SFS 2024:945 Patent­lag

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling patent­lag sfs 2024:945 utfär­dad den 24 okto­ber 2024 den 30 okto­ber 2024 enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs föl­jande. 1 kap. inle­dande bestäm­mel­ser patent 1 § den som har gjort en upp­fin­ning, eller den till vil­ken upp­fin­na­rens rätt har över­gått, kan bevil­jas patent på upp­fin­ningen i sve­rige. ett patent ger patentha­va­ren ensam­rätt att yrkes­mäs­sigt utnyttja upp- fin­ningen enligt denna lag. lagens inne­håll 2 § inne­hål­let i lagen är upp­de­lat enligt föl­jande: – inle­dande bestäm­mel­ser (1 kap.), – paten­ter­bara upp­fin­ningar (2 kap.), – ensam­rät­ten (3 kap.), – paten­tan­sö­kan och med­de­lande av patent (4 kap.), – paten­tets omfatt­ning (5 kap.), – pri­o­ri­tet från en tidi­gare ansö­kan (6 kap.), – offent­lig­het i ären­den om patent (7 kap.), – invänd­ning, begräns­ning och upp­hä­vande (8 kap.), – upp­hö­rande, ogil­tig­het och över­fö­ring av patent (9 kap.), – inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan (10 kap.), – euro­pe­iska patent (11 kap.), – års­av­gif­ter (12 kap.), – licens (13 kap.), – pant­sätt­ning (14 kap.), – straf­fan­svar, vites­för­bud, ska­de­stånd m.m. (15 kap.), – infor­ma­tions­före­läg­gande och intrång­s­un­der­sök­ning (16 kap.), – rät­te­gången (17 kap.), – tilläggs­skydd (18 kap.), – den enhet­liga patent­dom­sto­len (19 kap.), och – övriga bestäm­mel­ser (20 kap.). pub­li­ce­rad 1 prop. 2023/24:150, bet. 2024/25:nu6, rskr. 2024/25:14. 1 lagens tillämp­nings­om­råde sfs 2024:945 3 § lagen gäl­ler för 1. svenska patent, 2. euro­pe­iska patent som vali­de­ras i sve­rige, och 3. euro­pe­iska patent med enhet­lig ver­kan. i lagen finns också kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eg) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggs­skydd för läke­me­del och euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eg) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om infö­rande av tilläggs­skydd för växt­skydds­me­del. svenskt patent 4 § ett svenskt patent kan med­de­las av patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket till följd av 1. en svensk paten­tan­sö­kan som hand­läggs enligt 4 kap., 2. en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan som full­följs eller tas upp till hand- lägg­ning i sve­rige enligt 10 kap., eller 3. en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan som omvand­las till en svensk patent-​​ ansö­kan enligt 11 kap. euro­pe­iskt patent 5 § ett euro­pe­iskt patent får ver­kan i sve­rige om det 1. har vali­de­rats enligt 11 kap., eller 2. har fått enhet­lig ver­kan i enlig­het med euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eu) nr 1257/2012 av den 17 decem­ber 2012 om genom­fö­rande av ett för­dju­pat sam­ar­bete för att skapa ett enhet­ligt patent­skydd. sär­skilda bestäm­mel­ser i andra lagar 6 § sär­skilda bestäm­mel­ser om arbets­ta­ga­res upp­fin­ningar finns i lagen (1949:345) om rät­ten till arbets­ta­ga­res upp­fin­ningar. 7 § sär­skilda bestäm­mel­ser om för­svars­upp­fin­ningar finns i lagen (1971:1078) om för­svars­upp­fin­ningar. 2 kap. paten­ter­bara upp­fin­ningar det paten­ter­bara områ­det grund­läg­gande bestäm­mel­ser 1 § patent kan bevil­jas på upp­fin­ningar inom alla tek­nik­om­rå­den. som en upp­fin­ning anses inte det som enbart är 1. en upp­täckt, veten­skap­lig teori eller mate­ma­tisk metod, 2. en konst­när­lig ska­pelse, 3. en plan, regel eller metod för intel­lek­tu­ell verk­sam­het, för spel eller för affärs­verk­sam­het, 4. ett dator­pro­gram, eller 5. en pre­sen­ta­tion av infor­ma­tion. män­ni­sko­krop­pen 2 § män­ni­sko­krop­pen i dess olika bildnings-​​ och utveck­lings­sta­dier kan inte utgöra en paten­ter­bar upp­fin­ning. det kan inte hel­ler enbart upp­täck­ten av en av män­ni­sko­krop­pens bestånds­de­lar, inbe­gri­pet en gen­se­kvens eller en del­se­kvens av en gen. 2 en iso­le­rad bestånds­del av män­ni­sko­krop­pen eller en på annat sätt genom sfs 2024:945 ett tek­niskt för­fa­rande fram­ställd bestånds­del, inbe­gri­pet en gen­se­kvens eller en del­se­kvens av en gen, kan dock utgöra en paten­ter­bar upp­fin­ning. det gäl­ler även om denna bestånds­dels struk­tur är iden­tisk med struk­tu­ren hos en natur­lig bestånds­del. växt­sor­ter och djur­ra­ser 3 § patent kan inte bevil­jas på växt­sor­ter eller djur­ra­ser. patent kan dock bevil­jas på en upp­fin­ning som avser väx­ter eller djur, om upp­fin­ning­ens genom­för­bar­het inte är tek­niskt begrän­sad till en viss växtsort eller djur­ras. vad som avses med växtsort fram­går av 1 kap. 3 § växtförädlarrätts-​​ lagen (1997:306). kirur­gisk och tera­peu­tisk behand­ling samt dia­gnos­ti­se­ring 4 § patent kan inte bevil­jas på ett sådant för­fa­rande för kirur­gisk eller tera­peu­tisk behand­ling eller för dia­gnos­ti­se­ring som ska utövas på män- nis­kor eller djur. patent kan dock bevil­jas på pro­duk­ter, bland annat ämnen och bland-​​ ningar av ämnen, för använd­ning vid ett sådant för­fa­rande. bio­lo­giska och mikro­bi­o­lo­giska för­fa­ran­den 5 § patent kan inte bevil­jas på ett väsent­li­gen bio­lo­giskt för­fa­rande för fram­ställ­ning av väx­ter eller djur. med detta avses ett för­fa­rande som i sin hel­het består i natur­liga före­te­el­ser, som kors­ning eller urval. patent kan dock bevil­jas på en upp­fin­ning som avser ett mikro­bi­o­lo­giskt för­fa­rande eller ett annat tek­niskt för­fa­rande eller på en pro­dukt som fram­ställs genom ett sådant för­fa­rande. med mikro­bi­o­lo­giskt för­fa­rande avses ett för­fa­rande som utförs på mikro­bi­o­lo­giskt mate­rial eller genom vil­ket sådant mate­rial används eller fram­ställs. bio­lo­giskt mate­rial 6 § patent kan bevil­jas på en upp­fin­ning som avser en pro­dukt som består av eller inne­hål­ler bio­lo­giskt mate­rial eller ett för­fa­rande genom vil­ket bio­lo­giskt mate­rial fram­ställs, bear­be­tas eller används. ett bio­lo­giskt mate­rial som iso­le­ras från sin natur­liga miljö eller fram­ställs genom ett tek­niskt för­fa­rande kan vara före­mål för en upp­fin­ning även om det redan före­kom­mer i natu­ren. bio­lo­giskt mate­rial avser mate­rial som inne­hål­ler gene­tisk infor­ma­tion och som kan repro­du­cera sig självt eller kan repro­du­ce­ras i ett bio­lo­giskt system. utnytt­jan­den som stri­der mot all­män ord­ning eller goda seder 7 § patent kan inte bevil­jas på en upp­fin­ning vars yrkes­mäs­siga ut- nytt­jande skulle strida mot all­män ord­ning eller goda seder. ett utnytt­jande ska inte anses strida mot all­män ord­ning eller goda seder endast på den grun­den att det är för­bju­det i lag eller annan för­fatt­ning. vid tillämp­ningen av första styc­ket ska bland annat föl­jande anses strida mot all­män ord­ning eller goda seder: 1. för­fa­ran­den för klo­ning av mänsk­liga varel­ser, 2. för­fa­ran­den för änd­ring i den gene­tiska iden­ti­te­ten hos mänsk­liga köns- cel­ler, 3 3. använd­ning av mänsk­liga embryon för indust­ri­ella eller kom­mer­si­ella sfs 2024:945 ända­mål, och 4. för­fa­ran­den för änd­ring i den gene­tiska iden­ti­te­ten hos djur som kan för­or­saka dem lidande utan att det med­för några påtag­liga medi­cinska för- delar för män­ni­skor eller djur. det som sägs i tredje styc­ket 4 om ett för­fa­rande för änd­ring i den gene­tiska iden­ti­te­ten hos djur ska också tilläm­pas på djur som fram­ställs genom ett sådant för­fa­rande. krav för paten­ter­bar­het grund­läg­gande krav för patent 8 § patent kan endast bevil­jas på en upp­fin­ning som är ny, har upp- fin­nings­höjd och är indust­ri­ellt tillämp­bar. nyhet 9 § en upp­fin­ning är ny om den inte till­hör känd tek­nik. 10 § kra­vet på att en upp­fin­ning ska vara ny hind­rar inte att patent bevil­jas på ett ämne eller en bland­ning av ämnen som till­hör känd tek­nik 1. för använd­ning vid ett för­fa­rande som avses i 4 §, om använd­ningen av ämnet eller bland­ningen av ämnen vid något sådant för­fa­rande inte till­hör känd tek­nik, eller 2. för en spe­ci­fik använd­ning vid ett för­fa­rande som avses i 4 §, om en sådan använd­ning inte till­hör känd tek­nik. upp­fin­nings­höjd 11 § en upp­fin­ning har upp­fin­nings­höjd om den med hän­syn till känd tek­nik inte lig­ger nära till hands för en fack­man. känd tek­nik 12 § med känd tek­nik avses allt som före paten­tan­sö­kans ingiv­nings­dag har bli­vit all­mänt till­gäng­ligt, oav­sett om detta skett genom skrift, före­drag, utnytt­jande eller på något annat sätt. 13 § inne­hål­let i en paten­tan­sö­kan som har gjorts i sve­rige före in- giv­nings­da­gen för den ansö­kan som ska prö­vas, anses till­höra känd tek­nik, om den tidi­gare ansö­kan där­ef­ter blir all­mänt till­gäng­lig enligt 7 kap. 1 §. den tidi­gare ansö­kan ska där­e­mot inte beak­tas vid bedöm­ningen av om upp- fin­ningen har upp­fin­nings­höjd. bestäm­mel­ser om att en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan eller en ansö­kan om euro­pe­iskt patent i vissa fall har samma ver­kan som en svensk paten­tan­sö­kan vid tillämp­ning av första styc­ket finns i 10 kap. 5 och 16 §§ samt 11 kap. 4 §. 14 § patent kan bevil­jas även om upp­fin­ningen inom sex måna­der före ingiv­nings­da­gen har bli­vit all­mänt till­gäng­lig 1. till följd av ett uppen­bart miss­bruk i för­hål­lande till sökan­den eller någon som sökan­den har fått sin rätt från, eller 2. genom att sökan­den eller någon som sökan­den har fått sin rätt från har före­vi­sat upp­fin­ningen vid en sådan offi­ci­ell eller offi­ci­ellt erkänd inter-​​ natio­nell utställ­ning som avses i den i paris den 22 novem­ber 1928 avslu­tade kon­ven­tio­nen om inter­na­tio­nella utställ­ningar (sö 1996:30). 4 indust­ri­ellt tillämp­bar upp­fin­ning sfs 2024:945 15 § en upp­fin­ning är indust­ri­ellt tillämp­bar om den kan till­ver­kas eller använ­das inom något slag av indu­stri. 3 kap. ensam­rät­ten ensam­rät­tens inne­håll direkta utnytt­jan­den 1 § ensam­rät­ten till ett patent inne­bär att ingen utan patentha­va­rens sam­tycke får utnyttja upp­fin­ningen genom att 1. till­verka, bjuda ut, föra ut på mark­na­den eller använda en patent-​​ skyd­dad pro­dukt eller föra in eller inneha en sådan pro­dukt för något av dessa ända­mål, 2. använda ett patent­skyd­dat för­fa­rande eller, om han eller hon kän­ner till eller borde ha känt till att för­fa­ran­det inte får använ­das utan patentha­va­rens sam­tycke, bjuda ut det för använd­ning i sve­rige, eller 3. bjuda ut, föra ut på mark­na­den eller använda en pro­dukt som har till­ver­kats enligt ett patent­skyd­dat för­fa­rande eller föra in eller inneha pro­duk­ten för något av dessa ända­mål. indi­rekta utnytt­jan­den 2 § ensam­rät­ten till ett patent inne­bär att ingen utan patentha­va­rens sam- tycke får utnyttja upp­fin­ningen genom att erbjuda eller till­han­da­hålla någon som inte har rätt att utnyttja upp­fin­ningen sådana medel för att utöva den i sve­rige som hän­för sig till något väsent­ligt i upp­fin­ningen, om den som erbju­der eller till­han­da­hål­ler med­len kän­ner till eller borde ha känt till att med­len är läm­pade och avsedda att använ­das vid utö­vande av upp­fin­ningen. om med­len är varor som all­mänt före­kom­mer i han­deln, gäl­ler första styc­ket endast om den som erbju­der eller till­han­da­hål­ler med­len ver­kar för att mot­ta­ga­ren ska utföra en sådan hand­ling som avses i 1 §. den som utnytt­jar upp­fin­ningen på något av de sätt som avses i 4–7 §§ ska inte anses ha rätt att utnyttja upp­fin­ningen i den mening som avses i denna para­graf. ensam­rät­ten till bio­lo­giskt mate­rial 3 § den ensam­rätt som ett patent ger för ett bio­lo­giskt mate­rial som på grund av upp­fin­ningen har bestämda egen­ska­per omfat­tar allt bio­lo­giskt mate­rial i iden­tisk eller dif­fe­ren­ti­e­rad form med dessa egen­ska­per som er- hålls ur det bio­lo­giska mate­ri­a­let genom repro­duk­tion eller mång­fal­di­gande. den ensam­rätt som ett patent ger för ett för­fa­rande som gör det möj­ligt att fram­ställa ett bio­lo­giskt mate­rial som på grund av upp­fin­ningen har bestämda egen­ska­per, omfat­tar, för­u­tom det bio­lo­giska mate­rial med dessa egen­ska­per som direkt fram­ställs genom för­fa­ran­det, allt annat bio­lo­giskt mate­rial i iden­tisk eller dif­fe­ren­ti­e­rad form med samma egen­ska­per som genom repro­duk­tion eller mång­fal­di­gande erhålls från det först fram­ställda bio­lo­giska mate­ri­a­let. den ensam­rätt som ett patent ger för en pro­dukt som inne­hål­ler eller består av gene­tisk infor­ma­tion omfat­tar, med undan­tag för sådant som enligt 2 kap. 2 § första styc­ket inte kan utgöra en paten­ter­bar upp­fin­ning, allt mate­rial i vil­ket pro­duk­ten inför­li­vas och i vil­ket den gene­tiska informa-​​ tio­nen inne­fat­tas och utö­var sin funk­tion. 5 undan­tag från ensam­rät­ten sfs 2024:945 utnytt­jan­den som inte sker yrkes­mäs­sigt 4 § från ensam­rät­ten till patent undan­tas utnytt­jan­den som inte sker yrkes-​​ mäs­sigt. utnytt­jan­den för expe­ri­ment, stu­dier och bered­ningar på apo­tek 5 § från ensam­rät­ten till patent undan­tas utnytt­jan­den som utförs i expe­ri­ment­syfte och som avser själva upp­fin­ningen. 6 § från ensam­rät­ten till patent undan­tas stu­dier, pröv­ningar, under-​​ sök­ningar och prak­tiska åtgär­der som hän­för sig till ett refe­renslä­ke­me­del, i den utsträck­ning de är nöd­vän­diga 1. för att få ett god­kän­nande för för­sälj­ning av ett läke­me­del med tillämp-​​ ning av 4 kap. 13 § läke­me­delsla­gen (2015:315), eller 2. i andra för­fa­ran­den för god­kän­nande som base­ras på arti­kel 10.1–10.4 i euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2001/83/eg av den 6 novem­ber 2001 om upp­rät­tande av gemen­skaps­reg­ler för human­lä­ke­me­del, i lydel­sen enligt euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2004/27/eg. i fråga om vete­ri­när­me­di­cinska läke­me­del finns ytter­li­gare undan­tag från ensam­rät­ten i arti­kel 41 i euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eu) 2019/6 av den 11 decem­ber 2018 om vete­ri­när­me­di­cinska läke­me­del och om upp­hä­vande av direk­tiv 2001/82/eg. 7 § från ensam­rät­ten till patent undan­tas bered­ningar på apo­tek av läke- medel enligt läka­res för­skriv­ning i ett enskilt fall eller åtgär­der med läke- medel som har beretts på detta sätt. utnytt­jan­den för fram­ta­gande av nya växt­sor­ter 8 § från ensam­rät­ten till patent undan­tas använd­ning av bio­lo­giskt mate­rial i syfte att odla fram, upp­täcka eller utveckla nya växt­sor­ter. utnytt­jan­den i jord­bruk 9 § om en patentha­vare eller någon med patentha­va­rens sam­tycke över- låter växt­för­ök­nings­ma­te­rial till en jord­bru­kare för att utnytt­jas i jord­bru­ket, får jord­bru­ka­ren trots 1–3 §§ använda skör­den för repro­duk­tion eller mång- fal­di­gande i det egna jord­bru­ket i den utsträck­ning som föl­jer av arti­kel 14 i rådets för­ord­ning (eg) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemen­ska­pens växt­för­äd­lar­rätt. 10 § om en patentha­vare eller någon med patentha­va­rens sam­tycke över­lå­ter avels­djur eller annat ani­ma­liskt repro­duk­tions­ma­te­rial till en jord- bru­kare, får jord­bru­ka­ren trots 1–3 §§ använda dju­ret eller reproduktions-​​ mate­ri­a­let inom den egna jord­bruks­verk­sam­he­ten. jord­bru­ka­ren får dock inte sälja dju­ret eller mate­ri­a­let inom ramen för yrkes­mäs­sig reproduktions-​​ verk­sam­het eller i syfte att bedriva sådan verk­sam­het. rät­ten enligt första styc­ket får inte utövas i vidare omfatt­ning än vad som är skä­ligt med hän­syn till jord­bru­ka­rens behov och patentha­va­rens intres­sen. utnytt­jan­den av upp­fin­ning på utländska trans­port­me­del 11 § från ensam­rät­ten till patent undan­tas använd­ning av en upp­fin­ning för eget behov på ett utländskt far­tyg, luft­far­tyg eller annat sam­färds­me­del som till­fäl­ligt eller oav­sikt­ligt kom­mer till sve­rige. 6 från ensam­rät­ten undan­tas också reserv­de­lar och till­be­hör till luft­far­tyg sfs 2024:945 som används för repa­ra­tion av utländskt luft­far­tyg när luft­far­ty­get kom­mer till sve­rige från ett land som är part i chi­ca­go­kon­ven­tio­nen av den 7 decem­ber 1944 angå­ende inter­na­tio­nell civil luft­fart (sö 1946:2) och dess­utom antingen 1. är anslu­tet till paris­kon­ven­tio­nen den 20 mars 1883 för skydd av den indust­ri­ella ägan­de­rät­ten (sö 1970:60), eller 2. har en patent­lag­stift­ning som erkän­ner en upp­fin­ning som gjorts av en med­bor­gare i ett annat till chi­ca­go­kon­ven­tio­nen anslu­tet land och läm­nar till­freds­stäl­lande skydd för en sådan upp­fin­ning. utnytt­jan­den av dator­pro­gram 12 § ensam­rät­ten till patent hind­rar inte sådan använd­ning av dator-​​ pro­gram som avses i 26 g och 26 h §§ lagen (1960:729) om upp­hovs­rätt till lit­te­rära och konst­när­liga verk. utnytt­jan­den av bio­lo­giskt mate­rial 13 § från ensam­rät­ten till patent undan­tas i fråga om bio­lo­giskt mate­rial utnytt­jan­den i form av repro­duk­tion eller mång­fal­di­gande av pro­duk­ter när repro­duk­tio­nen eller mång­fal­di­gan­det är ett nöd­vän­digt led i den använd­ning för vil­ken det bio­lo­giska mate­ri­a­let har förts ut på mark­na­den inom euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det av patentha­va­ren eller med hans eller hen­nes sam­tycke, under för­ut­sätt­ning att den erhållna pro­duk­ten inte senare används för ytter­li­gare repro­duk­tion eller mång­fal­di­gande. kon­sum­tion av ensam­rät­ten 14 § från ensam­rät­ten till patent undan­tas utnytt­jan­den av en patent-​​ skyd­dad pro­dukt som har förts ut på mark­na­den inom euro­pe­iska eko- nomiska sam­ar­bets­om­rå­det av patentha­va­ren eller med hans eller hen­nes sam­tycke, om inte patentha­va­ren har berät­ti­gade skäl för att mot­sätta sig ytter­li­gare kom­mer­si­a­li­se­ring av pro­duk­ten. för­an­vän­dar­rätt 15 § den som utnytt­jar en upp­fin­ning yrkes­mäs­sigt i sve­rige eller har vid­ta­git väsent­liga åtgär­der för ett sådant utnytt­jande när en ansö­kan om patent görs på upp­fin­ningen, får trots paten­tet fort­sätta utnytt­jan­det, om 1. det inte inne­fat­tar ett uppen­bart miss­bruk i för­hål­lande till patent-​​ sökan­den eller någon som patent­sö­kan­den fått sin rätt från, och 2. det sker inom ramen för samma utnytt­jan­de­form. en rätt enligt första styc­ket får övergå till någon annan endast till­sam­mans med den rörelse där rät­ten upp­kom­mit eller där utnytt­jan­det varit avsett att ske. 4 kap. paten­tan­sö­kan och med­de­lande av patent paten­tan­sö­kan var ansö­kan ska göras 1 § en ansö­kan om patent ska göras hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket eller, i fall som avses i 10 kap., hos en patent­myn­dig­het i ett annat land eller hos en inter­na­tio­nell orga­ni­sa­tion. sökan­den ska betala en ansök­nings­av­gift. 7 ansö­kans inne­håll sfs 2024:945 2 § en ansö­kan om patent ska inne­hålla 1. en beskriv­ning av upp­fin­ningen, 2. ett eller flera patent­krav, 3. rit­ningar, om det hän­vi­sas till sådana i beskriv­ningen eller patent-​​ kra­ven, och 4. ett sam­man­drag av beskriv­ningen, patent­kra­ven och rit­ning­arna. i ansö­kan ska det anges hur upp­fin­ningen är indust­ri­ellt tillämp­bar, om det inte föl­jer av upp­fin­ning­ens art. om upp­fin­ningen avser en gen­se­kvens eller en del­se­kvens av en gen, ska det all­tid anges i ansö­kan hur upp- fin­ningen kan tilläm­pas indust­ri­ellt. 3 § ansö­kan ska inne­hålla upp­gif­ter om upp­fin­na­rens namn och adress. om patent söks av någon annan än upp­fin­na­ren ska dess­utom grun­den för sökan­dens rätt att ansöka om patent på upp­fin­ningen anges. patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska godta upp­gif­ten om det inte finns sär­skild anled­ning att ifrå­ga­sätta att den är rik­tig. patent­krav 4 § patent­kra­ven ska genom tek­niska och andra sär­drag defi­ni­era den upp­fin­ning sökan­den vill få skyd­dad. patent­kra­ven ska vara tyd­liga, kon­cisa och ha stöd i beskriv­ningen. sam­man­drag 5 § sam­man­dra­get ska ge tek­nisk infor­ma­tion om inne­hål­let i patent-​​ ansö­kan på ingiv­nings­da­gen. det får inte till­mä­tas bety­delse i något annat avse­ende. tyd­lig och full­stän­dig ansö­kan 6 § paten­tan­sö­kan ska vara så tyd­lig och full­stän­dig att en fack­man med led­ning av den kan utöva upp­fin­ningen. språ­ket i ansö­kan 7 § beskriv­ning, patent­krav, rit­ningar och sam­man­drag i en patent-​​ ansö­kan ska vara skrivna på svenska eller eng­elska. i ansö­kan ska det anges om patent ska med­de­las i svensk eller eng­elsk lydelse. depo­ne­ring av bio­lo­giskt mate­rial 8 § om en upp­fin­ning avser ett bio­lo­giskt mate­rial som var­ken är all­mänt till­gäng­ligt eller i ansök­nings­hand­ling­arna kan beskri­vas så att en fack­man med led­ning av dessa kan utöva upp­fin­ningen, ska det bio­lo­giska mate­ri­a­let depo­ne­ras senast den dag då ansö­kan görs. det­samma gäl­ler om upp- fin­ningen inne­bär använd­ning av ett sådant mate­rial. det bio­lo­giska mate­ri­a­let ska där­ef­ter fort­lö­pande fin­nas depo­ne­rat så att den som enligt denna lag är berät­ti­gad att få prov från mate­ri­a­let kan få sitt prov leve­re­rat i sve­rige. om ett depo­ne­rat bio­lo­giskt mate­rial upp­hör att vara livs­dug­ligt eller om prov inte kan till­han­da­hål­las från mate­ri­a­let av någon annan orsak, får mate­ri­a­let ersät­tas med en ny depo­si­tion av samma bio­lo­giska mate­rial. i så fall ska den nya depo­si­tio­nen anses gjord redan den dag då den tidi­gare depo­si­tio­nen gjor­des. 8 9 § en upp­fin­ning som avser ett bio­lo­giskt mate­rial eller inne­bär använd-​​ sfs 2024:945 ning av ett sådant mate­rial ska anses till­räck­ligt tyd­ligt och full­stän­digt angi­ven enligt 6 § endast om vill­ko­ren i 8 § är upp­fyllda. ansö­kans ingiv­nings­dag 10 § ingiv­nings­da­gen för en paten­tan­sö­kan är den dag då föl­jande har getts in: 1. en uttryck­lig eller under­för­stådd upp­gift om att det som har getts in är en ansö­kan om patent, 2. upp­gif­ter som gör det möj­ligt att avgöra vem sökan­den är och att kon­takta honom eller henne, och 3. något som fram­står som en beskriv­ning av upp­fin­ningen eller rit­ningar som avser upp­fin­ningen, eller 4. en hän­vis­ning till en tidi­gare gjord paten­tan­sö­kan eller, om den ansö­kan inte gjorts till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket, en kopia av ansö­kan samt upp­gift om dess ingiv­nings­dag, num­mer och vil­ken patent­myn­dig­het den getts in till. ansö­kans enhet­lig­het 11 § om det i en och samma ansö­kan söks patent på två eller flera upp- fin­ningar som är obe­ro­ende av varandra får patent endast med­de­las på en av upp­fin­ning­arna. del­ning av en ansö­kan 12 § om flera upp­fin­ningar är beskrivna i ansö­kan på ingiv­nings­da­gen, får sökan­den dela ansö­kan i flera ansök­ningar. om ansö­kan är slut­ligt avgjord får del­ning inte ske. 13 § en ansö­kan som har kom­mit till genom del­ning ska anses ha samma ingiv­nings­dag som den ursprung­liga ansö­kan. änd­ring av en ansö­kan 14 § en paten­tan­sö­kan får inte änd­ras på ett sådant sätt att patent söks på något som inte fram­gick av ansö­kan på ingiv­nings­da­gen. hand­lägg­ningen av paten­tan­sök­ningar när hand­lägg­ningen påbör­jas 15 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­kets hand­lägg­ning av en paten­tan­sö­kan påbör­jas när ansök­nings­av­gif­ten har beta­lats. bestäm­mande av ingiv­nings­dag 16 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska fast­ställa en ingiv­nings­dag för ansö­kan. om kra­ven i 10 § inte är upp­fyllda ska ver­ket utan dröjs­mål före- lägga sökan­den att avhjälpa bris­terna inom två måna­der från dagen för före- läg­gan­det. före­läg­gan­det ska inne­hålla en upp­lys­ning om att ansö­kan kan komma att skri­vas av, om före­läg­gan­det inte följs. om sökan­den inte har avhjälpt bris­terna inom den tiden, ska någon paten­tan­sö­kan inte anses ingi­ven och patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska skriva av ären­det. det­samma gäl­ler om ett före­läg­gande inte har kun­nat ges och sökan­den inte har avhjälpt bris­terna inom två måna­der från den dag då någon av upp­gif­terna enligt 10 § gavs in. 9 om sökan­den har avhjälpt bris­terna i tid, ska som ingiv­nings­dag för sfs 2024:945 paten­tan­sö­kan gälla den dag då samt­liga bris­ter har avhjälpts, om inte något annat föl­jer av 17 eller 18 §. 17 § om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket i sam­band med pröv­ningen enligt 10 och 16 §§ fin­ner att det sak­nas en del av beskriv­ningen eller en rit­ning, ska sökan­den före­läg­gas att kom­plet­tera hand­ling­arna inom två måna­der från dagen för före­läg­gan­det. om sökan­den kom­plet­te­rar ansö­kan inom den tiden, ska som ingiv-​​ nings­dag gälla den senare dag då kom­plet­te­ringen gjor­des, om inte något annat föl­jer av tredje styc­ket eller av 18 §. det­samma gäl­ler om ett före- läg­gande inte har getts men sökan­den kom­plet­te­rar ansö­kan inom två måna­der från den dag då någon av upp­gif­terna enligt 10 § gavs in. om sökan­den åter­tar kom­plet­te­rande delar av en ansö­kan inom en månad från det att de gavs in, ska den ursprung­liga ingiv­nings­da­gen för ansö­kan gälla. 18 § om sökan­den har kom­plet­te­rat ansö­kan enligt 17 §, ska den ur- sprung­liga ingiv­nings­da­gen gälla, om sökan­den begär det och 1. åbe­ro­par pri­o­ri­tet från en tidi­gare ansö­kan och de kom­plet­te­rande delarna i sin hel­het fram­går av den tidi­gare ansö­kan, och 2. ger in en kopia av den tidi­gare ansö­kan inom den tid som anges i 17 § första eller andra styc­ket. en kopia behö­ver inte ges in, om den tidi­gare ansö­kan har getts in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. gransk­ning av flera obe­ro­ende upp­fin­ningar i en ansö­kan 19 § om det i en och samma ansö­kan söks patent på två eller flera upp- fin­ningar som är obe­ro­ende av varandra ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket granska den upp­fin­ning som anges först i patent­kra­ven. sökan­den kan dock få även de övriga upp­fin­ning­arna grans­kade inom ramen för samma ansö­kan. i sådana fall ska sökan­den betala en avgift för varje upp­fin­ning som ska grans­kas. inter­na­tio­nell nyhets­gransk­ning 20 § om sökan­den begär det, ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket låta ansö­kan nyhets­grans­kas vid en inter­na­tio­nell nyhets­gransk­nings­myn­dig­het på det sätt som anges i arti­kel 15.5 i den i washing­ton den 19 juni 1970 avslu­tade kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete (sö 1980:1). sökan­den ska betala en avgift för nyhets­gransk­ningen. kom­plet­te­ring av en ansö­kan 21 § om sökan­den, i något annat fall än som avses i 10, 16 eller 17 §, inte har följt vad som är före­skri­vet om ansö­kan, ska sökan­den före­läg­gas att avhjälpa bris­terna inom en viss tid. om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket anser att det finns något annat som hind­rar att ansö­kan bifalls, ska sökan­den före­läg­gas att yttra sig inom en viss tid. ett före­läg­gande ska inne­hålla en upp­lys­ning om att ansö­kan kan komma att skri­vas av eller avslås, om sökan­den inte föl­jer före­läg­gan­det. 10 avskriv­ning och åter­upp­ta­gande av en ansö­kan sfs 2024:945 22 § om sökan­den inte i rätt tid föl­jer ett före­läg­gande enligt 21 § ska ansö­kan skri­vas av. en avskri­ven ansö­kan ska åter­upp­tas, om sökan­den inom fyra måna­der efter utgången av den tid som avses i 21 § ytt­rar sig eller vid­tar åtgärd för att avhjälpa bris­ten och inom samma tid beta­lar en åter­upp­tag­nings­av­gift. om sökan­den inte beta­lar års­av­gift enligt 12 kap., ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket skriva av ansö­kan utan före­gå­ende före­läg­gande. en ansö­kan som har skri­vits av på denna grund får inte åter­upp­tas. avslag på en ansö­kan 23 § om det även efter det att sökan­den har ytt­rat sig enligt 21 § finns hin­der mot att bifalla ansö­kan ska ansö­kan avslås. ansö­kan ska dock inte avslås om det finns anled­ning att ge sökan­den ett nytt före­läg­gande. kun­gö­relse av beslut om avskriv­ning eller avslag 24 § om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket skri­ver av eller avslår en ansö­kan som har bli­vit all­mänt till­gäng­lig, ska beslu­tet kun­gö­ras när det har fått laga kraft. över­fö­ring av en ansö­kan på grund av bättre rätt 25 § om någon visar att han eller hon har bättre rätt till upp­fin­ningen än sökan­den, ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket efter begä­ran över­föra an- sökan på honom eller henne. den som ansö­kan över­förs på ska betala en ny ansök­nings­av­gift. ansö­kan får inte avgö­ras för­rän begä­ran om över­fö­ring har prö­vats slut­ligt. 26 § om någon påstår att han eller hon har bättre rätt till upp­fin­ningen än sökan­den, och saken är oviss, får patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket före­lägga honom eller henne att väcka talan vid dom­stol inom en viss tid. om talan inte väcks i tid, får påstå­en­det läm­nas utan avse­ende vid den fort­satta pröv­ningen av paten­tan­sö­kan. om det pågår ett mål om bättre rätt till upp­fin­ningen vid dom­stol, får patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket för­klara paten­tan­sö­kan vilande till dess att målet har avgjorts slut­ligt. med­de­lande av patent under­rät­telse om att patent kan med­de­las 27 § om ansö­kan är full­stän­dig och det inte finns hin­der mot patent, ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket under­rätta sökan­den om att patent kan med- delas. inom två måna­der från dagen för under­rät­tel­sen ska sökan­den betala en med­de­lan­de­av­gift och, om patent­kra­ven är skrivna på eng­elska, ge in en över­sätt­ning till svenska av patent­kra­ven. om detta inte sker, ska ansö­kan skri­vas av. en avskri­ven ansö­kan ska åter­upp­tas, om sökan­den inom fyra måna­der efter utgången av de två måna­derna full­gör sina skyl­dig­he­ter och dess­utom beta­lar en åter­upp­tag­nings­av­gift. om patent söks av en upp­fin­nare som har avse­värda svå­rig­he­ter att betala med­de­lan­de­av­gif­ten, får patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket befria sökan­den från avgif­ten, om sökan­den skrift­li­gen begär det inom två måna­der från 11 dagen för under­rät­tel­sen. om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket avslår begä­ran, sfs 2024:945 ska en avgift som beta­las inom två måna­der där­ef­ter anses betald i rätt tid. beslut att bifalla en ansö­kan och kun­gö­relse av beslu­tet 28 § om sökan­den har full­gjort det som krävs enligt 27 § och det fort- farande inte finns något hin­der mot patent, ska patent-​​ och registrerings-​​ ver­ket bifalla ansö­kan. beslu­tet ska kun­gö­ras. när beslu­tet att bifalla patent-​​ ansö­kan har kun­gjorts, är ett patent med­de­lat. patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska anteckna ett med­de­lat patent i patent-​​ regist­ret. ett patent­brev ska också utfär­das. patent­skrift 29 § från och med den dag då ett patent med­de­las ska en patent­skrift fin­nas till­gäng­lig hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. patent­skrif­ten ska inne­hålla 1. beskriv­ning, 2. patent­krav, 3. rit­ningar, om det hän­vi­sas till sådana i beskriv­ningen eller patent­kra­ven, 4. sam­man­drag, och 5. upp­gif­ter om patentha­va­ren och upp­fin­na­ren. om patent­kra­ven är skrivna på eng­elska, ska över­sätt­ningen av dessa till svenska biläg­gas patent­skrif­ten. det ska framgå av bila­gan att det är patent-​​ kra­vens lydelse på eng­elska som gäl­ler. 5 kap. paten­tets omfatt­ning paten­tets skydds­om­fång 1 § paten­tets skydds­om­fång bestäms av patent­kra­ven. vid tolk­ningen av patent­kra­ven får led­ning häm­tas från beskriv­ningen och rit­ning­arna. paten­tets skydds­tid 2 § ett med­de­lat patent kan upp­rätt­hål­las i 20 år från ansö­kans ingivnings-​​ dag. änd­ring av ett med­de­lat patent 3 § efter det att ett patent har med­de­lats får patent­kra­ven inte änd­ras så att paten­tets skydds­om­fång utvid­gas. 6 kap. pri­o­ri­tet från en tidi­gare ansö­kan all­männa för­ut­sätt­ningar för pri­o­ri­tet 1 § vid bedöm­ningen av om kra­ven på nyhet och upp­fin­nings­höjd i 2 kap. är upp­fyllda och vid tillämp­ningen av bestäm­mel­serna om för­an­vän­dar­rätt i 3 kap. 15 §, ska en ansö­kan om patent anses gjord sam­ti­digt med en tidi­gare ansö­kan om patent i sve­rige, om sökan­den begär det och upp­fin­ningen inom tolv måna­der före ingiv­nings­da­gen har angetts i den tidi­gare ansö­kan (pri­o­ri­tet). första styc­ket gäl­ler också om upp­fin­ningen har angetts i en tidi­gare ansö­kan om patent, upp­fin­nar­cer­ti­fi­kat eller skydd som nyt­tig­hets­mo­dell i ett land som är anslu­tet till paris­kon­ven­tio­nen den 20 mars 1883 för den indust­ri­ella ägan­de­rät­ten (sö 1970:60) eller i ett land eller område som är an- slu­tet till avta­let om upp­rät­tande av världs­han­dels­or­ga­ni­sa­tio­nen (sö 1995:30). det­samma gäl­ler en tidi­gare ansö­kan om skydd som avser något annat land eller område, om svenska ansök­ningar ger rätt till mot­sva­rande pri­o­ri­tet där 12 och om lag­stift­ningen där i huvud­sak stäm­mer över­ens med paris-​​ sfs 2024:945 kon­ven­tio­nen. 2 § pri­o­ri­tet får endast grun­das på den första ansö­kan som upp­fin­ningen har angetts i. om den som har gjort den första ansö­kan, eller hans eller hen­nes rätts-​​ inne­ha­vare, senare till samma myn­dig­het har gett in en ansö­kan som avser samma upp­fin­ning, får den senare ansö­kan dock åbe­ro­pas som prioritets-​​ grun­dande, om den första ansö­kan när den senare ansö­kan ges in 1. har avgjorts utan att ha bli­vit all­mänt till­gäng­lig, och 2. inte är för­e­nad med någon rätt som grun­das på den eller har utgjort grund för någon rätt till pri­o­ri­tet. om någon har fått pri­o­ri­tet på grund av en senare ansö­kan, får den första ansö­kan inte åbe­ro­pas som grund för pri­o­ri­tet. del­pri­o­ri­tet 3 § en sökande kan få pri­o­ri­tet för en del av en ansö­kan. pri­o­ri­tet från flera tidi­gare ansök­ningar 4 § en sökande får för en och samma ansö­kan åbe­ropa pri­o­ri­tet från flera tidi­gare ansök­ningar. detta gäl­ler även om de tidi­gare ansök­ning­arna avser olika län­der. pri­o­ri­tet vid delade ansök­ningar 5 § om flera upp­fin­ningar är beskrivna i ansö­kan på ingiv­nings­da­gen och ansö­kan delas enligt 4 kap. 12 § ska en begä­ran om pri­o­ri­tet för den ur- sprung­liga ansö­kan också omfatta en ny ansö­kan som upp­kom­mer genom del­ningen. begä­ran om pri­o­ri­tet 6 § en begä­ran om pri­o­ri­tet ska göras inom antingen 16 måna­der från ingiv­nings­da­gen för den ansö­kan som åbe­ro­pas som pri­o­ri­tets­grun­dande eller 4 måna­der från ingiv­nings­da­gen för den senaste ansö­kan. sökan­den får inom den angivna tiden göra en änd­ring i sin begä­ran om pri­o­ri­tet. om änd­ringen inne­bär att ingiv­nings­da­gen för den ansö­kan som åbe­ro­pas som pri­o­ri­tets­grun­dande blir en tidi­gare dag än den som begä­ran först avsåg, ska den tidi­gare ingiv­nings­da­gen vara avgö­rande för när begä­ran om pri­o­ri­tet senast ska ges in enligt första styc­ket. 7 § en begä­ran om pri­o­ri­tet för en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan enligt 10 kap. ska göras i ansö­kan eller inom den tid som anges i andra styc­ket. sökan­den får göra en änd­ring i en begä­ran om pri­o­ri­tet genom en anmä­lan om detta till den myn­dig­het som tagit emot den inter­na­tio­nella patent-​​ ansö­kan enligt 10 kap. 2 § eller till den inter­na­tio­nella byrån vid världs-​​ orga­ni­sa­tio­nen för den intel­lek­tu­ella ägan­de­rät­ten. en anmä­lan om änd­ring ska ges in inom 16 måna­der från ingiv­nings­da­gen för den ansö­kan som åbe­ro­pas som pri­o­ri­tets­grun­dande. om änd­ringen inne­bär att ingivnings-​​ dagen blir en tidi­gare dag än den som begä­ran först avsåg, ska den tidi­gare ingiv­nings­da­gen vara avgö­rande för när anmä­lan om änd­ring ska ges in. sökan­den har dock all­tid möj­lig­het att göra en anmä­lan om änd­ring inom fyra måna­der från den inter­na­tio­nella ingiv­nings­da­gen. 13 hand­lingar som ska ges in sfs 2024:945 8 § en sökande ska inom 16 måna­der från den dag från vil­ken pri­o­ri­tet begärs ge in föl­jande hand­lingar till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket gäl­lande den ansö­kan som åbe­ro­pas som pri­o­ri­tets­grun­dande: 1. ett intyg om sökan­dens namn och om ingiv­nings­da­gen utfär­dad av den myn­dig­het som har tagit emot ansö­kan, och 2. en kopia av ansö­kan som är bestyrkt av den myn­dig­het som tagit emot den. om inty­get eller kopian inte har getts in inom den angivna tiden, ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ge sökan­den möj­lig­het att ge in hand­ling­arna inom två måna­der. sökan­den behö­ver inte ge in något intyg eller någon kopia om den tidi­gare ansö­kan har getts in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. 9 § en sökande som begär pri­o­ri­tet för en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan enligt 10 kap. ska ge in det intyg som avses i 8 § första styc­ket 1 endast om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket före­läg­ger sökan­den att göra det. i stäl­let för att ge in en kopia enligt 8 § första styc­ket 2 får sökan­den enligt regel 17.1 i tillämp­nings­fö­re­skrif­terna till den i washing­ton den 19 juni 1970 avslu­tade kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete (sö 1980:1) 1. ge in en kopia av den tidi­gare ansö­kan till den inter­na­tio­nella byrån vid världs­or­ga­ni­sa­tio­nen för den intel­lek­tu­ella ägan­de­rät­ten eller till den myn­dig­het som tagit emot den inter­na­tio­nella paten­tan­sö­kan enligt 10 kap. 2 §, eller 2. begära att kopian över­förs till den inter­na­tio­nella byrån. om en kopia av den tidi­gare ansö­kan har kom­mit in till den inter­na­tio­nella byrån, får patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket kräva en kopia och en över­sätt­ning av en sådan kopia endast i enlig­het med regel 17.2 i tillämpnings-​​ före­skrif­terna till kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete. begräns­ning av rät­ten till pri­o­ri­tet 10 § om sökan­den inte föl­jer 2–9 §§, gäl­ler inte rät­ten till pri­o­ri­tet. en begä­ran om pri­o­ri­tet eller en anmä­lan om änd­ring i en sådan begä­ran enligt 6 eller 7 § får inte göras om sökan­den har begärt tidi­gare offentlig-​​ görande enligt 7 kap. 1 § tredje styc­ket. undan­tag från skyl­dig­he­ten att ge in hand­lingar 11 § rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om undan­tag från skyl­dig­he­ten enligt 8 och 9 §§ att ge in intyg och kopior. 7 kap. offent­lig­het i ären­den om patent när hand­ling­arna blir all­mänt till­gäng­liga 1 § från och med den dag då ett patent med­de­las ska hand­ling­arna i ären­det hål­las all­mänt till­gäng­liga. om patent inte har med­de­lats inom 18 måna­der från ansö­kans ingivnings-​​ dag, eller om pri­o­ri­tet har begärts, den dag från vil­ken pri­o­ri­tet begärs, ska hand­ling­arna ändå hål­las till­gäng­liga där­ef­ter. om ansö­kan skrivs av eller avslås ska hand­ling­arna hål­las till­gäng­liga endast om sökan­den begär att ansö­kan åter­upp­tas, över­kla­gar eller begär åter­stäl­lande av för­lo­rade rättig-​​ heter enligt 20 kap. 7 eller 8 §. 