SFS 1978:149

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

den 20 april 1978 220 ' prop. 1977/78:1, lu 10, rskr 126 . : ^ lel sfs 1978:149 lag utkom från tryc­ket änd­ring 1 p atent­la­gen (1967:837); "st: utfär­dad den 6 april 1978. aifi: enligt riks­da­gens beslut' före­skri­ves i fråga om patent­la­gen (1967; 837) :ife dels att nuva­rande 7§ skall upp­höra att gälla, att nuva­rande 8 och 9 ss cj,, skall beteck­nas 7 och 8 och erhålla nedan angivna lydelse, att rubri­ken när­mast före nuva­rande 8 § skall sät­tas när­mast före nya 7 samt att en ny para­graf, beteck­nad 9i?, av nedan angivna lydelse skall infö­ras, dels att 28-38 §§ och rubri­ken när­mast före 28 i? skall upp­höra att gälla samt att i stäl­let skall infö­ras elva nya para­gra­fer, beteck­nade 28-38 och en ny rubrik när­mast före nya 28 §, av nedan angivna lydelse, jj dels att nuva­rande 72-​76skall beteck­nas 75-​79att nya 75 och 77 skall erh ålla nedan angivna lydelse samt att tre nya para­gra­fer, be- teck­nade 72-74 av nedan angivna lydelse skall infö­ras. dels nu 1-3,6, 13, 15, 19-22, 24, 40, 41, 51-53. 55, 60 och 65 jjs skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall infö­ras qor­ton nya para­gra­fer, beteck­nade 80-93 §§, och en rubrik när­mast före 80 §, av nedan angivna lydelse, dels alt punkt 1 andra meningen i lagens ikraft trädande-​​ och över­gångs bestäm­mel­ser skall upp­höra att gälla. 'tiji ¬ till följd hä rav kom­mer lagen att ha föl­jande lydelse från och med den sfs 1978:149 dag då denna lag trä­der i kraf t. 1 kap. all­männa bestäm­mel­ser • 1 § den som gjort en upp­fin­ning, som kan till­go­do­gö­ras indust­ri­ellt, eller den till vil­ken upp­fin­na­rens rätt över­gått äger att, enligt l-io kap. denna lag, efter ansö­kan erhålla patent på upp­fin­ningen här i riket och där­i­ge­nom för­värva ensam­rätt att yrkes­mäs­sigt utnyttja upp­fin­ningen. om euro­pe­iskt patent stad­gas i 11 kap. såsom upp­fin­ning anses ald­rig vad som utgör enbart 1) en upp täckt, veten­skap­lig teori eller mate­ma­tisk metod, 2) en konst­när­lig ska­pelse, 3) en plan, regel elle r metod för intel­lek­tu­ell verk­sam­het, för spel eller för affärs­verk­sam­het eller ett dator­pro­gram, 4) ett fram­läg­gande av infor­ma­tion. såsom upp­fin­ning anses ej hel­ler sådant för­fa­rande för kirur­gisk eller te rapeu­tisk behand­ling eller för dia­gnos­ti­se­ring som skall utövas på männi skor eller djur. vad nu sagts utgör ej hin­der för att patent med­de­las på als ter, där­ibland ämnen och bland­ningar av ämnen, för använd­ning vid förfa rande av detta slag. patent med­de­las icke på 1) upp­fin­ning vars utnytt­jande skulle strida mot goda seder eller all­män ord­ning, 2) växtso rter eller djur­ra­ser eller väsent­li­gen bio­lo­giskt för­fa­rande för fram­ställ­ning av väx­ter eller djur; patent må dock med­de­las på mikro­bi­olo giskt för­fa­rande och als­ter av sådant för­fa­rande. 2 § patent med­de­las endast på upp­fin­ning som är ny i för­hål­lande till vad som bli­vit känt före dagen för paten­tan­sök­ningen och tillika väsent­li­gen skil­jer sig där­i­från. som känt anses allt som bli­vit all­mänt till­gäng­ligt, vare sig detta skett ge nom skrift, fö redrag, utnytt­jande eller på annat sätt. även inne­hål­let i pa ten­tan­sö­kan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt, om denna ansö­kan blir all­mänt till­gäng­lig enligt 22 §. vill­ko­ret i första styc­ket att upp­fin­ningen väsent­li­gen skall skilja sig från vad som bli­vit känt före dagen för paten­tan­sök­ningen gäl­ler dock icke i förhå llande till inne­hål­let i sådan ansö­kan. bestäm­mel­ser om att, vid tillämp­ning av andra styc­ket, ansö­kan som av ses i 3 eller 11 kap. i vissa fall äge r samma ver­kan som en här i riket gjord paten­tan­sö­kan fin­nas i 29, 38 och 87 §§. vill­ko­ret i första styc­ket att upp­fin­ningen skall vara ny utgör ej hin­der för att patent med­de­las på känt ämne eller känd bland­ning av ämnen för använd­ning vid för­fa­rande som avses i 1 § tredje styc­ket, om använd­ningen av ämnet eller bland­ningen icke ä r känd vid förfa rande av detta slag. patent må med­de­las utan hin­der av att upp­fin­ningen inom sex måna­der innan p aten­tan­sök­ningen gjor­des bli­vit all­mänt till­gäng­lig 221 ¬ sfs 1978:149 1) till följd av uppen­bart miss­bruk i för­hål­lande till sökan­den eller någon från vil­ken denne här­le­der sin rätt eller 2) genom att sökande n eller någon från vil­ken denne här­le­der sin rätt fö revi­sat upp­fin­ningen på sådan offi­ci­ell eller offi­ci­ellt erkänd inter­na­tio­nell utställ­ning som avses i den i paris den 22 novem­ber 1928 avslu­tade kon ven­tio­nen om inter­na­tio­nella utställ­ningar. 3 § den genom patent för­vär­vade ensam­rät­ten inne­bär att. med de un dan­tag som anges nedan, annan än patentha­va­ren ej må utan den­nes lov utnyttja upp­fin­ningen genom att 1) till­verka, utbjuda, bringa i omsätt­ning eller använda patent­skyd­dat als­ter eller införa eller inneha sådant als­ter för ända­mål som nu sagts, 2) använda patent­skyd­dat för­fa­rande eller, om han vet eller det med hän­syn till omstän­dig­he­terna är uppen­bart att för­fa­ran­det ej flir använ­das utan p atentha­va­rens lov, utbjuda det för använd­ning här i riket, 3) utbjuda , bringa i omsätt­ning eller använ da als­ter som till­ver­kats enligt paten­skyd­dat för­fa­rande eller införa eller inneha alst­ret för ända­mål som nu sagts. ensam­rät­ten inne­bär även att annan än patentha­va­ren ej må utan den­nes lov utnyttja upp­fin­ningen genom att erb juda eller till­han­da­hålla någon som ej är berät­ti­gad att utnyttja upp­fin­ningen sådant medel för att utöva den här i riket som hän­för sig till något väsent­ligt i upp­fin­ningen, om den som er bju­der eller till­han­da­hål­ler med­let vet eller det med hän­syn till omstän­dig heterna är uppen­bart att med­let är läm­pat och avsett att använ­das vid ut övande av upp­fin­ningen. är med­let en i han­deln all­mänt före­kom­mande vara, gäl­ler vad nu sagt s dock endast om den som erbju­der eller till­handa hål­ler med­let söker påverka mot­ta­ga­ren till hand­ling som avses i första styc­ket. vid tillämp­ning av bestäm­mel­serna i detta st ycke skall såsom be rät­ti­gad att utnyttja upp­fin­ningen icke anse s den som utnytt­jar upp­fin­ning en på sätt som sägs i tredje sty cket 1, 3 eller 4. från ensam­rät­ten undan­ta­gas 1) utnytt jande som ej sker yrkes­mäs­sigt, 2) utny ttjande av patent­skyd­dat als­ter som bring­ats i omsätt­ning här i ri ket av patentha­va­ren eller med den­nes sam­tycke, 3) u tnytt­jande av upp­fin­ning f ör expe­ri­ment, som avser själva upp­fin ningen, 4) bered ning på apo­tek av läke­me­del enligt läk ares för­skriv­ning i enskilt fall eller åtgärd med sålunda berett läke­me­del. äf 4 § den som utnytt­jade upp­fin­ning yrkes­mäs­sigt här i riket när ansö­kan om patent därå gjor­des må utan hin­der av paten­tet fort­sätta utnytt­jan­det med bibe­hål­lande av dess all­männa art, om utnytt­jan­det icke inne­fat­tade uppen­bart miss­bruk i för­hål­lande till patent­sö­kan­den eller någon från vil ken denne här­le­der sin rätt. sådan rätt till utnytt­jande till­kom­mer under mot­sva­rande för­ut­sätt­ning­a­rä­ven den som vid­ta­git väsent­liga å tgär­der för att utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt här i riket. rätt enligt första styc­ket må övergå till a nnan endast till­sam­mans med rörelse, vari den upp­kom­mit eller utnyt tjan­det avsetts skola ske. 222 ¬ 5 §2 utan hin­der av patent må upp­fin­ningen utnytt­jas på utländskt far- sfs 1978:149 tyg, luft­far­tyg eller annat utländskt sam­färds­me­del för dess behov, när det till­fäl­ligt inkom­mer till riket vid regel­bun­den tra­fik eller eljest. rege­ringen äger för­ordna, att reserv­de­lar och till­be­hör till luft­far­tyg utan h inder av patent må infö­ras till riket och använ­das här för repa­ra­tion av luft­far­tyg, hem­ma­hö­rande i främ­mande stat i vil­ken mot­sva­rande för måner med­gi­vas för svenska luft­far­tyg. 6 ansö­kan om patent på upp­fin­ning, vil­ken inom tolv måna­der före ansök­nings­da­gen angi­vits i an sökan avse­ende patent här i riket eller pa tent, upp­fin­nar­cer­ti­fi­kat eller skydd som nyt­tig­hets­mo­dell i främ­mande stat som är anslu­ten till paris­kon­ven­tio­nen den 20 mars 1883 för skydd av den indust­ri­ella ägan­de­rät­ten, skall vid tillämp­ning av 2 § första, andra och qärde styc­kena samt 4 § anses gjord sam­ti­digt med den tidi­gare ansök­ning en, om sökan­den yrkar det. sådan pri­o­ri­tet må åtnju­tas även från ansö­kan om skydd som icke avser stat som är anslu­ten till konv entio­nen, om mot sva­rande pri­o­ri­tet från svensk paten­tan­sö­kan med­ges där den tidi­gare an sök­ningen gjorts och om där gäl­lande lag­stift­ning i huvud­sak över­ens­stäm mer med konv entio­nen. rege­ringen eller, efter rege­ring­ens bestäm­mande, patent­myn­dig­he­ten före­skri­ver i vil­ken ord­ning yrkande om pri­o­ri­tet skall fram­stäl­las och vil ka hand­lingar som skola inges till stöd för yrk andet. lakt­ta­ges ej vad sålun