740268.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
lag sfs 1974: 268
med anledning av miljöskyddskonventionen den utkom mn trycket
19 februari 1974 mellan danmark, finland, norge den 5 juni 1 974
och sverige;
utfärdad den 10 maj 1974.
kungl. maj:t förordnar följande med riksdagen'.
1 § artiklarna 1—13 i miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974
mellan danmark, finland, norge och sverige skall gälla som svensk
lag. konventionen har den lydelse som härvid fogad bilaga utvisar.
2 § den som hos svensk bevakningsmyndighet tagit befattning med
ärende angående miljöskadlig verksamhet i danmark, finland eller
norge får ej obehörigen yppa yrkeshemlighet, driftanordning eller
affärsförhållande som han därigenom fått kännedom om. den som upp-
såtligen eller av oaktsamhet bryter häremot dömes till böter eller fäng-
' prop. 1974: 59, jou 15, rskr 1 76. 601
¬
sfs 1974: 268 else i högst ett år. allmänt åtal får väckas endast om målsägande anger
brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.
denna lag träder i kraft den dag kungl. majtt bestämmer.
mål eller ärende som vid denna lags ikraftträdande är anhängigt vid
domstol eller administrativ myndighet och som rör fråga som omfattas
av konventionen skall handläggas och bedömas enligt förut gällande
bestämmelser.
carl gustaf
svante lundkvist
(j ordbruksdepartementet)
602
¬
¬
sfs 1974:268
miljöbeskyttelseskonvention mcllem
danmark, finland, norge og sverige
regeringerne i danmark, fin
land, norge og sverige, som anser
det for yderst magtpåliggende at
beskytte og forbedre miljpet, er
blevet enige om f0lgende;
norjan, ruotsin, suomen ja tanskan
välinen ympäristön suojelusopimus
norjan, ruotsin, suomen ja
tanskan hallitukset, jotka pitävät
ympäristön suojelemista ja paran-
tamista erittäin tärkeänä, ovat
sopineet seuraavasta:
artikel i
ved miljpskadelig virksomhed
forstås i denne konvention udled-
ning af fast eller flydende affald,
gasarter eller andre stoffer fra
jordbunden, bygninger eller anl$g
i vandl0b, s0er, eller havet, samt
anvendelse af jordbunden, hav-
bunden, bygninger eller anlseg på
andre måder, som medfprer eller
kan medf0re forstyrrelse af om-
givelserne ved vandforurening
eller anden form for påvirkning
af vandforhold, sandflugt, luftför
orening, st0j, rystelse, temperatur-
forandring, ioniserende stråling,
lys og lignende.
konventionen er ikke anvende-
1ig på milj0skadelig virksomhed,
der kontrolleres gennem saerskilt
overenskomst mellem to eller flere
kontraherende stater.
1 artikla
ympäristölle haitallisella toi-
minalla tarkoitetaan tässä sopi-
muksessa kiinteän tai nestemäisen
jätteen, kaasun tahi muun aineen
päästämistä vesistöön, järveen tai
mereen maalta, rakennuksesta tai
laitteesta, sekä maan, merenpoh-
jan, rakennuksen tai laitteen muuta
käyttöå, joka aiheutta tai saattaa
aiheuttaa haittaa ympäristölle ve
den pilaantumisen tai muun ve-
sistöllisten olosuhteiden muutok-
sen, hiekanoton, ilman pilaantu
misen, melon, tärinän, lämpötilan
muutoksen, ionisoivan säteilyn,
valon taikka muun sellaisen seikan
johdosta.
yleissopimusta ei sovelleta, mil-
loin ympäristölle haitallisesta toi-
minnasta on säädetty erikseen
kahden tai useamman sopimusval-
tion väliscllä sopimuksella.
604
artikel 2
ved pr0vning af tilladeligheden
af milj0skadelig virksomhed skal
den forstyrrelse, en sådan virk
somhed medf0rer eller kan med-
f0re i en anden kontraherende
stat, sidestilles med forstyrrelse i
hjemlandet.
artikel 3
den, som udsaettes for eller kan
blive udsat for forstyrrelse fra
milj0skadelig virksomhed i en an-
2 artikla
ympäristölle haitallisen toimin-
nan sallittavuutta harkittaessa on
haitta, jonka tällainen toiminta
aiheuttaa tai saattaa aiheuttaa toi-
sessa sopimusvaltiossa, otettava
huomioon samalla tavoin kuin
haitta omassa maassa.