14 på begä­ran av sökan­den ska hand­ling­arna hål­las till­gäng­liga tidi­gare än sfs 2024:945 vad som föl­jer av första och andra styc­kena. kun­gö­relse av all­mänt till­gäng­liga paten­tan­sök­ningar 2 § när hand­ling­arna i ären­det blir all­mänt till­gäng­liga enligt 1 § andra eller tredje styc­ket ska det kun­gö­ras. om patent­kra­ven är skrivna på eng­elska och en över­sätt­ning till svenska ges in efter det att kun­gö­relse har skett, ska detta kun­gö­ras sär­skilt om sökan­den beta­lar en avgift för det. hand­lingar som inne­hål­ler före­tags­hem­lig­he­ter 3 § om en hand­ling i ett ärende inne­hål­ler en före­tags­hem­lig­het, får patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket på begä­ran besluta att hand­lingen inte får läm­nas ut, om 1. det finns sär­skilda skäl för det, och 2. hand­lingen inte rör en upp­fin­ning på vil­ken patent söks eller har med­de­lats. om en sådan begä­ran har gjorts, får hand­lingen inte läm­nas ut för­rän ett beslut om att avslå begä­ran har fått laga kraft. depo­ne­rat bio­lo­giskt mate­rial prov från depo­ne­rat bio­lo­giskt mate­rial 4 § om ett bio­lo­giskt mate­rial har depo­ne­rats enligt 4 kap. 8 § har var och en, med de begräns­ningar som före­skrivs i 5–7 §§, rätt att få prov från mate­ri­a­let när hand­ling­arna har bli­vit all­mänt till­gäng­liga enligt 1 §. detta gäl­ler även om paten­tet har upp­hört eller för­kla­rats ogil­tigt. mot­ta­gare av prov 5 § prov från ett depo­ne­rat bio­lo­giskt mate­rial får inte läm­nas ut till någon som till följd av före­skrif­ter i lag eller annan för­fatt­ning inte får ta befatt­ning med mate­ri­a­let. prov får inte hel­ler läm­nas ut till någon vars befatt­ning med pro­vet kan antas inne­bära en påtag­lig risk med hän­syn till mate­ri­a­lets ska­debring­ande egen­ska­per. 6 § till dess att patent har med­de­lats eller paten­tan­sö­kan har avgjorts slut­ligt utan att ha lett till patent och om sökan­den begär det, får prov från ett depo­ne­rat bio­lo­giskt mate­rial läm­nas endast till en sär­skild sak­kun­nig. om paten­tan­sö­kan avslås eller åter­kal­las, gäl­ler mot­sva­rande under en period av 20 år från ansö­kans ingiv­nings­dag. begä­ran om prov 7 § den som vill få ett prov från ett depo­ne­rat bio­lo­giskt mate­rial ska begära det skrift­li­gen hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket och lämna en för­bin­delse i syfte att före­bygga miss­bruk av pro­vet. om ett prov får läm­nas endast till en sär­skild sak­kun­nig enligt 6 §, ska för­bin­del­sen i stäl­let läm­nas av denne. rege­ringen eller den myn­dig­het rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela när­mare före­skrif­ter om inne­hål­let i en för­bin­delse. 15 8 kap. invänd­ning, begräns­ning och upp­hä­vande sfs 2024:945 invänd­ning mot ett med­de­lat patent hur för­fa­ran­det inleds 1 § den som vill invända mot ett med­de­lat patent ska göra det skrift­li­gen hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket inom nio måna­der från den dag då paten­tet med­de­la­des. patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska under­rätta patentha­va­ren om invänd-​​ ningen och ge honom eller henne till­fälle att yttra sig. om paten­tet har med­de­lats med beskriv­ning, patent­krav, rit­ningar och sam­man­drag skrivna på eng­elska, får patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket före- lägga patentha­va­ren att ge in en över­sätt­ning av beskriv­ningen, rit­ning­arna och sam­man­dra­get till svenska. om före­läg­gan­det inte följs får patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket låta göra en sådan över­sätt­ning på patentha­va­rens be- kost­nad. före­läg­gan­det ska inne­hålla en upp­lys­ning om detta. invänd­ning mot patent som upp­hört att gälla 2 § ett invänd­nings­för­fa­rande får inle­das eller full­föl­jas även om ett patent har upp­hört att gälla till följd av att patentha­va­ren har avstått från paten­tet eller inte har beta­lat års­av­gif­ten. åter­kal­lad invänd­ning 3 § om invänd­ningen åter­kal­las, får invänd­nings­för­fa­ran­det ändå full- föl­jas om det finns sär­skilda skäl. grun­der för upp­hä­vande efter invänd­ning 4 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska efter invänd­ning upp­häva ett patent, om 1. det har bevil­jats någon som inte har rätt till det enligt 1 kap. 1 § första styc­ket, 2. det har med­de­lats trots att vill­ko­ren för paten­ter­bar­het i 2 kap. inte är upp­fyllda, 3. det omfat­tar något som inte fram­gick av ansö­kan på ingiv­nings­da­gen, eller 4. paten­tan­sö­kan inte upp­fyl­ler kra­ven på tyd­lig­het och full­stän­dig­het i 4 kap. 6 §. upp­rätt­hål­lande av paten­tet i änd­rad lydelse 5 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska för­klara att ett patent upp­rätt­hålls i änd­rad lydelse, om patentha­va­ren under invänd­nings­för­fa­ran­det har gjort sådana änd­ringar att det inte finns hin­der mot att upp­rätt­hålla paten­tet enligt 4 §. änd­ring­arna får inte enligt 5 kap. 3 § med­föra att paten­tets skydds-​​ omfång utvid­gas. de får inte hel­ler med­föra att patent­kra­ven inte längre är tyd­liga, kon­cisa eller har stöd i beskriv­ningen. om patent­kra­ven är skrivna på eng­elska, får paten­tet upp­rätt­hål­las i änd­rad lydelse endast om patentha­va­ren har gett in en över­sätt­ning till svenska av patent­kra­ven i den änd­rade lydel­sen. över­sätt­ningen ska bi- läg­gas beslu­tet och det ska framgå av bila­gan att det är patent­kra­vens lydelse på eng­elska som gäl­ler. 16 kun­gö­relse, ny patent­skrift och nytt patent­brev sfs 2024:945 6 § när patent-​​ och regi­stre­rings­ver­kets beslut med anled­ning av en in- vänd­ning har fått laga kraft, ska det kun­gö­ras. om paten­tet änd­ras, ska ver­ket hålla en ny patent­skrift till­gäng­lig och utfärda ett nytt patent­brev. begräns­ning och upp­hä­vande på patentha­va­rens begä­ran begä­ran om patent­be­gräns­ning eller upp­hä­vande 7 § en patentha­vare får hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket begära 1. att ett eller flera patent­krav och om det behövs beskriv­ningen änd­ras så att paten­tets skydds­om­fång begrän­sas (patent­be­gräns­ning), eller 2. att paten­tet upp­hävs. änd­ring­arna vid en begä­ran om patent­be­gräns­ning får inte med­föra att paten­tet omfat­tar något som inte fram­gick av ansö­kan på ingiv­nings­da­gen, att paten­tets skydds­om­fång utvid­gas i strid med 5 kap. 3 § eller att patent-​​ kra­ven inte längre är tyd­liga, kon­cisa eller har stöd i beskriv­ningen. första styc­ket gäl­ler inte i fråga om euro­pe­iska patent med enhet­lig ver­kan. bestäm­mel­sen om upp­hä­vande på patentha­va­rens begä­ran tilläm­pas dock i fråga om tilläggs­skydd som har med­de­lats av patent-​​ och registrerings-​​ ver­ket, även om grund­pa­ten­tet är ett euro­pe­iskt patent med enhet­lig ver­kan. för en begä­ran om patent­be­gräns­ning eller upp­hä­vande ska patent-​​ hava­ren betala en avgift. 8 § om patent­kra­ven är skrivna på eng­elska, ska patentha­va­ren vid en begä­ran om patent­be­gräns­ning ge in en över­sätt­ning till svenska av patent-​​ kra­ven i den lydelse som begärs enligt 7 §. 9 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska före­lägga patentha­va­ren att inom en viss tid vidta rät­telse, om bestäm­mel­serna i 7 och 8 §§ inte har följts. om patentha­va­ren inte hörs av eller om begä­ran även efter det att patent-​​ hava­ren har ytt­rat sig inte kan bifal­las, ska begä­ran avslås om det inte finns anled­ning att ge patentha­va­ren ett nytt före­läg­gande. hand­lägg­ningen av ären­den om patent­be­gräns­ning och upp­hä­vande 10 § en begä­ran om patent­be­gräns­ning eller upp­hä­vande ska avslås om det vid tid­punk­ten för begä­ran pågår 1. ett invänd­nings­för­fa­rande enligt 1 § eller arti­kel 99 i den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen (sö 1980:2), eller 2. ett mål om ogil­tig­het enligt 9 kap. 2–4 §§. om patentha­va­ren har begärt att paten­tet ska begrän­sas eller upp­hä­vas enligt arti­kel 105 a i kon­ven­tio­nen, ska en begä­ran om patent­be­gräns­ning eller upp­hä­vande för­kla­ras vilande tills det euro­pe­iska patent­ver­ket med- delat slut­ligt beslut i frå­gan. 11 § en begä­ran om patent­be­gräns­ning eller upp­hä­vande får inte bifal­las utan sam­tycke från berörda rät­tig­hets­ha­vare så länge paten­tet är utmätt, belagt med kvar­stad, taget i anspråk genom betal­nings­säk­ring eller det pågår en tvist om över­fö­ring av paten­tet vid en dom­stol. 17 12 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska begränsa eller upp­häva ett patent sfs 2024:945 om det inte finns något hin­der mot att bifalla en begä­ran om det. en över- sätt­ning som avses i 8 § ska biläg­gas ett beslut om begräns­ning och det ska framgå av bila­gan att det är patent­kra­vens lydelse på eng­elska som gäl­ler. beslu­tet får ver­kan från paten­tan­sö­kans ingiv­nings­dag. kun­gö­relse, ny patent­skrift och nytt patent­brev 13 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska kun­göra ett beslut om patent-​​ begräns­ning eller upp­hä­vande. om paten­tet har begrän­sats, ska ver­ket hålla en ny patent­skrift till­gäng­lig och utfärda ett nytt patent­brev. 9 kap. upp­hö­rande, ogil­tig­het och över­fö­ring av patent upp­hö­rande till följd av ute­bli­ven betal­ning av års­av­gift 1 § om års­av­gif­ten inte beta­las för ett patent enligt 12 kap., upp­hör paten­tet att gälla. paten­tet anses ha upp­hört vid ingången av det avgift­sår för vil­ket avgif­ten inte har beta­lats. ogil­tig­het talan om ogil­tig­het 2 § en talan om ogil­tig­het får föras av var och en som lider för­fång av ett patent. en sådan talan får också föras av en myn­dig­het om det är påkal­lat från all­män syn­punkt. en talan som grun­das på att ett patent har bevil­jats någon annan än den som har rätt till det enligt 1 kap. 1 § första styc­ket får föras endast av den som påstår sig ha en sådan rätt. en sådan talan ska väc­kas inom ett år från det att den som påstår sig ha en sådan rätt fick kän­ne­dom om att paten­tet har med­de­lats och de övriga omstän­dig­he­ter som talan grun­das på. om patent-​​ hava­ren var i god tro när paten­tet med­de­la­des eller när det över­gick till honom eller henne, får talan dock inte väc­kas senare än tre år efter det att paten­tet med­de­la­des. ogil­tig­hets­grun­der 3 § dom­sto­len ska på yrkande för­klara ett patent ogil­tigt, om 1. det har bevil­jats någon som inte har rätt till det enligt 1 kap. 1 § första styc­ket, 2. det har med­de­lats trots att vill­ko­ren om paten­ter­bar­het i 2 kap. inte är upp­fyllda, 3. det omfat­tar något som inte fram­gick av ansö­kan på ingiv­nings­da­gen, 4. paten­tan­sö­kan inte upp­fyl­ler kra­ven på tyd­lig­het och full­stän­dig­het i 4 kap. 6 §, eller 5. skydds­om­fånget i strid med 5 kap. 3 § har utvid­gats efter att paten­tet med­de­la­des. ett patent får inte för­kla­ras ogil­tigt på den grun­den att den som har fått paten­tet har haft rätt till bara en viss andel i det. par­ti­ell ogil­tig­het 4 § om ett patent är ogil­tigt endast till en viss del, ska dom­sto­len på yrkande av patentha­va­ren begränsa paten­tets skydds­om­fång i mot­sva­rande utsträck­ning genom en änd­ring av patent­kra­ven, om 1. de änd­rade patent­kra­ven är tyd­liga, kon­cisa och har stöd i beskriv-​​ ningen, 18 2. de änd­rade patent­kra­ven inte med­för att paten­tet skulle omfatta något sfs 2024:945 som inte fram­gick av ansö­kan på ingiv­nings­da­gen, 3. de änd­rade patent­kra­ven inte med­för att paten­tets skydds­om­fång skulle utvid­gas i strid med 5 kap. 3 §, och 4. patentha­va­ren, när patent­kra­ven är skrivna på eng­elska, har gett in en över­sätt­ning till svenska av patent­kra­ven i den änd­rade lydel­sen. en över­sätt­ning som avses i första styc­ket 4 ska biläg­gas domen och det ska framgå av bila­gan att det är patent­kra­vens lydelse på eng­elska som gäl­ler. över­fö­ring av patent 5 § om någon har bevil­jats patent på en upp­fin­ning utan att ha rätt till det enligt 1 kap. 1 § första styc­ket, ska dom­sto­len på talan av den som har rätt till paten­tet över­föra paten­tet på honom eller henne. bestäm­mel­serna i 2 § andra styc­ket ska tilläm­pas när det gäl­ler den tid inom vil­ken talan ska väc­kas. om den som från­tas paten­tet i god tro har bör­jat utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt i sve­rige eller vid­ta­git väsent­liga åtgär­der för det, får han eller hon fort­sätta det påbör­jade utnytt­jan­det eller genom­föra det pla­ne­rade utnytt­jan­det inom ramen för samma utnytt­jan­de­form. utnytt­jan­det ska ske mot skä­lig ersätt­ning och på skä­liga vill­kor i övrigt. en sådan rätt till ut- nytt­jande har under mot­sva­rande för­ut­sätt­ningar även den som har en licens som är anteck­nad i paten­tre­gist­ret. den rätt som avses i andra styc­ket får över­lå­tas till någon annan endast till­sam­mans med den rörelse där rät­ten utnytt­jas eller har avsetts att bli utnytt­jad. om ett patent har över­förts enligt första styc­ket, ska det på begä­ran anteck­nas i paten­tre­gist­ret. det­samma gäl­ler en rätt till fort­satt utnytt­jande som avses i andra styc­ket. om en rätt till fort­satt utnytt­jande upp­hör, ska anteck­ningen tas bort. avstå­ende från patent 6 § om patentha­va­ren hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket skrift­li­gen avstår från paten­tet, ska ver­ket för­klara att paten­tet har upp­hört i sin hel­het. beslu­tet får ver­kan från besluts­da­gen. om paten­tet är utmätt, belagt med kvar­stad eller taget i anspråk genom betal­nings­säk­ring eller om det pågår en tvist vid dom­stol om över­fö­ring av paten­tet, får paten­tet inte för­kla­ras ha upp­hört så länge utmät­ningen, kvar- sta­den eller betal­nings­säk­ringen består eller tvis­ten inte har bli­vit slut­ligt avgjord. denna para­graf gäl­ler inte i fråga om euro­pe­iska patent med enhet­lig ver­kan. den tilläm­pas dock i fråga om tilläggs­skydd som har med­de­lats av patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket, även om grund­pa­ten­tet är ett euro­pe­iskt patent med enhet­lig ver­kan. kun­gö­relse, ny patent­skrift och nytt patent­brev 7 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska kun­göra att ett patent 1. har upp­hört att gälla, eller 2. har för­kla­rats ogil­tigt, änd­rats eller bli­vit över­fört genom en dom som har fått laga kraft. om paten­tet har änd­rats genom en dom som har fått laga kraft, ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket hålla en ny patent­skrift till­gäng­lig och utfärda ett nytt patent­brev. 19 10 kap. inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan sfs 2024:945 vad som avses med inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan 1 § med inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan avses en ansö­kan som görs enligt den i washing­ton den 19 juni 1970 avslu­tade kon­ven­tio­nen om patent-​​ sam­ar­bete (sö 1980:1). var ansö­kan ska göras 2 § en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan ska ges in till en patent­myn­dig­het eller inter­na­tio­nell orga­ni­sa­tion som enligt kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete och tillämp­nings­fö­re­skrif­terna till kon­ven­tio­nen är behö­rig att ta emot en sådan ansö­kan (mot­ta­gande myn­dig­het). 3 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket är mot­ta­gande myn­dig­het för en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan, om sökan­den eller någon av sökan­dena 1. är svensk med­bor­gare, 2. har hem­vist i sve­rige, 3. dri­ver rörelse i sve­rige, eller 4. är en juri­disk per­son som bil­dats enligt svensk lag. om en ansö­kan ges in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket i egen­skap av mot­ta­gande myn­dig­het ska sökan­den betala en avgift. att patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket är behö­rig mot­ta­gande myn­dig­het hind­rar inte att en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan ges in till det euro­pe­iska patent­ver­ket. 4 § bestäm­mel­serna i 5–16 §§ gäl­ler för en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan som omfat­tar sve­rige. om det genom en sådan ansö­kan söks ett euro­pe­iskt patent för sve­rige, gäl­ler dock 11 kap. rätts­ver­kan av en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan 5 § om den mot­ta­gande myn­dig­he­ten har fast­ställt en inter­na­tio­nell ingiv­nings­dag för en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan, har ansö­kan samma ver­kan i sve­rige som en svensk paten­tan­sö­kan med samma ingiv­nings­dag. inne­hål­let i ansö­kan ska dock anses till­höra känd tek­nik enligt 2 kap. 13 § bara om ansö­kan har full­följts enligt 6 §. full­följd av ansö­kan i sve­rige 6 § en sökande som vill full­följa en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan i sve­rige ska inom 31 måna­der från den inter­na­tio­nella ingiv­nings­da­gen eller, om pri­o­ri­tet har begärts, den dag från vil­ken pri­o­ri­tet begärs, till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ge in 1. en över­sätt­ning till svenska eller eng­elska av den inter­na­tio­nella paten­tan­sö­kan, eller 2. en kopia av ansö­kan, om ansö­kan är skri­ven på svenska eller eng­elska. rege­ringen eller den myn­dig­het rege­ringen bestäm­mer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege­rings­for­men med­dela före­skrif­ter om i vil­ken omfatt­ning paten­tan­sö­kan ska över­sät­tas. sökan­den ska betala en avgift inom den tid som anges i första styc­ket. om sökan­den har beta­lat avgif­ten i tid, får den över­sätt­ning eller kopia som krävs ges in högst två måna­der senare, för­ut­satt att en tilläggs­av­gift beta­las inom den senare fris­ten. 20 hand­lägg­ning av en full­följd ansö­kan sfs 2024:945 7 § om en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan har full­följts enligt 6 §, tilläm­pas 4 kap. och 7 kap. för ansö­kan och dess hand­lägg­ning, om inte något annat anges i denna para­graf, eller i någon av 8, 9 eller 11–14 §§. ansö­kan får tas upp till pröv­ning före utgången av den frist som gäl­ler enligt 6 § första styc­ket endast om sökan­den begär det. om paten­tan­sö­kan upp­fyl­ler de krav på form och inne­håll som före­skrivs i kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete och tillämp­nings­fö­re­skrif­terna till kon­ven­tio­nen, ska ansö­kan god­tas i dessa avse­en­den. ett före­läg­gande om att anmäla ett ombud för del­giv­ning enligt 20 kap. 5 § får inte med­de­las före den tid­punkt då patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket har rätt att ta upp ansö­kan till pröv­ning. ansö­kans offent­lig­het 8 § bestäm­mel­serna i 7 kap. 1 § andra och tredje styc­kena tilläm­pas på en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan så snart sökan­den har full­gjort sin skyl­dig­het enligt 6 § första styc­ket. vid tillämp­ningen av 13 kap. 6 §, 15 kap. 11 § och 20 kap. 3 och 4 §§ ska det som sägs där om att hand­ling­arna i ären­det har bli­vit all­mänt till­gäng­liga enligt 7 kap. 1 § i stäl­let avse att hand­ling­arna har bli­vit all­mänt till­gäng­liga enligt 7 kap. 1 § med iakt­ta­gande av första styc­ket. 9 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket får inte utan sökan­dens sam­tycke offent­lig­göra en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan för­rän den inter­na­tio­nella byrån vid världs­or­ga­ni­sa­tio­nen för den intel­lek­tu­ella ägan­de­rät­ten har pub­li­ce­rat ansö­kan eller tjugo måna­der har gått från den inter­na­tio­nella ingivnings-​​ dagen eller, om pri­o­ri­tet har begärts, den dag från vil­ken pri­o­ri­tet begärs. åter­kal­lelse av en ansö­kan 10 § en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan ska anses åter­kal­lad i för­hål­lande till sve­rige i de fall som avses i arti­kel 24.1 i och ii i kon­ven­tio­nen om patent-​​ sam­ar­bete. det­samma gäl­ler om sökan­den inte gör det som anges i 6 §. 