da före­skri­vits, må pri­o­ri­tet icke åtnju­tas. 2 kap. paten­tan­sö­kan och dess hand­lägg­ning 7 § med patent­myn­dig­he­ten avses i den na lag patent­myn­dig­he­ten här i riket, om ej annat sägs. patent­myn­dig­het här i riket är patent-​​ och registre rings­ver­ket. 8 § ansö­kan om patent göres skrift­li­gen hos patent­myn­dig­he­ten eller, i fall som avse s i 3 kap., hos patent­myn­dig­het i främ­mande stat eller hos in ter­na­tio­nell orga­ni­sa­tion. ansök­ningen skall inne­hålla beskriv­ning av upp­fin­ningen, inne­fat­tande även rit­ningar om sådana behö­vas, samt bestämd upp­gift om vad som sö- kes skyd­dat genom paten­tet (patent­krav). den omstän­dig­he­ten att upp­fin ningen avser kemisk för­e­ning med­för icke att bestämd använd­ning måste anges i patent­kra­vet. beskriv­ningen skall vara så tyd­lig, att en fack­man med led­ning därav kan u töva upp­fin­ningen. avser upp­fin­ning mikro­bi­olo giskt för­fa­rande eller als­ter av sådant för­fa­rande och skall mikro­or­ga­nism som icke är all­mänt till­gäng­lig använ­das vid utö­vande av upp­fin­ningen, an ses upp­fin­ningen icke till­räck­ligt tyd­ligt ang iven, med mindre en kul­tur av denna mikro­or­ga­nism läm­nas i för­var enligt före­skrif­ter som rege­ringen el ler, efter rege­ring­ens bestäm­mande, patent­myn­dig­he­ten med­de­lar. ansök­ningen skall dess­utom inne­hålla ett sam­man­drag av beskriv­ning och patenl­krav. sam­man­dra­get skall tjäna enb art som tek­nisk infor­ma­tion och må icke till­mä­tas bety­delse i annat av seende. ^ senaste lydelse 1977:700. ^ senaste lydelse 1977:700. 223 ¬ sfs 1978:149 i ansök­ningen skall upp­fin­na­rens namn anges. sokes patent av annan än upp­fin­na­ren, skall sökan­den styrka sin rätt till upp­fin­ningen. sökan­den skall erlägga fast­ställd ans öknings­av­gift. 9 § om sökan­den begär det och erläg­ger sär­skild avgift, skall patent­myn dig­he­ten på de vill­kor rege­ringen bestäm­mer låta ansök­ningen bli före­mål för sådan nyhets­gransk­ning vid inter­na­tio­nell nyhetsgranskningsmyn-​​ dig­het som avses i arti­kel 15.5 i den i washing­ton den 19juni 1970 avslu­tade kon­ven­tio­nen om p atent­sam­ar­bete. 10 § i samma ansö­kan må icke sökas patent på två eller flera upp­fin­ning ar, som äro obe­ro­ende av varandra. 11 sökes patent på upp­fin­ning som fram­går av tidi­gare av sökan­den ingi­ven paten­tan­sö­kan vil­ken icke slut­ligt avgjorts, skall den senare ansök ningen på de vill­kor rege­ringen bestäm­mer anses gjord vid den tid­punkt då de hand­lingar av vilka upp­fin­ningen fram­går inkommo till patent­myn­dighe ten, om sökan­den yrkar det. 12 § sökande som ej har hem­vist här i riket skall ha ett här bosatt om bud, som äger före­träda honom i allt som rör ansök­ningen. 'o 13 § ansö­kan om patent må icke änd­ras så, att patent sökes på något som ej fram­gick av ansök­ningen när den gjor­des eller enligt 14 § skall anses gjord. 14 § änd­rar sökan­den ansök­ningen inom sex måna­der från den dag då ansök­ningen gjor­des, skall ansök­ningen anses gjord vid den tid­punkt då änd­ringen vid­togs, om han yrkar det. yrkande enligt första styc­ket må fram­stäl las endast en gång och må ej åter­ta­gas. 15 § har sökan­den icke iakt­ta­git vad som ä r före­skri­vet om ansö­kan el ler fin­ner patent­myn­dig­he­ten annat hin­der före­ligga för bifall till ansök ningen. skall sökan­den före­läg­gas att inom viss tid avge ytt­rande eller vid taga rät­telse. 1 sam­man­dra­get må pa tent­myn­dig­he­ten dock, utan att höra sökan­den, göra de änd­ringar som den fin­ner nöd­vän­diga. under­lå­ter sökan­den att inom före­lagd tid inkomma med ytt­rande eller vid­taga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skall ansök­ningen avskri­vas. under­rät­telse därom skall inta­gas i före­läg­gan­det. avskri­ven ansö­kan åter­upp­ta­ges, om sökan­den inom fyra måna­der efter utgången av före­lagd tid inkom­mer med y ttrande eller vid­ta­ger åtgärd för att avhjälpa brist och inom samma tid erläg­ger fast­ställd återupptagnings-​​ avgift. 16 § före­lig­ger även efter det ytt­rande avgi­vits hin­der för bifall till an sök­ningen och har sökan­den haft till­fälle att yttra sig över hind­ret, skall an- 224 senaste lydelse 1977: 700. ¬ sök­ningen avslås, om anled­ning ej före­kom­mer att ge sökan­den nytt före- sfs 1978:149 läg­gande. 17 § påstår någon inför patent­myn­dig­he­ten bättre rätt till upp­fin­ningen än sö kan­den och fin­nes saken tvek­sam, må p atent­myn­dig­he­ten före­lägga honom att väcka talan vid dom­stol inom viss tid vid även­tyr att påstå­en­det läm­nas utan avse­ende vid patent ansök­ning­ens fort­satta pröv­ning. är tvist om bättre rätt till upp­fin­ningen anhängig vid dom­stol, må patent ansök­ningen för­kla­ras vilande i avbi­dan på att målet slut­ligt avgö res. 18 § visar någon inför patent­myn­dig­he­ten att han äger bättre rätt till upp­fin­ningen än sökan­den, skall patent­myn­dig­he­ten över­föra ansök­ningen på honom, om han yrkar det. den som får paten­tan­sö­kan över­förd på sig skall erlägga ny ansök­nin gsav­gift. yrkas över­fö­ring, må a nsök­ningen icke avskri­vas, avslås eller bifal­las för­rän yrkan­det slut­ligt prö­vats. 19 § är ansök­ningen full­stän­dig och fin­nes ej hin­der för patent före­ligga, skall ansök­ningen god­kän­nas för utlägg­ning enligt 21 §. sedan ansök­ningen god­känts för utlägg­ning, må yrkande enligt 14 § ej fram­stäl­las eller patent­kra­ven änd­ras så att patent­skyd­dets omfatt­ning ut vid­gas. 20 § inom två måna­der efter det ansök­ningen god­känts för utlägg­ning skall sö kan­den erlägga fast­ställd utlägg­nings­av­gift. sker det ej, skall an sök­ningen avskri­vas. avskri­ven ansö­kan åter­upp­ta­ges. om sökan­den inom fyra måna­der efter utgången av sagda tid erläg­ger utlägg­nings­av­gif­ten jäm te fast­ställd åter­upp­tag­nings­av­gift. sökes patent av upp­fin­na­ren och begär han befri­else från utlägg­ningsav gif­ten inom två måna­der efter det att ansök­ningen god­känts för utlägg­ning, må p atent­myn­dig­he­ten medge honom sådan befri­else, om han har avse värd svå­rig­het att erlägga avgif­ten. avslås fram­ställ­ningen, skall avgift som erläg­ges inom två måna­der där­ef­ter anses erlagd i rätt tid. 21 § sedan utlägg­nings­av­gift enligt 20 § erlagts eller befri­else från utlägg nings­av­gif­ten med­gi­vits, skall patent­myn­dig­he­ten utlägga ansök­ningen för att bereda all­män­he­ten till­fälle att inkomma med invänd­ning mot ansök ningen. utlägg­ningen skall k ungö­ras. invänd­ning göres skrift­li­gen hos patent­myn­dig­he­ten inom tre måna­der från kun­gö­rel­se­da­gen. från och med den dag då ansök­ningen utläg­ges skola tryckta exem­plar av beskriv­ning, patent­krav och sam­man­drag, med upp­gift om sökan­den och upp­fin­na­ren, fin­nas att tillgå hos pat ent­myn­dig­he­ten. 22 § från och med den dag då a nsök­ningen utläg­ges skola hand­ling­arna i ären­det hål­las till­gäng­liga för envar. när ader­ton måna­der för­flu­tit från den dag då paten­tan­sök­ningen gjor des, eller, om pri­o­ri­tet yrkas, den dag från vil­ken pri­o­ri­te­ten begä­res, skola hand­ling­arna hål­las till­gäng­liga för envar, även om ansök­ningen icke ut lagts. har beslut fat­tats om avskriv­ning eller avslag, skola hand­ling­arna 225 15-​sfs 1978 ¬ \ sfs 1978:149 dock hål­las till­gäng­liga endast om sökan­den begär att ansök­ningen åter- upp­ta­ges, anför besvär eller gör fram­ställ­ning enligt 72 eller 73 §. på fram­ställ­ning av sökan­den skola hand­ling­arna hål­las till­gäng­liga tidi gare än som föl­jer av första och andra styc­kena. när hand­ling­arna blir till­gäng­liga enligt andra eller tredje styc­ket, skall kun­gö­relse därom utfär­das. inne­hål­ler hand­ling före­tags­hem­lig­het och rör den icke upp­fin­ning varå patent sökes, äger patent­myn­dig­he­ten, om sär­skilda skäl före­ligga, på yr kande för­ordna att hand­lingen icke må utläm­nas. har sådant yrkande fram­ställts, må hand­lingen icke utläm­nas för­rän yrkan­det ogil­lats genom beslut som vun­nit laga kraft. kul­tur av mikro­or­ga­nism som läm­nas i f örvar enligt 8§ andra styc­ket skall, sedan hand­ling­arna i är endet bli­vit till­gäng­liga för envar, hål­las till gäng­lig för den som gör skrift­lig fram­ställ­ning därom och för­bin­der sig att iakt­taga vad rege­ringen före­skri­ver till före­byg­gande av miss­bruk av sådan kul­tur. 23 § efter utgången av den i 21 § andra styc­ket före­skrivna tiden uppta ges ansök­ningen till fort­satt pröv­ning för avgö­rande av frå­gan huruvida an sök­ningen skall bifal­las. vid denna pröv­ning äga i5-18§§ tillämp­ning. har invänd­ning gjorts, skall sökan­den under­rät­tas därom och till­fälle be redas honom att yttra sig över invänd­ningen. 24 § talan mot slut­ligt beslut av patent­myn­dig­he­ten på patentav­del­ning en i ä rende angå­ende ansö­kan om patent må föras av sökan­den, om det gått honom emot. mot beslut, vari­ge­nom ansö­kan bifal­lits oak­tat invänd ning fram­ställts i b ehö­rig ord­ning, må talan föras av den som gjort invänd ningen. åter­kal­lar invän­da­ren sin talan, må denna lik­väl prö­vas, om sär skilda skäl före­ligga. mot beslut, vari­ge­nom begä­ran om åter­upp­tag­ning enligt 15 § tredje styc­ket eller 20 § första styc­ket avsla­gits eller yrkande om över­fö­ring enligt 18?