på mark­na­den beak­tas. För varje mark­nad ska det fast­stäl­las om det råder effek­tiv kon­kur­rens.

Om det vid en bedöm­ning enligt första styc­ket kon­sta­te­ras att det inte råder effek­tiv kon­kur­rens på en fast­ställd mark­nad, ska före­tag med bety­dande infly­tande på den mark­na­den iden­ti­fie­ras och beslut med­de­las om skyl­dig­he­ter enligt 4 kap. 4 § och 5 kap. 13 §.

Om det vid en bedöm­ning enligt första styc­ket kon­sta­te­ras att det råder effek­tiv kon­kur­rens på en fast­ställd mark­nad, ska skyl­dig­he­ter som har beslu­tats med stöd av 4 kap. 4 § och 5 kap. 13 § upp­hä­vas. Tid­punk­ten för upp­hä­vande av en skyl­dig­het ska bestäm­mas med hän­syn till berörda par­ters intres­sen.

För grän­sö­ver­skri­dande mark­na­der som fast­ställts enligt beslut av Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen ska åtgär­der enligt första-​tredje styc­kena beslu­tas efter sam­råd med behö­riga myn­dig­he­ter i berörda län­der. Lag (2011:590).

7 §   Ett före­tag skall anses ha ett bety­dande infly­tande på en fast­ställd mark­nad om det, antingen enskilt eller till­sam­mans med andra, har en ställ­ning av sådan eko­no­misk styrka att det i bety­dande omfatt­ning kan upp­träda obe­ro­ende av sina kon­kur­ren­ter, sina kun­der och i sista hand av kon­su­men­terna.

Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om rikt­lin­jer och under­lag för bedöm­ning enligt första styc­ket.

För­fa­ran­den för sam­råd

8 §   I ett ärende om för­plik­telse enligt 4 kap. 13 a eller 14 § eller om änd­ring av till­stånd eller vill­kor för att använda radi­o­sän­dare eller num­mer för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion ska berörda par­ter och andra som kan ha intresse i saken ges skä­lig tid att yttra sig innan beslut fat­tas, dock minst fyra vec­kor om det inte finns sär­skilda skäl mot det.
Lag (2011:590).

9 §   I ett ärende om slu­tan­vän­dar­rät­tig­he­ter som gäl­ler all­mänt till­gäng­liga elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter skall berörda intres­se­or­ga­ni­sa­tio­ner ges till­fälle att yttra sig, om det kan ske utan olä­gen­het.

10 §   En myn­dig­het ska upp­rätta ett för­slag och ge berörda par­ter till­fälle att yttra sig över för­sla­get inom skä­lig tid när den avser att
   1. enligt 5 § fast­ställa en mark­nad som skil­jer sig från dem som fram­går av Euro­pe­iska kom­mis­sio­nens rekom­men­da­tion,
   2. med­dela beslut enligt 6 § andra eller tredje styc­ket eller 3 kap. 7 § eller vidta andra åtgär­der som har bety­dande inver­kan på en enligt 5 § fast­ställd mark­nad, eller
   3. med­dela till­stånds­vill­kor som inne­bär sådana begräns­ningar som anges i 3 kap. 11 § andra eller tredje styc­ket.

Första styc­ket gäl­ler inte en tvist som har hän­skju­tits till pröv­ning enligt 7 kap. 10 §. Lag (2011:590).

11 §   Om ett beslut enligt 5 §, 6 § andra eller tredje styc­ket, 4 kap. 3 eller 4 § eller 5 kap. 13 § skulle kunna påverka han­deln mel­lan sta­terna inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, ska ett moti­ve­rat för­slag till beslut över­läm­nas till behö­riga myn­dig­he­ter i övriga sta­ter, orga­net för euro­pe­iska regle­rings­myn­dig­he­ter för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion och Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen.

Under­rät­telse till kom­mis­sio­nen enligt första styc­ket ska även läm­nas om en myn­dig­het i enlig­het med inter­na­tio­nella avtal avser att införa, ändra eller upp­häva en skyl­dig­het som beslu­tats enligt denna lag. Lag (2011:590).