11 § om en del av en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan inte har varit före­mål för en inter­na­tio­nell för­be­re­dande paten­ter­bar­hets­pröv­ning på grund av att sökan­den inskränkt patent­kra­ven efter att ha upp­ma­nats av den myn­dig­het som gör den pröv­ningen att antingen inskränka kra­ven eller betala en tilläggs­av­gift, ska den del av ansö­kan som inte har prö­vats anses åter­kal­lad hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. första styc­ket gäl­ler inte om sökan­den beta­lar en avgift inom två måna­der från det att patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket under­rät­tat sökan­den om att ansö­kan kan komma att anses åter­kal­lad i den delen. tid­punk­ten för med­de­lande av patent eller beslut om avslag 12 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket får inte med­dela patent eller avslå ansö­kan tidi­gare än fyra måna­der från utgången av den frist för full­följd av den inter­na­tio­nella paten­tan­sö­kan som anges i 6 § första styc­ket, om inte sökan­den sam­tyc­ker till att ären­det avgörs innan dess. patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket får inte utan sökan­dens sam­tycke med­dela patent för­rän den inter­na­tio­nella byrån vid världs­or­ga­ni­sa­tio­nen för den intel­lek­tu­ella ägan­de­rät­ten har pub­li­ce­rat ansö­kan eller tjugo måna­der har 21 gått från den inter­na­tio­nella ingiv­nings­da­gen eller, om pri­o­ri­tet har begärts, sfs 2024:945 den dag från vil­ken pri­o­ri­tet begärs. patent-​​ och regi­stre­rings­ver­kets pröv­ning av vissa beslut 13 § om en del av en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan inte har varit före­mål för inter­na­tio­nell nyhets­gransk­ning eller inter­na­tio­nell för­be­re­dande paten­ter­bar­hets­pröv­ning på grund av att ansö­kan har bedömts omfatta av varandra obe­ro­ende upp­fin­ningar och sökan­den inte inom före­skri­ven tid har beta­lat tilläggs­av­gift enligt kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete, ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket pröva om bedöm­ningen är rik­tig. om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket anser att bedöm­ningen är rik­tig, ska den delen av ansö­kan som inte har varit före­mål för sådan gransk­ning eller pröv­ning anses åter­kal­lad hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. detta gäl­ler inte om sökan­den beta­lar en avgift till ver­ket inom två måna­der från det ver­ket under­rät­tade honom eller henne om sitt ställ­nings­ta­gande. om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket anser att bedöm­ningen inte är rik­tig, ska ver­ket fort­sätta hand­lägg­ningen av ansö­kan i dess hel­het. 14 § ett beslut enligt 13 §, genom vil­ket patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket har fun­nit att en paten­tan­sö­kan omfat­tar av varandra obe­ro­ende upp- fin­ningar, får över­kla­gas av sökan­den. om dom­sto­len kom­mer fram till att patent-​​ och regi­stre­rings­ver­kets beslut är rik­tigt, räk­nas fris­ten för att betala en sådan avgift som avses i 13 § andra styc­ket från det att ver­ket under­rät­tade sökan­den om att dom­sto­lens beslut har fått laga kraft. 15 § om den mot­ta­gande myn­dig­he­ten inte har fast­ställt en inter­na­tio­nell ingiv­nings­dag för en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan eller för­kla­rat att ansö­kan ska anses åter­kal­lad eller att ett yrkande om att ansö­kan ska omfatta sve­rige ska anses åter­kal­lat, ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket på begä­ran av sökan­den pröva om detta beslut är rik­tigt. det­samma gäl­ler om den inter­na­tio­nella byrån vid världs­or­ga­ni­sa­tio­nen för den intel­lek­tu­ella ägande-​​ rät­ten har beslu­tat att ansö­kan ska anses åter­kal­lad. en begä­ran om pröv­ning enligt första styc­ket ska läm­nas till den inter­na­tio­nella byrån inom en viss tid. sökan­den ska inom samma tid ge in en över­sätt­ning av ansö­kan och betala en ansök­nings­av­gift till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket kom­mer fram till att den mot­ta­gande myn­dig­he­tens eller den inter­na­tio­nella byråns beslut inte är rik­tigt, ska ver­ket hand­lägga ansö­kan som en svensk ansö­kan. om en inter­na­tio­nell ingiv­nings­dag inte har fast­ställts av den mot­ta­gande myn­dig­he­ten, ska som ingiv­nings­dag gälla den dag som patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket anser borde ha fast­ställts. om ansö­kan upp­fyl­ler de krav på form och inne­håll som före- skrivs i kon­ven­tio­nen om patent­sam­ar­bete och tillämp­nings­fö­re­skrif­terna till kon­ven­tio­nen, ska ansö­kan god­tas i dessa avse­en­den. 16 § inne­hål­let i en ansö­kan som har tagits upp till hand­lägg­ning enligt 15 § anses till­höra känd tek­nik enligt 2 kap. 13 §, om ansö­kan blir all­mänt till­gäng­lig enligt 7 kap. 1 §. 22 11 kap. euro­pe­iska patent sfs 2024:945 vad som avses med euro­pe­iska patent och paten­tan­sök­ningar 1 § med euro­pe­iskt patent avses ett patent som med­de­las av det euro­pe­iska patent­ver­ket enligt den i münchen den 5 okto­ber 1973 avslu­tade euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen (sö 1980:2). med euro­pe­isk paten­tan­sö­kan avses en paten­tan­sö­kan som görs enligt kon­ven­tio­nen. var ansö­kan ska göras 2 § en ansö­kan om ett euro­pe­iskt patent görs hos det euro­pe­iska patent-​​ ver­ket. ansö­kan får även ges in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket, som då ska vida­re­be­fordra den till det euro­pe­iska patent­ver­ket. en ansö­kan som delats enligt arti­kel 76 i den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen ska dock all­tid ges in till det euro­pe­iska patent­ver­ket. enhet­lig ver­kan 3 § ett euro­pe­iskt patent kan ha enhet­lig ver­kan i enlig­het med europa-​​ par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eu) nr 1257/2012 av den 17 decem­ber 2012 om genom­fö­rande av ett för­dju­pat sam­ar­bete för att skapa ett enhet­ligt patent­skydd. rätts­ver­kan av euro­pe­iska patent och paten­tan­sök­ningar 4 § om det euro­pe­iska patent­ver­ket har fast­ställt en ingiv­nings­dag för en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan, har den ansö­kan samma ver­kan i sve­rige som en svensk paten­tan­sö­kan med samma ingiv­nings­dag. om ansö­kan har pri­o­ri­tet enligt den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen från en tidi­gare dag än ingivnings-​​ dagen, ska den pri­o­ri­te­ten gälla. vid tillämp­ningen av 2 kap. 13 § ska pub­li­ce­ringen av en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan som sker enligt arti­kel 93 i den euro­pe­iska patent-​​ kon­ven­tio­nen jäm­stäl­las med att ansö­kan blir all­mänt till­gäng­lig enligt 7 kap. 1 §. detta gäl­ler även en pub­li­ce­ring som avses i arti­kel 153.3 eller 153.4 i kon­ven­tio­nen, om denna pub­li­ce­ring av det euro­pe­iska patent­ver­ket jäm­ställs med en pub­li­ce­ring enligt arti­kel 93. 5 § ett euro­pe­iskt patent har samma rätts­ver­kan som ett svenskt patent. för ett euro­pe­iskt patent gäl­ler även i övrigt det som före­skrivs för ett svenskt patent, om inte något annat anges i denna lag. vali­de­ring av ett euro­pe­iskt patent åtgär­der för vali­de­ring 6 § ett euro­pe­iskt patent har ver­kan i sve­rige om patentha­va­ren inom tre måna­der efter den dag då det euro­pe­iska patent­ver­ket har kun­gjort sitt beslut att bifalla paten­tan­sö­kan vali­de­rar det genom att till patent-​​ och registrerings-​​ ver­ket 1. ge in en över­sätt­ning enligt tredje styc­ket, och 2. betala en avgift för offent­lig­gö­rande enligt 10 § första styc­ket. om det euro­pe­iska patent­ver­ket beslu­tar att ett euro­pe­iskt patent ska upp­rätt­hål­las i änd­rad lydelse eller begrän­sas, gäl­ler mot­sva­rande även i fråga om den änd­rade tex­ten. 23 patent­kra­ven ska all­tid ges in i över­sätt­ning till svenska. om paten­tet har sfs 2024:945 med­de­lats på tyska eller franska, ska beskriv­ningen och rit­ningar ges in i över­sätt­ning till svenska eller eng­elska. 7 § bestäm­mel­serna om vali­de­ring i 6 § gäl­ler inte för euro­pe­iska patent med enhet­lig ver­kan. 8 § om patentha­va­ren har fått avslag på en begä­ran om enhet­lig ver­kan, ska tiden för att full­göra åtgär­derna för vali­de­ring enligt 6 § räk­nas från den dag då avslags­be­slu­tet har fått laga kraft, för­ut­satt att begä­ran har getts in i rätt tid till det euro­pe­iska patent­ver­ket. för­bud mot dub­belt patent­skydd 9 § om ett euro­pe­iskt patent får enhet­lig ver­kan, är patentha­va­rens åtgär­der för vali­de­ring enligt 6 § utan ver­kan. patent-​​ och regi­stre­rings­ver­kets åtgär­der vid vali­de­ring 10 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska hålla den över­sätt­ning som avses i 6 § all­mänt till­gäng­lig. den ska dock inte hål­las till­gäng­lig för­rän det euro­pe­iska patent­ver­ket har pub­li­ce­rat den euro­pe­iska paten­tan­sö­kan. om åtgär­derna för vali­de­ring enligt 6 § har full­gjorts inom före­skri­ven tid och det euro­pe­iska patent­ver­ket har kun­gjort sitt beslut att bifalla patent-​​ ansö­kan eller beslu­tat att det euro­pe­iska paten­tet ska upp­rätt­hål­las i änd­rad lydelse eller begrän­sas, ska detta kun­gö­ras av patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. åter­stäl­lande av för­lo­rade rät­tig­he­ter 11 § om en patentha­vare inte inom före­skri­ven tid har vid­ta­git en åtgärd för vali­de­ring enligt 6 §, tilläm­pas det som sägs i 20 kap. 7 § om patent-​​ sökande. om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket med stöd av samma para­graf för­kla­rar att åtgär­den ska anses vid­ta­gen i rätt tid, ska ver­ket kun­göra detta. om någon i god tro har bör­jat utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt i sve­rige eller vid­ta­git väsent­liga åtgär­der för detta efter det att tiden för att vidta en åtgärd enligt 6 § har gått ut men innan kun­gö­relse enligt första styc­ket har skett, har han eller hon den rätt som anges i 20 kap. 10 §. patent­skydd för tiden innan patent med­de­las 12 § om en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan har pub­li­ce­rats enligt den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen och en över­sätt­ning till svenska av patent­kra­ven i deras pub­li­ce­rade lydelse har getts in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket samt en avgift har beta­lats, ska ver­ket kun­göra detta. ver­ket ska också hålla över- sätt­ningen all­mänt till­gäng­lig. om någon yrkes­mäs­sigt utnytt­jar en upp­fin­ning som omfat­tas av en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan efter det att kun­gö­relse skett enligt första styc­ket, ska bestäm­mel­serna om patent­in­trång i 15 kap. tilläm­pas, för­ut­satt att ansö­kan leder till ett patent med ver­kan i sve­rige. i ett sådant fall omfat­tar patent­skyd­det dock endast det skydd som fram­går såväl av de pub­li­ce­rade patent­kra­ven som av patent­kra­ven enligt paten­tet. för intrång under denna tid får dom­sto­len inte döma till påföljd och ersätt­ning får bestäm­mas endast enligt 15 kap. 10 § andra styc­ket. bestäm­mel­serna i 15 kap. 12 § första styc­ket ska inte tilläm­pas, om en talan om ersätt­ning väcks senast ett år efter det att tiden för att invända mot det euro­pe­iska paten­tet har gått ut eller, om invänd­ning har gjorts, senast ett 24 år efter det att det euro­pe­iska patent­ver­ket beslu­tade att paten­tet ska upp- sfs 2024:945 rätt­hål­las. över­sätt­ning­ars rätts­ver­kan 13 § om en text har över­satts och getts in till patent-​​ och registrerings-​​ ver­ket enligt 6 eller 12 §, gäl­ler tex­tens lydelse på hand­lägg­nings­språ­ket vid det euro­pe­iska patent­ver­ket. detta ska framgå när över­sätt­ningen hålls till­gäng­lig av patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. ver­kan av åter­kal­lelse 14 § om en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan eller ett yrkande om att en sådan ansö­kan ska omfatta sve­rige har åter­kal­lats och ansö­kan inte har åter- upp­ta­gits enligt arti­kel 121 i den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen, ska detta ha samma ver­kan som en åter­kal­lelse av en paten­tan­sö­kan hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. det­samma gäl­ler om en sådan åter­kal­lelse ska anses ha skett enligt kon­ven­tio­nen. ver­kan av det euro­pe­iska patent­ver­kets beslut upp­hä­vande och patent­be­gräns­ning 15 § om det euro­pe­iska patent­ver­ket har beslu­tat att begränsa eller helt eller del­vis upp­häva ett euro­pe­iskt patent, ska detta ha samma ver­kan som om paten­tet i mot­sva­rande utsträck­ning begrän­sats eller för­kla­rats ogil­tigt i sve­rige. för att ett begräns­nings­be­slut ska få ver­kan i sve­rige måste dock för­ut­sätt­ning­arna för vali­de­ring i 6 § vara upp­fyllda. patent-​​ och registrerings-​​ ver­ket ska kun­göra beslu­tet. avslag 16 § om en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan har avsla­gits, ska detta ha samma ver­kan som ett avslag på en svensk paten­tan­sö­kan. åter­stäl­lande enligt den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen 17 § om det euro­pe­iska patent­ver­ket har beslu­tat att begränsa eller helt eller del­vis upp­häva ett euro­pe­iskt patent men ver­ket där­ef­ter för­kla­rar patenthavaren eller sökan­den åter­in­satt i tidi­gare rät­tig­he­ter, gäl­ler detta även i sve­rige. det­samma gäl­ler om ver­ket för­kla­rar sökan­den åter­in­satt i tidi­gare rät­tig­he­ter efter en åter­kal­lelse eller ett avslag. om någon i god tro har bör­jat utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt i sve­rige eller vid­ta­git väsent­liga åtgär­der för det efter det att beslu­tet med- dela­des eller för­hål­lan­det inträdde men innan det euro­pe­iska patent­ver­ket har utfär­dat en kun­gö­relse om för­kla­ring som avses i första styc­ket, har han eller hon den rätt som anges i 20 kap. 10 §. undan­rö­jande av beslut 18 § om det euro­pe­iska patent­ver­ket har undan­röjt ett beslut enligt arti­kel 112 a i den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen, gäl­ler beslu­tet om undan­rö­jande även i sve­rige. om ett euro­pe­iskt patent har fått ver­kan i sve­rige efter det att det euro­pe­iska patent­ver­ket har undan­röjt ett beslut, ska 17 § andra styc­ket tilläm­pas, under för­ut­sätt­ning att utnytt­jan­det har påbör­jats eller åtgär­derna har vid­ta­gits innan beslu­tet om undan­rö­jande kun­gjor­des. mot­sva­rande gäl­ler om skydds­om­fånget för ett euro­pe­iskt patent med ver­kan i sve­rige har 25 utvid­gats efter det att det euro­pe­iska patent­ver­ket beslu­tade om undan-​​ sfs 2024:945 röjande. omvand­ling av en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan 19 § om en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan som har getts in till en natio­nell patent­myn­dig­het är att anse som åter­kal­lad där­för att den inte har kom­mit in till det euro­pe­iska patent­ver­ket inom före­skri­ven tid, ska patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket på begä­ran av sökan­den omvandla den till en svensk paten­tan­sö­kan, under för­ut­sätt­ning att 1. begä­ran ges in till den natio­nella myn­dig­het som tog emot patent-​​ ansö­kan inom tre måna­der från det att sökan­den under­rät­ta­des om att ansö­kan ansågs åter­kal­lad, 2. begä­ran kom­mer in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket inom 20 måna­der från ingiv­nings­da­gen eller, om pri­o­ri­tet har begärts, den dag från vil­ken pri­o­ri­tet begärs, och 3. sökan­den inom en viss tid beta­lar ansök­nings­av­gift och ger in en över­sätt­ning av paten­tan­sö­kan till svenska eller eng­elska eller, om ansö­kan är skri­ven på eng­elska, en kopia av ansö­kan. om paten­tan­sö­kan upp­fyl­ler de krav på ansö­kans form som före­skrivs i den euro­pe­iska patent­kon­ven­tio­nen och tillämp­nings­fö­re­skrif­terna till kon­ven­tio­nen, ska ansö­kan god­tas i detta avse­ende. ute­bli­ven års­av­gift 20 § om års­av­gif­ten för ett euro­pe­iskt patent inte beta­las enligt 12 kap., anses paten­tet ha upp­hört vid ingången av det avgift­sår för vil­ket avgif­ten inte har beta­lats. 12 kap. års­av­gif­ter inle­dande bestäm­mel­ser 1 § års­av­gift ska beta­las till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket för 1. en paten­tan­sö­kan, 2. ett svenskt patent, och 3. ett euro­pe­iskt patent, dock inte för ett euro­pe­iskt patent med enhet­lig ver­kan. 2 § i 4 kap. 22 §, 9 kap. 1 § och 11 kap. 20 § finns bestäm­mel­ser om följ­derna av att års­av­gif­ter inte beta­las. betal­ning av års­av­gif­ter avgift­sår 3 § ett avgift­sår omfat­tar ett år och räk­nas från ingiv­nings­da­gen. 4 § års­av­gift för en paten­tan­sö­kan ska beta­las för varje avgift­sår som bör­jar innan ansö­kan har avgjorts slut­ligt. års­av­gift för ett patent ska beta­las för varje avgift­sår som bör­jar efter det att paten­tet har med­de­lats. när års­av­gif­ten ska beta­las 5 § års­av­gif­ten ska vara betald senast den sista dagen i den kalen­der­må­nad under vil­ken avgift­så­ret bör­jar. års­av­gif­ten för de två första avgift­så­ren ska dock beta­las först sam­ti­digt med års­av­gif­ten för det tredje avgift­så­ret. 26 för en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan behö­ver års­av­gif­ten för ett avgift­sår, sfs 2024:945 som har bör­jat före den dag då ansö­kan full­följ­des enligt 10 kap. 6 § eller upp­togs till behand­ling enligt 10 kap. 15 § eller som bör­jar inom två måna­der från den dagen, inte i något fall vara betald för­rän två måna­der har gått från den dag då ansö­kan full­följ­des eller togs upp till behand­ling. 6 § för en paten­tan­sö­kan som har kom­mit till genom del­ning enligt 4 kap. 12 § behö­ver års­av­gif­ten för ett avgift­sår som har bör­jat före den dag då ansö­kan kom till eller som bör­jar inom två måna­der från den dagen, inte i något fall vara betald för­rän två måna­der har gått från den dag då ansö­kan kom till. 7 § om ett patent har med­de­lats före tid­punk­ten för när betal­ning av års­av­gif­ter för ansö­kan om patent ska ske, ska patentha­va­ren, när den första års­av­gif­ten beta­las för paten­tet också betala års­av­gift för avgift­sår som har bör­jat innan paten­tet har med­de­lats. anstånd med betal­ning av års­av­gif­ter 8 § om upp­fin­na­ren är sökande eller inne­ha­vare av paten­tet och han eller hon har avse­värda svå­rig­he­ter att betala års­av­gif­terna, får patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket medge anstånd med betal­ningen. i sådana fall måste anstånd begä­ras senast när års­av­gif­terna första gången ska beta­las. anstånd får med­ges med upp till tre år i taget, dock längst till dess att tre år har gått från det att paten­tet med­de­la­des. en begä­ran om för­längt anstånd ska göras innan det med­givna anstån­det har gått ut. om en begä­ran om anstånd eller för­längt anstånd avslås, ska en avgift som beta­las inom två måna­der från avslags­be­slu­tet anses betald i rätt tid. om anstånd har med­getts enligt första styc­ket, får med samma för­höj­ning som avses i 10 § dessa avgif­ter beta­las inom sex måna­der efter den tid­punkt anstån­det gäl­ler till. när års­av­gif­ter tidi­gast får beta­las 9 § en års­av­gift får tidi­gast beta­las sex måna­der innan avgif­ten ska vara betald. betal­ning av för­höjd avgift 10 § betal­ning av en års­av­gift får ske inom sex måna­der efter det att den skulle vara betald, om en för­höjd avgift beta­las. sär­skilda bestäm­mel­ser om års­av­gif­ter för euro­pe­iska patent 11 § för ett euro­pe­iskt patent ska en års­av­gift beta­las för varje avgift­sår som bör­jar efter det avgift­sår under vil­ket det euro­pe­iska patent­ver­ket har kun­gjort sitt beslut att bifalla paten­tan­sö­kan. den första års­av­gif­ten behö­ver dock inte vara betald tidi­gare än tre måna­der efter kun­gö­ran­det eller, om patentha­va­ren i rätt tid hos det euro­pe­iska patent­ver­ket har begärt enhet­lig ver­kan men begä­ran har avsla­gits, från den dag då avslags­be­slu­tet fick laga kraft. 