} bifal­lits, må talan föras av sökan­den. mot beslut, vari­ge­nom yrkande om över­fö­ring enligt 18 § avsla­gits, må talan föras av den som fram­ställt yr kan­det. mot beslut, vari­ge­nom yrkande om för­ord­nande enligt 22 § femte styc ket avsla­gits, må talan föras av sökan­den eller den som eljest fram­ställt yr kan­det. om talan mot beslut enligt 72 eller 73 § före­skri­ves i 75 §. 25 talan enligt 24 8 föres genom besvär hos patent­be­svärs­rät­ten inom två måna­der från beslu­tets dag. den som vill anföra besvär skall inom sam ma tid erlägga fast­ställd besvärs­av­gift vid påföljd att besvä­ren icke uppta gas till pröv­ning. mot slut­ligt beslut av patent­be­svärs­rät­ten må talan föras av sökan­den, om det gått honom emot. talan föres hos rege­rings­rät­ten genom besvär inom två måna­der från beslu­tets dag. bestäm­mel­serna i 22 8 femte styc­ket äga mot­sva­rande tillämp­ning beträf-​​ 226 .senaste lydelse 1977:730. ¬ fande han dlingar som inko mma till patent­be­svärs­rät­ten eller regeringsrät-​​ sfs 1978:149 ten. 26 § patent är med­de­lat, när paten­tan­sök­ningen bifal­lits och beslu­tet vun­nit laga kraft. när patent med­de­lats, skall det kun­gö­ras och patent­brev utfär­das. har beskriv­ning eller patent­krav änd­rats efter det de tryckts en ligt 21 § tredje styc­ket, skola tryckta exem­plar av hand­ling­arna, med upp gift om patentha­va­ren och upp­fin­na­ren, i slut­ligt skick fin­nas att tillgå hos patent­myn­dig­he­ten. avskri­ves eller avslås ansö­kan, som bli­vit till­gäng­lig för envar, skall be slu­tet kun­gö­ras när det vun­nit laga kraft. 27 § med­de­lat patent anteck­nas i paten­tre­gist­ret som föres av patent myn­dig­he­ten. 3 kap. inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan 28 § med inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan avses ansö­kan som göres enligt den i washing­ton den 19 juni 1970 avslu­tade kon­ven­tio­nen om patent­sam arbete. inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan inges till patent­myn­dig­het eller inter­na­tio nell orga­ni­sa­tion som enligt kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete och till- lämp­nings­fö­re­skrif­tema till d enna är behö­rig att mot­taga sådan ansö­kan (mot­ta­gande myn­dig­het). den svenska patent­myn­dig­he­ten är mot­ta­gande myn­dig­het i enlig­het med vad rege­ringen för eskri­ver. för inter­na­tio­nell pa ten­tan­sö­kan, som inges till den svenska patent­myn­dig­he­ten, skall sökan den erlägga fast­ställd avgift. bestäm­mel­serna i 29 -38 §§ gälla inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan som om fat­tar sve­rige. sökes genom sådan ansö­kan euro­pe­iskt patent för sve­rige, gäl­ler dock 11 kap. 29 § inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan, för vil­ken den mot­ta­gande myn­dighe ten fast­ställt inter­na­tio­nell ingiv­nings­dag, skall här i riket ha samma ver­kan som svensk paten­tan­sö­kan som gjorts nämnda dag. vad i 2 § andra styc­ket andra punk­ten sägs skall dock gälla en dast om ansök­ningen full­följts enligt 3i§. 30 § inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan skall anses åter­kal­lad såvitt avser sve rige i de fa ll som avses i arti­kel 24.1. i och ii i kon­ven­tio­nen om patent­sam arbete. 31 § vill sökan­den full­följa inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan såvitt avser sve­rige, skall han inom tjugo måna­der från den inter­na­tio­nella ingivnings-​​ dagen eller, om pri­o­ri­tet yrkas, den dag från vil­ken pri­o­ri­te­ten begä­res till patent­myn­dig­he­ten inge avskrift av den inter­na­tio­nella paten­tan­sök­ningen och, i den omfatt­ning rege­ringen för­ord­nar, över­sätt­ning av denna till svenska samt erlägga fast­ställd avgift. har inter­na­tio­nell nyhets­gransk­nings­myn­dig­het beslu­tat att internatio-​​ 227 ¬ sfs 1978:149 nell nyhets­gransk­nings­rap­port ej skall upp­rät­tas, skall sökan­den full­göra vad i för sta styc­ket sägs inom två måna­der från det myn­dig­he­ten avsände under­rät­telse till honom om beslu­tet. har sökan­den begärt att den inter­na­tio­nella ansök­ningen skall under­kas tas inter­na­tio­nell för­be­re­dande paten­ter­bar­hets­pröv­ning och har han inom nit­ton måna­der från den i första styc­ket angivna dagen i öve rens­stäm­melse med kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete och tillämp­nings­fö­re­skrif­terna till denna avgi­vit för­kla­ring att han avser att använda resul­ta­tet av denna pröv­ning vid ansö­kan om patent för sve­rige, skall han full­göra vad i första styc­ket sägs inom tju­go­fem måna­der från nämnda dag. full­gör sökan­den ej vad som ålig­ger honom enligt första, andra eller tredje styc­ket, skall ansök­ningen anses åter­kal­lad såvitt avser sve­rige. 32 § åter­kal­lar sökan­den begä­ran om inter­na­tio­nell för­be­re­dande pa ten­ter­bar­hets­pröv­ning eller för­kla­ring att han avser att använda resul­ta­tet av sådan pröv­ning vid ansö­kan om patent för sve­rige, skall den inter­na­tio nella paten­tan­sök­ningen anses åter­kal­lad såvitt avser sve­rige, om ej åter- kal­lel­sen göres före utgången av frist som gäl­ler enligt 31 § första eller and ra styc­ket och sökan­den dess­utom före fris­tens utgång full­gör vad som ålig­ger honom enligt 31 § första styc­ket. 33 § har inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan full­följts enligt 31 §, gäl­ler i fråga om ansök­ningen och dess hand­lägg­ning 2 kap., om ej annat sägs i d enna para­graf eller 34-37 §§. ansök­ningen må endast på fram­ställ­ning av sö kan­den upp­ta­gas till pröv­ning före utgången av frist som gäl­ler enligt 3! §. skyl­dig­het enligt 12 § att ha ett här bosatt ombud inträ­der först då ansök ningen må upp­ta­gas till pröv­ning. bestäm­mel­serna i 22 § an dra och tredje styc­kena bli til lämp­liga så snart sökan­den full­gjort sin skyl­dig­het enligt 31 § att inge över­sätt­ning av ansök ningen. i fråga om inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan skall vid tillämp­ning av 48, 56 och 60 §§ vad där sägs om att hand­ling­arna i an sök­nings­ä­ren­det bli­vit till gäng­liga enligt 22 § i stäl­let avse att hand­ling­arna bli­vit till­gäng­liga enligt 22 § med iakt­ta­gande av tredje styc­ket. upp­fyl­ler paten­tan­sök­ningen de krav rörande form och inne­håll som fö reskri­vas i kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete och tillämp­nings­fö­re­skrif terna till denna, skall den god­ta­gas i de ssa avse­en­den. 34 § inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan må ej god­kän­nas för utlägg­ning eller avslås innan fyra måna­der för­flu­tit från utgången av frist som gäl­ler enligt 31 § första eller andra styc­ket. har sökan­den inom nit­ton måna­der från den inter­na­tio­nella ingivnings-​​ dagen eller, om pri­o­ri­tet yrkas, den dag från vil­ken pri­o­ri­te­ten begä­res av givit sådan för­kla­ring som avses i 31 § tredje styc­ket, må ansök­ningen ej god­kän­nas för utlägg­ning eller avslås före utgången av den frist om tjugo fem måna­der som anges i nä mnda lag­rum. ansö­kan må dock god­kän­nas för utlägg­ning eller avslås före utgången av frist som gäl­ler enligt första eller andra styc­ket, om sökan­den sam­tyc­ker till att ansök­ningen avgö­res dess­förin­nan. 228 ¬ 35 § inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan må ej utan sö kan­dens sam­tycke utläg-​​ sfs 1978:149 gas eller offent­lig­gö­ras av patent­myn­dig­he­ten i tryckt skrift eller på annat lik­nande sätt, för­rän den pub­li­ce­rats av världs­or­ga­ni­sa­tio­nens för den in tel­lek­tu­ella ägan­de­rät­ten inter­na­tio­nella byrå eller tjugo mån ader för­flu­tit från den inter­na­tio­nella ingiv­nings­da­gen eller, om pri­o­ri­tet yrkas, den dag från vil­ken pri­o­ri­te­ten begä­res. 36 § har del av inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan icke varit före­mål för inter natio­nell nyhets­gransk­ning eller inter­na­tio­nell för­be­re­dande patenterbar-​​ hels­pröv­ning på grund av att ansök­ningen bedömts omfatta av varandra obe­ro­ende upp­fin­ningar och att sökan­den ej inom före­skri­ven tid erlagt till- läggs­av­gift enligt kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete, skall patent­myn­dig heten pröva, om bedöm­ningen var rik­tig. fin­nes detta vara fal­let, skall den del av ansök­ningen som ic ke varit före­mål för sådan gransk­ning eller pröv ning anses åter­kal­lad hos patent­myn­dig­he­ten, om ej sökan­den erläg­ger fö reskri­ven avgift till myn­dig­he­ten inom två måna­der från det myn­dig­he­ten avsände under­rät­telse till honom om sitt ställ­nings­ta­gande. fin­ner patent myn­dig­he­ten att bedöm­ningen ej var rik­tig, skall myn­dig­he­ten fort­sätta hand­lägg­ningen av ansök­ningen i dess hel­het. talan mot beslut enligt första styc­ket, vari­ge­nom patent­myn­dig­he­ten fun­nit, att paten­tan­sö­kan omfat­tar av varandra obe­ro­ende upp­fin­ningar, må föras av sökan­den. bestäm­mel­serna i 25 § första och andra styc­kena äga mot­sva­rande tillämp­ning. fin­ner rät­ten patent­myn­dig­he­tens beslut rik­tigt, räk­nas fris­ten för att er lägga sådan avgift som avses i första styc­ket andra punk­ten från det patent myn­dig­he­ten avsände under­rät­telse till sökan­den om rät­tens lagakraftvun-​​ na beslut. 