11 a §   Om ett för­slag till beslut enligt 6 § andra eller tredje styc­ket ska över­läm­nas för sam­råd enligt 11 § första styc­ket, ska för­sla­get upp­rät­tas och över­läm­nas inom tre år från det senaste beslu­tet rörande mark­na­den i fråga eller inom den längre tid om högst ytter­li­gare tre år som Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen dess­förin­nan har god­känt.

Om en ny rekom­men­da­tion som avses i 5 § har anta­gits och rekom­men­da­tio­nen rör en mark­nad som inte tidi­gare har ana­ly­se­rats, ska för­sla­get till beslut i stäl­let upp­rät­tas och över­läm­nas inom två år från offent­lig­gö­ran­det av rekom­men­da­tio­nen.

Om för­slag till beslut inte kan över­läm­nas inom den tid som anges i första eller andra styc­ket och orsa­ken till detta är att mark­nads­a­na­ly­sen enligt 5 § inte har slut­förts, ska bistånd med slut­fö­ran­det begä­ras från orga­net för euro­pe­iska regle­rings­myn­dig­he­ter för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion. För­sla­get ska då över­läm­nas inom sex måna­der där­ef­ter. Lag (2011:590).

12 §   Beslut i fall som avses i 11 § får med­de­las tidi­gast en månad efter det att över­läm­nan­det har skett.

Ett beslut får dock med­de­las tidi­gast två måna­der efter utgången av den tid som anges i första styc­ket, om Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen inom den tiden med­de­lat myn­dig­he­ten att den över­vä­ger att inte godta ett för­slag till beslut som
   1. inne­bär att en mark­nad som ska fast­stäl­las enligt 5 § avvi­ker från kom­mis­sio­nens rekom­men­da­tion, eller
   2. avser iden­ti­fi­e­ring av före­tag enligt 6 § andra styc­ket.

Om kom­mis­sio­nen inom den tid som anges i andra styc­ket beslu­tar att inte godta ett sådant för­slag som avses där, får beslut inte med­de­las. Om kom­mis­sio­nens invänd­ningar kan till­go­do­ses genom att för­sla­get änd­ras, ska sam­råd enligt 10 § om det nya för­sla­get inle­das inom sex måna­der från dagen för kom­mis­sio­nens beslut. Lag (2011:590).

12 a §   Om ett för­slag till beslut om skyl­dig­he­ter enligt 4 kap. 3 eller 5-12 §§ eller 5 kap. 13 § har över­läm­nats för sam­råd enligt 11 § första styc­ket och Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen har med­de­lat att den har invänd­ningar mot åtgär­derna i för­sla­get ska sam­ver­kan ske med kom­mis­sio­nen och orga­net för euro­pe­iska regle­rings­myn­dig­he­ter för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion i syfte att fast­ställa vilka åtgär­der som är mest effek­tiva och lämp­liga.

I sådant fall får beslut med­de­las tidi­gast fyra måna­der och senast fem måna­der efter utgången av den tid som anges i 12 § första styc­ket. Om det krävs för att ett för­nyat sam­råds­för­fa­rande enligt 10-12 §§ ska kunna genom­fö­ras får tids­fris­ten för­längas ytter­li­gare. Lag (2011:590).

13 §   Om det behövs för att säker­ställa kon­kur­ren­sen på en mark­nad som fast­ställts enligt 5 § eller för att skydda använ­dar­nas intres­sen, och ett beslut om åtgärd inte kan skju­tas upp, får beslut, utan iakt­ta­gande av sam­råds­skyl­dig­he­ten i 10-12 §§, med­de­las att gälla i högst sex måna­der. I sådant fall ska behö­riga myn­dig­he­ter, Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen och orga­net för euro­pe­iska regle­rings­myn­dig­he­ter för elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion utan dröjs­mål under­rät­tas om beslu­tet och skä­len för detta.

Ett beslut om en åtgärd enligt första styc­ket får inte för­längas utan iakt­ta­gande av sam­råds­skyl­dig­he­ten i 10-12 §§.
Lag (2011:590).