27 13 kap. licens sfs 2024:945 all­mänt om licens 1 § en patentha­vare kan ge någon annan rätt att yrkes­mäs­sigt utnyttja en upp­fin­ning (licens). en sådan rätt kan också med­de­las av en dom­stol (tvångsli­cens). licens­ta­ga­rens möj­lig­het att över­låta licen­sen vidare 2 § en licens­ta­gare får över­låta eller upp­låta sin rätt vidare endast om patentha­va­ren har med­gett det. tvångsli­cens tvångsli­cens vid ute­bli­ven utöv­ning 3 § en tvångsli­cens för att utöva en patent­skyd­dad upp­fin­ning i sve­rige får med­de­las, om 1. det har gått tre år från det att paten­tet med­de­la­des och fyra år från paten­tan­sö­kans ingiv­nings­dag, 2. upp­fin­ningen inte utövas i skä­lig utsträck­ning i sve­rige, och 3. det sak­nas god­tag­bar anled­ning till att upp­fin­ningen inte utövas. vid tillämp­ningen av första styc­ket 2 jäm­ställs med utöv­ning av en upp- fin­ning inför­sel av upp­fin­ningen till sve­rige från ett land inom euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det eller ett land eller område som är anslu­tet till avta­let om upp­rät­tan­det av världs­han­dels­or­ga­ni­sa­tio­nen (sö 1995:30). tvångsli­cens för bero­ende upp­fin­ningar 4 § en inne­ha­vare av ett patent på en upp­fin­ning, vars utnytt­jande är bero­ende av ett patent som till­hör någon annan, kan få en tvångsli­cens att utnyttja den upp­fin­ning som skyd­das av det andra paten­tet. en sådan licens får med­de­las endast om sökan­den visar att den egna upp­fin­ningen utgör ett vik­tigt tek­niskt fram­steg av bety­dande eko­no­miskt intresse i för­hål­lande till den andra upp­fin­ningen. om en tvångsli­cens med­de­las enligt första styc­ket, har inne­ha­va­ren av det patent för vil­ket tvångsli­cens med­de­las rätt att på skä­liga vill­kor få en tvångsli­cens (mot­li­cens) att utnyttja den andra upp­fin­ningen. tvångsli­cens av hän­syn till all­mänt intresse 5 § om någon annan än patentha­va­ren vill utnyttja en patent­skyd­dad upp­fin­ning yrkes­mäs­sigt, får tvångsli­cens med­de­las om det krävs med hän­syn till ett all­mänt intresse av syn­ner­lig vikt. tvångsli­cens vid tidi­gare utnytt­jande 6 § den som utnytt­jar en patent­sökt upp­fin­ning yrkes­mäs­sigt i sve­rige när hand­ling­arna i paten­tä­ren­det blir all­mänt till­gäng­liga enligt 7 kap. 1 § kan, om ansö­kan leder till patent, få tvångsli­cens att fort­sätta utnytt­jan­det, om 1. han eller hon inte kände till paten­tan­sö­kan och inte hel­ler skä­li­gen hade kun­nat skaffa sig kän­ne­dom om den, och 2. det finns syn­ner­liga skäl. den som har vid­ta­git väsent­liga åtgär­der för att utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt i sve­rige har också rätt till tvångsli­cens under de för­ut­sätt­ningar som anges i första styc­ket. tvångsli­cen­sen kan avse även tid innan paten­tet med­de­la­des. 28 korsvisa tvångsli­cen­ser för växt­för­äd­lare och patentha­vare sfs 2024:945 7 § en växt­för­äd­lare som inte kan få eller utnyttja en växt­för­äd­lar­rätt eller en gemen­ska­pens växt­för­äd­lar­rätt kan få en tvångsli­cens att utnyttja en tidi­gare med­de­lad patent­skyd­dad upp­fin­ning, om 1. en sådan licens är nöd­vän­dig för att växt­sor­ten ska kunna utnytt­jas, och 2. växt­för­äd­la­ren visar att växt­sor­ten utgör ett vik­tigt tek­niskt fram­steg av bety­dande eko­no­miskt intresse i för­hål­lande till upp­fin­ningen. om en patentha­vare får en tvångsli­cens i en växt­för­äd­lar­rätt eller en gemen­ska­pens växt­för­äd­lar­rätt, har inne­ha­va­ren av växt­för­äd­lar­rät­ten rätt att på skä­liga vill­kor få en tvångsli­cens (mot­li­cens) att utnyttja patent-​​ hava­rens upp­fin­ning. bestäm­mel­ser om möj­lig­het för inne­ha­vare av ett patent på en bio­tek­nisk upp­fin­ning att under vissa för­ut­sätt­ningar få en tvångsli­cens att utnyttja en skyd­dad växtsort finns i 7 kap. 3 a § växt­för­äd­lar­rättsla­gen (1997:306) och, i fråga om en gemen­ska­pens växt­för­äd­lar­rätt, i arti­kel 29 i rådets för­ord­ning (eg) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemen­ska­pens växt­för­äd­lar­rätt. bestäm­mel­ser om bevil­jande av tvångsli­cens 8 § en tvångsli­cens får endast bevil­jas den som 1. kan antas ha för­ut­sätt­ningar att utnyttja upp­fin­ningen på ett god­tag­bart sätt och i över­ens­stäm­melse med licen­sen, och 2. kan visa att han eller hon utan fram­gång har för­sökt att få ett licens­av­tal på skä­liga vill­kor. 9 § den som vill få en tvångsli­cens ska väcka talan om det vid dom­stol. 10 § dom­sto­len bestäm­mer i vil­ken omfatt­ning upp­fin­ningen får utnytt­jas och fast­stäl­ler ersätt­ningen och övriga vill­kor för tvångsli­cen­sen. om för­hål­lan­dena har änd­rats väsent­ligt, får dom­sto­len på yrkande upp- häva licen­sen eller fast­ställa nya vill­kor för den. patentha­va­rens rätt när det finns en tvångsli­cens 11 § en tvångsli­cens hind­rar inte patentha­va­ren att själv utnyttja upp- fin­ningen eller att upp­låta licen­ser. över­gång eller över­lå­telse av en tvångsli­cens till någon annan 12 § en tvångsli­cens kan övergå till någon annan endast till­sam­mans med en rörelse där licen­sen utnytt­jas eller var avsedd att utnytt­jas. tvångsli­cen­ser för bero­ende upp­fin­ningar enligt 4 § första styc­ket och tvångsli­cen­ser för växt­för­äd­lare enligt 7 § första styc­ket får dess­utom över­lå­tas endast till- sam­mans med det patent eller den växt­för­äd­lar­rätt som licen­sen grun­dats på. anteck­ningar i paten­tre­gist­ret 13 § om en licens har upp­lå­tits, ska det på begä­ran anteck­nas i patent-​​ regist­ret. om det visas att en i regist­ret anteck­nad licens har upp­hört att gälla, ska anteck­ningen om licen­sen tas bort. denna para­graf gäl­ler också för en tvångsli­cens, dock inte en tvångsli­cens att utnyttja en upp­fin­ning som skyd­das av ett euro­pe­iskt patent med enhet­lig ver­kan. 29 14 kap. pant­sätt­ning sfs 2024:945 vad som kan pant­sät­tas 1 § ett patent som har med­de­lats eller har ver­kan i sve­rige kan pant­sät­tas enligt detta kapi­tel om inte annat föl­jer av 14 eller 15 §. en pant­sätt­ning kan också avse 1. en svensk paten­tan­sö­kan, 2. en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan som har full­följts enligt 10 kap. 6 § eller som har tagits upp till hand­lägg­ning enligt 10 kap. 8 eller 15 §, eller 3. en euro­pe­isk paten­tan­sö­kan som har omvand­lats enligt 11 kap. 19 § eller för vil­ken en över­sätt­ning enligt 11 kap. 12 § har kom­mit in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. panträtt i en paten­tan­sö­kan omfat­tar också en sådan del av ansö­kan som blir före­mål för del­ning enligt 4 kap. 12 §. hur panträtt upp­kom­mer 2 § panträtt i ett patent eller en paten­tan­sö­kan upp­kom­mer genom regi­stre­ring av ett skrift­ligt avtal om pant­sätt­ning av egen­do­men. ansö­kan om regi­stre­ring görs hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. om en regi­stre­rad panträtt har över­gått på någon annan, ska det på begä­ran anteck­nas i paten­tre­gist­ret eller dia­riet för paten­tan­sök­ningar. pant­sätt­ning av ett patent eller en paten­tan­sö­kan gäl­ler från tiden för ansö­kan om regi­stre­ring mot den som senare för­vär­var ägan­de­rätt eller annan rätt till egen­do­men. avgift för regi­stre­ring 3 § den som ansö­ker om regi­stre­ring enligt detta kapi­tel ska betala en avgift. före­trä­des­ord­ning vid flera upp­lå­tel­ser av panträtt 4 § om panträtt har upp­lå­tits till flera var för sig, har den upp­lå­telse före­träde för vil­ken ansö­kan om regi­stre­ring först kom in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket, om inte något annat har avta­lats. om ansö­kan om regi­stre­ring av flera upp­lå­tel­ser görs samma dag, har de sinse­mel­lan före­träde efter den tids­följd i vil­ken de har ägt rum, om inte något annat har avta­lats. om upp­lå­tel­serna har gjorts sam­ti­digt eller det inte kan utre­das i vil­ken tids­följd de har gjorts, har de lika rätt. vem som får ansöka om regi­stre­ring 5 § en ansö­kan om regi­stre­ring enligt 2 § får göras av den som har rätt till paten­tet eller paten­tan­sö­kan eller av den som panträt­ten har upp­lå­tits till. sökan­den ska styrka upp­lå­ta­rens rätt till paten­tet eller paten­tan­sö­kan. den som är anteck­nad som patentha­vare i paten­tre­gist­ret ska anses ha rätt till paten­tet, om inte något annat fram­kom­mer i ären­det. om ansö­kan om regi­stre­ring avser pant­sätt­ning av en paten­tan­sö­kan, ska den som har regi­stre­rats hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket som upp­fin­nare eller den­nes rätts­in­ne­ha­vare anses ha rätt till paten­tan­sö­kan, om inte något annat fram­kom­mer i ären­det. 30 hin­der på grund av upp­lå­ta­rens bris­tande behö­rig­het sfs 2024:945 6 § en ansö­kan om regi­stre­ring enligt 2 § får inte bifal­las om upp­lå­ta­ren, när ansö­kan om regi­stre­ring görs, inte är behö­rig att för­foga över den pant­för­skrivna egen­do­men. när ett avtal om pant­sätt­ning kan regi­stre­ras 7 § ett avtal om pant­sätt­ning av patent kan regi­stre­ras när paten­tet har med­de­lats eller, om avta­let avser ett euro­pe­iskt patent, när det har vali­de­rats. ett avtal om pant­sätt­ning av en paten­tan­sö­kan kan regi­stre­ras när patent-​​ ansö­kan har regi­stre­rats av patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket eller, om avta­let avser en ansö­kan om euro­pe­iskt patent, när kun­gö­relse enligt 11 kap. 12 § har skett. om en pant­satt paten­tan­sö­kan leder till patent, gäl­ler där­ef­ter paten­tet som pan­t­ob­jekt. för­ut­sätt­ningar för gil­tig panträtt 8 § även om regi­stre­ring av ett avtal om pant­sätt­ning har skett, gäl­ler panträtt i den pant­satta egen­do­men endast om pantav­ta­let har ingåtts av någon som var rätt ägare till egen­do­men och behö­rig att för­foga över den och om avta­let inte hel­ler av någon annan anled­ning är ogil­tigt. upp­hö­rande av panträtt 9 § panträt­ten upp­hör att gälla om paten­tet eller paten­tan­sö­kan över­förs på någon annan eller om paten­tet eller paten­tan­sö­kan på grund av någon annan bestäm­melse i denna lag inte ska gälla. 10 § regi­stre­ringen ska avfö­ras om panträt­ten har för­kla­rats ogil­tig genom en dom som har fått laga kraft eller om panträt­ten har upp­hört att gälla. panträtt vid utmät­ning och kon­kurs 11 § bestäm­mel­ser i annan lag om hand­panträtt vid utmät­ning eller i kon­kurs gäl­ler också för panträtt i ett patent eller en paten­tan­sö­kan. när en ansö­kan om regi­stre­ring enligt 2 § kom­mer in till patent-​​ och registrerings-​​ ver­ket, med­för det samma rätts­verk­ningar som när en pant­ha­vare tar en lös sak i besitt­ning. för­sälj­ning av pan­ten 12 § pant­ha­va­ren får sälja pan­ten och ta ut sin ford­ran ur köpeskil­lingen endast om pant­ha­va­ren dess­förin­nan har under­rät­tat gäl­de­nä­ren och andra kända sakä­gare om för­sälj­ningen och dessa har fått skä­lig tid att bevaka sin rätt. licens­av­tal i för­hål­lande till panträtt 13 § ett licens­av­tal gäl­ler mot pant­ha­va­ren, om avta­let har ingåtts före ansö­kan om regi­stre­ring av pantav­ta­let. ett sådant licens­av­tal består också vid för­sälj­ning av pan­ten enligt 12 §. det­samma gäl­ler om pant­satt patent eller paten­tan­sö­kan säljs vid utmät­ning eller i kon­kurs. 31 pant i fråga om euro­pe­iskt patent med enhet­lig ver­kan sfs 2024:945 14 § om det euro­pe­iska patent­ver­ket i det euro­pe­iska paten­tre­gist­ret regi­stre­rar ett skrift­ligt avtal om pant­sätt­ning av ett euro­pe­iskt patent med enhet­lig ver­kan, har pant­sätt­ningen ver­kan enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel. för ett sådant patent gäl­ler dock inte 2 § första och andra styc­kena, 3 §, 5 § första styc­ket, 6 §, 7 § första och tredje styc­kena samt 9 och 10 §§. 15 § i fråga om ett euro­pe­iskt patent med enhet­lig ver­kan gäl­ler det som sägs i – 2 § tredje styc­ket om regi­stre­ring hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket i stäl­let regi­stre­ring i det euro­pe­iska paten­tre­gist­ret, – 4 § första styc­ket och 11 § om patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket i stäl­let det euro­pe­iska patent­ver­ket, samt – 5 § andra styc­ket om paten­tre­gist­ret i stäl­let det euro­pe­iska patent-​​ regist­ret. 15 kap. straf­fan­svar, vites­för­bud, ska­de­stånd m.m. straf­fan­svar 1 § den som gör intrång i den ensam­rätt som ett patent med­för (patent-​​ intrång) döms, om det sker upp­såt­li­gen eller av grov oakt­sam­het, för patent-​​ brott till böter eller fäng­else i högst två år. om brot­tet begåtts upp­såt­li­gen och är att anse som grovt, döms för grovt patent­brott till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år. vid bedöm­ningen av om brot­tet är grovt ska det sär­skilt beak­tas om gär­ningen 1. har före­gåtts av sär­skild pla­ne­ring, 2. har utgjort ett led i en brotts­lig­het som utö­vats i orga­ni­se­rad form, 3. har varit av större omfatt­ning, eller 4. annars har varit av sär­skilt far­lig art. för för­sök eller för­be­re­delse till patent­brott eller grovt patent­brott döms det till ansvar enligt 23 kap. brotts­bal­ken. 2 § den som har över­trätt ett vites­för­bud enligt 4 eller 5 § får inte dömas till ansvar för patent­in­trång som omfat­tas av för­bu­det. 3 § åkla­ga­ren får väcka åtal för brott enligt 1 § endast om åtal är moti­ve­rat från all­män syn­punkt. vites­för­bud 4 § på yrkande av patentha­va­ren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja upp­fin­ningen får dom­sto­len vid vite för­bjuda den som gör eller med­ver­kar till patent­in­trång att fort­sätta med det. det­samma gäl­ler för för­sök eller för­be­re­delse till intrång. 5 § dom­sto­len får med­dela vites­för­bud för tiden till dess att målet slut­ligt har avgjorts eller något annat har beslu­tats, om 1. käran­den visar san­no­lika skäl för att det före­kom­mer patent­in­trång eller med­ver­kan till intrång, och 2. det skä­li­gen kan befa­ras att sva­ran­den, genom att fort­sätta patent-​​ intrånget eller med­ver­kan till det, för­ringar vär­det av paten­tet. innan ett vites­för­bud med­de­las ska sva­ran­den ha fått till­fälle att yttra sig, om inte ett dröjs­mål skulle med­föra risk för skada. denna para­graf gäl­ler även för för­sök eller för­be­re­delse till intrång. 32 sfs 2024:945 6 § ett vites­för­bud enligt 5 § får med­de­las endast om käran­den stäl­ler säker­het hos dom­sto­len för den skada som kan till­fo­gas sva­ran­den. om käran­den inte kan ställa säker­het, får dom­sto­len befria honom eller henne från det. bestäm­mel­serna i 2 kap. 25 § utsök­nings­bal­ken ska tilläm­pas i fråga om vil­ken säker­het som ska stäl­las. säker­he­ten ska prö­vas av dom­sto­len, om den inte har god­känts av sva­ran­den. 7 § i fråga om över­kla­gande av ett beslut enligt 5 eller 6 § och i fråga om hand­lägg­ningen i högre dom­stol tilläm­pas rät­te­gångs­bal­kens bestäm­mel­ser om över­kla­gande av sådana beslut som avses i 15 kap. rät­te­gångs­bal­ken. 8 § om ett vites­för­bud har med­de­lats enligt 5 §, ska dom­sto­len när målet avgörs pröva om för­bu­det fort­fa­rande ska gälla. 9 § en talan om utdö­mande av vite förs av den som har ansökt om för- budet. ska­de­stånd 10 § den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het gör patent­in­trång ska betala skä­lig ersätt­ning för utnytt­jan­det av upp­fin­ningen samt ersätt­ning för den ytter­li­gare skada som intrånget har med­fört. när stor­le­ken på ersätt­ningen för ytter­li­gare skada bestäms ska hän­syn sär­skilt tas till 1. ute­bli­ven vinst, 2. vinst som den som har begått intrånget har gjort, 3. skada på upp­fin­ning­ens anse­ende, 4. ide­ell skada, och 5. patentha­va­rens intresse av att intrång inte begås. den som utan upp­såt eller oakt­sam­het gör patent­in­trång ska betala ersätt­ning för utnytt­jan­det av upp­fin­ningen i den utsträck­ning det är skä­ligt. patent­skydd för tiden innan patent med­de­las 11 § om någon yrkes­mäs­sigt utnytt­jar en patent­sökt upp­fin­ning efter det att hand­ling­arna i ansök­nings­ä­ren­det har bli­vit all­mänt till­gäng­liga enligt 7 kap. 1 §, ska bestäm­mel­serna om patent­in­trång tilläm­pas i den utsträck­ning som ansö­kan leder till patent. för tiden innan paten­tet har med­de­lats om- fat­tar patent­skyd­det dock endast det skydd som fram­går såväl av patent-​​ kra­ven i deras lydelse när ansö­kan blev all­mänt till­gäng­lig som av patent-​​ kra­ven enligt paten­tet. det får inte dömas till påföljd eller beslu­tas om för­ver­kande av egen­dom enligt 36 kap. brotts­bal­ken för tiden innan ett patent har med­de­lats. för sådan tid gäl­ler dess­utom att ersätt­ning på grund av utnytt­jande får bestäm­mas endast enligt 10 § andra styc­ket. om patent­kra­ven är skrivna på eng­elska, gäl­ler första och andra styc­kena endast om en över­sätt­ning av patent­kra­ven till svenska finns till­gäng­lig i ansök­nings­ä­ren­det. i de fall över­sätt­ningen har getts in efter det att kun­gö­relse enligt 7 kap. 2 § har skett gäl­ler dess­utom att patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska ha utfär­dat en sär­skild kun­gö­relse om över- sätt­ningen. 33 pre­skrip­tion av rät­ten till ska­de­stånd sfs 2024:945 12 § rät­ten till ersätt­ning för skada pre­skri­be­ras om talan inte väcks inom fem år från det att ska­dan upp­kom. första styc­ket gäl­ler dock inte om talan om ersätt­ning enligt 11 § väcks senast ett år efter det att tiden för invänd­ning har gått ut eller, om invänd­ning har gjorts, senast ett år efter det att patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket beslu­tade att paten­tet ska upp­rätt­hål­las. åtgär­der med pro­duk­ter och hjälp­me­del 13 § på yrkande av den som har lidit patent­in­trång får dom­sto­len, efter vad som är skä­ligt, besluta att en pro­dukt som intrånget gäl­ler ska åter­kal­las från mark­na­den, änd­ras, sät­tas i för­var för den åter­stå­ende patent­ti­den eller för­stö­ras eller att någon annan åtgärd ska vid­tas med den. det­samma gäl­ler hjälp­me­del som har använts eller varit avsett att använ­das vid intrånget. egen­dom som avses i första styc­ket får tas i beslag, om det skä­li­gen kan antas att ett brott enligt 1 § har begåtts. för ett sådant beslag tilläm­pas reg­lerna om beslag i brott­mål i all­män­het. om det finns syn­ner­liga skäl får dom­sto­len, trots det som anges i första styc­ket, på yrkande besluta att en inne­ha­vare av egen­dom som avses i första styc­ket ska få för­foga över egen­do­men under den åter­stå­ende patent­ti­den eller del av den, mot skä­lig ersätt­ning och på skä­liga vill­kor i övrigt. ett sådant beslut får med­de­las endast om inne­ha­va­ren har hand­lat i god tro. denna para­graf gäl­ler också för för­sök eller för­be­re­delse till intrång. 14 § ett beslut om en åtgärd enligt 13 § första styc­ket får inte inne­bära att den som har lidit patent­in­trång ska betala ersätt­ning till den som åtgär­den rik­tas mot. åtgär­derna ska bekostas av sva­ran­den om det inte finns sär­skilda skäl mot det. ett beslut enligt 13 § ska inte med­de­las, om för­ver­kande av egen­dom eller någon åtgärd som kan för­hindra miss­bruk ska beslu­tas enligt 36 kap. brotts­bal­ken. sprid­ning av infor­ma­tion om dom i mål om patent­in­trång 15 § i ett mål om patent­in­trång får dom­sto­len på yrkande av käran­den besluta att den som har gjort eller med­ver­kat till intrånget ska bekosta lämp­liga åtgär­der för att sprida infor­ma­tion om domen i målet. första styc­ket gäl­ler också för för­sök eller för­be­re­delse till patent­in­trång. ska­de­stånd vid åsi­do­satt upp­gifts­skyl­dig­het 16 § den som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het inte full­gör sin uppgifts-​​ skyl­dig­het enligt 20 kap. 3 eller 4 § eller som läm­nar fel­ak­tiga upp­lys­ningar ska ersätta den skada som upp­kom­mer. om oakt­sam­he­ten är ringa, får ersätt­ningen jäm­kas. hin­der mot påföljd m.m. 17 § om ett patent har upp­hävts eller för­kla­rats ogil­tigt genom ett beslut eller en dom som har fått laga kraft, får dom­sto­len inte döma till påföljd. dom­sto­len får inte hel­ler med­dela vites­för­bud, döma ut vite eller ersätt­ning eller besluta om någon annan åtgärd enligt detta kapi­tel eller besluta om för­ver­kande av egen­dom enligt 36 kap. brotts­bal­ken. 34 behand­ling av per­son­upp­gif­ter sfs 2024:945 18 § utö­ver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:218) med kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till eu:s data­skydds­för­ord­ning får person-​​ upp­gif­ter om lagö­ver­trä­del­ser som inne­fat­tar brott enligt 1 § behand­las om detta är nöd­vän­digt för att ett rätts­ligt anspråk ska kunna fast­stäl­las, göras gäl­lande eller för­sva­ras. 16 kap. infor­ma­tions­före­läg­gande och intrång­s­un­der­sök­ning infor­ma­tions­före­läg­gande grund­läg­gande bestäm­mel­ser 1 § om en sökande visar san­no­lika skäl för att någon har gjort ett patent­in­trång, får dom­sto­len vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra styc­ket ska ge sökan­den infor­ma­tion om ursprung och dis­tri­bu­tions­nät för de varor eller tjäns­ter som intrånget gäl­ler (informations-​​ före­läg­gande). ett sådant beslut får med­de­las på yrkande av patentha­va­ren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja upp­fin­ningen. det får med­de­las bara om infor­ma­tio­nen kan antas under­lätta utred­ningen av ett intrång som avser varorna eller tjäns­terna. ett infor­ma­tions­före­läg­gande får rik­tas mot den som 1. har gjort eller med­ver­kat till intrånget, 2. i kom­mer­si­ell skala har för­fo­gat över en vara som intrånget gäl­ler, 3. i kom­mer­si­ell skala har använt en tjänst som intrånget gäl­ler, 4. i kom­mer­si­ell skala har till­han­da­hål­lit en elektro­nisk kommuni-​​ kations­tjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller 5. har iden­ti­fi­e­rats av någon som anges i 2–4 såsom del­ak­tig i till- verk­ningen eller dis­tri­bu­tio­nen av en vara eller till­han­da­hål­lan­det av en tjänst som intrånget gäl­ler. infor­ma­tion om varors eller tjäns­ters ursprung och dis­tri­bu­tions­nät kan sär­skilt avse 1. namn på och adress till pro­du­cen­ter, dis­tri­bu­tö­rer, leve­ran­tö­rer och andra som har inne­haft varorna eller till­han­da­hål­lit tjäns­terna, 2. namn på och adress till avsedda gros­sis­ter och detal­jis­ter, och 3. upp­gif­ter om hur myc­ket som har pro­du­ce­rats, leve­re­rats, mot­ta­gits eller beställts och om vil­ket pris som har bestämts för varorna eller tjäns­terna. denna para­graf gäl­ler också för för­sök eller för­be­re­delse till intrång. 