37 § har del av intern atio­nell paten­tan­sö­kan icke varit före­mål för inter natio­nell för­be­re­dande paten­ter­bar­hets­pröv­ning på grund av att sökan­den inskränkt patent­kra­ven efter anmo­dan av myn­dig­het för sådan pröv­ning att antingen inskränka kra­ven eller betala tilläggs­av­gif­ter, skall den icke prö­vade delen av ansök­ningen anses åter­kal­lad hos patent­myn­dig­he­ten, om ej sökand en erläg­ger före­skri­ven avgift till m yndig­he­ten inom två må nader från det myn­dig­he­ten avsände under­rät­telse till honom om vad så lunda gäl­ler. 38 § har mot­ta­gande myn­dig­het väg­rat att fast­ställa inter­na­tio­nell ingiv-​​ nings­dag för inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan eller för­kla­rat, att ansök­ningen skall anses åter­kal­lad eller att yrkande om att ansök­ningen skall omfatta sve­rige skall anses åter­kal­lat, skall patent­myn­dig­he­ten på begä­ran av sö kan­den pröva om detta beslut var rik­tigt. det­samma skall gälla i fråga om beslut av inte rna­tio­nella byrån att ansök­ningen skall anses åter­kal­lad. begä­ran om pröv­ning enligt första styc­ket skall fram­stäl­las till inter­na­tio nella byrån inom två måna­der från det under­rät­telse om den mot­ta­gande myn­dig­he­tens eller inter­na­tio­nella byråns beslut avsän­des till sökan­den. sökan­den skall inom sa mma tid till pa tent­myn­dig­he­ten inge över­sätt­ning av ansök­ningen i den omfatt­ning rege­ringen för­ord­nar samt erlägga fast ställd ansök­nings­av­gift. fin­ner patent­myn­dig­he­ten att den mot­ta­gande myn­dig­he­tens eller inter-​​ 229 : t'' ¬ sfs 1978:149 natio­nella byr åns beslut ej var rik­tigt, skall patent­myn­dig­he­ten hand­lägga ansök­ningen enligt 2 ka p. har inter­na­tio­nell ingiv­nings­dag ej fast­ställts av mot­ta­gande myn­dig­het, skall ansök­ningen anses gjord den dag som patent myn­dig­he­ten fin­ner borde ha fast­ställts såsom inter­na­tio­nell ingiv­nings dag. upp­fyl­ler ansök­ningen de krav rörande form och inne­håll som före skri­vas i kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete och tillämp­nings­fö­re­skrif­terna till denna, skall den god­ta­gas i dessa avse enden. bestäm­mel­sen i 2 § andra styc­ket andra punk­ten äger tillämp­ning på an sökan som upp­ta­gits till hand­lägg­ning enli gt tredje styc­ket, om ansök­ning en blir all­mänt till­gäng­lig enligt 22 §. 4 kap. patents omfatt­ning och gil­tig­hets­tid 39 § patent­skyd­dets omfatt­ning bestäm­mes av patent­kra­ven. för för­stå else av patent­kra­ven må led­ning häm­tas från beskriv­ningen. 40 § med­de­lat patent kan upp­rätt­hål­las intill dess tjugo år för­flu­tit från den dag då paten­tan­sök­ningen gjor­des. 230 5 kap. års­av­gif­ter 41 § för patent skall för vaije år räk­nat från den dag paten­tan­sök­ningen gjor­des (paten­tår) erläg­gas fast­ställd års­av­gift, om annat icke bestämts med stöd av 76 §. 42 § års­av­gift för­fal­ler till betal­ning första dagen av det paten­tår den av ser. års­av­gift för paten­tår, som bör­jat innan paten­tet med­de­lats eller inom två måna­der där­ef­ter, för­fal­ler dock först den dag då två måna­der för­flu­tit efter paten­tets med­de­lande. års­av­gift må icke erläg­gas före paten­tets med delande och ej hel­ler tidi­gare än sex måna­der före paten­tå­rets bör­jan. inne­has paten­tet av upp­fin­na­ren och har han avse­värd svå­rig­het att er lägga års­av­gift, må patent­myn­dig­he­ten medge honom anstånd under högst tre år från paten­tets med­de­lande, om han gör fram­ställ­ning därom senast den dag då års­av­gift första gången för­fal­ler. avslås fram­ställ­ningen, skall avgift som erläg­ges inom två måna­der där­ef­ter anses erlagd i rätt tid. års­av­gift må, med den för­höj­ning som må vara fast­ställd, erläg­gas inom sex måna­der efter paten­tå­rets ingång eller i fråga om pa ten­tår, som börja t innan paten­tet med­de­lats, efter sist­nämnda tid­punkt. års­av­gift, med vars erläg­gande anstånd med­gi­vits enligt andra styc­ket, må med samma för­höj ning erläg­gas inom sex måna­der efter den tid­punkt till vil­ken anstånd er hål­lits. ¬ 6 kap. sfs 1978:149 licens, över­lå­telse m. m. 43 § har patentha­va­ren med­gi­vit annan rätt att yrkes­mäs­sigt utnyttja upp­fin­ningen (licens), äger denne över­låta sin rätt vidare endast om avtal träf­fats därom. 44 § har patent över­gått på annan eller licens upp­lå­tits, skall på begä­ran anteck­ning därom göras i pate ntre­gist­ret. visas att i regist­ret anteck­nad licens upp­hört att gälla, skall anteck­ning en om licen­sen a vfö­ras. bestäm­mel­serna i för sta och andra styc­kena äga mot­sva­rande tillämp ning beträf­fande tvångsli­cens och rätt som avses i 53 § andra styc­ket. i mål eller ärende angå­ende patent anses den som patentha­vare, vil­ken senast bli­vit införd i patent regist­ret i sådan e gen­skap. 45 §® ha tre år för­flu­tit sedan patent med­de­la­des och tillika fyra år sedan paten­tan­sök­ningen gjor­des och utövas icke upp­fin­ningen inom riket i skä ligt omfång, äg er den-​som här i riket vill u töva denna erhålla tvångsli­cens där­till, om god­tag­bar anled­ning till under­lå­ten­he­ten sak­nas. rege­ringen äger under för­ut­sätt­ning av ömse­si­dig­het för­ordna, att vid tillämp­ning av första styc­ket utöv­ning i fr ämmande stat skall jäm­stäl­las med utöv­ning här i rik et. 46 § inne­ha­vare av patent på upp­fin­ning, vars utnytt­jande är bero­ende av annan till­hö­rigt pate nt, äger erhålla tvångsli­cens att utnyttja den upp­fin ning som skyd­das därav, om detta är skä­ligt på grund av den först­nämnda upp­fin­ning­ens bety­delse eller eljest sär­skilda skäl före­ligga. inne­ha­vare av patent, till vil­ket tvångsli­cens åtnju­tes enligt första styc ket, äger erhålla tvångsli­cens att utnyttja den andra upp­fin­ningen, om det icke före­lig­ger sär­skilda skäl där­e­mot. 47 § om hän­syn till all­mänt intresse av syn­ner­lig vikt krä­ver det, äger den som vill yrk esmäs­sigt utnyttja upp­fin­ning, varå annan har patent, er hålla tvångsli­cens där­till. 48 § den som utnytt­jade patent­sökt upp­fin­ning yrkes­mäs­sigt här i riket när hand­ling­arna i ansök­nings­ä­ren­det blevo till­gäng­liga enligt 22 § äger, om ansök­ningen leder till patent, erhålla tvångsli­cens till utnytt­jan­det, om syn ner­liga skäl före­ligga samt han sak­nade kän­ne­dom om ansök­ningen och ej hel­ler skä­li­gen kun nat skaffa sig kän­ne­dom därom. sådan rätt till­kom­mer under mot­sva­rande för­ut­sätt­ningar även den som vid­ta­git väsent­liga åtgär der för att utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt här i riket. tvångsli­cens kan avse även tid innan paten­tet med­de­la­des. 49 § tvångsli­cens må icke med­de­las annan än den som kan anta­gas äga för­ut­sätt­ningar att utnyttja upp­fin­ningen på god tag­bart sätt och i överen s stäm­melse med licen­sen. " senaste lydelse 1977: 700. 231 i-m-. ¬ sfs 1978:149 tvångsli­cens utgör ej hin­der för patentha­va­ren att själv utnyttja upp­fin ningen eller att upp­låta licens. tvångsli­cens må övergå till annan endast till­sam­mans med rörels e, vari den utnytt­jas eller utnytt­jan­det avsetts skola ske. 50 § tvångsli­cens med­de­las av rät­ten, som även bestäm­mer i vil­ken om fatt­ning upp­fin­ningen må utnytt­jas samt fast­stäl­ler veder­la­get och övriga vill­kor för license n. när väsent­ligt änd­rade för­hål­lan­den påkalla det, äger rät­ten på yrkande upp­häva licen­sen eller fast­ställa nya vill­kor för denna. 7 kap. patents upp­hö­rande m. m. 51 erläg­ges icke års­av­gift enligt före­skrif­terna i 41 och 42 §§, är paten tet för­fal­let från och med ingången av det paten­tår för vil­ket avgif­ten icke erlagts. 52 §® på talan därom skall rät­ten för­klara patent ogil­tigt, om det 1) med­de­lats oak­tat vill­ko­ren i 1 och 2 §§ icke äro upp­fyllda, 2) med­de­lats oak­tat upp­fin­ningen icke är så tyd­ligt angi­ven att en fack man med led­ning dära v kan utöva den, 3) omfat­tar något som ej fram­gick av ansök­ningen när den gjor­des, eller 4) med­de­lats oak­tat patent­skyd­dets omfatt­ning utvid­gats efter det an sök­ningen god­känts för utlägg­ning. patent må ej för­kla­ras ogil­tigt på den grund a tt den som erhål­lit paten­tet varit berät­ti­gad till blott viss andel däri. utom i fall som avses i fjärd e styc­ket må talan föras av envar som lider för­fång av paten­tet och, om det fin­nes påkal­lat ur all­män syn­punkt, av myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. talan, som grun­das på att patent med­de­lats annan än den som är berätti gad till paten­tet enligt 1 §, må föras endas t av den som påstår sig berät­ti­gad till paten­tet. talan skall väc­kas inom ett år efter erhål­len kän­ne­dom om pa ten­tets med­de­lande och de övriga omstän­dig­he­ter på vilka talan grun das. var patentha­va­ren i god tro när paten­tet med­de­la­des eller när det över­gick på honom, må talan ej väc­kas senare än tre år efter paten­tets med­de­lande. 