870259.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
sfs 1987:259 jaktlag;
utkom från trycket
den 1 juni 1987 utfardad den 14 maj 1987.
enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.
inledande bestämmelser
1 § denna lag gäller viltvården, rätten till jak t och jaktens bedrivande
samt frågor som har samband därmed.
utöver bestämmelserna i denna lag gäller föreskrifter i andra författning
ar i fråga om skyddet och vården av viltet.
3 § viltet är fredat och får jagas endast om detta följer av denna lag eller
av föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. när viltet
är fredat, gäller fredningen också dess ägg och bon.
624 ' prop. 1986/87:58, jou 1 5. rskr. 190.
13
e,
is
d
ijjl
e5;
g
2 § med vilt av ses i lagen vilda däggdjur och fåglar. med jakt avses att '
fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja '"35;
vilt. till jakt räknas också att göra ingrepp i viltets bon och att ta eller
förstöra fåglars ägg.
•6
•t;
¬
' viltvärden sfs 1987:259
4 § viltet skall vårdas i syfte att bevara de viltarter som tillhör landets
viltbestånd och att främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intres
sen lämplig utveckling av viltstammarna.
i viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får
skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. för att
åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträtts-
havaren.
5 § var och en skall visa viltet hänsyn. idrottstävlingar och annan lik
nande friluftsverksamhet i marke r där det finns vilt skall genomföras så att
viltet störs i så liten u tsträckning som möjligt.
viltet får inte ofredas och inte heller förföljas annat än vid jakt. förbudet
hindrar dock inte att lämpliga åtgärder vidtas av markinnehavaren i syfte
att motverka skador av vilt.
6 § under tiden den 1 mars - den 20 augusti skall hundar hållas under
sådan tillsyn att de hindras från att löpa lösa i marker där det finns vilt.
under den övriga tiden av året skall hundar hållas under sådan tillsyn att
de hindras från att driva eller förfölja vilt, när de inte används vid jakt.
regeringen får meddela föreskrifter som avviker från första stycket. om
det behövs till skydd för viltet får sådana föreskrifter innebära att hund
skall hållas kopplad.
7 § om det på grund av ett viltbestånds storlek finns påtagliga ri sker för
trafikolyckor ell er för allvarliga skador av vilt, får den myndighet som
regeringen bestämmer besluta om jakt för att förebygga eller minska dessa
risker.
i myndighetens beslut skall bestämm as hur jakten skall bedrivas och om
den skall ske genom jakträttshavarens försorg, om han har åtagit sig det,
eller genom särskilt utsedda jägare. i beslutet skall också bestämmas hur
det skall förfaras med djur som dödas eller fångas vid jakten.
8 § om förekomsten av en viss viltart innebär betydande skaderisker, får
regeringen i fråga om denna art föreskriva att den myndighet som regering
en bestämmer får besluta om sådan jakt som avses i 7 §.
9 § om ett vilt djur o rsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara
farligt för människors säkerhet, får polismyndigheten låta avliva djuret.
regeringen får meddela föreskrifter om att polismyndigheten får låta
avliva eller fånga vilt, när detta är befogat från djurskyddssynpunkt.
jakträtten m. m.
vem som har jakträtten
10 § fastighetsägaren har jakträtten på den mark som hör till fastighe
ten, om inte an nat följer av andra stycket eller av 11 §. i jak trätten ingår
rätt att tillgodogöra sig vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas i
annat sammanhang än vid jak t, om inte annat följer av föreskrifter medde
lade med stöd av 25 §.
¬
sfs 1987:259 vid jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten på den arrenderade
marken, om inte annat har avtalats.
om samernas rätt att jaga finns särskilda bestämmelser.
11 § jakträtten på en väg tillkommer den som har jakträtten på den
angränsande marken. går vägen i gränsen mellan marker med skilda ägare
och äger inte någon av dem vägmärken, har var och en av dem jakträtten
på den marken.