2 § ett infor­ma­tions­före­läg­gande får med­de­las endast om skä­len för åtgär­den upp­vä­ger den olä­gen­het eller det men i övrigt som åtgär­den inne­bär för den som drab­bas av den eller för något annat mot­stå­ende intresse. skyl­dig­he­ten att lämna infor­ma­tion omfat­tar inte upp­gif­ter vars yppande skulle röja att upp­gifts­läm­na­ren eller någon honom eller henne när­stå­ende som avses i 36 kap. 3 § rät­te­gångs­bal­ken har begått en brotts­lig gär­ning. i euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eu) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska per­so­ner med avse­ende på behand­ling av per­son­upp­gif­ter och om det fria flö­det av sådana upp­gif­ter och om upp­hä­vande av direk­tiv 95/46/eg (all­män data­skydds­för­ord­ning) finns bestäm­mel­ser som begrän­sar hur mot­tagna per­son­upp­gif­ter får behand­las. hand­lägg­ningen av frå­gor om infor­ma­tions­före­läg­gande 3 § om ett yrkande om infor­ma­tions­före­läg­gande rik­tar sig mot den som är sökan­dens mot­part i ett mål om intrång, ska bestäm­mel­serna om rät­te­gång 35 som gäl­ler för det målet tilläm­pas. ett beslut om infor­ma­tions­före­läg­gande sfs 2024:945 får över­kla­gas sär­skilt. om yrkan­det om infor­ma­tions­före­läg­gande rik­tar sig mot någon annan än den som anges i första styc­ket, ska lagen (1996:242) om dom­stol­sä­ren­den tilläm­pas. dom­sto­len får bestämma att var­dera par­ten ska svara för sina rät­te­gångs­kost­na­der. en talan om utdö­mande av vite förs av den som har ansökt om före- läg­gan­det. rätt till ersätt­ning 4 § den som på grund av 1 § andra styc­ket 2–5 har före­lagts att lämna in- for­ma­tion, har rätt till skä­lig ersätt­ning för kost­na­der och besvär. ersätt­ningen ska beta­las av den som har fram­ställt yrkan­det om informations-​​ före­läg­gande. under­rät­tel­se­skyl­dig­het i vissa fall 5 § den som till­han­da­hål­ler en elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tions­tjänst och som till följd av ett infor­ma­tions­före­läg­gande har läm­nat ut infor­ma­tion som avses i 9 kap. 31 § lagen (2022:482) om elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion ska skicka en skrift­lig under­rät­telse om detta till den som upp­gif­terna gäl­ler tidi­gast efter en månad och senast efter tre måna­der från det att infor­ma­tio­nen läm­na­des ut. kost­na­den för under­rät­tel­sen ersätts enligt 4 §. intrång­s­un­der­sök­ning grund­läg­gande bestäm­mel­ser 6 § om det skä­li­gen kan antas att någon har gjort eller med­ver­kat till ett patent­in­trång, får dom­sto­len för att bevis­ning ska kunna säk­ras om intrånget besluta att en under­sök­ning får göras hos denne för att söka efter före­mål eller hand­lingar som kan antas ha bety­delse för en utred­ning om intrånget (intrång­s­un­der­sök­ning). ett sådant beslut får med­de­las på yrkande av patentha­va­ren eller den som på grund av licens har rätt att utnyttja upp- fin­ningen. första styc­ket gäl­ler också för för­sök eller för­be­re­delse till intrång. 7 § ett beslut om intrång­s­un­der­sök­ning får med­de­las endast om skä­len för åtgär­den upp­vä­ger den olä­gen­het eller det men i övrigt som åtgär­den inne­bär för den som drab­bas av den eller för något annat mot­stå­ende intresse. hand­lägg­ningen av frå­gor om intrång­s­un­der­sök­ning 8 § innan ett beslut om intrång­s­un­der­sök­ning med­de­las ska mot­par­ten ha fått till­fälle att yttra sig. dom­sto­len får dock ome­del­bart med­dela ett beslut som gäl­ler till dess att annat har beslu­tats, om ett dröjs­mål skulle med­föra risk för att före­mål eller hand­lingar som har bety­delse för utred­ning om intrånget skaf­fas undan, för­störs eller för­vans­kas. 9 § om en rät­te­gång inte är inledd, ska ett yrkande om intrångsunder-​​ sök­ning fram­stäl­las skrift­li­gen. i övrigt ska en fråga om intrång­s­un­der­sök­ning som upp­kom­mer då en rät­te­gång inte är inledd hand­läg­gas på samma sätt som om frå­gan upp­kom­mit under en rät­te­gång. 36 stäl­lande av säker­het sfs 2024:945 10 § ett beslut om intrång­s­un­der­sök­ning får med­de­las endast om sökan­den stäl­ler säker­het hos dom­sto­len för den skada som kan till­fo­gas mot­par­ten. om sökan­den inte kan ställa säker­het, får dom­sto­len befria honom eller henne från det. bestäm­mel­serna i 2 kap. 25 § utsök­nings­bal­ken ska tilläm­pas i fråga om vil­ken säker­het som ska stäl­las. säker­he­ten ska prö­vas av dom­sto­len, om den inte har god­känts av mot­par­ten. beslut om intrång­s­un­der­sök­ning 11 § ett beslut om intrång­s­un­der­sök­ning ska inne­hålla upp­gif­ter om 1. vil­ket ända­mål under­sök­ningen ska ha, 2. vilka före­mål och hand­lingar som det får sökas efter, och 3. vilka utrym­men som får genom­sö­kas. om det behövs, ska dom­sto­len även besluta om andra vill­kor för verk- stäl­lan­det. över­kla­gande av beslut 12 § för över­kla­gande av dom­sto­lens beslut om intrång­s­un­der­sök­ning och för hand­lägg­ningen i högre dom­stol gäl­ler det som före­skrivs i rättegångs-​​ bal­ken om över­kla­gande av sådana beslut som avses i 15 kap. rättegångs-​​ bal­ken. verk­stäl­lande av ett beslut om intrång­s­un­der­sök­ning 13 § ett beslut om intrång­s­un­der­sök­ning gäl­ler ome­del­bart. om ansö­kan om verk­stäl­lig­het inte har gjorts inom en månad från beslu­tet, upp­hör det att gälla. 14 § ett beslut om intrång­s­un­der­sök­ning verk­ställs av kronofogde-​​ myn­dig­he­ten enligt de vill­kor som dom­sto­len har beslu­tat och med tillämp­ning av 1–3 kap., 17 kap. 1–5 §§ och 18 kap. utsök­nings­bal­ken. sökan­dens mot­part ska under­rät­tas om verk­stäl­lig­he­ten endast om beslu­tet om intrång­s­un­der­sök­ning har till­kom­mit efter det att mot­par­ten hörts. myn­dig­he­ten har rätt att ta foto­gra­fier och göra film- och ljudupp­tag­ningar av sådana före­mål som den får söka efter. myn­dig­he­ten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana hand­lingar som den får söka efter. en intrång­s­un­der­sök­ning får inte omfatta en skrift­lig hand­ling som avses i 27 kap. 2 § rät­te­gångs­bal­ken. juri­diskt biträde och rätt att när­vara vid intrång­s­un­der­sök­ningen 15 § när ett beslut om intrång­s­un­der­sök­ning ska verk­stäl­las, har mot- par­ten rätt att till­kalla ett juri­diskt biträde. verk­stäl­lig­he­ten får inte påbör­jas innan biträ­det har inställt sig. detta gäl­ler dock inte om 1. under­sök­ningen där­i­ge­nom onö­digt för­dröjs, eller 2. det finns en risk att ända­må­let med åtgär­den annars inte upp­nås. vid verk­stäl­lig­he­ten får kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten vid behov anlita en sak­kun­nig som biträde. myn­dig­he­ten får tillåta att sökan­den eller ett ombud för sökan­den är när­va­rande vid under­sök­ningen för att kunna lämna upp­lys­ningar. om ett sådant till­stånd ges, ska myn­dig­he­ten se till att sökan­den eller ombu­det inte i större utsträck­ning än som kan moti­ve­ras av verk­stäl­lig­he­ten får kän­ne­dom om för­hål­lan­den som kom­mer fram. 37 åter­gång av en åtgärd vid intrång­s­un­der­sök­ning sfs 2024:945 16 § om sökan­den inte inom en månad från det att verk­stäl­lig­he­ten har avslu­tats väc­ker talan eller på något annat sätt inle­der ett för­fa­rande om saken, ska en åtgärd som har vid­ta­gits vid verk­stäl­lig­he­ten av intrångs-​​ under­sök­ningen ome­del­bart gå åter, i den utsträck­ning det är möj­ligt. det­samma gäl­ler om ett beslut om intrång­s­un­der­sök­ning upp­hävs efter att det har verk­ställts. han­te­ring av mate­rial från intrång­s­un­der­sök­ningen 17 § kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten ska för­teckna foto­gra­fier och film- och ljudupp­tag­ningar av före­mål samt kopior av och utdrag ur hand­lingar från intrång­s­un­der­sök­ningen. mate­ri­a­let ska hål­las till­gäng­ligt för sökan­den och mot­par­ten. hin­der mot infor­ma­tions­före­läg­gande och intrång­s­un­der­sök­ning 18 § om ett patent har upp­hävts eller för­kla­rats ogil­tigt genom ett beslut eller en dom som har fått laga kraft, får dom­sto­len inte besluta om infor­ma­tions­före­läg­gande eller intrång­s­un­der­sök­ning. 17 kap. rät­te­gången behö­rig dom­stol 1 § patent-​​ och mark­nads­dom­sto­len är rätt dom­stol i mål och ären­den enligt denna lag. det­samma gäl­ler i mål om bättre rätt till patent­sökt upp- fin­ning. om den enhet­liga patent­dom­sto­len är ensam behö­rig enligt det avtal som anges i 19 kap. 1 §, får talan inte tas upp till pröv­ning av en svensk dom­stol. det som sägs i rät­te­gångs­bal­ken om inskränk­ning av dom­stols behö­rig­het i fråga om tvist som ska tas upp i annan ord­ning än inför dom­stol ska inte tilläm­pas i fråga om ett yrkande om infor­ma­tions­före­läg­gande eller intrångs-​​ under­sök­ning. över­kla­gande över­kla­gande av patent-​​ och regi­stre­rings­ver­kets beslut 2 § ett slut­ligt beslut av patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket om en ansö­kan om patent och ett slut­ligt beslut om avskriv­ning enligt 4 kap. 22 § första styc­ket får över­kla­gas av sökan­den. ett slut­ligt beslut om en invänd­ning mot patent får över­kla­gas av patentha­va­ren och invän­da­ren. ett beslut genom vil­ket en begä­ran om åter­upp­tag­ning enligt 4 kap. 22 § andra styc­ket eller 4 kap. 27 § andra styc­ket har avsla­gits eller en begä­ran om över­fö­ring enligt 4 kap. 25 § har bifal­lits får över­kla­gas av sökan­den. ett beslut genom vil­ket en begä­ran om över­fö­ring enligt 4 kap. 25 § har avsla­gits får över­kla­gas av den som har fram­ställt begä­ran. ett beslut genom vil­ket en begä­ran om att en hand­ling inte ska få läm­nas ut enligt 7 kap. 3 § har avsla­gits får över­kla­gas av den som har fram­ställt begä­ran. 3 § slut­liga beslut av patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket och beslut enligt 2 § andra och tredje styc­kena, 10 kap. 13 §, 12 kap. 8 § samt 20 kap. 7 och 8 §§ får över­kla­gas till patent-​​ och mark­nads­dom­sto­len inom två måna­der från dagen för beslu­tet. 38 patent­krav som får omfat­tas av över­kla­gande sfs 2024:945 4 § ett över­kla­gande till patent-​​ och mark­nads­ö­ver­dom­sto­len eller högsta dom­sto­len får inte avse andra patent­krav än de som har prö­vats genom det över­kla­gade beslu­tet. rät­te­gången talan om ogil­tig­het i intrång­s­mål 5 § om det förs en talan om patent­in­trång och den mot vil­ken talan förs gör gäl­lande att paten­tet är ogil­tigt, får frå­gan om ogil­tig­het prö­vas endast om talan om detta väcks. dom­sto­len ska före­lägga den som gör gäl­lande att paten­tet är ogil­tigt att inom en viss tid väcka en sådan talan. denna para­graf tilläm­pas inte i brott­mål. mel­lan­dom och vilan­de­för­kla­ring av mål 6 § om det i samma rät­te­gång förs en talan om patent­in­trång och en talan om att paten­tet är ogil­tigt och det med hän­syn till utred­ningen är lämp­ligt, får dom­sto­len på begä­ran av någon av par­terna ge en sär­skild dom i frå­gan om patent­in­trång före­lig­ger. om en sär­skild dom ges, får dom­sto­len besluta att målet om ogil­tig­het ska vila till dess att domen har fått laga kraft. fast­stäl­lel­se­ta­lan 7 § en patentha­vare eller den som har en licens att utnyttja en upp­fin­ning får föra talan om att det ska fast­stäl­las att paten­tet ger skydd mot någon annan, om det råder oviss­het om för­hål­lan­det och detta leder till för­fång för honom eller henne. under samma för­ut­sätt­ningar får den som bedri­ver eller avser att bedriva verk­sam­het föra talan mot patentha­va­ren om att det ska fast­stäl­las att paten­tet inte hind­rar verk­sam­he­ten. om det i ett mål som avses i första styc­ket görs gäl­lande att paten­tet är ogil­tigt, ska 5 § tilläm­pas. anmä­lan om att väcka talan 8 § den som vill väcka talan om ett patents ogil­tig­het, över­fö­ring av ett patent eller med­de­lande av en tvångsli­cens ska anmäla detta till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket samt under­rätta var och en som enligt paten­tre­gist­ret har licens till eller panträtt i paten­tet. om en licens­ta­gare vill väcka talan om intrång i ett patent eller om fast­stäl­lelse enligt 7 §, ska licens­ta­ga­ren under-​​ rätta patentha­va­ren om detta. det­samma gäl­ler om en pant­ha­vare vill väcka talan med anled­ning av intrång i ett patent. under­rät­tel­se­skyl­dig­he­ten enligt första styc­ket anses full­gjord, när under-​​ rät­tel­sen i betalt rekom­men­de­rat brev har sänts till den adress som anteck­nats i paten­tre­gist­ret. om det när talan väcks inte visas att anmä­lan eller under­rät­telse har skett enligt första styc­ket, ska käran­den före­läg­gas att avhjälpa bris­ten inom en viss tid. föl­jer käran­den inte före­läg­gan­det, ska talan avvi­sas. denna para­graf gäl­ler inte den som vill väcka talan vid den enhet­liga patent­dom­sto­len eller talan vid en svensk dom­stol i fråga om ett euro­pe­iskt patent med enhet­lig ver­kan. 39 infor­ma­tion om begä­ran om begräns­ning eller upp­hä­vande sfs 2024:945 9 § i ett mål om patent­in­trång eller om ogil­tig­het av ett patent är patentha­va­ren skyl­dig att infor­mera dom­sto­len om att han eller hon har begärt att paten­tet ska begrän­sas eller upp­hä­vas. över­sätt­ning i tvis­te­mål 10 § i ett tvis­te­mål enligt 1 § får dom­sto­len, om patent­skrif­ten inte finns till­gäng­lig i sin hel­het på svenska hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket, före­lägga patentha­va­ren eller någon annan som för talan på grund av en rätt som här­leds från patentha­va­ren att ge in en över­sätt­ning till svenska av patent­skrif­ten. om den före­lagda par­ten är kärande i målet, ska före­läg­gan­det inne­hålla en upp­lys­ning om att talan annars kan komma att avvi­sas. om den före­lagda par­ten är sva­rande i målet, ska före­läg­gan­det i stäl­let inne­hålla en upp- lys­ning om att dom­sto­len annars kan låta över­sätta patent­skrif­ten på den­nes bekost­nad. offent­lig­het hos dom­sto­larna 11 § bestäm­mel­serna i 7 kap. 3 § ska tilläm­pas på hand­lingar som kom­mer in till patent-​​ och mark­nads­dom­sto­len, patent-​​ och marknads-​​ över­dom­sto­len eller högsta dom­sto­len. utö­ver det som föl­jer av 5 kap. 1 § rät­te­gångs­bal­ken ska ett sam­man­träde i ett ärende enligt denna lag hål­las inom stängda dör­rar, om den patent-​​ ansö­kan som prö­vas i ären­det inte är all­mänt till­gäng­lig enligt bestäm­mel­serna i 7 kap. 18 kap. tilläggs­skydd tilläggs­skydd för läke­me­del och växt­skydds­me­del 1 § tilläggs­skydd eller för­längd gil­tig­hets­tid för ett tilläggs­skydd kan med­de­las enligt euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eg) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggs­skydd för läke­me­del. tilläggs­skydd kan också med­de­las enligt euro­pa­par­la­men­tets och rådets för­ord­ning (eg) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om infö­rande av tilläggs-​​ skydd för växt­skydds­me­del. avgif­ter 2 § den som ansö­ker om tilläggs­skydd eller för­längd gil­tig­hets­tid för ett tilläggs­skydd ska betala en ansök­nings­av­gift. 3 § för tilläggs­skydd ska en års­av­gift beta­las. avgift­så­ret för ett tilläggs-​​ skydd räk­nas från den dag då skyd­det bör­jade gälla. intrång 4 § bestäm­mel­serna om ansvar i 15 kap. ska tilläm­pas vid intrång i tilläggs­skydd. bemyn­di­gande 5 § rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om avgif­ter för en sådan under-​​ rät­telse till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket som ska läm­nas av den som avser att utnyttja undan­ta­gen för till­verk­ning av en pro­dukt eller ett läke­me­del som omfat­tas av tilläggs­skydd. 40 19 kap. den enhet­liga patent­dom­sto­len sfs 2024:945 bestäm­mel­ser om dom­sto­len 1 § i avta­let om en enhet­lig patent­dom­stol (sö 2023:1) finns bestäm­mel­ser om en dom­stol som har till upp­gift att hand­lägga tvis­ter om euro­pe­iska patent. tillämp­lig lag 2 § när den enhet­liga patent­dom­sto­len prö­var mål om euro­pe­iska patent med enhet­lig ver­kan, gäl­ler artik­larna 25–30 i avta­let om en enhet­lig patent-​​ dom­stol som svensk lag i fråga om vilka hand­lingar som omfat­tas av ensam­rät­ten och ensam­rät­tens begräns­ningar. artik­larna gäl­ler i original-​​ tex­ter­nas lydelse. ori­gi­nal­tex­terna har samma gil­tig­het. artik­larna 25–30 i ori­gi­nal­text och i svensk över­sätt­ning finns som en bilaga till denna lag. verk­stäl­lande av den enhet­liga patent­dom­sto­lens avgö­ran­den 3 § ett avgö­rande som har med­de­lats av den enhet­liga patent­dom­sto­len verk­ställs i sve­rige på samma vill­kor som ett mot­sva­rande svenskt av- görande. ska­de­stånd enligt avta­let om en enhet­lig patent­dom­stol 4 § sta­ten ska ersätta skada i enlig­het med arti­kel 22.1 och 22.2 i avta­let om en enhet­lig patent­dom­stol. 20 kap. övriga bestäm­mel­ser regi­stre­ring patent-​​ och regi­stre­rings­ver­kets paten­tre­gis­ter och dia­rier 1 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska föra ett paten­tre­gis­ter för regi­stre­ring enligt denna lag. regi­stre­ring kan också ske i patent-​​ och regi­stre­rings­ver­kets dia­rier över paten­tan­sök­ningar. anteck­ning om patentha­vare i paten­tre­gist­ret 2 § i ett mål eller ärende om patent ska den som senast införts som patent-​​ havare i paten­tre­gist­ret anses vara patentha­vare. om ett patent har gått över på någon annan, ska det på begä­ran anteck­nas i paten­tre­gist­ret. upp­lys­nings­skyl­dig­het upp­lys­ning om paten­tan­sö­kan eller patent 3 § den som genom att direkt vända sig till någon annan, i annons, genom påskrift på en vara eller dess för­pack­ning eller på något annat sätt anger att ett patent har sökts eller med­de­lats utan att sam­ti­digt upp­lysa om ansö­kans eller paten­tets num­mer, ska på begä­ran och utan dröjs­mål lämna en sådan upp­lys­ning. om det inte uttryck­li­gen anges att ett patent har sökts eller med­de­lats men omstän­dig­he­terna ger intryck av att så är fal­let, ska det på begä­ran och utan dröjs­mål läm­nas en upp­lys­ning om patent har sökts eller med­de­lats. 41 sam­tycke till att få ta del av hand­lingar och depo­ne­rat mate­rial sfs 2024:945 4 § en patent­sö­kande som åbe­ro­par sin ansö­kan mot någon annan innan hand­ling­arna i ären­det har bli­vit all­mänt till­gäng­liga enligt 7 kap. 1 §, är skyl­dig att på begä­ran lämna sitt sam­tycke till att den andre får ta del av hand­ling­arna. om paten­tan­sö­kan omfat­tar en sådan depo­si­tion av bio­lo­giskt mate­rial som avses i 4 kap. 8 §, ska sam­tyc­ket enligt första styc­ket inbe­gripa också en rätt att få ett prov från mate­ri­a­let. bestäm­mel­serna i 7 kap. 5–7 §§ ska tilläm­pas när någon vill få ett prov med stöd av ett sådant sam­tycke. del­giv­ning med sökande och patentha­vare utan hem­vist i sve­rige 5 § patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket får före­lägga en sökande som inte har hem­vist i sve­rige att utse och till ver­ket anmäla ett ombud som har hem­vist här och är behö­rig att ta emot del­giv­ning i ären­det. om sökan­den inte föl­jer före­läg­gan­det, får del­giv­ning ske genom att hand­lingen skic­kas till sökan­den på hans eller hen­nes senast kända adress. del­giv­ning ska anses ha skett när detta har gjorts. 