53 § har patent med­de­lats annan än den som är berät­ti­gad till paten­tet enligt 1 §, skall rät­ten på talan av den berät­ti­gade över­föra paten­tet på ho nom. i fråga om den tid inom vilke n talan skall väcka s äga bestäm­mel­serna i 52 § qärde styc­ket tillämp­ning. har den som från­kän­nes paten­tet i god tro bör­jat utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt här i riket eller vid­ta­git väsent­liga åtgär­der där­för, äger han mot skä­ligt veder­lag och på skä­liga vill­kor i övrig t fort­sätta det påbör­jade eller igång­sätta det tilläm­nade utnytt­jan­det med bibe­hål­lande av dess all- 232 ^ ä ndringen inne­bär att andra och tredje styc­kena upp­hävs, " senaste lydelse 1977:700. ¬ männa arl. sådan rätt till­kom­mer under mot­sva­rande för­ut­sätt­ningar även sfs 1978:149 inne­ha­vare av licens som är anteck­nad i paten­tre gist­ret. rätt enligt andra styc­ket må övergå till annan endast till­sam­mans med rörelse, vari den utnytt­jas eller utnytt­jan­det avsetts skola ske. 54 § avstår patentha­va­ren skrift­li­gen hos patent­myn­dig­he­ten från paten tet, skall myn­dig­he­ten för­klara paten­tet upp­hört. är patent utmätt eller är tvist om över­fö­ring av patent anhängig, må pa ten­tet icke för­kla­ras upp­hört så länge utmät­ningen består eller tvis­ten icke bli­vit slut­ligt avgjo rd. 55 § har patent för­fal­lit eller för­kla­rats upp­hört eller har genom laga- kraft­vun­nen dom patent för­kla­rats ogil­tigt eller bli­vit över­fört, skall pa tent­myn­dig­he­ten utfärda kun­gö­relse därom. 8 kap. upp­gifts­skyl­dig­het 56 § åbe­ro­par patent­sö­kande ansök­ningen gente­mot annan innan hand ling­arna i ans öknings­ä­ren­det bli­vit till­gäng­liga enligt 22 §, är han skyl­dig att på begä­ran lämna sit t sam­tycke till att denne får taga del av hand­lingar na. den som genom direkt hän­vän­delse till annan, i annons eller genom på skrift på vara eller dess för­pack­ning eller på annat sätt anger att patent sökts eller med­de­lats utan att sam­ti­digt lämna upp­lys­ning om ansök­ning ens eller paten­tets num­mer, är skyl­dig att på begä­ran utan dröjs­mål lämna sådan upp­lys­ning. anges icke uttryck­li­gen att patent sökts eller med­de­lats men är vad som före­kom­mer ägnat att fram­kalla upp­fatt­ningen att så är fal let, skall på begä­ran utan dröjs­mål läm­nas upp­lys­ning huruvida patent sökts eller med­de­lats. 9 kap. ansvar och ersätt­nings­skyl­dig­het m. m. 57 § gör någon intrång i d en 'ensam­rätt som patent med­för (paten­tin trång) och sker det upp­såt­li­gen, domes till dags­bö­ter eller fäng­else i högst sex måna­der. brot­tet må åta­las av all­män åkla­gare endast om mål­sä­gande anger det till åtal och åtal av sär­skilda skäl fin­nes påkal­lat ur all­män syn­punkt. 58 § den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het begår patent­in­trång skall utge skä­lig ersätt­ning för utnytt­jan­det av upp­fin­ningen samt ersätt­ning för den ytter­li­gare skada som intrånget med­fört. före­lig­ger endast ringa oakt sam­het, må ersätt­ningen jäm­kas. 233 ¬ sfs 1978:149 begår någon patent­in­trång utan upp­såt eller oakt­sam­het, skall han utge ersätt­ning för utnytt­jan­det av upp­fin­ningen, om och i den mån det fin­nes skä­ligt. talan om ersätt­ning för patent­in­trång må avse skada endast under de fem senaste åren innan talan väck­tes. för skada under tid dess­förin­nan är rät­ten till ersätt­ning för­lo­rad. 59 § på yrkande av den som lidit patent­in­trång äger rät­ten efter vad som är skä­ligt till före­byg­gande av fort­satt intrång för­ordna, att patent­skyd­dat als­ter, som till­ver­kats utan patentha­va­rens lov, eller före­mål, vars använ dande skulle inne­bära patent­in­trång, skall på visst sätt änd­ras eller sät­tas i för­var för åter­sto­den av patent­ti­den eller för­stö­ras eller, i fråga om patent skyd­dat als­ter, mot lösen utläm­nas till den som lidit intrånget. vad nu sagts gäl­ler ej mot den som i god tro för­vär­vat egen­do­men eller sär­skild rätt där­till och själv icke begått patent­in­trång. egen­dom som avs es i första styc­ket må tagas i beslag, om brott som an ges i 5 7 § skä­li­gen kan anta­gas före­ligga. vad som är före­skri­vet om beslag i brott­mål i all­män­het äger där­vid tillämp­ning. utan hin­der av vad som sägs i första styc­ket må r ätten, om syn­ner­liga skäl före­ligga, på yrkande fö rordna att inne­ha­vare av egen­dom som avses i första styc­ket skall äga för­foga över egen­do­men under åter­sto­den av pa tent­ti­den eller del därav mot skä­ligt veder­lag och på skä­liga vill­kor i övrigt. 60 § utnytt­jar någon yrkes­mäs­sigt patent­sökt upp­fin­ning efter det hand ling­arna i a nsök­nings­ä­ren­det bli­vit till­gäng­liga enligt 22 §, äger vad som sägs om p atent­in­trång mot­sva­rande tillämp­ning i den mån ansök­ningen le der till patent. för tiden innan utlägg­ningen av paten­tan­sök­ningen kun gjorts enligt 21 § omfat­tar patent­skyd­det dock endast vad som fram­går så väl av patent­kra­ven i deras lydelse när ansök­ningen blev all­mänt till­gäng­lig som av pate ntkra­ven enligt paten­tet. till straff må ej dömas och ersätt­ning för skada på grund av utnytt­jande som sker innan utlägg­ningen av patent-​​ ansök­ningen kun­gjorts må bestäm­mas endast enligt 58 § andra styc­ket. bestäm­mel­serna i 58 § tred je styc­ket äga ej tillämp­ning, om ersätt­nings talan väc­kes s enast ett år efter paten­tets med­de­lande. 61 § har patent för­kla­rats ogil­tigt genom dom som vun­nit laga kraft, må ej enligt 57-60 §§ dömas till straff, ersätt­ning eller säker­hets­åt­gärd. föres talan rörande patent­in­trång och gör den mot vil­ken talan föres gäl lande att paten­tet är ogil­tigt, skall rät­ten på hans yrkande för­klara målet vi lande i avbi­dan på att frå­gan om p aten­tets gil­tig­het slut­ligt prö­vas. är talan härom icke väckt, skall rät­ten i sam­band med vilan­de­för­kla­ringen före­läg ga honom viss tid inom vil­ken sådan talan skall väc­kas. 234 62 § den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het som ej är ringa under­lå­ter att full­göra vad som ålig­ger honom enligt 56 § dömes till dags­böt er. sådan påföljd skall även ådö­mas den som i fa ll som avses i nämnda para graf upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het som ej är ringa läm­nar fel­ak­tig upp­lys ning, om för gär­ningen ej är stadga t straff i brott sbal­ken. den som upp­såt­li­gen eller av oakt­samhe t under­lå­ter att full­göra vad som ålig­ger honom enligt 56 § eller i fa ll som dä r avses läm­nar fel­ak­tig upplys-​​ ¬ ning skall ersätta upp­kom­men skada. är oakt­sam­he­ten ringa må ersätt-​​ sfs 1978:149 ningen jäm­kas. brott som avses i första och andra styc­kena må åta­las av all­män åkla­gare endast om mål­sä­gande anger det till åtal och åtal av sär­skilda skäl fin­nes påkal­lat ur all­män syn­punkt. 63 § patentha­vare eller den som på grund av licens äger utnyttja upp­fin ningen må föra talan om fast­stäl­lelse, huruvida han på grund av paten­tet åtnju­ter skydd gente­mot annan, om oviss­het råder om för­hål­lan­det och denna län­der honom till för­fimg. den som driv er eller avser att driva verk­sam­het äger, under samma vill kor, föra talan mot patentha­vare om fast­stäl­lelse, huruvida hin­der mot verk­sam­he­ten före­lig­ger på grund av visst patent. göres i mål som avses i först a styc­ket gäl­lande att paten­tet är ogil­tigt, äga bestäm­mel­serna i 6 1 § andra styc­ket mot­sva­rande tillämp­ning. 64 § den som vi ll väcka talan om patents ogil­tig­het, över­fö­ring av patent eller med­de­lande av tvångsli­cens skall anmäla detta till patent­myn­dig­he­ten samt under­rätta envar som enligt paten­tre­gist­ret inne­har licens till paten tet. vill licens­ta­gare väcka talan om intrång i pa tent eller om fast­stäl­lelse enligt 63 § första s tyc­ket, skall han under­rätta patentha­va­ren därom. under­rät­tel­se­skyl­dig­het enligt första styc­ket anses full­gjord, när under rät­telse i betald rekom­men­de­rad för­sän­delse sänts under den adress som anteck­nats i patent regist­ret. visas ej, när talan väc­kes, att anmä­lan eller under­rät­telse skett enligt fö reskrif­terna i första styc­ket, skall käran­den givas tid dä rtill. för­sit­ter han denna tid, må hans talan icke upp­ta­gas till p röv­ning. 65 §® stock­holms tings­rätt är rätt dom­stol i mål som gäl­ler 1. bättre rätt till patent sökt upp­fin­ning, 2. patents ogil­tig­het eller över­fö­ring av patent, 3. med­de­lande av tvångsli­cens, fast­stäl­lande av nya vill­kor för eller upp­hä­vande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § andra s tyc­ket, 4. patent­in­trång, 5. fast­stäl­lelse enligt 63 § eller 6. bestäm­mande av ersätt­ning enligt 78 §. 