3 artikla
joka on joutiinut tai saattaa
joutua kärsimään toisessa sopi-
musmaassa tapahtuvasta ympäris-
¬
bilaga sfs 1974: 268
miljevernkonvensjon meliom dan
mark, finland, norge cg sverige
regjeringene i danmark, fin
land, norge og sverige, som anser
det svsert viktig å verne og for-
bedre miljdet, er blitt enige om
f0lgende:
artikke! 1
med milj0skade!ig virksomhet
menes i denne konvensjon utslipp
av fast eller flytende avfall, gass
eller annet stoff fra grunn, byg-
ning eller anlegg i vassdrag, sj0
eller i havet og bruk av jord, hav-
bunn, bygning eller anlegg på an-
nen måte som medfprer eller kan
medfpre forstyrrelse av omgivelse-
ne gjennom vannforurensning
eller annen innvirkning på vann-
forholdene, sanddrift, luftforu-
rensning, stpy, rystelse, tempera-
turforandring, ionlserende stråling,
lys eller annet tilsvarende.
miljöskyddskonvention mellan dan
mark, finland, norge och sverige
regeringarna i danmark, fin
land, norge och sverige, som an
ser det utomordentligt angeläget
att skydda och förbättra miljön,
har enats om följande;
artikel 1
med miljöskadlig verksamhet
avses i denna konvention utsläp
pande av fast eller flytande av
fall, gas eller annat ämne från
mark, byggnad eller anläggning i
vattendrag, sjö eller havet samt
användning av mark, havsbotten,
byggnad eller anläggning på an
nat sätt som medför eller kan
medföra störning för omgivning
en genom vattenförorening eller
annan inverkan på vattenförhål
landen, sanddrift, luftförorening,
buller, skakning, temperaturänd
ring, joniserande strålning, ljus
eller annat sådant.
konvensjonen kommer ikke til
anvendelse i den utstrekning mil-
jpskadelig virksomhet reguleres
gjennom saerskilt overenskomst
meliom to eller flere kontraheren-
de stater.
artikkel 2
ved avgjprelse om en miljpska-
delig virksomhet skal tillates skal
de forstyrrelser en slik virksomhet
medfprer eller kan medfpre i an
nen kontraherende stat likestilles
med forstyrrelse i den stat hvor
tillåtelsen skal gis.
artikkel 3
den som er blitt rammet eller
som kan bli r ammet av forstyrrelse
fra miljpskadelig virksomhet i an-
konventionen är ej tillämplig, i
den mån miljöskadlig verksamhet
regleras genom särskild överens
kommelse mellan två eller flera
fördragsslutande stater.
artikel 2
vid prövning av tillåtligheten
av miljöskadlig verksamhet skall
störning som sådan verksamhet
medför eller kan medföra i annan
fördragsslutande stat likställas
med störning i det egna landet.
artikel 3
den som drabbats eller kan
drabbas av störning från miljö
skadlig verksamhet i annan för- 605
¬
sfs 1974:268
606
den stat, kan rejse sag om virk-
somhedens tilladelighed, herunder
sp0rgsmål om skadeforebyggende
foranstaltninger, ved vedkommen-
de domstol eller administrative
myndighed i den stat, hvor virk-
somheden ligger, samt appellere
domstolens eller den administra
tive myndigheds beslutning, alt i
samme udstraekning og under
samme forudsastninger som et rets-
subjekt i virksomhedslandet.
bestemmelserne i fprste stykke
anvendes på tilsvarende måde, når
det gaelder spgsmål om erstatning
på grund af miljdskadelig virk-
somhed. sp0rgsmålet om erstat
ning må ikke bed0mmes efter reg
ler, som er mere ufordelagtige for
den skadeiidende end virksom-
hedslandets erstatningsregler.
artikel 4
hver stat udser en speciel myn
dighed (overvågelsesmyndighed),
som skal have til opgave at vare
tage almene milj0beskyttelsesin-
teresser i landet i förbindelse med
forstyrrelse forårsaget af milj0ska-
delig virksomhed i en anden kon-
traherende stat.
med henblik på varetagelse af
sådanne interesser skal overvågel-
sesmyndigheden kunne indbringe
säger angående tilladeligheden af
miljdskadelig virksomhed for eller
blive hdrt af vedkommende dom
stol eller administrative myndig
hed i e n anden kontraherende stat,
såfremt myndighed eller anden
rcprassentant for almene miljdbe-
skyttelsesintcresser i denne stat kan
anlasgge sag eller blive hdrt i så
danne säger, samt appellere dom
stolens eller den administrative
myndigheds beslutning i henhold
tölle haitallisesta toiminnasta, voi
saattaa kysymyksen toiminnan
sallittavuudesta, mihin luetaan
myös toimenpiteet haittojen
ehkäisemiseksi, käsiteltäväksi siinä
valtiossa nostamalla kanteen asian-
omaisessa tuomioistuimessa tai
kääntymällä asianomaisen hallin-
toviranomaisen puoleen, sekä va-
littaa tuomioistuimen tai hallinto-
viranomaisen päätöksestä samassa
laajuudessa ja samoin edellytyksin
kuin oikeussubjekti toimintamaas-
sa.
ensimmäistä kappaletta on vas-
taavasti sovellettava myös ympä-
ristölle haitallisen toiminnan joh-
dosta esitettäviin vahingon korvaa-
mista koskeviin kanteisiin. korva-
usta koskevaa kysymystä ei saa
arvostella sellaisten määräysten
mukaan, jotka ovat vahinkoa
kärsineelle epäedullisemmat kuin
toimintamaan vahingonkorvaus-
määräykset.