12 § på allmänt vatten, som gränsar till en fas tighets strand, har fastig
hetsägarenjakträtt intill etthundra meter från strandlinjen. om detta skulle
medföra att flera fastighetsägare får jakträtt på samma vattenområde, skall
var och en av dem ha jakträtt på den del av området som är närmast hans
strand.
på annat allmänt vatten liksom på sådana holmar, klippor och skär, som
inte hör till något hem man, får jakt bedrivas endast efter särskilt tillstånd.
regeringen eller, efter regeringens bestämmande, länsstyrelsen bemyndi
gas att genom beslut i de t särskilda fallet eller genom föreskrifter meddela
tillstånd.
13 § på en samfällighet får delägarna bara utöva sin jakträtt för egna
behov. har de kommit överens om något annat eller har de beslutat något
annat enligt vad som gäller för samfällighetens förvaltning, får de dock
utöva jakträtten i enlighet med öv erenskommelsen eller beslutet.
överlåtelse av jakträtt m. m.
14 § jakträtt som har upplåtits i andra fall än i samband med jordbruksar
rende får inte överlåtas elller upplåtas utan fastighetsägarens samtycke.
första stycket gäller också i fråga om övergång genom bodelning, arv,
testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv.
upplåtelse av jakträtt i vissa fall
15 § harjakträtt upplåtits mot ersättning och gäller avtalet för viss tid
som överstiger ett år, skall uppsägning alltid ske för att avtalet skall
upphöra att gälla vid avtalstidens utgång. sådan uppsägning skall ske på
det sätt som gäller för uppsägning enligt 8 kap. 8 § jordabalken. vill
fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren att villkoren föravtalet ändras
för en ny upplåtelseperiod, skall han meddela motparten detta i den ord
ning som gäller för uppsägning av avtalet. uppsägning och begäran om vill
korsändring skall ske senast två månader före avtalstidens utgång.
om avtal som avses i första stycket inte sägs upp inom rätt tid, anses det
förlängt på en tid som m otsvarar upplåtelsetiden, dock längst fem år, eller,
om begäran om villkorsändring har gjorts, på den tid och de villkor i övrigt
som bestäms enligt 19 §.
i fråga om upplåtelser med stöd av rennäringslagen (1971:437) samt
upplåtelser som ingår i arrende eller hyra gäller särskilda bestämmelser.
16 § förbehåll som strider mot 15 § första eller andra stycket eller mot
17-22 §§ är utan verkan mot n yttjanderättshavaren eller den som har rät t
626 att träda i hans ställe.
¬
17 § om fastighetsägaren har sagt upp ett avtal som avses i 15 §, har sfs 1987:259
nyttjanderättshavaren rätt til! förlängning av detta, utom när
1. nyttjanderättshavaren har åsidosatt sina förpliktelser enligt avtalet i
sådan mån att detta skäligen inte bör förlängas,
2. fastighetsägaren gör sannolikt att han själv eller någon medlem av
hans familj eller någon som är anställd i hans jordbruk eller skogsbruk skall
utöva jakträtten på fastigheten,
3. fastighetsägaren gör sannolikt att fastigheten skall användas för något
ändamål som utes luter fortsatt jakt,
4. fastighetsägaren i ann at fall har befogad anledning att upplösa avtals
förhållandet.
18 § har fastighetsägaren sagt upp ett avtal som avses i 15 § eller har
villkorsändring begärts och föreligger tvist om förlängning av avtalet eller
om villkoren för den nya upplåtelseperioden, skall fastighetsägaren eller,
om villkorsä ndringen begärts av nyttjanderättshavaren, denne senast en
månad före upplåtelsetidens utgång hänskjuta tvisten till arrendenämnden.
om en tvist inte har hänskjutits till arrendenämnden inom den tid som
anges i första stycket, är uppsägningen eller begäran om villkorsändring
utan verkan.