14 §   Resul­ta­tet av ett sam­råds­för­fa­rande enligt 8-12 §§ skall göras all­mänt till­gäng­ligt, utom när det gäl­ler upp­gif­ter för vilka sek­re­tess eller tyst­nads­plikt gäl­ler enligt lag.

14 a §   Ett beslut enligt 4 kap. 12 a eller 12 c § får inte fat­tas utan att ett för­slag till beslu­tet först har god­känts av Euro­pe­iska kom­mis­sio­nen. Lag (2010:497).

Änd­ring av beslut i vissa fall

15 §   Skyl­dig­he­ter och vill­kor som har beslu­tats enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen skall änd­ras eller upp­hä­vas om ända­må­let med åtgär­den inte längre kvar­står. Ett beslut om för­plik­telse enligt 4 kap.
får änd­ras eller upp­hä­vas om den som enligt beslu­tet givits till­träde inte full­gör sina åta­gan­den.

Tid­punk­ten för en änd­ring eller ett upp­hä­vande av en skyl­dig­het eller ett vill­kor skall bestäm­mas med hän­syn till berörda par­ters intres­sen.

Sär­re­do­vis­ning i vissa fall

16 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får besluta om skyl­dig­het att sär­re­do­visa de verk­sam­he­ter som har sam­band med till­han­da­hål­lan­det av elektro­niska kom­mu­ni­ka­tions­nät eller kom­mu­ni­ka­tions­tjäns­ter för den som
   1. bedri­ver verk­sam­het som är anmäl­nings­plik­tig enligt 2 kap. 1 §, och
   2. har sär­skild eller exklu­siv rätt att till­han­da­hålla andra tjäns­ter än enligt denna lag. Lag (2011:590).

Avgif­ter

17 §   En hand­lägg­nings­av­gift får tas ut av den som
   1. anmä­ler verk­sam­het enligt 2 kap. 1 §, eller
   2. ansö­ker om till­stånd eller med­gi­vande enligt 3 kap. 1, 19, 23 eller 24 §.

En årlig avgift ska beta­las av den som
   1. bedri­ver verk­sam­het som är anmäld enligt 2 kap. 1 §, eller
   2. inne­har till­stånd enligt 3 kap. 1 eller 19 §.

Hand­lägg­nings­av­gif­ten ska mot­svara myn­dig­he­tens kost­na­der för hand­lägg­ningen av ären­det. De årliga avgif­terna ska sam­man­ta­get mot­svara de kost­na­der som en myn­dig­het i övrigt har för sin verk­sam­het enligt denna lag. Avgif­terna ska för­de­las med skä­lig andel på dem som bedri­ver anmäld verk­sam­het eller inne­har till­stånd. Lag (2010:497).

18 §   Den som bedri­ver verk­sam­het som är anmäld enligt 2 kap. 1 § skall betala en avgift för finan­sie­ring av åtgär­der mot all­var­liga freds­tida hot och påfrest­ningar som gäl­ler elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion. De avgif­ter som tas ut skall för­de­las med skä­lig andel på dem som bedri­ver anmäld verk­sam­het.

Över­kla­gande m.m.

19 §   En myn­dig­hets beslut enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. När ett beslut över­kla­gas är myn­dig­he­ten mot­part i dom­sto­len.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

Kam­mar­rät­tens avgö­rande i ett mål enligt denna lag får inte över­kla­gas. Lag (2019:1206).

19 a §   Beslut enligt denna lag får över­kla­gas av den som är part i ären­det, om beslu­tet har gått par­ten emot, och även av annan vars rät­tig­he­ter påver­kas nega­tivt av beslu­tet.

Säker­hetspo­li­sen och För­svars­mak­ten får över­klaga beslut som gäl­ler
   1. bevil­jande av till­stånd att använda radi­o­sän­dare eller med­gi­vande att över­låta eller hyra ut ett sådant till­stånd,
   2. att för­ena till­stånd att använda radi­o­sän­dare med vill­kor, eller
   3. åter­kal­lelse av till­stånd att använda radi­o­sän­dare eller änd­ring av vill­kor i ett sådant till­stånd. Lag (2019:1206).