4 artikla
jokainen valtio määrää erityisen
viranomaisen (valvontaviranomai-
sen), jonka tehtävänä on valvoa
maan yleisiä ympäristönsuojelue-
tuja toisessa sopimusvaltiossa ta-
pahtuvan ympäristölle haitallisen
toiminnan suhteen,
näiden etujen valvomiseksi val-
vontaviranomaisella on ympäris
tölle haitallisen toiminnan sallit-
tavuutta koskevassa asiassa oikeus
ajaa kannetta tai tulla kuulluksi
toisen sopimusvaltion asianomai-
sessa tuomioistuimessa taikka saat
taa asia toisen sopimusvaltion
asianomaisen hallintoviranomai-
sen käsiteltäväksi, mikäli asia on
sen laatuinen, että toisen sopimus
valtion viranomainen tai muu
yleisten ympäristönsuojcluetujcn
edustaja voi ajaa sitä koskevaa
kannetta tai tulla kuulluksi sen
¬
nen kontraherende stat, kan reise
sak ved vedkommende domstol
eller administrative myndighet i
den staten om • hvorvidt virksom-
heten skal tillates, herunder s0ks-
mål om forebyggende tiltak mot
skader, og kan få overpr0vet dom
stolens eller myndighetens avgj0-
relsc i samme utstrekning og på
samme vilkår som rettssubjekter i
den staten hvor virksomheten dri
ves.
dragsslutande stat får föra talan
hos vederbörande domstol eller
administrativa myndighet i den
staten beträffande verksamhetens
tillåtlighet, däri inbegripet talan
om skadeförebyggande åtgärder,
och överklaga domstolens eller
myndighetens beslut i samma ut
sträckning och under sgmma för
utsättningar som rättssubjekt i
verksamhetslandet.
sfs 1974:268
bestemmelsene i f0rste ledd får
tilsvarende anvendelse når det
gj elder s0ksmål om erstatning på
grunn av milj0skadelig virksom-
het. sp0rgsmålet om erstatning må
ikke bed0mmes et ter regler som er
mer ufordelaktige for den skade-
lidende enn virksomhetslandets er-
statningsregler.
första stycket äger motsvaran
de tillämpning beträffande talan
om ersättning för skada på grund
av miljöskadlig verksamhet. frå
gan om ersättning får ej bedömas
efter regler som är oförmånligare
för den skadelidande än verksam
hetslandets ersättningsregler.
artikkel 4
hver stat skal utpeke en saerskilt
myndighet (tilsynsmyndighet) med
oppgave å vareta allmenne milj0-
verninteresser i landet i samband
med forstyrrelser fra milj0skade-
1ig virksomhet i annen kontrahe
rende stat.
for å vareta slike interesser kan
tilsynsmyndigheten reise sak ved
eller bli h0rt av vedkommende
domstol eller administrative myn
dighet i annen kontraherende stat
om milj0skadelig virksomhet skal
tillates, dersom myndighet eller
annen representant for allmenne
milj0verninteresser i vedkommen
de stat kan reise sak eller bli h0rt
i slike saker, samt få overpr0vet
domstolens eller den administra
tive myndighets avgj0relse i hen-
hold til de prosessuelle regler som
gjelder i vedkommende stat for
artikel 4
varje stat utser en särskild
myndighet (bevakningsmyndighet)
med uppgift att tillvarataga all
männa miljöskyddsintressen i lan
det i samband med störning från
miljöskadlig verksamhet i annan
fördragsslutande stat.
för tillvaratagande av sådana
intressen äger bevakningsmyndig
heten föra talan hos eller bli hörd
av vederbörande domstol eller ad
ministrativa myndighet i annan
fördragsslutande stat beträffande
tillåtligheten av miljöskadlig verk
samhet, om myndighet eller annan
företrädare för allmänna miljö
skyddsintressen i den staten kan
föra talan eller bli hörd i ärenden
av det slag varom fråga är, samt
överklaga domstolens eller den ad
ministrativa myndighetens beslut
enligt den procedur- och instans- 607
¬
sfs 1974:268 til den procedure- cg instansord
ning, som gselder i pågaeldende
stat for sådan ne säger.
johdosta. samoin vaivontavirano-
maisella on oikeus valittaa tuo-
mioistuimen tai hallintovirano-
maisen päätöksestä siinä menette-
ly- ja käsittelyastejärjestyksessä,
joka tällaisista asioista on voimas-
sa kyseisessä valtiossa.
artikel 5
finder den domstol eller admi
nistrative myndighed,-som under-
s0ger spprgsmål om tilladelse til
miljpskadelig virksomhed (pr0v-
ningsmyndigheden), at virksom-
heden medf0rer eller kan medf0re
forstyrrelse af betydning i en an
den kontraherende stat, skal pr0v-
ningsmyndigheden, hvis der sker
offentligg0relse eller bekendtg0-
relse i säger af omtalte natur, så
snart som muligt sende et eksem-
plar af sägens akter til overvågel-
sesmyndigbeden i den anden stat
samt give denne myndigbed mu-
ligbed for at udtale sig. i givet fald
skal underretning om tid og sted
for m0de eller besigtigelse i god
tid tilstilles overvågelsesmyndigbe-
den, som i 0vrigt også skal boldes
underrettet om sägens gang i den
udstraekning, det måtte have den
ne myndigbeds interesse.