19 § ogillas fastighetsägarens talan om att avtal som avses i 15 § skall
upphöra att gälla, skall villkoren för den fortsatta upplåtelsen fastställas
efter vad som kan an ses skäligt med hänsyn till de villkor som tidigare har
gällt för upplåtelsen, till inträff ade eller förutsebara förändringar samt till
vad som kan anses vanligt vid jämförbara förhållanden. i den mån ändring
av villkoren inte begärs, skall samma villkor som förut gälla.
första sty cket gäller även vid a vgörande av en villkorstvist som hän
skjutits till arrendenämnden.
om fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren kommer överens om
villkoren för fortsatt upplåtelse i tvist enligt första eller andra stycket,
gäller de överenskomna villkoren, oavsett vad som föreskrivs i nämnda
stycken, i den mån inte annat följer av 16 § eller av bestämmelserna i
jordabalken.
dom eller beslut om förlängning anses som avtal om fortsatt upplåtelse.
mot nyttjanderättsförhällandet får inte åberopas omständighet som kunnat
åberopas i målet eller äre ndet.
dom eller beslut i villkorstvist anses som avtal om villkoren för den
fortsatta upplåtelsen.
20 § ar frågan om förlängning av upplåtelseavtalet ännu inte avgjord när
tiden för avtalet går ut, har nyttjanderättshavaren jakträtt enligt avtalet till
dess frågan är slutligt avgjord. för den tid som nyttjanderättshavaren
sålunda innehar jakträtt skall de förut gällande upplåtelsevillkoren tilläm
pas till dess att villkoren för samma tid blir slutligt bes tämda.
är en tvist om upplåtelsevillko ren ännu inte avgjord när tiden för avtalet
går ut, skall de förut gällande villkoren tillämpas till d ess att villkoren för
den nya upplåtelseperioden blir slutligt bes tämda.
627
¬
sfs 1987:259 21 § skall nyttjanderättshavaren enligt dom eller beslut betala högre
avgift än förut för förfluten tid, skall han betala ränta på det överskjutande
beloppet som om detta hade förfallit till betalning samtidigt med den förut
utgående avgiften. skall nyttjanderättshavaren betala lägre belopp,,skall
fastighetsägaren betala ränta på det belopp som han har mottagit för
mycket från den dag då han tog emot beloppet.
räntan skall beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden innan
domen eller beslutet har vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden
därefter.
22 § om villkor för den fortsatta upplåtelsen har fastställts enligt 19 §,
har nyttjanderättshavaren alltid rätt att säga upp avtalet senast två måna
der efter den dag då domen eller beslutet vann laga kraft. avtalet upphör
då att gälla den 30 juni som inträf far närmast efter uppsägningen.
rätt till jakt efter vissa djur
23 § under de tider som regeringen föreskriver far
1. den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt där
döda eller fånga och behålla följande djur som kommer in på gården el ler i
trädgården: vildsvin, räv, grävling, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre,
vildkanin, mullvad, sorkar, lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, duvhök,
sparvhök, kråka, råka, kaja, skata, björktrast (snöskata), gråsparv eller
pilfmk,
2. den som har en handelsträdgård, anläggning för yrkesmässig fruktod
ling eller plantskola men saknar jakträtt där döda hare, om det behövs för
att förhindra skador på träd eller trädplantor; därvid skall djur som dödats
tillfalla jakträttshavaren,
3. den som innehar mark men saknar jakträtt där fånga vildkanin och
behålla de fångade djuren.
regeringen får medge att jakt efter björn, varg, järv, lo eller säl bedrivs
på annans jaktområde.
regeringen får meddela föreskrifter om undantag från första stycket.
ringmärkning m.m.
24 § regeringen får meddela föreskrifter om att vilt får fångas eller fällas
på annans jaktmark för märkning, undersökning eller andra åtgärder som
företas för att tillgodose vetenskapliga behov.
vilt som tillfaller staten
25 § för att skydda utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla
djurarter och tillförsäkra vetenskapen och undervisningen djur av sådana
arter får regeringen föreskriva att vilt som omhändertas, påträffas dött
eller dödas skall tillfalla staten.
anmälningsskyldighet
26 § regeringen får meddela föreskrifter om anmälningsskyldighet i fr å
ga om
1. vilt som har fällts under jakt,
528 2. vilt som skall tillfalla staten .
/
¬
3. vilt som har skadats eller dödats vid sammanstötning med motorfor- sfs 1987:259
don.
jakten
27 § jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och
så att människor och egendom inte utsätts för fara.
28 § om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder
som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas.
om älg, hjort eller rådjur har skadats vid jakt på ett jaktområde och tar
sig in på ett annat jaktområde, skall jägaren se till att jakträttshavaren där
eller markägaren snarast underrättas. kan dessa nås endast med svårighet,
hr polismyndigheten i orten underrättas i stä llet.