66 §"> i mål som anges i 65 § består tings­rät­ten, utom i fall som avses i andra styc­ket nedan, av sex leda­mö­ter, av vilka tre skola vara lag­farna och tre tek­niskt sak­kun­niga. har för­fall upp­kom­mit för en av leda­mö­terna se dan huvud­för­hand­ling påbör­jats, är rät­ten dock dom­för med övriga fem le damö­ter. en av de lag­farna leda­mö­terna är rät­tens ord­fö­rande. vid måls avgö­rande utan huvud­för­hand­ling och vid hand­lägg­ning, som ej sker vid huvud­för­hand­ling eller syn på stäl­let, består tings­rät­ten av en lag­fa­ren led amot eller, om så är lämp­ligt, av en lag­fa­ren och en tek­niskt sak­kun­nig leda­mot, var­vid den lag­farna leda­mo­ten är rät­tens ord­fö­rande. " senaste lydelse 1977:700. senaste lydelse 1977: 700. 235 ¬ sfs 1978:149 67 §" hov­rät­ten är i mål, i vars avgöra nde i tings­rät­ten tek­niskt sak­kun nig leda­mot del­ta­git, dom­för med fyra lag­farna och två tek­niskt sak­kun­niga leda­mö­ter. flera än fem lag­farna och tre tek­niskt sak­kun­niga leda­mö­ter må ej sitta i rät­ten. 68 §'^ rege­ringen eller myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer för­ord­nar för tre år i sän­der minst tju­go­fem per­so­ner att tjänst­göra som tek­niskt sak kun­niga leda­mö­ter i tings­rät­ten och hov­rät­ten. under treårs­pe­riod äger re geringen vid behov för åter­stå­ende del av peri­o­den för­ordna ytter­li­gare per­so­ner för sådan tjänst­gö­ring. rät­tens ord­fö­rande utser bland de sålunda för­ord­nade, med hän­syn till önsk­värd tek­nisk sak­kun­skap och övriga för­hål­lan­den, för varje sär­skilt mal dem som skola inträda i rät ten. tek­niskt sak­kun­nig leda­mot som av- gatt är skyl­dig att tjänst­göra vid fort­satt behand­ling av mål i vars hand­lägg ning han förut del­ta­git. 69 §'3 1 mål enligt 65 § skall r ätten inhämta ytt­rande från patentbesvärs-​​ rät­ten, om det fin­nes erfor­der­ligt. 70 § avskrift av dom eller slut­ligt beslut i mål som avses i 6 5 s skall sän das till pa tent­myn­dig­he­ten. 10 kap. sär­skilda bestäm­mel­ser 71 §'" patentha­vare, som ej har hem­vist här i riket, skall ha ett här bosatt ombud, som äger för honom mot­taga del­giv­ning av stäm­ning, kal­lel­ser och andra hand­lingar i mål och ären­den rörande paten­tet med undan­tag av stäm­ning i brott­mål och före­läg­gande för part att infinna sig per­son­li­gen in för dom­stol. ombud skall anmä­las till paten­tre­gist­ret och anteck­nas däri. har patentha­va­ren ej anmält ombud som avses i första styc­ket, må del giv­ning i stäl­let ske genom att den hand­ling som skall del­ges sän­des till ho nom med pos­ten i beta lt brev under hans i paten tre­gist­ret anteck­nade ad ress. är full­stän­dig adress ej anteck­nad i re gist­ret, må del­giv­ning ske ge nom att hand­lingen hål­les till­gängli g hos patent­myn­dig­he­ten och genom att med­de­lande härom och om hand­ling­ens huvud­sak­liga inne­håll kun­gö­res i pub­li­ka­tion som rege­ringen bestäm­mer. del­giv­ningen anses ha skett när vad nu sagts bli­vit full­gjort. rege­ringen äger under för­ut­sätt­ning av ömse­si­dig­het för­ordna, att be stäm­mel­serna i första och andra styc­kena icke skola äga tillämp­ning i fråga om patentha­vare som har hem­vist i viss främ­mande stat eller har ett i de n sta­ten bosatt ombud, vil­ket är anmält till paten­tre­gist­ret här i rik et och äger behö­rig­het som anges i första s tyc­ket. " senaste lydelse 1977:700. senaste lydelse 1977:700. senaste lydelse 1977:730. 236 senaste lydelse 1977: 700. ¬ 72 § har patent­sö­kande lidit r ätts­för­lust på grund av att han ej vid­ta­git sfs 1978:149 åtgärd hos patent­myn­dig­he­ten inom tid som före­skri­ves i den na lag eller med stöd därav, men har han gjort allt vad som skä­li­gen k unde krä­vas av honom för att iakt­taga fris­ten, och vid­ta­ger han åtgär­den inom två måna­der från det för­fal­let upp­hörde, dock senast inom ett år från fris­tens utgång, skall patent­myn­dig­he­ten för­klara att åtgär­den skall anses vid­ta­gen i rätt tid. vill patent­sö­kan­den vinna sådan för­kla­ring, skall han inom tid som nu före­skri­vits för åtgär­den hos patent­myn­dig­he­ten göra skrift­lig fram­ställ ning därom och erlägga fast­ställd avgift. har patentha­vare icke erlagt års­av­gift inom frist som före­skri­ves i 42 § tredje styc­ket, skola bestäm­mel­serna i första styc­ket äga mot­sva­rande till- lämp­ning, dock att års­av­gif­ten skall vara erlagd och fram­ställ­ningen gjord senast inom sex m åna­der från fris­tens utgång. första styc­ket gäl­ler ej frist som avses i 6 § första styc­ket. 73 § har, i fall som avses i 31 §, hand­ling eller avgift som avsänts med pos­ten icke inkom­mit till patentm yndig­he­ten inom före­skri­ven tid men blir den med för­sän del­sen avsedda åtgär­den vid­ta­gen inom två måna­der från det sökan­den insåg eller bort inse att fris­ten över­skri­dits, dock senast inom ett år från f ris­tens utgång, skall patent­myn­dig­he­ten för­klara att åtgär­den skall anses vid­ta­gen i rätt tid, om 1) avbrott i post­för­bin del­serna före­kom­mit under någon av de tio dagar na när­mast före fris­tens utgång på grund av krig, revo­lu­tion, upp­lopp, strejk, natur­ka­ta­strof eller annan lik­nande omstän­dig­het på den ort där av sän­da­ren vis­tas eller har sin rörelse, samt hand­lingen eller avgif­ten avsänts till patent­myn­dig­he­ten inom fem dagar från det post­för­bin­del­serna åter upp­ta­gits, eller 2) hand­lingen eller avgif­ten avsänts till patent­myn­dig­he­ten i rekom­men derad för­sän­delse senast fem dagar före fris­tens utgång, dock endast om för­sän­del­sen sänts med flyg­post där så varit möj­ligt eller avsän­da­ren haft anled­ning antaga att för­sän­del­sen vid ytle­des beford­ran skulle ha anlänt till patent­myn­dig­he­ten inom två dagar från avsänd­nings­da­gen. vill patent­sö­kan­den vinna för­kla­ring enligt första styc­ket, skall han göra skrift­lig fram­ställ­ning därom hos patent­myn­dig­he­ten inom tid som där fö reskri­vits för åtgär­den. 74 § har fram­ställ­ning enligt 72 eller 73 § bifal­lits och skall till följd där av paten­tan­sö­kan, som avskri­vits eller avsla­gits efter det den bli­vit till gäng­lig enligt 22 §, före­ta­gas till fort­satt hand­lägg­ning eller patent, som för fal­lit, anses upp­rätt­hål­let, skall kun­gö­relse därom utfär­das. har någon, efter det tiden för åter­upp­ta­gande av den avskrivna ansök ningen utgått eller beslu­tet om avslag vun­nit laga kraft eller paten­tet för­fal lit men innan kungö rel­sen utfär­da­des, i god tro böl­jat utnyttja upp­fin­ning en yrkes­mäs­sigt här i riket, må han utan hin­der av paten­tet fort­sätta utnytt jan­det med bibe­hål­lande av dess all­männa art. sådan rätt till ut nytt­jande till­kom­mer unde r mot­sva­rande för­ut­sätt­ningar även den som vid­ta­git vä sent­liga åtgär­der för att utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt här i riket. rätt enligt andra styc­ket må övergå till annan endast till­sam­mans med rörelse, vari den upp­kom­mit eller utnytt­jan­det avsetts skola ske. 237 ¬ \ sfs 1978:149 75 §'^ talan mot annat slut­ligt beslut av patent­myn­dig­he­ten enligt denna lag än som avses i 24 § samt talan mot beslut enligt 72 eller 73 § föres ge nom besvär hos patent­be­svärs­rät­ten inom två måna­der från beslu­tets dag. den som vill anföra besvär skall erlägga fast­ställd besvärs­av­gift inom sam ma tid vid påföljd att besvä­ren icke upp­ta­gas till pröv­ning. mot pai­e­ni­be­svärs­räl­tens slut­liga beslut föres talan hos rege­rings­rät­ten genom besvär inom tva mana­der från beslu­tets dag. 76 §'® avgif­ter enligt denna lag fast­stäl­las av rege­ringen. där­vid äger re geringen, såvitt avser års­av­gif­ter, för­ordna att ett eller flera av de första paten­tå­ren skola vara avgifts­fria. 77 §" när­mare bestäm­mel­ser angå­ende ansö­kan om patent, kun­gö­rel­ser i paten­tä­rende, tryck­ning av ansök­nings­hand­ling­arna, paten­tre­gist­ret och dess förande samt patent­myn­dig­he­ten utfär­das av rege­ringen eller i den omfatt­ning rege­ringen bestäm­mer av patent­myn­dig­he­ten. dia­rier hos pa tent­myn­dig­he­ten skola vara till­gäng­liga för all­män­he­ten i den utsträck­ning rege­ringen bestäm­mer. rege­ringen äger för­ordna, att hand­lingar i ären­den angå­ende ansö­kan om patent må utläm­nas till myn­dig­het i annan stat. rege­ringen äger även för­ordna att gransk­ning av ansök­ningar om pa tent, efter fram­ställ­ning av patent­myn­dig­he­ten, må äga rum hos myn­dig­het i an nan stat eller hos inter­na­tio­nell insti­tu­tion samt att den som söker pa tent på upp­fin­ning, varå han sökt patent i an nan stat, skall vara skyl­dig att redo­visa vad patent­myn­dig­he­ten i den sta­ten del­gi­vit honom rörande pröv ningen av upp­fin­ning­ens paten­ter­bar­het. för­ord­nande om sådan redo­vis nings­skyl­dig­het må dock ej ges i fråga om paten­tan­sö­kan som avses i 3 kap., om den varit före­mål för inter­na­tio­nell för­be­re­dande patenterbar-​​ hets­pröv­ning och rap­port rörande denna pröv­ning ingi­vits till patent­myn dig­he­ten. 78 §'® befin­ner sig riket i krig eller krigs­fara äger rege­ringen, om det fin nes nöd­vän­digt ur all­män syn­punkt, för­ordna, att rätt till viss upp­fin­ning skall avstås till sta­ten eller till annan som rege­ringen bestäm­mer. för rätt till upp­fin­ning, som sålunda tages i a nspråk, skall skä­lig ersätt­ning utges. träf­fas icke över­ens­kom­melse om ersätt­ningen med den ersättningsberät-​​ tigade, bestäm­mes ersätt­ningen av rät­ten. har rätt till upp­fin­ning tagits i anspråk av annan än sta­ten till följd av för ord­nande enligt första styc­ket och full­gör denne icke sin ersätt­nings­skyl dig­het, är sta­ten plik­tig att på ansö­kan av den ersätt­nings­be­rät­ti­gade ge nast utge ersätt­ningen. 