5 artikla
mikäli tuomioistuin tai ballin-
toviranomainen, jonka tebtävänä
on barkita luvan myöntämista ym-
päristölle baitalliselle toiminnalle
(lupaviranomainen), katsoo, etta
toiminta aibeuttaa tai saattaa
aibeuttaa merkityksellistä baittaa
toisessa sopimusmaassa, lupavira-
nomaisen tulee, mikäli kysymys
on asiasta, jossa käytetään kuulu-
tus- tai julkista ilmoitusmenette-
lyä, mabdollisimman pian läbettää
kappale asiaa käsittelevistä asia-
kirjoista toisen maan valvontavi-
ranomaiselie sekä järjestää tälle
mabdollisuus antaa lausunto asias
ta. kokous- tai katselmusaikaa ja
-paikkaa koskevat tiedot on kysei
sessä tapauksessa byvissä ajoin
annettava tiedoksi valvontavirano-
maiselle, joka muutenkin on pi-
dettävä tietoisena asian kulusta
siltä osin kuin se kyseisen virano-
maisen kannaita saattaa olla tar-
peellista.
608
artikel 6
efter anmodning fra overvågel-
sesmyndigbeden skal pr0vnings-
myndigbeden, i den udstraekning
det måtte va^re i overensstemmel-
se med procedureregler i virksom-
bedslandet, påla:gge den, som s0-
ger om tilladelse til milj0skadelig
virksomhed, at indgive yderligere
opiysninger, tegninger og tekniske
beskrivelser, som pr0vningsmyn-
digbeden anser for n0dvendige
med benblik på at bcd0mmc virk-
ningerne i det andet land.
6 artikla
valvontaviranomaisen pyynnös-
tä lupaviranomaisen tulee, mikäli
menettelytapaa koskevista sään-
nöksistä ei muuta jobdu, velvoittaa
bakijaa toimittamaan lisätiedot,
piirustukset ja tekniset selvitykset,
joita voidaan katsoa tarvittavan
toiminnan toisessa maassa aibeut-
tamien vaikutusten arvioimiseksi.
¬
slike saker. ordning som i staten i fråga gäller
för sådana ärenden.
sfs 1974:268
artikkel 5
finner domstol eller administra
tiv myndighet som skal avgj0re
sp0rgsmålet om tillåtelse til mil-
j0skadelig virksomhet (konses-
jonsmyndigheten) at virksomheten
medf0rer eller kan medf0re for-
styrrelse av betydning i en annen
kontraherende stat, skal konse-
sjonsmyndigheten, dersom det an-
vendes kunngj0ring eller utlysning
i saker av denne art, så snart som
mulig sende et eksemplar av sa
kens dokumenter til tilsynsmyn-
digheten i den annen stat og gi
vedkommende myndighet anled
ning til å avgi uttalelse underret
ning om tid og sted for m0te eller
befaring skal i tilfelle gis tilsyns-
myndigheten i god tid. tilsyns-
myndigheten skal også ellers höi
des underrettet om sakens behand
ling i den utstrekning det kan ha
interesse for myndigheten.
artikel 5
finner domstol eller adminis
trativ myndighet som har att prö
va fråga om tillstånd till miljö-
skadlig verksamhet (prövnings
myndighet) att verksamheten
medför eller kan medföra stör
ning av betydelse i annan för
dragsslutande stat, skall pröv
ningsmyndigheten, om kungörel
se- eller utställningsförfarande
tillämpas i ärenden av ifrågava
rande slag, så snart som möjligt
sända ett exemplar av handling
arna i ärendet till bevakningsmyn
digheten i den andra staten samt
bereda denna myndighet tillfälle
att avge yttrande. besked om tid
och plats för sammanträde eller
besiktning skall i förekommande
fall i g od tid tillställas bevaknings
myndigheten, som även i övrigt
skall hållas underrättad om ären
dets gång, i den mån det kan ha
intresse för denna myndighet.
artikkel 6
etter anmodning av tilsynsmyn-
digheten skal konsesjonsmyndig-
heten, i den utstrekning det er i
overensstemmelse med saksbe-
handlingsreglene i vedkommende
stat, pålegge s0keren å gi de ytter-
ligere opplysninger, tegninger og
tekniske beskrivelser som konse-
sjonsmyndighetene mener er n0d-
vendige for å bedpmme virkninge-
ne i den annen stat.
artikel 6
på begäran av bevakningsmyn
digheten skall prövningsmyndig
het, i den mån det överensstäm
mer med procedurreglerna i verk
samhetslandet, förelägga den som
söker tillstånd till miljöskadlig
verksamhet att lämna de ytterli
gare uppgifter, ritningar och tek
niska beskrivningar som pröv
ningsmyndigheten anser erforder
liga för att bedöma verkningarna i
det andra landet.