29 § regeringen får meddela föreskrifter om
1. de tider när olika slag av vilt får jagas inom skilda delar av landet,
2. tillstånd till jakt unde r en särskild jakttid (licens),
3. tillstånd till jakt för att förhindra skador av vilt,
4. att hund skall finnas tillgänglig vid jakt för uppspårning av skadat vilt.
30 § vid jakten får användas endast de vapen och jaktmedel i övrigt som
regeringen föreskriver.
regeringen får föreskriva att vapen och övriga jaktmedel skall vara av
godkänd typ och att avgift skall betalas för den prövning som behövs för
sådant typgodkännande.
regeringen får föreskriva att jakt med skjutvapen får ske endast under
vissa tider av dygnet.
31 § jakt med skjutvapen får inte ske från motordrivna fortskaffningsme-
del. sådana fortskaffningsmed el eller andra motordrivna anordningar far
inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt,
för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet
från den som jagar.
regeringen får meddela föreskrifter om undantag från första stycket.
regeringen får meddela föreskrifter som förbjuder eller ställer upp sär
skilda villkor för medförande av skjutvapen vid färd med motordrivna
fortskaffningsmedel.
32 § jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så
beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram
över annans jaktområde.
33 § jakt efter älg får ske endast efter licens av länsstyrelsen och inom
ett område som länsstyrelsen har registrerat (licensområde). detta gäller
inte, om jakten endast avser älgkalv.
ett licensområde skall vara av sådan storlek och beskaffenhet i övrigt att
det är lämpat för älgjakt. länsstyrelsen får vägra att registrera ett område
som licensområde eller besluta om avregistrering, om området inte medger
en avskjutning av minst ett vuxet djur om året. 629
¬
sfs 1987:259 utan hinder av bestämmelserna i andra stycket får ett område registre
ras som licensområde med tilldelning av ett valfritt djur om året om det
finns särskilda skäl för en sådan registrering.
34 § utan lov är det inte tillåtet att skrämma eller mota vilt från någo n
annans jaktområde i andra fall än som avses i 5 § andra stycket andra
meningen. det är inte heller tillåtet att utan lov locka vilt från någon
annans jaktområde genom utfodring eller på något annat s ätt.
35 § utan medgivande av jakträttshavaren är det inte tillåtet att med
fångstredskap eller vapen som kan an vändas för jakt ta vägen över annans
jaktområde. detta får dock ske på vägar som är upplåtna för allmänheten
och även annars, om det sker i lovliga äre nden. om hund medförs, skall
den hållas kopplad.
utplantering av vilt m. m.
36 § regeringen får meddela föreskrifter om att vissa slag av vilt inte får
sättas ut i frihet eller hållas i hägn utan särskilt tillstånd eller att andra
särskilda föreskrifter eller villkor skall gälla för sådan verksamhet.
handel med vilt
37 § om det behövs med hänsyn till viltvården eller för att tillgodose
något annat syfte i denna lag, far regeringen meddela föreskrifter som
förbjuder eller ställer upp särskilda villkor för yrkesmässig handel med
vilt.
38 § regeringen får meddela föreskrifter som innebär att yrkesmässigt
bedriven montering eller annan preparering av vilt inte får ske utan särskilt
tillstånd eller att andra särskilda föreskrifter eller villkor skall gälla för
sådan verksamhet.
för tillsyn över efterlevnaden av sådana föreskrifter och villkor har den
myndighet som regeringen bestämmer rätt att på begäran få de upplysning
ar och handlingar som behövs för tillsynen.
länsviltnämnder
39 § till vaije länsstyrelse är knuten en länsviltnämnd med uppgif t att
vara länsstyrelsens rådgivande organ i frågor om viltvården.
ledamöterna i länsviltnämnd en utses enligt föresk rifter som meddelas
av regeringen.
kunskapsprov m. m.
40 § regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet att avlägga prov i
630 fråga om kunskaper och skjutförmåga som villkor för att få jaga.