20 §   Ett beslut enligt 6 § andra styc­ket som avser iden­ti­fi­e­ring av före­tag med bety­dande infly­tande på en mark­nad får över­kla­gas endast i sam­band med att beslut att införa, upp­häva eller ändra en skyl­dig­het som anges i 6 § över­kla­gas.

Ett beslut enligt 3 kap. 7 § att begränsa anta­let till­stånd får över­kla­gas endast i sam­band med att beslut i fråga om till­stånd att använda radi­o­sän­dare över­kla­gas. Lag (2011:590).

21 §   Ett beslut om under­rät­telse enligt 7 kap. 4 §, ett beslut om före­läg­gande enligt 7 kap. 10 a § och ett beslut om att inte ta upp en tvist för avgö­rande enligt 7 kap. 10 b § första styc­ket får inte över­kla­gas. Lag (2007:881).

22 §   Ett beslut enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen skall gälla ome­del­bart, om inte annat har bestämts.

Hand­lägg­ning i dom­stol

23 §   Mål i för­valt­nings­rätt och kam­mar­rätt som avser över­pröv­ning av föl­jande beslut ska hand­läg­gas skynd­samt:
   1. beslut om sär­skilda skyl­dig­he­ter med stöd av 4 kap. 4 § eller 5 kap. 13 §,
   2. beslut i ett till­syn­sä­rende enligt 7 kap. 5 §, om till­sy­nen avsett efter­lev­na­den av ett beslut som anges i 1,
   3. beslut vid pröv­ning av en tvist enligt 7 kap. 10 §, om tvis­ten grun­dar sig på ett beslut som avses i 1, och
   4. beslut om iden­ti­fi­e­ring av före­tag med bety­dande infly­tande på en mark­nad enligt 6 §. Lag (2011:590).

24 §   I mål som avses i 23 § får en part i för­valt­nings­rät­ten åbe­ropa en ny omstän­dig­het eller ett nytt bevis efter det att fyra måna­der gått från det att tiden för över­kla­gande gått ut, endast om par­ten gör san­no­likt att par­ten inte kun­nat åbe­ropa omstän­dig­he­ten eller bevi­set tidi­gare eller annars haft gil­tig ursäkt att inte göra det.

I mål som avses i 23 § får en ny omstän­dig­het eller ett nytt bevis åbe­ro­pas först i kam­mar­rät­ten endast om det finns syn­ner­liga skäl. Lag (2009:839).

Dom­sto­lar­nas sam­man­sätt­ning

25 §   Vid pröv­ningen av mål som avses i 23 § skall för­valt­nings­rät­ten bestå av två lag­farna leda­mö­ter och två eko­no­miska exper­ter. Om en av de eko­no­miska exper­terna får för­hin­der sedan hand­lägg­ningen har påbör­jats, är rät­ten ändå dom­för.

Första styc­ket första meningen gäl­ler inte om något annat föl­jer av 18 § lagen (1971:289) om all­männa för­valt­nings­dom­sto­lar. Lag (2009:839).

26 §   Vid pröv­ning av mål som avses i 23 § ska kam­mar­rät­ten bestå av tre lag­farna leda­mö­ter och två eko­no­miska exper­ter. Om en av de lag­farna leda­mö­terna eller en av de eko­no­miska exper­terna får för­hin­der sedan hand­lägg­ningen har påbör­jats, är rät­ten ändå dom­för.

Kam­mar­rät­ten är dom­för utan eko­no­miska exper­ter i fall som anges i 12 § fjärde styc­ket lagen (1971:289) om all­männa för­valt­nings­dom­sto­lar och vid pröv­ning av mål som är av enkel beskaf­fen­het.

I övrigt gäl­ler, även i mål som avses i första styc­ket, 12 § sjunde-​tionde styc­kena lagen om all­männa för­valt­nings­dom­sto­lar i fråga om kam­mar­rät­tens sam­man­sätt­ning. Vid behand­lingen av frå­gor om pröv­nings­till­stånd och frå­gor som behand­las sam­ti­digt med dessa ska dock även en eko­no­misk expert ingå i rät­ten, om inte målet är av enkel beskaf­fen­het. Lag (2018:1962).