6 § en patentha­vare som sak­nar hem­vist i sve­rige, ska ha ett ombud som har hem­vist här. ombu­det ska vara behö­rig att ta emot del­giv­ning av stäm­ning, kal­lel­ser och andra hand­lingar i mål och ären­den om patent med undan­tag av stäm­ning i brott­mål och av före­läg­gande för part att infinna sig per­son­li­gen inför dom­stol. ombu­det ska anmä­las till patent-​​ och registrerings-​​ ver­ket och anteck­nas i paten­tre­gist­ret. om patentha­va­ren inte har anmält något ombud, får del­giv­ning i stäl­let ske genom att den hand­ling som ska del­ges skic­kas till den adress som har anteck­nats för patentha­va­ren i paten­tre­gist­ret. om en full­stän­dig adress inte finns anteck­nad i regist­ret, får del­giv­ning ske genom att hand­lingen hålls till­gäng­lig hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket och genom att ett med­de­lande om detta och om hand­ling­ens huvud­sak­liga inne­håll kun­görs. del­giv­ning anses ha skett när detta har gjorts. rege­ringen får, under för­ut­sätt­ning av ömse­si­dig­het, med­dela före­skrif­ter om att bestäm­mel­serna i första och andra styc­kena inte ska tilläm­pas i fråga om patentha­vare som har hem­vist i ett visst annat land eller har ett i det lan­det bosatt ombud, vil­ket är anmält till det svenska paten­tre­gist­ret och har den behö­rig­het som anges i första styc­ket. para­gra­fen gäl­ler inte i fråga om inne­ha­vare av euro­pe­iska patent med enhet­lig ver­kan. åter­stäl­lande av för­lo­rade rät­tig­he­ter för sent vid­tagna åtgär­der 7 § om sökan­den eller patentha­va­ren trots att han eller hon har iakt­ta­git all omsorg som rim­li­gen kan krä­vas har lidit en rätts­för­lust på grund av att han eller hon inte inom före­skri­ven tid har vid­ta­git en åtgärd hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket, ska ver­ket för­klara att åtgär­den ska anses vid­ta­gen i rätt tid om sökan­den eller patentha­va­ren inom två måna­der från det att hind­ret upp­hörde, dock senast inom ett år från fris­tens utgång 1. vid­tar åtgär­den, 2. begär en sådan för­kla­ring, och 3. beta­lar en avgift. när det gäl­ler fris­ten för att åbe­ropa pri­o­ri­tet som avses i 6 kap. 1 § får en för­kla­ring ges endast om den ansö­kan för vil­ken pri­o­ri­tet åbe­ro­pas ges in 42 senast inom två måna­der från fris­tens utgång samt en begä­ran om för­kla­ring sfs 2024:945 har gjorts och avgif­ten beta­lats inom samma tid. i fråga om en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan som har full­följts i sve­rige enligt 10 kap. 6 § tilläm­pas första och andra styc­kena också om sökan­den har lidit rätts­för­lust på grund av att han eller hon inte har iakt­ta­git en frist gente­mot den mot­ta­gande myn­dig­he­ten, den inter­na­tio­nella nyhets-​​ gransk­nings­myn­dig­he­ten, myn­dig­he­ten för inter­na­tio­nell för­be­re­dande paten­ter­bar­hets­pröv­ning eller den inter­na­tio­nella byrån vid världs-​​ orga­ni­sa­tio­nen för den intel­lek­tu­ella ägan­de­rät­ten. den åtgärd som inte har vid­ta­gits inom fris­ten ska i de fall som avses här vid­tas hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. för­se­ning bero­ende på avvi­kelse från nor­mal post­gång 8 § om en hand­ling eller en avgift, som avses i 10 kap. 6 eller 15 §, har skic­kats med post, men inte kom­mit in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket inom före­skri­ven tid ska ver­ket på begä­ran av sökan­den för­klara att åtgär­den ska anses vid­ta­gen i rätt tid, om den med för­sän­del­sen avsedda åtgär­den vid­tas inom två måna­der från det att sökan­den insåg eller borde ha insett att fris­ten över­skri­dits. detta gäl­ler dock endast om sökan­den vid­tar åtgär­den inom ett år från fris­tens utgång och under för­ut­sätt­ning att 1. det har före­kom­mit avbrott i post­för­bin­del­serna under någon av de tio dagarna när­mast före fris­tens utgång på grund av krig, revo­lu­tion, upp­lopp, strejk, natur­ka­ta­strof eller någon annan lik­nande omstän­dig­het på den ort där avsän­da­ren vis­tas eller har sin rörelse, och hand­lingen eller avgif­ten har skic­kats till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket inom fem dagar från det att post­för­bin­del­serna åter­upp­ta­gits, eller 2. hand­lingen eller avgif­ten har skic­kats till patent-​​ och registrerings-​​ ver­ket i rekom­men­de­rad för­sän­delse senast fem dagar före fris­tens utgång, dock endast om för­sän­del­sen har skic­kats med flyg­post där så varit möj­ligt eller avsän­da­ren har haft anled­ning att anta att för­sän­del­sen vid annan beford­ran skulle ha anlänt till ver­ket inom två dagar från avsänd­nings­da­gen. kun­gö­rande 9 § när en begä­ran enligt 7 eller 8 § har bifal­lits ska det kun­gö­ras, om beslu­tet inne­bär att 1. en paten­tan­sö­kan som har skri­vits av eller avsla­gits efter det att den har bli­vit all­mänt till­gäng­lig enligt 7 kap. 1 § ska tas upp till fort­satt hand- lägg­ning, eller 2. ett patent som har upp­hört att gälla anses upp­rätt­hål­let. för­an­vän­dar­rätt 10 § den som i god tro har bör­jat utnyttja en upp­fin­ning yrkes­mäs­sigt i sve­rige, efter det att tiden för åter­upp­ta­gande av en avskri­ven ansö­kan har gått ut eller beslu­tet om avslag har fått laga kraft eller paten­tet har upp­hört att gälla men innan beslu­tet har kun­gjorts enligt 9 §, får trots paten­tet fort­sätta utnytt­jan­det inom ramen för samma utnytt­jan­de­form. en sådan rätt till utnytt­jande har under mot­sva­rande för­ut­sätt­ningar även den som har vid­ta­git väsent­liga åtgär­der för att utnyttja upp­fin­ningen yrkes­mäs­sigt i sve­rige. en rätt enligt första styc­ket får övergå till någon annan endast till­sam­mans med den rörelse där rät­ten har upp­kom­mit eller där utnytt­jan­det varit avsett att ske. 43 bemyn­di­gan­den sfs 2024:945 före­skrif­ter om avgif­ter 11 § rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om avgif­ter enligt denna lag. i fråga om års­av­gif­ter får rege­ringen med­dela före­skrif­ter om att ett eller flera av de första avgift­så­ren ska vara avgifts­fria. före­skrif­ter om offent­lig­het 12 § rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om i vil­ken utsträck­ning dia­rier hos patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket ska vara till­gäng­liga för all­män­he­ten. rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om att hand­lingar i ären­den angå­ende ansö­kan om patent får läm­nas ut till en myn­dig­het i ett annat land. före­skrif­ter om gransk­ning utom­lands och redo­vis­ning av gransk­nings­re­sul­tat 13 § rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om att 1. gransk­ning av paten­tan­sök­ningar, efter fram­ställ­ning av patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket, får ske hos en myn­dig­het i ett annat land eller hos en inter­na­tio­nell insti­tu­tion, och 2. den som ansö­ker om patent på en upp­fin­ning, för vil­ken han eller hon har sökt patent i ett annat land, ska vara skyl­dig att redo­visa vad patent-​​ myn­dig­he­ten i det lan­det har infor­me­rat honom eller henne om när det gäl­ler pröv­ningen av upp­fin­ning­ens paten­ter­bar­het. före­skrif­ter om redo­vis­nings­skyl­dig­het enligt första styc­ket 2 får dock inte med­de­las i fråga om en inter­na­tio­nell paten­tan­sö­kan, om den har varit före­mål för inter­na­tio­nell för­be­re­dande paten­ter­bar­hets­pröv­ning och en rap­port om denna pröv­ning har getts in till patent-​​ och regi­stre­rings­ver­ket. expro­pri­a­tion 14 § om sve­rige befin­ner sig i krig eller krigs­fara får rege­ringen, om det bedöms nöd­vän­digt från all­män syn­punkt, besluta att rät­ten till en viss upp­fin­ning ska avstås till sta­ten eller till någon annan som rege­ringen bestäm­mer. skä­lig ersätt­ning ska beta­las för rätt till en upp­fin­ning som tas i anspråk. om en över­ens­kom­melse om ersätt­ningen inte kan nås med den ersättnings-​​ berät­ti­gade, bestäms ersätt­ningen av dom­sto­len. om rät­ten till upp­fin­ningen har tagits i anspråk av någon annan än sta­ten och denne inte full­gör sin ersätt­nings­skyl­dig­het, ska sta­ten på ansö­kan av den ersätt­nings­be­rät­ti­gade genast utge ersätt­ningen. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2025. 2. genom lagen upp­hävs patent­la­gen (1967:837). 3. den nya lagen tilläm­pas även på patent som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det. 4. den upp­hävda lagen gäl­ler dock fort­fa­rande i fråga om a) åtgär­der som har vid­ta­gits eller rät­tig­he­ter som har för­vär­vats före ikraft­trä­dan­det, och b) för­ut­sätt­ning­arna för med­de­lande av patent och hand­lägg­ningen av en paten­tan­sö­kan, om ansö­kan har gjorts före ikraft­trä­dan­det. 44 på rege­ring­ens väg­nar sfs 2024:945 ebba busch gun­nar ström­mer (justi­tie­de­par­te­men­tet) 45 bilaga sfs 2024:945 agre­e­ment accord on a uni­fied patent court rela­tif à une juri­dic­tion uni­fiée du bre­vet article 25 article 25 right to pre­vent the direct use of droit d’empêcher l’explo­i­ta­tion the inven­tion directe de l’inven­tion a patent shall con­fer on its un bre­vet confère à son titu­laire le pro­pri­e­tor the right to pre­vent any droit d’empêcher, en l’absence de third party not having the son con­sen­te­ment, tout tiers: pro­pri­e­tor’s con­sent from the following: a) making, offe­ring, pla­cing on the a) de fabri­quer, d’off­rir, de mettre mar­ket or using a pro­duct which is sur le mar­ché ou d’uti­li­ser un the subject-​​mat­ter of the patent, or pro­duit qui fait l’objet du bre­vet, ou impor­ting or sto­ring the pro­duct for bien d’impor­ter ou de déte­nir ce those pur­po­ses; pro­duit à ces fins; b) using a pro­cess which is the b) d’uti­li­ser le procédé qui fait subject-​​mat­ter of the patent or, l’objet du bre­vet ou, lors­que le tiers where the third party knows, or sait ou aurait dû savoir que should have known, that the use of l’uti­li­sa­tion du procédé est inter­dite the pro­cess is pro­hi­bi­ted wit­hout sans le con­sen­te­ment du titu­laire du the con­sent of the patent pro­pri­e­tor, bre­vet, d’en off­rir l’uti­li­sa­tion sur le offe­ring the pro­cess for use wit­hin ter­ri­to­ire des états mem­bres the ter­ri­tory of the contracting contractants dans les­quels le bre­vet mem­ber sta­tes in which that patent pro­duit ses effets; has effect; c) offe­ring, pla­cing on the mar­ket, c) d’off­rir, de mettre sur le mar­ché, using, or impor­ting or sto­ring for d’uti­li­ser ou bien d’impor­ter ou de those pur­po­ses a pro­duct obtai­ned déte­nir à ces fins un pro­duit obtenu directly by a pro­cess which is the direc­te­ment par un procédé qui fait subject-​​mat­ter of the patent. l’objet du bre­vet. article 26 article 26 right to pre­vent the indirect use droit d’empêcher l’explo­i­ta­tion of the inven­tion indirecte de l’inven­tion 1. a patent shall con­fer on its 1. un bre­vet confère à son titu­laire pro­pri­e­tor the right to pre­vent any le droit d’empêcher, en l’absence third party not having the de son con­sen­te­ment, tout tiers, de pro­pri­e­tor’s con­sent from four­nir ou d’off­rir de four­nir, sur le sup­p­ly­ing or offe­ring to sup­ply, ter­ri­to­ire des états mem­bres wit­hin the ter­ri­tory of the contractants dans les­quels le bre­vet contracting mem­ber sta­tes in pro­duit ses effets, à une per­sonne which that patent has effect, any autre que celle habi­li­tée à explo­i­ter per­son other than a party entit­led to l’inven­tion bre­ve­tée, des moyens exploit the paten­ted inven­tion, with de mise en œuvre, sur ce ter­ri­to­ire, 46 means, rela­ting to an essen­tial de cette inven­tion se rap­por­tant à un sfs 2024:945 ele­ment of that inven­tion, for élé­ment essen­tiel de celle-​​ci, put­ting it into effect the­rein, when lors­que le tiers sait, ou aurait dû the third party knows, or should savoir, que ces moyens sont aptes et have known, that those means are des­tinés à cette mise en œuvre. sui­table and inten­ded for put­ting that inven­tion into effect. 2. paragraph 1 shall not apply when 2. le paragraphe 1 ne s’appli­que the means are staple com­mer­cial pas lors­que les moyens sont des pro­ducts, except where the third pro­duits de con­som­ma­tion party indu­ces the per­son sup­plied to cou­rants, sauf si le tiers incite la per­form any of the acts pro­hi­bi­ted per­sonne à qui ils sont four­nis à by article 25. com­mettre tout acte inter­dit par l’article 25. 3. per­sons per­for­ming the acts 3. ne sont pas con­sidérées comme refer­red to in article 27(a) to (e) des per­son­nes habi­li­tées à explo­i­ter shall not be con­si­de­red to be par­ties l’inven­tion au sens du paragraphe 1 entit­led to exploit the inven­tion cel­les qui accom­plis­sent les actes wit­hin the mea­ning of paragraph 1. visés à l’article 27, points a) à e). article 27 article 27 limi­ta­tions of the effects of a limi­ta­tions des effets d’un bre­vet patent the rights con­fer­red by a patent les dro­its con­férés par un bre­vet ne shall not extend to any of the s’éten­dent à aucun des actes following: sui­vants: a) acts done pri­va­tely and for non- a) les actes accom­plis dans un cadre com­mer­cial pur­po­ses; rivé et à des fins non com­mer­ci­a­les; b) acts done for expe­ri­men­tal b) les actes accom­plis à titre pur­po­ses rela­ting to the subject-​​ expéri­men­tal qui por­tent sur l’objet mat­ter of the paten­ted inven­tion; de l’inven­tion bre­ve­tée; c) the use of bio­lo­gi­cal mate­rial for c) l’uti­li­sa­tion de matériel the pur­pose of bree­ding, or bio­lo­gi­que en vue de créer ou de disco­ve­ring and deve­lo­ping other découvrir et de déve­lop­per d’aut­res plant vari­e­ties; varié­tés végé­ta­les; d) the acts allo­wed pur­su­ant to d) les actes auto­risés en vertu de article 13(6) of directive l’article 13, paragraphe 6, de la 2001/82/ec1 or article 10(6) of directive 2001/82/ce1 ou de 1 directive 2001/82/ec of the euro­pean par­li­a­ment and of the council of 6 novem­ber 2001 on the com­mu­nity code rela­ting to vete­ri­nary medi­ci­nal pro­ducts (oj l 311, 28.11.2001, p. 1) inclu­ding any sub­se­quent amend­ments. 1 directive 2001/82/ce du par­le­ment euro­péen et du con­seil du 6 novem­bre 2001 insti­tu­ant un code com­mu­naut­aire rela­tif aux médi­ca­ments vétéri­naires (jo l 311 du 28.11.2001, p. 1), y 47 com­pris toute modi­fi­ca­tion ultérieure. directive 2001/83/ec2 in respect of l’article 10, paragraphe 6, de la sfs 2024:945 any patent cove­ring the pro­duct directive 2001/83/ce2 en ce qui wit­hin the mea­ning of eit­her of con­cerne tout bre­vet por­tant sur le those directi­ves; pro­duit au sens de l’une ou l’autre de ces directi­ves; e) the extem­po­ra­ne­ous pre­pa­ra­tion e) la pré­pa­ra­tion de médi­ca­ments by a phar­macy, for indi­vi­dual cases, faite extem­po­ranée et par unité dans of a medi­cine in accor­dance with a les offi­ci­nes de phar­ma­cie, sur medi­cal pre­scrip­tion or acts ordon­nance médi­cale, ou les actes con­cer­ning the medi­cine so con­cer­nant les médi­ca­ments ainsi pre­pa­red; pré­parés; f) the use of the paten­ted inven­tion f) l’uti­li­sa­tion de l’inven­tion on board vessels of countries of the bre­ve­tée à bord de navires de pays inter­na­tio­nal union for the mem­bres de l’union inter­na­tio­nale pro­tec­tion of indust­rial pro­perty pour la pro­tec­tion de la pro­priété (paris union) or mem­bers of the indust­ri­elle (union de paris) ou world trade orga­ni­sa­tion, other mem­bres de l’orga­ni­sa­tion than those contracting mem­ber mon­di­ale du com­merce aut­res que sta­tes in which that patent has les états mem­bres contractants effect, in the body of such vessel, in dans les­quels le bre­vet con­cerné the machi­nery, tackle, gear and pro­duit ses effets, dans le corps other acces­so­ries, when such dudit navire, dans les machi­nes, vessels tem­po­ra­rily or acci­den­tally agrès, appa­raux et aut­res enter the waters of a contracting acces­so­ires, lors­que ces navires mem­ber state in which that patent pénètrent tem­po­rai­re­ment ou has effect, pro­vi­ded that the acci­den­tel­le­ment dans les eaux inven­tion is used there exclu­si­vely d’un état mem­bre contractant dans for the needs of the vessel; lequel le bre­vet con­cerné pro­duit ses effets, sous réserve que ladite inven­tion soit uti­lisée exclusive-​​ ment pour les beso­ins du navire; g) the use of the paten­ted inven­tion g) l’uti­li­sa­tion de l’inven­tion bre- in the con­struc­tion or ope­ra­tion of vetée dans la con­struc­tion ou le aircraft or land vehicles or other fon­c­tion­ne­ment des engins de means of trans­port of countries of locomo­tion aéri­enne ou ter­restre ou the inter­na­tio­nal union for the d’aut­res moyens de trans­port de pro­tec­tion of indust­rial pro­perty pays mem­bres de l’union (paris union) or mem­bers of the inter­na­tio­nale pour la pro­tec­tion de world trade orga­ni­sa­tion, other la pro­priété indust­ri­elle (union de than those contracting mem­ber paris) ou mem­bres de sta­tes in which that patent has l’orga­ni­sa­tion mon­di­ale du effect, or of acces­so­ries to such com­merce aut­res que les états aircraft or land vehicles, when these mem­bres contractants dans les­quels tem­po­ra­rily or acci­den­tally enter le bre­vet con­cerné pro­duit ses 2 directive 2001/83/ec of the euro­pean par­li­a­ment and of the council of 6 novem­ber 2001 on the com­mu­nity code rela­ting to medi­ci­nal pro­ducts for human use (oj l 311, 28.11.2001, p. 67) inclu­ding any sub­se­quent amend­ments. 2 directive 2001/83/ce du par­le­ment euro­péen et du con­seil du 6 novem­bre 2001 insti­tu­ant un code com­mu­naut­aire rela­tif aux médi­ca­ments à usage humain (jo l 311 du 28.11.2001, p. 67), y 48 com­pris toute modi­fi­ca­tion ultérieure. the ter­ri­tory of a contracting effets, ou des acces­so­ires de ces sfs 2024:945 mem­ber state in which that patent engins, lors­que ceux-​ci pénètrent has effect; tem­po­rai­re­ment ou accidentelle-​​ ment sur le ter­ri­to­ire d’un état mem­bre contractant dans lequel le bre­vet con­cerné pro­duit ses effets; h) the acts spe­ci­fied in article 27 of h) les actes prévus par l’article 27 the con­ven­tion on inter­na­tio­nal de la con­ven­tion rela­tive à civil avi­a­tion of 7 decem­ber l’avi­a­tion civile inter­na­tio­nale du 7 19443, where these acts con­cern the décem­bre 19443, lors­que ces actes aircraft of a country party to that con­cer­nent des aéro­nefs d’un pays con­ven­tion other than a par­tie à ladite con­ven­tion autre contracting mem­ber state in which qu’un état mem­bre contractant that patent has effect; dans lequel ce bre­vet pro­duit ses effets; i) the use by a far­mer of the pro­duct i) l’uti­li­sa­tion par un agricul­teur du of his har­vest for pro­pa­ga­tion or pro­duit de sa récolte pour mul­ti­pli­ca­tion by him on his own repro­duc­tion ou mul­ti­pli­ca­tion sur hol­ding, pro­vi­ded that the plant sa propre explo­i­ta­tion, pour aut­ant pro­pa­ga­ting mate­rial was sold or que le matériel de repro­duc­tion other­wise com­mer­ci­a­li­sed to the végé­tale ait été vendu ou far­mer by or with the con­sent of the com­mer­ci­a­lisé sous une autre patent pro­pri­e­tor for agricul­tural forme à l’agricul­teur par le titu­laire use. the extent and the con­di­tions du bre­vet ou avec son con­sen­te­ment for this use cor­re­spond to those à des fins d’explo­i­ta­tion agri­cole. under article 14 of regu­la­tion (ec) l’éten­due et les con­di­tions d’une no 2100/944; telle uti­li­sa­tion cor­re­spon­dent à cel­les fix­ées à l’article 14 du règle­ment (ce) no 2100/944; j) the use by a far­mer of pro­tec­ted j) l’uti­li­sa­tion par un agricul­teur de live­stock for an agricul­tural bétail pro­tégé pour un usage pur­pose, pro­vi­ded that the bree­ding agri­cole, pour aut­ant que les stock or other ani­mal repro­ductive ani­maux d’éle­vage ou autre mate­rial were sold or other­wise matériel de repro­duc­tion ani­mal com­mer­ci­a­li­sed to the far­mer by or aient été ven­dus ou com­mer­ci­a­lisés with the con­sent of the patent sous une autre forme à l’agricul­teur pro­pri­e­tor. such use inclu­des par le titu­laire du bre­vet ou avec son making the ani­mal or other ani­mal con­sen­te­ment. une telle uti­li­sa­tion repro­ductive mate­rial avai­lable for com­prend la mise à dis­po­si­tion de the pur­po­ses of pur­su­ing the l’ani­mal ou autre matériel de far­mer’s agricul­tural acti­vity, but repro­duc­tion ani­mal pour la not the sale the­reof wit­hin the pour­su­ite de l’acti­vité agri­cole de 3 inter­na­tio­nal civil avi­a­tion orga­ni­za­tion (icao), ‘chi­cago con­ven­tion’, docu­ment 7300/9 (9th edi­tion, 2006). 3 orga­ni­sa­tion de l'avi­a­tion civile inter­na­tio­nale (oaci), «con­ven­tion de chi­cago», docu­ment 7300/9 (9ème édi­tion, 2006). 4 council regu­la­tion (ec) no 2100/94 of 27 july 1994 on com­mu­nity plant vari­ety rights (oj l 227, 1.9.1994, p. 1) inclu­ding any sub­se­quent amend­ments. 