¬
regeringen får meddela föreskrifter om skyld ighet att betala avgift för sfs 1987:259
prov som avses i första stycket.
regeringen får överlämna åt sammanslutning på jaktens och viltvårdens
område att anordna prov, att utfärda bevis om avlagda prov samt att ta ut
avgift för proven.
avgifter
41 § för att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är fören
liga med syftet med denna lag far regeringen meddela föreskrifter om
skyldighet för den som jagar
1. att betala en årlig avgift (jak tvårdsavgift),
2. a tt betala en avgift för vissa slag av vilt som falls.
avgifter som avses i första stycket 1 skall bilda en fond (jaktvårdsfon
den) som efter regeringens bestämmande får användas för angivna ända
mål.
jakttillsynsmän
42 § för tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter, som
har meddelats med st öd av lagen, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer utse jakttillsynsmän.
jakttillsynsmän får förordnas att med stöd av 47 § ta egendom i beslag .
ansvar m. m.
43 § för jaktbrott döms till böter eller fängelse i högst sex månader den
som
1. med uppsåt eller av grov oaktsamhet olovligen jagar på annans jakt
område eller där tillägnar sig vilt eller vid jakt som sker med stöd av licens
bryter mot en för jakten väsentlig bestämmelse i licensen elle r
2. med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 3 §, 31 § första stycket,
32 § eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 25 §, 29 § 1
eller 30 § första stycket.
44 § om ett jaktbrott är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas
1. om det avsåg ett utrotningshotat, sällsynt eller värdefullt vilt,
2. om det har utförts vanemässigt eller i större omfattning,
3. om det har utförts med otillåten hjälp av ett motordrivet fortskaff-
ningsmedel eller någon annan motordriven anordning.
45 § till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet
1. bryter mot 5 § andra stycket, 6 § första stycket eller 13 §,
2. underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet som har föreskrivits med
stöd av 26 §, om ansvar för gärningen inte kan ådömas enligt lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
3. bryter mot 27 §, om ansvar för gärningen inte kan ådömas enligt
brottsbalken, 631
¬
sfs 1987:259 4. underlåter att fullgöra skyldighet enligt 28 § eller vad som åligger
honom enligt 38 § andra s tycket,
5. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 6 § andra
stycket, 29 § 4, 30 § tredje s tycket eller 31 § tredje stycket eller
6. bryter mot 35 § eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av
36 §, 37 §, 38 § första stycket, 40 § första stycket eller 41 § första stycket.
den som med up psåt bryter mot 34 § döms till böte r.
den som i annat fall än som avse s i 43 § 1 m ed uppsåt eller av oakt^am-
het åsidosätter vad som bestämts i en för jakt meddelad licens döms till
böter, högst ettusen kronor.
i ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt denna paragraf.
46 § den som obehörigen tar befattning med vilt som han vet eller har
skälig anledning att anta har dödats eller åtkommits genom jaktbrott eller
brott som avses i 45 § tredje stycket, döms för jakthäleri till böter eller
fängelse i högst sex månader.
om bro ttet är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två å r. vid
bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas sådana omständig
heter som anges i 44 § andra sty cket 1 och 2.
i
47 § ertappas någon på bar gärning då han begår jaktbrott, får vilt och
sådan egendom som enligt 49 § kan antas bli förverkad eller som kan a ntas
ha betydelse för utredning om brottet tas i beslag av jakträttshavaren eller
av någon som företräder honom. samma befogenhet tillkommer därtill
förordnade jakttillsynsmän samt därtill behöriga tjänstemän vid tullverkets
kust- eller gränsbevakning.
har egendom tagits i beslag, skall anmälan om detta skyndsamt göras till
polis- eller åklagarmyndigheten. den som tar emot anmälan skall förfara
som om han själv gjort beslaget.
för att undvika att vilt som har tagits i beslag förstörs, får djuret efter
värdering säljas på lämpligt sätt.
48 § om någon har begått jaktbrott, jakthäleri eller brott som avses i 45 §
tredje stycket, skall vilt som han har kommit över genom brottet förklaras
förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. i stället för viltet kan dess
värde helt eller delvis förklaras förverkat.
det som förverkats tillfaller jakträttshavaren i de fall som föreskrivs av
regeringen.