609
39—sfs 1974
¬
sfs 1974: 268 artikel 7
overvågelsesmyndigheden of-
fentligg0r, i den udstraskning den
anser det for påkraevet af hensyn
til almene eller specielle interes-
ser, meddelelser fra pr0vnings-
myndigheden ved bekendtg0relse
i den lokale presse eller på anden
passende måde cg foranlediger i
0vrigt udredning om virkningerne
i hjemlandet, i det omfång den
måtte finde det n0dvendigt.
7 artikla
valvontaviranomainen tiedot-
taa, mikäli se pitää yleisen tai
yksityisen edun kannalta tarpeelli-
sena, lupaviranomaiselta saamas-
taan ilmoituksesta paikallisessa
sanomalehdessä julkaistulla kuulu-
tuksella tai muulla tarkoituksen-
mukaisella tavalla ja suorittaa
muutoin tarpeelliseksi katsomansa
selvityksen vaikutuksista omassa
maassa.
artikel 8
udgifterne ved overvågelses-
myndighedens virksomhed afhol-
des af hjemlandet.
8 artikla
valvontaviranomaisen toimin-
nasta koituvat menot maksaa ko-
timaa.
artikel 9
hvis overvågelsesmyndigheden
i en bestemt sag har underrettet
vedkommende domstol eller ad
ministrative myndighed i virksom-
hedslandet om, at overvågelses-
myndighedens opgaver i sägen
skal övertages af en anden myn
dighed, gselder konventionens be
stämmelser om overvågelsesmyn-
dighed i det relevante omfång for
så vidt angår denne myndighed.
9 artikla
mikäli valvontaviranomainen
on ilmoittanut toimintamaan asian-
omaiselle tuomioistuimelle tai
hallintoviranomaiselle, että val
vontaviranomaisen tehtävistä jos-
sakin asiassa vastaa muu virano-
mainen, noudatetaan myös tämän
viranomaisen suhteen soveltuvin
osin valvontaviranomaista koske-
via sopimuksen säänöksiä.
610
artikel 10
hvis det er påkraevet for at ud-
arbejde udredning om milj0ska-
delig virksomheds skadevirkninger
i et andet land, skal overvågelses
myndigheden i dette andet land
på begaering af pr0vningsmyndig-
heden i virksomhedslandet foran-
stalte en besigtigelse på stedet.
ved sådan besigtigelse må pr0v-
ningsmyndigheden eller en sag-
kyndig, som myndigheden forord-
ner, vaere til stede.
efter behov skal najrmere for
skrifter angående besigtigelse som
nacvnt i f0rste stykke udarbcjdes i
samarbejde mellem de ber0rte
lande.
10 artikla
mikäli ympäristölle haitallisen
toiminnan toisessa maassa aiheut-
tamien haittavaikutusten selvit-
tämiseksi on tarpeen, sen maan
valvontaviranomaisen on toimin
tamaan lupaviranomaisen pyyn-
nöstä ryhdyttävä paikalla toimen-
piteisiin katselmuksen suorittami-
seksi. katselmuksessa saa valvon
taviranomainen tai tämän määrää-
mä asiantuntija olla läsnä.
tarvittaessa asianomaiset valtiot
laativat yhdessä ensimmäisessä
kappalcessa tarkoilettua katsel-
musta koskevat yksityiskohtaisct
ohjeet.
¬
artikkel 7
tilsynsmyndigheten skal gj0re
kjent, i den utstrekning den anser
det n0dvendig av hensyn til all-
menne interesser eller enkeltinte-
resser, underretninger fra konse-
sjonsmyndigheten ved kunngj0-
ring i lokalavis eller på annen pas-
sende måte cg skal for 0vrig före
ta den utredning om virkningene i
eget land som den finner n0dven-
dig.
artikel 7
bevakningsmyndigheten tillkän
nager, i den mån den anser det
behövligt av hänsyn till allmänna
eller enskilda intressen, meddelan
den från prövningsmyndighet ge
nom kungörelse i ortstidning eller
på annat lämpligt sätt och verk
ställer i övrigt den utredning om
verkningarna i det egna landet
som den finner erforderlig.
sfs 1974:268
artikkel 8
kostnadene ved tilsynsmyndig-
hetens virksomhet betales av hjem-
staten.
artikel 8
kostnaderna för bevaknings
myndighetens verksamhet betalas
av hemlandet.
artikkel 9
dersom tilsynsmyndigheten i en
bestemt sak har underrettet ved-
kommende domstol eller admi
nistrative myndighet i den stat til
låtelsen skal gis, at tilsynsmyndig-
hetens oppgaver i saken skal ut-
f0res av annen myndighet, kom
mer konvensjonens bestemmelser
om tilsynsmyndighet til anvendel-
se på denne myndighet så långt
de passer.