79 §'® om upp­fin­ningar av bety­delse för rikets för­svar gälla sär­skilda be stäm­mel­ser. 238 mot­sva­rar tidi­gare 72 §; senaste lydelse 1977: 730. mot­sva­rar tidi­gare 73 §; senaste lydelse 1977: 700. mot­sva­rar tidi­gare 74 §; senaste lydelse 19 77: 700. mot­sva­rar tidi­gare 75 §; senaste lydelse 1977 :700. mot­sva­rar tidi­gare 76 §. / ¬ 11 kap. sfs 1978:149 euro­pe­iskt patent 80 § med euro­pe­iskt patent avses patent som med­de­las av det euro­peis ka p atent­ver­ket enligt den i mun­chen den 5 okto­ber 1973 avslu­tade euro peiska patent­kon­ven­tio­nen. med euro­pe­isk paten­tan­sö­kan avses paten­tan sökan som göres enligt nämnda kon­ven­tion. ansö­kan om euro­pe­iskt patent göres hos det euro­pe­iska patent­ver­ket. sådan ansö­kan må inges även till patentm yndig­he­ten för att av denna vida rebe­fordras till det euro­pe­iska patent­ver­ket. ansö­kan som avses i arti­kel 76 i nämnda kon­ven­tion (euro­pe­isk avde­lad ansö­kan) skall dock all­tid in ges till det euro­pe­iska patent­ver­ket. bestäm­mel­serna i 81 -93 §§ gälla euro­pe­iskt patent för sve­rige och euro peisk paten­tan­sö­kan som omfat­tar sve­rige. 81 § euro­pe­iskt patent är med­de­lat, när det euro­pe­iska patent­ver­ket kun­gjort sitt beslut att bifalla paten­tan­sök­ningen. det euro­pe­iska paten­tet har samma rätts­ver­kan som patent med­de­lat här i riket och föl­jer även i öv rigt samma bestäm­mel­ser som sådant patent, om ej annat sägs i detta kapi tel. 82 § euro­pe­iskt patent har ver­kan här i riket endast om sökan­den inom tid som rege­ringen bestäm­mer till patent­myn­dig­he­ten ingi­vit över­sätt­ning till svenska av den text med vil­ken paten­tet enligt under­rät­telse till sökan den från det euro­pe­iska patent­ver­ket är avsett att med­de­las och han inom samma tid erlagt fast­ställd avgift för tryck­ning av över­sätt­ningen. beslu­tar det euro­pe­iska patent­ver­ket att euro­pe­iskt patent skall upp­rätt­hål­las i änd rad avfatt­ning, gäl­ler vad nu sagts även i fråga om den änd­rade tex­ten. över­sätt­ning skall hål­las till­gäng­lig för envar. har den euro­pe­iska pa ten­tan­sök­ningen icke pub­li­ce­rats av det euro­pe­iska patent­ver­ket när över sätt­ningen inkom­mer, skall dock över­sätt­ningen ej hål­las till­gäng­lig för­rän sådan pub­li­ce­ring sker. har över­sätt­ning ingi­vits och avgift erlagts inom före­skri­ven tid och har det euro­pe­iska patent­ver­ket kun­gjort sitt beslut att bifalla paten­tan­sök ningen eller beslu­tat att det euro­pe­iska paten­tet skall upp­rätt­hål­las i änd rad avfatt­ning, skall patent­myn­dig­he­ten utfärda kun­gö­relse därom. så snart ske kan skola tryckta exem­plar av över­sätt­ningen fin­nas att tillgå hos patent­myn­dig­he­ten. 83 § har patentha­vare icke inom före­skri­ven tid vid­ta­git åtgärd som av ses i 82 § första styc­ket, skall vad i 72 § för sta styc­ket sägs om patentsö kande äga mot­sva­rande tillämp­ning. för­kla­ras med stöd av 72 § att sådan åtgärd skall anses vid­ta­gen i rätt tid, skall patent­myn­dig­he­ten utfärda kun­gö­relse därom. har någon, efter det tiden för att vid­taga åtgärd enligt 82 § första styc­ket utgått men innan kun­gö­rel­sen utfär­da­des, i god tro bör­jat utnyttja upp­fin ningen yrkes­mäs­sigt här i riket eller vid­ta­git väsent­liga åtgär­der där­för, äger han den rätt som anges i 74 § andra och tredje styc­kena. 84 § i fråga om euro­pe­iskt patent skall vid tillämp­ning av 52 § vad i första styc­ket 4 sägs om utvidg­ning av patent­skyd­dets omfatt­ning efter del 239 ¬ \ sfs 1978:149 ansök­ningen god­känts för utlägg­ning avse utvidg­ning som skett efter det paten­tet med­de­lats. 85 § har det euro­pe­iska patent­ver­ket helt eller del­vis upp­hävt euro peiskt patent, skall detta ha samma ver­kan som om paten­tet här i riket för kla­rats i m otsva­rande mån ogil­tigt. patent­myn­dig­he­ten skall utfärda kun görelse om upp­hä­van­det. 86 § för euro­pe­iskt patent skall års­av­gift erläg­gas till patent­myn­dighe ten för vaije paten­tår efter det under vil­ket det euro­pe­iska patent­ver­ket kun­gjort sitt beslut att bifalla paten­tan­sök­ningen. erläg­ges icke års­av­gift för euro­pe­iskt patent enligt vad i första styc­ket och i 42 § sägs, ä ger 51 § mots varande tillämp­ning. 87 § euro­pe­isk paten­tan­sö­kan, för vil­ken det euro­pe­iska patent­ver­ket fast­ställt ingiv­nings­dag, skall här i riket ha samma ver­kan som svensk pa ten­tan­sö­kan som gjorts nämnda dag. åtnju­ter ansök­ningen enligt den eu rope­iska patent­kon­ven­tio­nen pri­o­ri­tet från tidi­gare dag än ingivningsda-​​ gen, skall sådan pri­o­ri­tet beak­tas. vid tillämp­ning av 2 § andra styc­ket andra punk­ten skall pub­li­ce­ring av euro­pe­isk paten­tan­sö­kan som sker enligt arti­kel 93 i den euro­pe­iska pa tent­kon­ven­tio­nen jäm­stäl­las med att ansö­kan blir all­mänt till­gäng lig enligt 22 §. vad nu sagts gäl­ler även pub­li­ce­ring som av ses i arti­kel 158.1 i ko n ven­tio­nen, om denna pub­li­ce­ring av det euro­pe­iska patent­ver­ket jämstäl-​​ les med pub­li­ce­ring som sker enligt arti­kel 93. 240 88 § har euro­pe­isk paten­tan­sö­kan pub­li­ce­rats enligt den eu rope­iska pa tent­kon­ven­tio­nen och har över­sätt­ning till svenska av patent­kra­ven i den lydelse de pub­li­ce­ra­des ingi­vits till patent­myn­dig­he­ten, skall patent­myn dig­he­ten utfärda kun­gö­relse därom och hålla över­sätt­ningen till­gäng­lig för envar. utnytt­jar någon yrkes­mäs­sigt upp­fin­ning som sökes skyd­dad i euro­pe­isk paten­tan­sö­kan efter det att kun­gö­relse utfär­dats enligt första styc­ket, äger vad som sägs om patent­in­trång mot­sva­rande tillämp­ning om ansök­ning en leder till patent för sve­rige. i sådant fall omfat­tar patent­skyd­det dock en dast vad som fram­går såväl av patent­kra­ven i den lydelse de pub­li­ce­ra­des som av patent­kra­ven enligt paten­tet. till straff må ej dömas och ersätt­ning för skada må bestäm­mas endast enligt 58 s andra styc­ket. bestäm­mel­serna i 58 § tredje styc­ket äga ej tillämp­ning, om ersätt­nings talan väc­kes senast ett år efter det tiden för invänd­ning mot det euro­pe­iska paten­tet utgått eller, om invänd­ning gjorts, senast ett år efter det att det eu rope­iska patent­ver­ket beslu­tat att paten­tet skall upp­rätt­hål­las. 89 § har euro­pe­isk paten­tan­sö­kan eller yrkande att sådan ansö­kan skall omfatta .sve­rige åter­kal­lats eller skall enligt den euro­pe­iska patent­kon­ven tio­nen sådan återk allelse anses ha skett och har ansök­ningen icke åter­upp tagits enligt artik el 121 i kon­ven­tio­nen, skall detta ha samma ver­kan som åter­kal­lelse av paten­tan­sö­kan hos pate ntmyn­dig­he­ten. har euro­pe­isk paten­tan­sö­kan avsla­gits, skall detta ha samma ver­kan som avslag på paten­tan­sö­kan här i riket. ¬ 90 § över­ens­stäm­mer icke över­sätt­ning av hand­ling som avses i 82 eller sfs 1978:149 88 § med hand­ling­ens lydelse på det språk som varit hand­lägg­nings­språk vid det euro­pe­iska patent­ver­ket, omfat­tar patent­skyd­det endast vad som fram­går av båda lydel­serna. i mål om ogil­tig­het äger lydel­sen på hand­lägg­nings­språ­ket ensam vits ord. 91 § inkom­mer sökan­den eller patentha­va­ren till patent­myn­dig­he­ten med rät­telse av över­sätt­ning som avses i 82 § o ch erläg­ger han fa stställd avgift för tryck­ning av den rät­tade över­sätt­ningen, gäl­ler denna i stäl­let för den tidi­gare. rät­tad över­sätt­ning skall hål­las till­gäng­lig för env ar, om den ursprung­liga över­sätt­ningen hål­les till­gäng­lig. har rät­telse inkom­mit och avgift erlagts och är den ursprung­liga över­sätt­ningen till­gäng­lig för envar, skall myn­dig­he­ten utfärda kun­gö­relse även om rät­tel­sen. så snart ske kan skola tryckta exem­plar av den rät­tade över­sätt­ningen fin­nas att tillgå hos patent­myn­dig­he­ten. inkom­mer sökan­den med rät­telse av över­sätt­ning som avses i 88 §, skall patent­myn­dig­he­ten utfärda kun­gö­relse därom och hålla den rät­tade över sätt­ningen till­gäng­lig för envar. sedan kun­gö­rel­sen utfär­dats, gäl­ler den rät­tade över­sätt­ningen i stäl­let för den tidi­gare. har någon, innan rät­tad över­sätt­ning blev gäl­lande, i god tro bör­jat ut nyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt här i riket på sätt som enligt tidi­gare över­sätt­ning icke utgjorde intrång i sökan­dens eller patentha­va­rens rätt el ler vid­ta­git väsent­liga åtgär­der där­för, äger han den rätt som anges i 74 § andra och tredje styc­kena. 92 § har det euro­pe­iska patent­ver­ket beslu­tat att helt eller del­vis upphä va euro­pe­iskt patent eller har beträf­fande euro­pe­isk paten­tan­sö­kan inträtt sådant för­hål­lande som avses