4 règle­ment (ce) no 2100/94 du con­seil du 27 juil­let 1994 insti­tu­ant un régime de pro­tec­tion com­mu­naut­aire des obten­tions végé­ta­les (jo l 227 du 1.9.1994, p. 1), y com­pris toute 49 modi­fi­ca­tion ultérieure. fram­ework of, or for the pur­pose of, l’agricul­teur, mais non la vente de sfs 2024:945 a com­mer­cial repro­ductive acti­vity; ceux- ci dans le cadre ou dans le but d’une acti­vité de repro­duc­tion com­mer­ci­ale; k) the acts and the use of the k) les actes et l’uti­li­sa­tion des obtain­ned infor­ma­tion as allo­wed infor­ma­tions obtenues tels under articles 5 and 6 of directive qu’auto­risés en vertu des articles 5 2009/24/ec5, in par­ticu­lar, by its et 6 de la directive 2009/24/ce5, en pro­vi­sions on decom­pi­la­tion and par­ticu­lier par ses dis­po­si­tions inte­ro­pe­ra­bi­lity; and rela­ti­ves à la décom­pi­la­tion et à l’inte­ro­pé­ra­bi­lité; et l) the acts allo­wed pur­su­ant to l) les actes auto­risés en vertu de article 10 of directive 98/44/ec6. l’article 10 de la directive 98/44/ce6. article 28 article 28 right based on prior use of the droit fondé sur une uti­li­sa­tion inven­tion antérieure de l’inven­tion any per­son, who, if a natio­nal qui­con­que, dans le cas où un bre­vet patent had been gran­ted in respect natio­nal a été délivré pour une of an inven­tion, would have had, in inven­tion, aurait acquis, dans un a contracting mem­ber state, a right état mem­bre contractant, un droit based on prior use of that inven­tion fondé sur une uti­li­sa­tion antérieure or a right of per­so­nal pos­ses­sion of de cette inven­tion ou un droit de that inven­tion, shall enjoy, in that pos­ses­sion per­son­nelle sur cette contracting mem­ber state, the inven­tion jouit, dans cet état same rights in respect of a patent for mem­bre contractant, des mêmes the same inven­tion. dro­its à l’égard du bre­vet ayant cette inven­tion pour objet. article 29 article 29 exhaus­tion of the rights confer-​​ épu­i­se­ment des dro­its con­férés red by a euro­pean patent par un bre­vet euro­péen the rights con­fer­red by a euro­pean les dro­its con­férés par un bre­vet patent shall not extend to acts euro­péen ne s’éten­dent pas aux con­cer­ning a pro­duct cove­red by actes qui con­cer­nent un pro­duit that patent after that pro­duct has cou­vert par ce bre­vet après que ce been pla­ced on the mar­ket in the pro­duit a été mis sur le mar­ché dans 5 directive 2009/24/ec of the euro­pean par­li­a­ment and of the council of 23 april 2009 on the legal pro­tec­tion of com­pu­ter pro­grams (oj l 111, 5.5.2009, p. 16) inclu­ding any sub­se­quent amend­ments. 5 directive 2009/24/ce du par­le­ment euro­péen et du con­seil du 23 avril 2009 con­cer­nant la pro­tec­tion juri­di­que des pro­gram­mes d'ordi­na­teur (jo l 111 du 5.5.2009, p. 16), y com­pris toute modi­fi­ca­tion ultérieure. 6 directive 98/44/ec of the euro­pean par­li­a­ment and of the council of 6 july 1998 on the legal pro­tec­tion of bio­te­ch­no­lo­gi­cal inven­tions (oj l 213, 30.7.1998, p. 13) inclu­ding any sub­se­quent amend­ments. 6 directive 98/44/ce du par­le­ment euro­péen et du con­seil du 6 juil­let 1998 rela­tive à la pro­tec­tion juri­di­que des inven­tions bio­te­ch­no­lo­gi­ques (jo l 213 du 30.7.1998, p. 13), y com­pris toute 50 modi­fi­ca­tion ultérieure. euro­pean union by, or with the l’union euro­pé­enne par le titu­laire sfs 2024:945 con­sent of, the patent pro­pri­e­tor, du bre­vet ou avec son unless there are legi­ti­mate grounds con­sen­te­ment, à moins qu’il for the patent pro­pri­e­tor to oppose n’existe des motifs légi­ti­mes furt­her com­mer­ci­a­li­sa­tion of the justi­fi­ant que le titu­laire s’oppose à pro­duct. la pour­su­ite de la com­mer­ci­a­li­sa­tion du pro­duit. article 30 article 30 effects of sup­ple­men­tary protec-​​ effets des cer­ti­fi­cats complé-​​ tion cer­ti­fi­ca­tes men­taires de pro­tec­tion a sup­ple­men­tary pro­tec­tion certi-​​ un cer­ti­fi­cat com­p­lé­men­taire de ficate shall con­fer the same rights pro­tec­tion confère les mêmes dro­its as con­fer­red by the patent and shall que ceux qui sont con­férés par le be sub­ject to the same limi­ta­tions bre­vet et est sou­mis aux mêmes and the same obli­ga­tions. limi­ta­tions et aux mêmes obli­ga­tions. 51 übere­in­kom­men avtal sfs 2024:945 über ein ein­heit­li­ches om en enhet­lig patent­dom­stol patent­ge­richt arti­kel 25 arti­kel 25 recht auf ver­bot der rätt att för­bjuda direkt unmit­tel­ba­ren benut­zung der utnytt­jande av upp­fin­ningen erfin­dung ein patent gewä­hrt sei­nem inha­ber ett patent ger patentha­va­ren rätt att das recht, drit­ten zu ver­bi­e­ten, ohne hindra tredje man från att göra seine zustimmung föl­jande utan patentha­va­rens sam­tycke. a) ein erzeug­nis, das gegenstand a) till­verka, bjuda ut, föra ut på des patents ist, her­zus­tel­len, mark­na­den eller använda det anzu­bi­e­ten, in ver­kehr zu bringen, patent­skyd­dade alst­ret eller föra in zu gebrauchen oder zu den eller inneha alst­ret för dessa genann­ten zwec­ken ein­zuführen ända­mål. oder zu besit­zen; b) ein ver­fa­h­ren, das gegenstand b) använda ett patent­skyd­dat för- des patents ist, anzuwen­den, oder, farande eller, om den tredje man­nen falls der dritte weiß oder hätte kän­ner till eller borde ha känt till att wis­sen müssen, dass die anwen­dung för­fa­ran­det inte får använ­das utan des ver­fa­h­rens ohne zustimmung patentha­va­rens sam­tycke, bjuda ut des paten­tin­ha­bers ver­bo­ten ist, zur det för använd­ning inom ter­ri­to­rier anwen­dung im hoheits­ge­biet der som till­hör de avtals­slu­tande vertragsmit­gli­edstaa­ten, in denen med­lems­sta­ter där paten­tet har die­ses patent wir­kung hat, ver­kan. anzu­bi­e­ten; c) ein durch ein ver­fa­h­ren, das c) bjuda ut, föra ut på mark­na­den, gegenstand des patents ist, använda eller föra in, eller för dessa unmit­tel­bar her­gestell­tes erzeug­nis ända­mål inneha, ett als­ter som anzu­bi­e­ten, in ver­kehr zu bringen, till­ver­kats enligt ett patent­skyd­dat zu gebrauchen oder zu den för­fa­rande. genann­ten zwec­ken ein­zuführen oder zu besit­zen. arti­kel 26 arti­kel 26 recht auf ver­bot der mit­tel­ba­ren rätt att för­bjuda indi­rekt benut­zung der erfin­dung utnytt­jande av upp­fin­ningen 1. ein patent gewä­hrt sei­nem 1. ett patent ger patentha­va­ren rätt inha­ber das recht, drit­ten zu att hindra tredje man från att, utan ver­bi­e­ten, ohne seine zustimmung patentha­va­rens sam­tycke och inom im hoheits­ge­biet der vertragsmit-​​ de avtals­slu­tande med­lems­sta­ters gli­edstaa­ten, in denen die­ses patent ter­ri­to­rier där paten­tet har ver­kan, wir­kung hat, ande­ren als zur erbjuda eller till­han­da­hålla andra än 52 benut­zung der paten­ti­er­ten erfin-​​ den som har rätt att utnyttja den sfs 2024:945 dung berech­tig­ten per­so­nen mit­tel, patent­skyd­dade upp­fin­ningen me- die sich auf ein wesent­li­ches del som hän­för sig till något ele­ment der erfin­dung bezi­e­hen, zur väsent­ligt i upp­fin­ningen för att benut­zung der erfin­dung in die­sem utöva den, om tredje man kän­ner till gebiet anzu­bi­e­ten oder zu lie­fern, eller borde ha känt till att med­len är wenn der dritte weiß oder hätte läm­pade och avsedda att använ­das wis­sen müssen, dass diese mit­tel vid utö­vande av upp­fin­ningen. dazu geei­gnet und bestimmt sind, für die benut­zung der erfin­dung ver­wen­det zu wer­den. 2. absatz 1 gilt nicht, wenn es sich 2. punkt 1 tilläm­pas inte när med­len bei den mit­teln um all­ge­mein im är varor som all­mänt före­kom­mer i han­del erhält­li­che erzeug­nisse han­deln, om inte tredje man ver­kar han­delt, es sei denn, dass der dritte för att den som till­han­da­hål­lits den beli­e­fer­ten bewusst veran­lasst, med­len ska utföra en hand­ling som in einer nach arti­kel 25 ver­bo­te­nen är för­bju­den enligt arti­kel 25. weise zu han­deln. 3. per­so­nen, die die in arti­kel 27 3. per­so­ner som utför de hand­lingar buch­sta­ben a bis e genann­ten som avses i arti­kel 27 a–e ska inte hand­lungen vor­neh­men, gel­ten anses ha rätt att utnyttja nicht als zur benut­zung der upp­fin­ningen i den mening som erfin­dung berech­tigte per­so­nen im avses i punkt 1. sinne des absat­zes 1. arti­kel 27 arti­kel 27 beschrän­kungen der wir­kungen ensam­rät­tens begräns­ningar des patents die rechte aus einem patent erst- de rät­tig­he­ter som ett patent ger ska rec­ken sich nicht auf inte omfatta något av föl­jande: a) hand­lungen, die im pri­va­ten a) hand­lingar som utförs pri­vat och bereich zu nicht­gewer­bli­chen utan kom­mer­si­ellt syfte. zwec­ken vor­ge­nom­men wer­den; b) hand­lungen zu versuchsz-​​ b) hand­lingar som utförs i experi-​​ wec­ken, die sich auf den gegenstand men­tellt syfte och avser själva der paten­ti­er­ten erfin­dung bezi­e­hen; upp­fin­ningen. c) die ver­wen­dung bio­lo­gi­schen c) använd­ning av bio­lo­giskt mate­ri­als zum zwecke der mate­rial i syfte att odla fram, züchtung, ent­deckung oder ent- upp­täcka eller utveckla nya wicklung ande­rer pflan­zen­sor­ten; växt­sor­ter. 53 d) erlau­bte hand­lungen nach arti­kel d) hand­lingar som är tillåtna enligt sfs 2024:945 13 absatz 6 der richt­li­nie arti­kel 13.6 i direk­tiv 2001/82/eg1 2001/82/eg1 oder arti­kel 10 absatz eller arti­kel 10.6 i direk­tiv 6 der richt­li­nie 2001/83/eg2, im 2001/83/eg2 i fråga om varje hin­blick auf alle patente, die das patent som omfat­tar pro­duk­ten i erzeug­nis im sinne einer die­ser enlig­het med någon­dera av dessa richt­li­nien erfas­sen; direk­tiv. e) die unmit­tel­bare einzelzu-​​ e) extem­po­re­be­red­ning på apo­tek berei­tung von arz­nei­mit­teln in av ett läke­me­del enligt läka­res apot­he­ken auf­grund ärzt­li­cher för­skriv­ning i enskilt fall eller ver­ord­nung und auf hand­lungen, åtgär­der med läke­me­del som wel­che die auf diese weise beretts på detta sätt. zube­rei­te­ten arz­nei­mit­tel betref­fen; f) den gebrauch des gegenstands f) använd­ning av den patents-​​ der paten­ti­er­ten erfin­dung an bord kyd­dade upp­fin­ningen ombord på von schif­fen der­je­ni­gen län­der des far­tyg från län­der som är par­ter i inter­na­tio­na­len ver­bands zum parisu­ni­o­nen för skydd av den schutz des gewer­bli­chen eigen­tums indust­ri­ella ägan­de­rät­ten eller (pari­ser ver­band) oder mit­gli­e­der med­lem­mar i världshandels-​​ der welt­han­dels­or­ga­ni­sa­tion, die orga­ni­sa­tio­nen men inte är nicht zu den vertragsmit­gli­edstaa­ten avtals­slu­tande med­lems­sta­ter där gehö­ren, in denen das patent paten­tet har ver­kan – på själva wir­kung hat, im schiff­skör­per, in far­ty­get eller i maski­ne­riet, rig­gen, den maschi­nen, im takelwerk, an utrust­ningen eller andra till­be­hör, den gerä­ten und sons­ti­gem zube­hör, när sådana far­tyg till­fäl­ligt eller wenn die schiffe vorüber­ge­hend oav­sikt­ligt kom­mer in på vat­ten oder zufäl­lig in die gewäs­ser eines som till­hör en avtals­slu­tande vertragsmit­gli­edstaats gelangen, in med­lems­stat där paten­tet har dem das patent wir­kung hat, ver­kan, för­ut­satt att upp­fin­ningen voraus­ge­setzt, die­ser gegenstand bara används för far­ty­gets egna wird dort aus­sch­ließlich für die behov. bedürfnisse des schiffs ver­wen­det; g) den gebrauch des gegenstands g) använd­ning av den patent-​​ der paten­ti­er­ten erfin­dung in der skyd­dade upp­fin­ningen vid bauausführung oder für den betrieb kon­struk­tion eller drift av luft­far­tyg von luft- oder land­fa­hr­zeu­gen oder eller mark­for­don eller andra sons­ti­gen trans­port­mit­teln trans­port­me­del från län­der som är der­je­ni­gen par­ter i parisu­ni­o­nen för skydd av 1 richt­li­nie 2001/82/eg des europä­i­schen par­la­ments und des rates vom 6. novem­ber 2001 zur schaf­fung eines geme­in­schaft­sko­dexes für tie­rarz­nei­mit­tel (abl. l 311 vom 28.11.2001, s. 1) mit allen nach­folgen­den änderungen. 2 richt­li­nie 2001/83/eg des europä­i­schen par­la­ments und des rates vom 6. novem­ber 2001 zur schaf­fung eines geme­in­schaft­sko­dexes für huma­narz­nei­mit­tel (abl. l 311 vom 28.11.2001, s. 67) mit allen nach­folgen­den änderungen. 1 euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2001/82/eg av den 6 novem­ber 2001 om upp­rät­tande av gemen­skaps­reg­ler för vete­ri­när­me­di­cinska läke­me­del (egt l 311, 28.11.2001, s. 1), med senare änd­ringar. 2 euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2001/83/eg av den 6 novem­ber 2001 om upp­rät­tande 54 av gemen­skaps­reg­ler för human­lä­ke­me­del (egt l 311, 28.11.2001, s. 67), med senare änd­ringar. län­der des inter­na­tio­na­len ver­bands den indust­ri­ella ägan­de­rät­ten eller sfs 2024:945 zum schutz des gewer­bli­chen med­lem­mar i världshandels-​​ eigen­tums (pari­ser ver­band) oder orga­ni­sa­tio­nen men inte är mit­gli­e­der der welthandels-​​ avtals­slu­tande med­lems­sta­ter där orga­ni­sa­tion, die nicht zu den paten­tet har ver­kan – eller av vertragsmit­gli­edstaa­ten gehö­ren, in till­be­hör till sådana luft­far­tyg eller denen das patent wir­kung hat, oder mark­for­don, när dessa till­fäl­ligt des zube­hörs sol­cher luft- oder eller oav­sikt­ligt kom­mer in på land­fa­hr­zeuge, wenn diese ter­ri­to­rium som till­hör en vorüber­ge­hend oder zufäl­lig in das avtals­slu­tande med­lems­stat där hoheits­ge­biet eines paten­tet har ver­kan. vertragsmit­gli­edstaats gelangen, in dem das patent wir­kung hat; h) die in arti­kel 27 des abkom­mens h) hand­lingar som avses i arti­kel vom 7. dezem­ber 19443 über die 27 i kon­ven­tio­nen om inter­na­tio­nell inter­na­tio­nale zivil­luft­fa­hrt civil luft­fart av den 7 decem­ber genann­ten hand­lungen, wenn diese 19443, när hand­ling­arna avser ett hand­lungen ein luft­fa­hr­zeug eines luft­far­tyg från ett land som är part i vertrags­staats jenes abkom­mens den kon­ven­tio­nen men inte en betref­fen, der nicht zu den vertrags-​​ avtals­slu­tande med­lems stat där mit­gli­edstaa­ten gehört, in denen das paten­tet har ver­kan. patent wir­kung hat; i) die ver­wen­dung sei­nes ernteguts i) en jord­bru­ka­res egen använd­ning durch einen land­wirt zur av sin skörd för repro­duk­tion eller gene­ra­ti­ven oder vege­ta­ti­ven mång­fal­di­gande i det egna ver­me­h­rung durch ihn selbst im jord­bru­ket, för­ut­satt att det eige­nen betrieb, sofern das vege­ta­bi­liska reproduktions-​​ pflan­z­li­che ver­me­h­rungs­ma­te­rial mate­ri­a­let sålts eller på annat sätt vom paten­tin­ha­ber oder mit des­sen salu­förts av patentha­va­ren eller zustimmung zum landwirt-​​ med den­nes sam­tycke till jord- schaft­li­chen anbau an den land­wirt bru­ka­ren, för använd­ning i jord- verkauft oder auf andere weise in bru­ket. omfatt­ningen av och vill- ver­kehr gebracht wurde. das koren för en sådan använd­ning ausmaß und die moda­li­tä­ten die­ser mot­sva­rar det som anges i arti­kel 14 ver­wen­dung entspre­chen i för­ord­ning (eg) nr 2100/944. den­je­ni­gen des arti­kels 14 der ver­ord­nung (eg) nr. 2100/944; j) die ver­wen­dung von geschützten j) en jord­bru­ka­res använd­ning av land­wirt­schaft­li­chen nutz­ti­e­ren skyd­dade djur­be­sätt­ningar för durch einen land­wirt zu jord­bruks­än­da­mål, för­ut­satt att land­wirt­schaft­li­chen zwec­ken, so- avels­djur eller annat ani­ma­liskt 3 inter­na­tio­nale zivilluftfahrt-​​orga­ni­sa­tion (icao), „abkom­men von chi­cago“, doku­ment 7300/9 (9. aus­gabe, 2006). 3 inter­na­tio­nella civila luft­farts­or­ga­ni­sa­tio­nen (icao), chi­ca­go­kon­ven­tio­nen, doku­ment 7300/9 (9:e upp­la­gan 2006). 4 ver­ord­nung (eg) nr. 2100/94 des rates vom 27. juli 1994 über den geme­in­schaft­li­chen sor­tenschutz (abl. l 227 vom 1.9.1994, s. 1) mit allen nach­folgen­den änderungen. 4 rådets för­ord­ning (eg) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemen­ska­pens växt­för­äd­lar­rätt (egt l 227, 1.9.1994, s. 1), med even­tu­ella senare änd­ringar. 55 fern die zucht­ti­ere oder ande­res repro­duk­tions­ma­te­rial sålts eller på sfs 2024:945 tie­risches ver­me­h­rungs­ma­te­rial annat sätt salu­förts till jord­bru­ka­ren vom paten­tin­ha­ber oder mit des­sen av patentha­va­ren eller med den­nes zustimmung an den land­wirt sam­tycke. sådan använd­ning verkauft oder auf andere weise in omfat­tar att göra dju­ret eller annat ver­kehr gebracht wur­den. diese ani­ma­liskt repro­duk­tions­ma­te­rial ver­wen­dung erstreckt sich auch auf till­gäng­ligt inom den egna die über­lass­ung der landwirt-​​ jord­bruks­verk­sam­he­ten, dock inte schaft­li­chen nutz­ti­ere oder des för­sälj­ning av detta inom ramen för ande­ren tie­ri­schen vermehrungs-​​ eller i syfte att bedriva yrkes­mäs­sig mate­ri­als zur ausübung der repro­duk­tions­verk­sam­het. land­wirt­schaft­li­chen tätig­keit des land­wirts, jedoch nicht auf sei­nen verkauf mit dem ziel oder im rah­men einer ver­me­h­rung zu erwerb­szwec­ken; k) hand­lungen und die ver­wen­dung k) hand­lingar och använd­ning av von infor­ma­tio­nen, die gemäß den insam­lad infor­ma­tion som tillåts arti­keln 5 und 6 der richt­li­nie enligt artik­larna 5 och 6 i direk­tiv 2009/24/eg5, ins­be­son­dere den bes- 2009/24/eg5, sär­skilt genom dess timmungen betref­fend dekompilie-​​ bestäm­mel­ser om dekom­pi­le­ring rung und inte­ro­pe­ra­bi­li­tät, erlaubt och sam­ver­kans­för­måga. sind und l) hand­lungen, die gemäß arti­kel 10 l) hand­lingar som är tillåtna enligt der richt­li­nie 98/44/eg6 erlaubt arti­kel 10 i direk­tiv 98/44/eg6. sind. arti­kel 28 arti­kel 28 recht des vor­benut­zers der för­an­vän­dar­rätt erfin­dung wer in einem vertragsmit­gli­edstaat varje per­son som, om ett natio­nellt ein vor­benut­zungsrecht oder ein patent med­de­lats på en upp­fin­ning, per­sön­li­ches besitzrecht an einer i en avtals­slu­tande med­lems­stat erfin­dung erwor­ben hätte, wenn ein skulle ha haft en rätt grun­dad på natio­na­les patent für diese erfin­dung tidi­gare utnytt­jande av uppfinn-​​ erte­ilt wor­den wäre, hat in die­sem ingen eller en rätt att per­son­li­gen vertragsmit­gli­edstaat die gleichen inneha den, ska i den sta­ten ha rechte auch in bezug auf ein patent, samma rät­tig­he­ter i för­hål­lande till ett patent på samma upp­fin­ning. 5 richt­li­nie 2009/24/eg des europä­i­schen par­la­ments und des rates vom 23. april 2009 über den rechts­schutz von com­pu­ter­pro­gram­men (abl. l 111 vom 5.5.2009, s. 16) mit allen nach­folgen­den änderungen. 5 euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 2009/24/eg av den 23 april 2009 om rätts­ligt skydd för dator­pro­gram (eut l 111, 5.5.2009, s. 16), med senare änd­ringar. 6 richt­li­nie 98/44/eg des europä­i­schen par­la­ments und des rates vom 6. juli 1998 über den recht­li­chen schutz bio­te­ch­no­lo­gi­scher erfin­dungen (abl. l 213 vom 30.7.1998, s. 13) mit allen nach­folgen­den änderungen. 6 euro­pa­par­la­men­tets och rådets direk­tiv 98/44/eg av den 6 juli 1998 om rätts­ligt skydd för 56 bio­tek­niska upp­fin­ningar (egt l 213, 30.7.1998, s. 13), med senare änd­ringar. das diese erfin­dung zum gegen-​​ sfs 2024:945 stand hat. arti­kel 29 arti­kel 29 erschöp­fung der rechte aus kon­sum­tion av de rät­tig­he­ter ett einem europä­i­schen patent euro­pe­iskt patent ger die durch das europä­ische patent de rät­tig­he­ter som ett euro­pe­iskt ver­li­e­he­nen rechte erstrec­ken sich patent ger ska inte omfatta nicht auf hand­lungen, die ein durch hand­lingar som avser ett als­ter som das patent geschütztes erzeug­nis skyd­das av paten­tet efter det att betref­fen, nach­dem das erzeug­nis alst­ret har förts ut på unions-​​ vom paten­tin­ha­ber oder mit sei­ner mark­na­den av patentha­va­ren eller zustimmung in der europä­i­schen med den­nes sam­tycke, om inte union in ver­kehr gebracht wor­den patentha­va­ren har gil­tiga skäl för att ist, es sei denn, der paten­tin­ha­ber hat mot­sätta sig ytter­li­gare kommer-​​ berech­tigte gründe, sich dem sia­li­se­ring av alst­ret. wie­te­ren vertrieb des erzeug­nis­ses zu wider­set­zen. arti­kel 30 arti­kel 30 wir­kung von ergän­zen­den ver­kan av tilläggs­skydd schutz­zer­ti­fi­ka­ten das ergän­zende schutz­zer­ti­fi­kat ett tilläggs­skydd ska ge samma gewä­hrt die gleichen rechte wie das rät­tig­he­ter som paten­tet och vara patent und unter­li­egt den gleichen före­mål för samma begräns­ningar beschrän­kungen und och skyl­dig­he­ter. verpfli­chtungen. 57