artikel 9
har bevakningsmyndigheten i
visst ärende underrättat vederbö
rande domstol eller administrativa
myndighet i verksamhetslandet att
bevakningsmyndighetens uppgif
ter i ärendet skall fullgöras av an
nan myndighet, gäller konventio
nens bestämmelser om bevak
ningsmyndighet i tillämpliga delar
denna myndighet.
artikkel 10
hvor det anses n0dvendig for
utredningen av milj0skadelig virk-
somhets skadevirkninger i annet
land, skal tilsynsmyndigheten i
det landet på anmodning fra kon-
sesjonsmyndigheten i virksomhets-
landet foranstalte befaring på ste-
det. ved slik befaring har konse-
sjonsmyndigheten eller sakkyndig
som myndigheten utpeker adgang
til å vaere tilstede.
artikel 10
om det behövs för utredning
om miljöskadlig verksamhets ska
deverkningar i annat land, skall
bevakningsmyndigheten i det lan
det på begäran av prövningsmyn
dighet i' verksamhetslandet föran
stalta om besiktning på platsen.
vid sådan besiktning får pröv
ningsmyndigheten eller sakkun
nig som myndigheten förordnar
vara närvarande.
om n0dvendig skal naermere
foreskrifter om slik befaring som
omtalt i f0rste ledd utarbeides i
samråd mellom de berprte land.
vid behov skall närmare före
skrifter angående besiktning som
avses i första stycket utarbetas i
samråd mellan berörda länder.
611
¬
sfs 1974:268 artikel 11
er sp0rgsmålet om tilladelse til
milj0skade!ig virksomhed, som
medf0rer eller kan medf0re for-
styrrelse af vassentlig betydning i
en anden kontraherende stat, gen
stand for pr0vning af regeringen
eller vedkommende minister eller
departement (ministerium) i virk-
somhedslandet, skal der finde for-
handlinger sted mellem de pågsel-
dende stater, såfremt regeringen i
den fprstncevnte stat 0nsker dette.
11 artikla
jos kysymyksen luvan myön-
tämisestä ympäristölle haitalliseen
toimintaan, joka aiheuttaa tai
saattaa aiheuttaa huomattavaa
haittaa toisessa sopimusvaltlossa,
käsittelee toimintamaan hallitus,
ministeri tai ministeriö, on kyseis-
ten maiden välillä neuvoteltava
asiasta, mikäli edellisen valtion
hallitus sitä pyytää.
artikel 12
1 d e i artikel 11 nrevnte tilfaelde
kan enhver af de berprte staters
regeringer krieve, at en kommis
sion. der, hvis andet ikke aftales,
skal bestå af en af parterne i fa;i-
lesskab udset formand fra en an
den kontraherende stat samt tre
medlemmer fra hver enkelt af de
berprte stater, skal afgive en er-
klaering i s ägen. hvis dette er sket,
må sägen ikke afgpres. fpr erklse-
ringen er afgivet.
hver enkelt stat aflpnner de
medlemmer. som er udpeget af
staten. honorar eller andet veder
lag til formanden samt pvrige om-
kostninger i förbindelse med kom
missionens virksomhed, som ikke
uden videre kan anses for at vaere
blot den ene stats udgift, skal for-
deles mellem de berprte stater.
12 artikla
tapauksessa, jota tarkoitetaan
11 artiklassa, on kunkin maan
hallituksella oikeus vaatia, että
toimikunta, joka, mikäli asiasta ei
sovita toisin, koostuu muusta sopi-
musvaltiosta olevasta puheenjoh-
tajasta sekä kolmesta kunkin val
tion, jota asia koskee, edustajasta,
antaa asiasta lausunnon. mikäli
tällainen toimikunta asetetaan, ei
asiaa saa ratkaista, ennen kuin
lausunto on annettu.
kukin maa maksaa määräämi-
ensä edustajien kustannukset. pu-
heenjohtajan palkkio tai muu kor-
vaus sekä muut toimikunnan toi-
minnan aiheuttamat kustannukset,
joita selvästi ei ole katsottava jon-
kin valtion menoiksi, jaetaan tasan
niiden valtioiden maksettavaksi,
joita asia koskee.
artikel 13
konventionen kommer også til
anvendelse med hensyn til virk
somhed i staternes kontinental-
sokkelområder.
13 artikla
yieissopimus koskee myös sopi-
musvaltioiden mannermaajalustaa.