27 §   Rege­ringen, eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer, för­ord­nar för viss tid dem som skall tjänst­göra som eko­no­miska exper­ter enligt 25 och 26 §§. Inträf­far medan en eko­no­misk expert del­tar i behand­lingen av ett mål en omstän­dig­het som med­för att för­ord­nan­det skall upp­höra att gälla, skall för­ord­nan­det ändå anses fort­sätta att gälla i det pågående målet.

Den som skall tjänst­göra som eko­no­misk expert skall vara svensk med­bor­gare och får inte vara underå­rig eller i kon­kurs­till­stånd eller ha för­val­tare enligt 11 kap. 7 § för­äld­ra­bal­ken.
Lag (2007:881).

Inhi­bi­tion

28 §   När en dom­stol enligt 28 § för­valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291) tar ställ­ning till om ett beslut som fat­tats med stöd av denna lag tills vidare inte skall gälla skall dom­sto­len sär­skilt beakta det som i 1 kap. 1 § anges om lagens syfte.
Lag (2007:881).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2007:881
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2008.
   2. För skada som orsa­kats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler inte de nya bestäm­mel­serna i 7 kap. 13 a §.
   3. För avgö­ran­den som kam­mar­rät­ten träf­fat före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 8 kap. 19 § i sin äldre lydelse.
   4. För över­kla­gade avgö­ran­den som träf­fats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler inte de nya bestäm­mel­serna i 8 kap. 23 och 24 §§.

2008:600
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2008.
   2. Vad som sägs i 7 kap. 17 § ska även gälla för den som ålagts att betala kon­kur­rens­ska­de­av­gift eller dömts till att betala vite enligt kon­kur­rensla­gen (1993:20).

2008:719
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2009.
   2. Skyl­dig­he­ten för ope­ra­tö­rer som äger tråd att över­föra sig­na­ler till sam­ver­kans­punk­ter enligt 6 kap. 19 a § ska tilläm­pas första gången den 1 decem­ber 2009.
Lag (2009:578).

2009:546
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2009.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för över­kla­gande av beslut som med­de­lats före ikraft­trä­dan­det och för tvis­ter som avgjorts av till­syns­myn­dig­he­ten före ikraft­trä­dan­det.

2010:497
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2010.
   2. I fråga om ären­den som har avgjorts av till­syns­myn­dig­he­ten före ikraft­trä­dan­det, och som efter över­kla­gande ska prö­vas av all­män för­valt­nings­dom­stol efter ikraft­trä­dan­det, gäl­ler 7 kap. 10 § i sin äldre lydelse.
   3. Den som vid ikraft­trä­dan­det har ett till­stånd att använda radi­o­sän­dare för viss radi­o­an­vänd­ning ska anses ha ett till­stånd att använda radi­o­sän­dare inom ett visst fre­kvens­ut­rymme. Gil­tig­hets­ti­den för ett sådant till­stånd ska anses för­längd med tio år, om till­stån­det gäl­ler längst till och med den 31 decem­ber 2015 och inte tidi­gare har för­längts eller för­ny­ats. Den nya bestäm­mel­sen i 3 kap. 12 b § ska inte tilläm­pas på till­stånd som har för­längts före ikraft­trä­dan­det och som efter över­kla­gande ska prö­vas av för­valt­nings­dom­stol efter ikraft­trä­dan­det.
   4. Äldre före­skrif­ter om krav på till­stånd för att använda enskilda radi­o­sän­dare inom ramen för ett till­stånd att använda radi­o­sän­dare för viss radi­o­an­vänd­ning, gäl­ler fort­fa­rande om till­stån­det med­de­lats före ikraft­trä­dan­det.

2011:590
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2011.
   2. Till­stånds­vill­kor som beslu­tats enligt 3 kap. 11 § första styc­ket före den 1 juli 2011 och som inte skulle få beslu­tas enligt de nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 11 § andra eller tredje styc­ket, upp­hör att gälla den 26 maj 2016.

2016:344
   1. Denna lag trä­der i kraft den 30 april 2016.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om en parts rätt att hän­skjuta en tvist för avgö­rande av till­syns­myn­dig­he­ten om tvis­ten har sam­band med skyl­dig­he­ter som avser tiden före ikraft­trä­dan­det.