i 89 §, men för­kla­rar det euro­pe­iska patent ver­ket enligt den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen patentha­va­ren eller sö kan­den åter­in­satt i tidi­gare rät tig­he­ter, gäl­ler detta även här i riket. har någon, efter det beslu­tet med­de­la­des eller för­hål­lan­det inträdde men innan det e uro­pe­iska patent­ver­ket utfär­dat kun­gö­relse om för­kla­ring som avses i första styc­ket, i god tro bör­jat utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt här i riket eller vid­ta­git väsent­liga åtgär­der där­för, äger han den rätt som anges i 7 4 § andra och tredje styc­kena. 93 § är euro­pe­isk paten­tan­sö­kan, som ingi­vits till natio­nell patent­myn dig­het, att anse som åter­kal­lad där­för att den icke inkom­mit till det euro peiska patent­ver­ket inom före­skri­ven tid, skall patent­myn­dig­he­ten på fram­ställ­ning av sökan­den upp­taga den som omvand­lad till an sökan om svenskt patent under för­ut­sätt­ning 1) att fram­ställ­ningen inges till den natio­nella myn­dig­het som mot­tog pa ten­tan­sök­ningen inom tre måna­der från det sökan­den under­rät­ta­des om att ansök­ningen ansågs åter­kal­lad och dess­utom inkom­mer till p atent­myn­dig heten inom tjugo måna­der från den dag då ansök­ningen ingavs eller, om pri­o­ri­tet yrkas, den dag från vil­ken pri­o­ri­tet begä­res, samt 2) att sökan­den inom tid som rege­ringen bestäm­mer erläg­ger fast­ställd ansök­nings­av­gift och inger över­sätt­ning till svenska av paten­tan­sök­ning en. 241 16-​sfs 1978 ¬ sfs 1978:149 upp­fyl­ler paten­tan­sök­ningen de krav rörande ansö­kans form som före skri­vas i den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen och tillämp­nings­fö­re­skrif terna till denna, skall den god­ta­gas i de tta avse­ende. ikraftträdande-​​ och över­gångs­be­stäm­mel­ser^® 1.2" denna lag trä­der i kraft den 1 jan uari 1968, då för­ord­ningen den 16 maj 1884 (nr 25) angå­ende patent upp­hör att gälla. 2. den nya lagen äger tillämp­ning även på patent som med­de­lats före la gens ikraft­trä­dande eller som med­de­las på grund av ansö­kan som ingi­vits dess­förin­nan i den mån annat ej föl­jer av vad som stad­gas nedan. bestäm­mel­serna i 16 s fö rsta styc­ket för­ord­ningen angå­ende patent äga fort­fa­rande tillämp­ning i fråg a om patent som med­de­lats eller med­de­las på grund av ansö­kan som gjorts före lagens ikraft­trä­dande eller som enligt be stäm­mel­serna i 6 s den nya lagen skall anses gjord före denna tid­punkt. 3. fraga om ogil­tig­för­kla­ring av patent, som med­de­lats enligt för­ord ningen angå­ende patent, och om rätt all väcka talan om sådan ogil­tig­för kla­ring bedö­mes enligt nämnda för­ord­ning. i fråga om ersätt­ning för pa tent­in­trång, som ägt rum före den nya lagens ikraft­trä­dande, och om rätt att väcka talan härom äger för­ord­ningen angå­ende patent alltjämt tillämp ning. 4. den som vid den nya lagens ikraft­trä­dande här i riket yrkes­mäs­sigt utnytt­jade upp­fin­ning, varå patent icke kun­nat med­de­las enligt för­ord­ning en angå­ende patent, eller vid­ta­git väsent­liga åtgär­der här­för äger utan hin der av att patent seder­mera med­de­las på upp­fin­ningen den rätt som sägs i 4 ii d en nya lagen, oak­tat han påbör­jat utnytt­jan­det eller vid­ta­git åtgär­der här­för efter det ansök­ningen gjor­des. 5. här­före den nya lagens ikraft­trä­dande upp­fin­ning bli­vit all­mänt till gäng­lig till följd av åtgärd, som vid­ta­gits av sökan­den eller någon från vil ken denne här­le­der sin rätt, och har paten­tan­sök­ningen ingi­vits före den 1 juli 1968. skall vid bedöm­ningen huruvida till följd därav hin­der före­lig­ger mot med­de­lande av patent eller patent skall för­kla­ras ogil­tigt 3 s föro rd ningen angå­ende patent äga tillämp­ning. 6. paten­tan­sö­kan, som vid den nya lagens ikraft­trä­dande är anhängig hos patent­myn­dig­he­ten, skall behand­las och avgö­ras enligt för­ord­ningen angå­ende patent, om patent­myn­dig­he­ten före ikraft­trä­dan­det givit sökan den under­rät­telse enligt 7 § första styc­ket nämna för­ord­ning. 7. ansö­kan om patent, som ingi­vits före den nya lagens ikraft­trä­dande, skall icke hål­las till­gäng­lig enligt 22 § den nya lagen före den 1 juli 1968, om ansök­ningen icke dess­förin­nan utläg­ges eller sökan­den begär att ansök ningen skall hål­las till­gäng­lig. 8. i frå ga om års­av­gift för paten­tår som bör­jar före den i juli 1968 gälla bestäm­mel­serna i 11 s föror dningen angå­ende patent. 9. vad i föro rdningen angå­ende patent är sär­skilt stad­gat om tilläggspa-​​ tent äger, i st ället för 7 ?? andra styc­ket andra punk­ten och tredje styc­ket samt 41 ö a ndra styc­ket den nya lagen, tillämp­ning pa tilläggs­pai­ent som med­de­lats före lagens ikraft­trä­dande. 242 till patent­la­gen (1967: 837). senaste lydelse 1977:700. ¬ 10. bestäm­mel­serna i 61 s andra stycke t och 63 s tre dje styc­ket den nya sfs 1978:149 lagen äga icke tillämp­ning i fr äga om patent­mål, som anhäng­ig­gjorts före lagens ikraft­trä­dande. för sådana mål skall i stä llet äldre lag tilläm­pas. be stäm­mel­serna i 67 s den nya lagen äga icke tillämp­ning i fra ga om patent mål som avgjorts av råd­hus­rät­ten före lagens ikraft­trä­dande. ikraftträdande-​​ och över­gångs­be­stäm­mel­ser^^ 1. denna lag trä­der i kr aft den dag rege­ringen bestäm­mer. 2. paten­tan­sö­kan, som har god­känts för utlägg­ning före ikraft­trä­dan­det. och ansö­kan om tilläggs­pa­tent, som har inkom­mit före ikraft­trä­dan­det, skall behand­las och avgö­ras enligt lagen i de ss äldre lydelse. 3. 1 fråga om annan före ikraft­trä­dan­det gjord paten­tan­sö­kan ån sadan som sägs under 2 skall gälla föl­jande. 9 § i sin äldre lydelse skall tilläm­pas i stä llet för 8 i de ss nya lydelse. 20 § s kall tilläm­pas i sin äldre lydelse. avser upp­fin­ningen livs- eller läke­me­del, far patent icke med­de­las pa själva alst­ret. 4. de nya bestäm­mel­serna skall tilläm­pas även pa patent, som har med delats före ikraft­trä­dan­det eller med­de­las pa grund av ansö­kan som har gjorts dess­förin­nan, i d en mån ej annat föl­jer av vad som före­skri­ves ne dan. gil­tig­hets­ti­den för patent, som har med­de­lats pa grund av ansö­kan som har gjorts mer än tolv är före ikraft­trä­dan­det, skall bestäm­mas enligt 41) ^ i dess äldre lydelse. har före ikraft­trä­dan­det patent för­fal­lit enligt 51 första styc­ket, skall 51 § a ndra och tredje styc­kena samt 55 s andra punk­ten fort­fa­rande tilläm pas. beträf­fande patent, som har med­de­lats pa grund av paten­tan­sö­kan som har gjorts före ikraft­trä­dan­det, skall 60 it till ämpas i sin äldre lydelse. äldre bestäm­mel­ser om tilläggs­pa­tent skall alltjämt gälla i fra ga om till- läggspa­tent, som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det eller med­de­las enligt punkt 2. fråga om ogil­tig­för­kla­ring av patent, som har med­de­lats eller med­de­las enligt lagen i de ss äldre lydelse, skall bedö­mas enligt lagen i den lydel­sen. 5. är euro­pe­isk paten­tan­sö­kan, som omfat­tar sve­rige, enligt arti­kel 162.4 i d en euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen att anse som åter­kal­lad, skall patent­myn­dig­he­ten på fram­ställ­ning av sökan­den upp­taga den som om vand­lad till ansö­kan om svenskt patent under för­ut­sätt­ning dels att fram ställ­ningen inges till det euro­pe­iska patent­ver­ket inom tre måna­der från det sökan­den under­rät­ta­des om att paten­tan­sök­ningen ansågs åter­kal­lad, dels att sökan­den inom tid som rege­ringen bestäm­mer erläg­ger fast­ställd ansök nings­av­gift och inger över­sätt­ning till svenska av ansök­ningen i dess ur sprung­liga lydelse samt av de änd­ringar som gjorts under hand­lägg­ningen vid det euro­pe­iska patent­ver­ket och som sökan­den öns­kar åbe­ropa. beträf fande paten­tan­sök­ning­ens form skall vad i 93 i? a ndra styc­ket sägs äga mot­sva­rande tillämp­ning. till lagen (1978; 149) om änd­ring i patent­la­gen. 243 ¬ na. pa rege­ring­ens väg­nar sven roma­nes bengt g. nils­son (justi­tie­de­par­te­men­tet) sfs 1978:149 (v har pate­ni­an­sö­kan, som begärts omvand­lad enligt punkt 5, bli­vit fjfö pub­li­ce­rad enligt a rti­kel 93 i den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen och för- , jj' kla­ras med tillämp­ning av 72 § att över­sätt­ning eller avgift, som har inkom mit fö r sent. skall anses inkom­men i rätt tid. skall patent­myn­dig­he­ten ut- tarda kun­gö­relse därom. det­samma gäl­ler om paten­tan­sö­kan, som begärts omvand­lad, har bli­vit pub­li­ce­rad enligt arti­kel 21 i kon­ven­tio­nen om pa- icni­sam­ar­beie, om denna pub­li­ce­ring av det euro­pe­iska patent­ver­ket järn- , ^jjii stäl­les med pub­li­ce­ring som sk er enligt arti­kel 93. har någon, efter det att fris­ten för att inkomma med över­sätt­ning och er- '.ti) lägga avgift har utgått men innan kun­gö­rel­sen utfär­da­des, i god tro bör­jat utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt här i riket eller vid­ta­git väsent­liga åt- åt gär­der där­för, äger han den rätt som anges i 74 § andra och tredje stycke-​​ vjfti dö i öl 11 ks : i :ai ¬