612
artikel 14
denne konvention taeder i
kraft seks måncder efter den dag,
hvor samtlige kontraherende .sta-
14 artikla
tämä yieissopimus tulee voi-
maan kuusi kuukautta sen jälkecn
kun kaikki sopimiisvaltiot ovat il-
¬
artikkel 11
dersom sp0rsmål om tillåtelse
til milj0skadelig virksomhet, som
medf0rer eller kan medf0re for-
styrrelse av vesentlig betydning i
annen kontraherende stat, er gjen-
stand for avgj0relse av regjeringen
eller av vedkommende statsråd
eller departement (ministerium) i
virksomhetslandet, skal sp0rsmå-
let dr0ftes mellom statene, dersom
regjeringen i den f0rstnevnte sta
ten krever det.
artikel 11
är fråga om tillstånd till miljö-
skadlig verksamhet, som medför
eller kan medföra störning av vä
sentlig betydelse i annan fördrags
slutande stat, föremål för pröv
ning av regeringen eller vederbö
rande minister eller departement
(ministerium) i verksamhetslandet,
skall samråd äga rum mellan sta
terna i frågan, om regeringen i
den förra staten begär det.
sfs 1974:268
artikkel 12
i tilfelle som nevnt i artikkel 11
kan regjeringen i hver av statene
kreve at en kommisjon skal avgi
uttalelse i saken. dersom en ikke
blir enig om noe annet, skal kom-
misjonen bestå av en av partene i
fellesskap utpekt formann fra en
annen kontraherende stat samt tre
medlemmer fra hver av de ber0rte
statene. når en slik kommisjon er
opprettet kan saken ikke avgj0res
f0r den har avgitt uttalelse.
hvej av statene skal l0nne de
medlemmer som er utpekt av ved
kommende stat. godtgj0relse eller
annen betaling til formannen og
0vrige kostnader i förbindelse med
kommisjonens virksomhet som
ikke åpenbart er å anse som hare
den ene stats utgifter, skal betales
med like deler av berprte stater.
artikel 12
1 fall som avses i a rtikel 11 äger
regeringen i vardera staten på
fordra att en kommission, som
om annat ej överenskommes skall
bestå av en av parterna gemen
samt utsedd ordförande från an
nan fördragsslutande stat samt tre
ledamöter från vardera av de be
rörda staterna, skall avge yttrande
i ä rendet. har så skett, får ärendet
ej avgöras, innan yttrandet avgi
vits.
vardera staten avlönar de leda
möter som utsetts av staten. arvo
de eller annan ersättning till ord
föranden jämte övriga kostnader
för kommissionens verksamhet,
vilka ej uppenbarligen är att anse
som blott endera statens utgifter,
skall betalas till lika delar av be
rörda stater.
artikkel 13
konvensjonen kommer også til
anvendelse på virksomhet i state-
nes kontinentalsokkelområder.
artikel 13
konventionen är tillämplig även
i fråga om fördragsslutande stats
kontinentalsockelområde.
artikkel 14
denne konvensjon trer i kraft
seks måneder etter den dag da
samtlige kontraherende stater har
artikel 14
denna konvention träder i kraft
sex månader efter den dag då
samtliga fördragsslutande stater 613
¬
sfs 1974: 268 ter har meddelt det svenske uden-
rigsministerium, at de konstitutio-
nelle foranstaltninger, som er n0d-
vendige for konventionens ikraft-
trteden, er gennemf0rt. det sven
ske udenrigsministerium underret-
ter de 0vrige kontraherende stater
om modtagelsen af disse medde-
lelser.
moittaneet ruotsin ulkoasiainmi-
nisteriölle, että yleissopimuksen
voimaantulon valtiosäännön mu-
kaan edellyttämät toimenpiteet on
suoritettu. ruotsin ulkoasiainmi-
nisteriö ilmoittaa muille sopimus-
valtioille ilmoitusten vastaanotta-
misesta.
artikel 15
säger eller anliggender, som ved
denne konventions ikrafttraeden
verserer ved domstol eller admi
nistrativ myndighed, og som ved-
r0rer spprgsmål, der omfattes af
konventionen, skal behandles og
bed0mmes i henhold til tidligere
gaeldende bestemmelser.
15 artikla
juttu tai asia, joka tämän yleis
sopimuksen voimaan tullessa on
vireillä tuomioistuimessa tai hal-
lintoviranomaisen käsiteltävänä ja
joka koskee sopimuksen tarkoitta-
maa kysymystä, tulee käsitellä ja
siitä tulee päättää aikaisemmin
voimassa olleiden määräysten mu-
kaan.
614
artikel 16
0nsker en kontraherende stat at
opsige konventionen, skal skriftlig
meddelelse herom tilstilles den
svenske regering, som uopholdelig
underretter de 0vrige kontraheren
de stater om opsigelsen og om den
dag, hvorpå meddelelsen blev
modtaget.
opsigelsen trasder i kraft tolv
måneder efter den dag, hvorpå
meddelelsen blev modtaget af den
svenske regering eller ved et sene-
re tidspunkt, som opsigelsen måt
te angive.
konventionen skal deponeres i
det svenske udenrigsministerium,
og bekrajftede underskrifter skal
af det svenske udenrigsministe
rium tilsendes hver enkelt af de
kontraherende staters regeringer.