49 § jaktredskap, fortskaffningsmedel och andra hjälpmedel som har
använts eller medförts vid jak tbrott får förklaras förverkade, om det be
hövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl.
i stället för hjälpmedlet kan dess värde helt eller delvis förklaras förver
kat.
50 § i fråga om förverkad egendom gäller särskilda bestämmelser om
förfarandet med sådan egendom i den mån inte annat följer av 47 § tre dje
stycket eller 48 § andra stycket. regeringen får meddela föreskrifter om
undantag från de särskilda bestämmelserna i fråga om djur som behövs för
632 forskningsändamål eller av någon annan särskild anledning inte bör sälja s
på det sätt som anges i b estämmelserna.
/
¬
51 § vad som sägs i 46 —48 §§ om vilt gäller även i fråga om skinn, ägg sfs 1987:259
och bon.
bemyndiganden
52 § regeringen får överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela
sådana föreskrifter eller beslut som avses i 6 § andra stycket, 23-26, 29
och 30 §§, 31 § andra och tredje styckena, 36 och 37 §§, 38 § första
stycket, 40 § första och andra styckena, 41 § första stycket 2, 48 § an dra
stycket och 50 §.
hur beslut får överklagas
53 § bestämmelser om arrendenämnd finns i 8 kap. jordabalken och i
lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnder.
om en part inte godtar en arrendenämnds beslut i fråga om förlängning
av ett avtal om jakträ ttsupplåtelse eller om villkoren för en sådan förläng
ning, far parten klandra beslutet genom att väcka talan mot den andra
parten vid den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.
klandras inte beslutet inom två månader från den dag då beslutet meddela
des, är partens rätt till talan förlorad. tvist som efter klander är anhängig
vid domstol får återförvisas till arrendenämnden.
fastighetsdomstolens dom i fråga om fastst ällande av villkor enligt 19 §
och hovrättens dom i fråga om förlängning av ett avtal om jakträttsupplå
telse eller fastställande av villkor i samband med sådan förlängning får inte
överklagas.
54 § länsstyrelsens beslut enligt 12 och 33 §§ får överklagas hos statens
naturvårdsverk. naturvårdsverkets beslut i en överklagad fråga får inte
överklagas. naturvårdsverkets beslut i övrigt med anledni ng av besvärs
ärendet får överklagas hos kammarrätten genom besvär.
föreskrifter om hur sådana beslut får överklagas som fattats av en
myndighet med stöd av ett bemyndigande enligt denna lag meddelas av
regeringen.
1. denna lag trä der i kraft den 1 januari 1988, då lagen (1938:274) om
rätt till jakt skall upphöra att gälla.
2. bestämmelserna i 15-22 §§ gäller inte i fråga om upplåtelser av
jakträtt som har sket t före lagens ikraftträdande.
3. äldre bestä mmelser om jakträtt för boställshavare, kronohemmans
åbor och innehavare av kronotorp, skogstorp, odlingslägenheter, kolonat
och qällägen heter och om ansvar och särskild rättsverkan vid brott mot
sådana bestämmelser skall fortfar ande gälla.
4. den nya lagen inskränker inte de rättigheter som avses i 8 § första
stycket lagen (1938:274) om rätt till jakt. bestämmelserna i 8 § andra
stycket samma lag skall tillämpas ifråga om servit ut som innefattar jakträt
ten på viss fastighet och som upplåtits senast den 31 decemb er 1987.
5. inom område, som för 1987 års jakt har registrerats med stöd av 13 §
jaktstadgan (1938: 279) som älgjaktsområde utan att vara licensområde, får
älgjakt ske enligt äldre bestämmelser tills vidare, dock längst till utgången 633
av år 1990.
¬
sfs 1987:259 6. för älgjakten inom renskötselområdet får regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer för en övergångstid meddela föreskrifter som
avviker från bestämmelserna i 33 §.
på regeringens vägnar
ingvar carlsson
1
ifj
•.c
a ulf lonnqvist
(jordbruksdepartementet) lö
¬
Viktiga lagar inom miljörätten
JP Infonets miljörättsliga tjänster
JP Infonets miljörättsliga tjänster
Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.