i bekrasftelse heraf har de be-
fuldmaegtigede repraesentanter fra
de respektive stater undertegnet
denne konvention, som fandt sted
i stockholm den 19. februar 1974
i et eksemplar på henholdsvis det
16 artikla
mikäli sopimusvaltio haluaa sa-
noutua irti yleissopimuksesta, on
tästä ilmoitettava kirjallisesti
ruotsin ulkoasiainministeriölle,
joka välittömästi ilmoittaa irtisa-
nomisesta ja sitä koskevan ilmoi-
tuksen vastaanottopäivästä muille
sopimusvaltioille.
irtisanominen tulee voimaan
kahdentoista kuukauden kuluttua
siitä, kun ruotsin hallitus on vas-
taanottanut ilmoituksen siitä tai
muuna myöhäisempänä irtisano-
mista koskevaan ilmoitukseen
merkittynä ajankohtana.
yleissopimus talletetaan ruot
sin ulkoasiainministeriön huostaan
ja ruotsin ulkoasiainministeriö
toimittaa oikeaksi todistetut jäljen-
nökset siitä jokaisen sopimusval-
tion hallitukselle.
tämän vakuudeksi ovat kunkin
valtion valtuutetut allekirjoittaneet
tämän sopimuksen.
tehty tukholmassa 19 päivänä
helmikuuta 1974 yhtenä norjan-,
ruotsin-, suomen- ja tanskankieli-
¬
meddelt det svenske utenriksde-
partementet at de konstitusjonelle
tiltak som kreves for å sette kon-
vensjonen i kraft er gjennomf0rt.
det svenske utenriksdepartementet
skal underrette de 0vrige kontra-
herende stater om mottakelsen av
disse meddelelser.
meddelat det svenska utrikesde
partementet att de konstitutionella
åtgärder som krävs för konventio
nens ikraftträdande genomförts.
det svenska utrikesdepartementet
underrättar de övriga fördragsslu
tande staterna om mottagandet av
dessa meddelanden.
sfs 11974: 268
artikkel 15
sak som ved denne konvensjons
ikrafttreden er påhegynt ved dom
stol eller administrativ myndighet
og som vedr0rer spörsmål som
omfattes av konvensjonen, skal
behandles og bed0mmes i henhold
til tidligere gjeldende bestemmel-
ser.
artikel 15
mål eller ärende som vid den
na konventions ikraftträdande är
anhängigt vid domstol eller admi
nistrativ myndighet och som rör
fråga som omfattas av konventio
nen skall handläggas och bedömas
enligt förut gällande bestämmel
ser.
artikkel 16
0nsker kontraherende stat å si
opp konvensjonen, skal skriftlig
meddelelse herom tilstilles den
svenske regjering, som uten opp-
hold skal underrette de 0vrige
kontraherende stater om oppsigel-
sen og om datoen for mottakelsen
herav.
oppsigelsen trer i kraft tolv må
neder etter den dato da underret
ning er mottatt av den svenske re
gjering, eller ved et senere tids
punkt som angis i oppsigelsen.
konvensjonen skal deponeres i
det svenske utenriksdepartementet
og bekreftede kopier skal av det
svenske utenriksdepartementet sen-
des hver av de kontraherende sta
ters regjeringer.
til bekreftelse herav har de re
spektive staters befullmektigede
undertegnet denne konvensjon.
utferdiget i stockholm den 19.
februar 1974 i et eksemplar på det
danske, finske, norske og svenske
artikel 16
önskar fördragsslutande stat
säga upp konventionen, skall
skriftligt meddelande härom till
ställas den svenska regeringen,
som ofördröjligen underrättar öv
riga fördragsslutande stater om
uppsägningen och om dagen när
meddelandet har mottagits.
uppsägningen träder i kraft tolv
månader efter den dag då med
delandet har mottagits av den
svenska regeringen eller vid den
senare tidpunkt som uppsägningen
anger.
konventionen skall vara depo
nerad i det svenska utrikesdepar
tementet, och bestyrkta avskrifter
skall av det svenska utrikesdepar
tementet tillställas var och en av
de fördragsslutande staternas re
geringar.
till bekräftelse härav har de be-
fullmäktigade ombuden för re
spektive stater undertecknat denna
konvention.
som skedde i s tockholm den 19
februari 1974 i ett exemplar på 615
¬
sfs 1974: 268 danske, finske, norske og svenske sena kappaleena kaikkien tekstien
sprog, hvilke alle har samme gyi- ollessa yhtä todistusvoimaiset.
dighed.
for danmarks regering: suomen hallituksen puolesta:
holger hansen heikki tuominen
g
616
¬
språk, som alle har samme gyldig- danska, finska, norska och sven- sfs 1974: 268 r
het. ska språken, vilka alla har samma :
vitsord. i j
for norges regjering: för sveriges regering:
tor halvorsen svante lundkvist
¬
Viktiga lagar inom miljörätten
JP Infonets miljörättsliga tjänster
JP Infonets miljörättsliga tjänster
Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.